Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 600 kr. PDF: 3 000 kr. Moms tillkommer Nr 9, 2010 Daglig revision på kommunernas hemsidor? Turerna kring HQ bank medför fokus på revisionens betydelse. Kommunerna borde göra som bankerna revision varje dag. Bokföringen skulle kunna läggas ut på kommunernas hemsidor så att medborgarna dag för dag kan hålla uppsikt över kommunernas drift. Detta för medborgarna närmare kommunens verksamhet och skulle minska det fyraåriga gapet i tid mellan varje val till kommunfullmäktige. Sidan 32 Analyserade kommuner i det här numret EKSJÖ har allt vad en verktygslåda för styrning behöver innehålla. Med lite fastare ekonomistyrning kommer Eksjö att kunna meritera sig för högsta finansiella betyg om några år. Detta underlättas av en omorganisation av... Sidan 5 Dyra satsningar på Arnturismen har inte gett GÖTENE kommun pengarna tillbaka. Däremot har en lyckad trafiklösning med E22 genom kommunen stabiliserat befolkningsutvecklingen. Men det krävs ekonomisk konsolidering i en... Sidan 14 Intrycket av analysen av TÄBY är strävsam skötsamhet som återspeglar sig i befolkningen. Kommunen har ett rykte som entreprenörskommun och så är det också. Man ligger i den ekonomiska och finansiella framkanten. Det finns... Sidan 35 VINDELN har ekonomisk potential och en lokal attraktionskraft som kan utnyttjas bättre. Ekonomin faller igen efter att ha genomgått en uppstramning under några år efter sekelskiftet. Vindeln drog på sig stora konsumtionslån under... Sidan 42 Årsredovisningars Artikel sid 48-50 Årsredovisningars Medicinvetenskapen är oslagbar när det gäller diagnos och nyckeltal. Men tyvärr kan en svensk kommunpolitiker inte prata ekonomi med en väljare på samma sätt som en husläkare med sin patient. Begreppet feber är därvid ett viktigt nyckeltal. Motsvarande systemviktiga nyckeltal borde finnas inom kommunpolitiken... Sidan 48 LANDSKRONA drabbades hårt av den statsfinansiella krisen i början av nittiotalet och har inte återhämtat sig sedan dess. Medelinkomsten faller och förvärvsfrekvensen är låg, trots närheten till Köpenhamn. De krisutlösande... Sidan 20 Den dagliga ekonomin i NORA sköts i dag på ett fullt godkänt sätt. Ett rejält krafttag gjordes i samband med en koncernbildning då förvaltningsfastigheterna med lån lades ut på Norabostäder AB. Åtgärden kom dock att dölja en något hög... Sidan 26 ÄLVKARLEBY är exempel på att stora majoritetsblock inte alltid är bra om de innehåller stridiga viljor. Så verkar det vara i Älvkarleby och det har inneburit ett hinder för en god ekonomisk utveckling. En hel del åtgärder har dock... Sidan 51 Befolkningen växer snabbt och stadigt i NYNÄSHAMN. Kommunen tycks mer driven av en generös bidragskultur och sitt attraktiva läge än av ett expanderande näringsliv. Sedan några år finns krafter i ledningen som försöker måna... Sidan 57 Är det bra att Sverige centraliseras? Från och med nu kommer Sverige förmodligen att ha minoritetsregeringar med statsministrar med beskuren beslutsförmåga. Även om statsministern med stab inser vad som ska göras om en kris uppstår är Sverige illa rustat som aktör med sitt centralistiska ramverk... Sidan 3
Årsredovisningars Kommunala årsredovisningar håller i dag en hög redovisningsmässig och formell standard och den förbättras ständigt. Men vad hjälper det användarna när de inte är analysvänliga? Redovisningsmässiga nyckeltal kan vässas att bli retoriskt mer meningsfulla, nyckeltal som politiker kan använda i den lokala ekonomiska politiken. Kan det vara utvecklingsdrivande om Kommunexperten börjar betygsätta en för kommuners årsredovisningar från och med januari nästa år? På kort sikt kan en checklista över hur årsredovisningar kan göras mer analysvänliga användas. På längre sikt finns åtgärder med de börsnoterade företagen som förebild. Om den närmaste tiden Hösten är tiden för utbildning i årsredovisningsteknik. Inbjudningar duggar tätt. Svensk KommunRating har genom åren försökt intressera utbildare att också lägga in ett användarperspektiv i utbildningarna men hittills med ringa framgång. Det händer att politiker ringer till oss och menar att deras årsredovisning inte är till någon nytta i sammanhang där beslut fattas och frågar om vi kan tipsa om kommuner med informativa årsredovisningar för politiker. Snart, efter nyår, sätter sig även nyvalda kommunalpolitiker på skolbänken för att utbilda sig i kommunal ekonomi. Vad får de lära sig? Det är mest formalia om ekonomi men den analytiska frågan om kommunen, deras egen kommun, i verkligen har bra ekonomi eller inte är väl också väsentlig? I nuläget sker för lite analys De kommunala boksluten håller genomgående hög kvalitet när det gäller det siffermässiga innehållet men en skiftar. Insatserna att göra dem bättre ligger fortfarande på sifferexercisen fram till resultat- och balansräkningar så att revisorerna kan ta över och så småningom yttra sig om ansvarsfriheten. Men vad händer sedan? Även om revisorerna föreslår ansvarsfrihet kan kommunen vara en finansiell kriskommun med trender som pekar nedåt. Det ser kanske revisorn som borde framföra detta men hur gör man det med en årsredovisning som inte speglar ett sådant förhållande? När det inte går att sätta ned fingret på tydligheter så låter man bli att göra det. Om det man inte vet något, kan man inte tala. Nu kan vän av ordning anse att det ändå finns mycket analys i en kommunal årsredovisning och att revisionens ansvarsfrihet även omfattar utsagor ifall diverse så kallad formalia har uppfyllts, exempelvis huruvida väsentliga ekonomiska nyckeltal har nåtts eller inte. Det är rätt och så långt är allt väl men varför använder inte politikerna dessa begrepp i sin dagliga retorik? Varför står inte politiker på gator och torg och säger att nettokostnaderna i denna kommun bara får uppgå till 96 procent (eller vad det är) av skatter och statsbidrag? Därför att det är ett redovisningstekniskt nyckeltal som är av inomfacklig betydelse men saknar all annan relevans. Det är inte begripligt och saknar mätstandard och därmed är det inte gångbart för gemene man. Den oslagbara förebilden En svensk kommunalpolitiker kan inte prata ekonomi med en väljare på samma sätt som en husläkare med sin patient. Min husläkare brukar bemöta mig med frågan: tror du att du har feber?. Det är ett viktigt medicinskt nyckeltal som är så vardagligt att vi inte ens tänker på det. Men jag vet dess mätstandard som också är så vardaglig att man inte tänker på den, nämligen att man inte sägs ha feber i intervallet 37 grader plus minus 0,5 procent. Vad lär man sig av detta? Det behövs ett systemviktigt nyckeltal för att inleda en analys och en dialog. Ett nyckeltal är värdelöst utan en accepterad mätstandard, dvs nyckeltalets värde skall omedelbart ha en mening för alla intressenter så att ett sakligt åsiktsutbyte kan ske. Vem slår den medicinska vetenskapen när det gäller att ställa diagnos och föra dialog med nyckeltal? Det är en närmast oslagbar förebild. Hur det blir bättre Låt oss fortsätta problematisera! Hur blir frasen, att nettokostnaderna i denna kommun bara får uppgå till 96 procent (eller vad det är) av skatter och statsbidrag begriplig? Den kan inte göras begriplig utan bör skrotas då den inte uppfyller några retoriska krav och därför är praktisk oanvändbar i analytiska sammanhang. Men den kan stuvas om. Avgifter inryms i begreppet nettokostnader (bruttokostnader minus avgifter är nettokostnader). Ett för gemene man begripligt begrepp är totala intäkter, som i en kommun är summan av skatter, bidrag och avgifter. Här finns avgifter i sitt rätta sammanhang och i stället för nettokostnader återstår bara bruttokostnaderna eller verksamhetens kostnader eller ännu bättre den kommunala konsumtionen. Det som inte konsumeras av totala intäkter sparas. Delen av frasen med innehållet 96 procent anger en begränsning och betyder att alla intäkter inte får konsumeras. Om dessa 96 procent omräknas i en procentsats som i stället anger hur mycket som får konsumeras av totala intäkter så hamnar vi i en ekonomisk köksbordssituation. Herr och fru 48 Kommunexperten nummer 9, 2010 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Svensson vet att hushållets alla månatlig disponibla inkomster inte får konsumeras eftersom investeringar skall betalas (exempelvis nya däck till bilen) och ofta även amorteringar till några kreditgivare. En viss procent av intäkterna måste sparas för detta ändamål och kan inte konsumeras. Säg att 96 procent motsvarar 94 procent av totala intäkter vilket är möjligt i en normalkommun att konsumeras. Då blir nyckeltalet sparnivå lika intressant för en kommunalpolitiker som feber för en husläkare. En kommunpolitiker kan till sina väljare säga att vår kommun omsätter i totala intäkter 1 000 miljoner och vi måste spara 6 procent eller 60 miljoner för att betala investeringar och amorteringar för att hålla en god ekonomisk hushållning. Även en kommunal ekonomi kan beskrivas i samma termer som herr och fru Svensson använder hemma vid köksbordet. Tänk efter och du finner att sådana analytiska och begripliga nyckeltal som exempelvis sparnivå eller sparande ligger nära definitionen på ekonomi, dvs läran om att hushålla med knappa resurser. Nyckeltalet soliditet är exempelvis inte ovanligt i kommuner men den är negativ när skulderna överstiger tillgångarna (förekommer i kommuner som lägger in pensionsskulden i balansräkningen). I företag är soliditet ett bra nyckeltal då man gått i konkurs långt innan detta närmat sig noll. Försök förklara för herr och fru Svensson vad negativ soliditet är. I en kommun är det analytiskt korrekta nyckeltalet skuldnivå. Är det 120 procent så förstår gemene man omedelbart att skulderna är 20 procent större än kommunens förmögenhet och inser vad detta betyder för kommande generationer. Konsekvenser för självstyret Det är ingen överdrift att påstå att det kommunala självstyret minskar då det pågår dels en centralisering av kommunpolitiken till riksdag och statliga myndigheter, dels då åldersskäl glesar ut den generation samhällsekonomer som rekryterades till kommunerna under miljonprogrammet. Dessa duktiga beredare av beslutsunderlag ersätts nu av företagsekonomer och mer redovisningsinriktad kompetens. Det senare innebär att dessa säger till politikerna vilka beslut de skall fatta i ekonomiska frågor utan att kunna förklara varför. Uppfylls ekonomiska formalia i en ekonomiskt utsatt kommun med trenderna åt fel håll är det allvarligt. En ekonomistyrning till kriskommun sker formellt korrekt och blir professionellt redovisad och ansvarsfrihet föreslås varje år. Sammanfattning av läget För att sammanfatta är den redovisningstekniska standarden fram till resultat- och balansräkningar i kommunerna mycket hög men när det sedan gäller härskar det redovisningstekniska ämnesområdet och synsättet. Det innebär att man missleder användarna till opraktisk redovisningsteknik och politikerna får möta obegripliga men sakligt sett korrekt ekonomisk formalia. Modell med nyckeltal krävs Det kommer att ta lång tid innan kommunala bokslut är lika analysvänliga som för börsens aktiebolag. Affärstidningen Affärsvärlden, som ännu finns, startade i början av 1900-talet och analyserade företag och utvecklade en modell med nyckeltal som alla analytiker numera kan och de flesta använder. Känns begrepp som pe-tal och vinsttillväxt igen? Svensk KommunRating har utvecklat en motsvarande generell modell för kommuner. Mer än hundra år efter att Affärsvärlden startade sin utveckling sker en motsvarande för kommuner. Frågan är när denna modell, som denna analystidning konsekvent tillämpar eller någon annan vinner erkännande och det sker en anpassning av kommunala årsredovisningar så att den blir något som gemene man och lokalpolitiker kan använda för analys. Det skulle öka intresset för lokal politik och stärka det kommunala självstyret. Kommunexpertens bidrag Från och med januari 2011 börjar ett nytt analysvarv av alla Sveriges 290 kommuner. Det finns funderingar på att även betygsätta en när det gäller de kommunala boksluten efterhand som kommunerna analyseras. Men den mätstandard som då tillämpas kommer inte att innehålla kraven att bokslutet skall innehålla några nyckeltal som Kommunexperten använder. Det är ju bara i kommuner som årligen anlitar Svensk Kommunrating för analys av sin ekonomi som sådana nyckeltal kan finnas och exempelvis den sparanderäkning från vars poster ett antal nyckeltal kan härledas, bland annat det så mycket centrala sparnivå. Vad kommer då en att omfatta? En analys omfattande ett år kan börja då det finns resultat- och balansräkningar och en finansieringsanalys med förklarande noter. Då kan databasen för vårt analyssystem uppdateras och även om värden redan fångats via exempelvis SCB skall de kvalitetsgranskas. SCB:s uppgifter används nämligen i sammanhang där kvaliteten inte behöver vara hög på kommunnivå. Analysvänligheten här gäller till största delen hur snabbt och uttömmande man kan registrera eller granska uppgifter med hjälp av boksluten från enskilda kommuner. Möjligheterna att snabbt hitta alla siffror och förstå den exakta innebörden skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. Dåliga presentationer kan innebära ett för lågt finansiellt betyg, sämre lånevillkor och förlust av företagare och investerare som befinner sig i val av lokalisering samt inte minst ett sämre beslutsunderlag för de egna politikerna. Ur dessa aspekter finns det alltid mer att trimma när resultat- och balansräkningar med noter är upprättade. Checklista för bättre För att redan nu ge en antydan om vad som anses viktigt avslutas denna artikel med en lista på angelägna krav för att en årsredovisning ska kunna anses som analysvänlig. Kommunen bör ha de fem senaste årens årsredovisningar i form av pdffiler lätt åtkomliga för nedladdning från sin hemsida. Det är också angeläget att bokslutsprognoser under året läggs ut på hemsidorna i form av pdf-filer så snart som det är möjligt. Måste politikerna se prognoser först? KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 2010 49
Det är bra om varje kommunalt bolag har en hemsida där de senaste årens bokslut kan hämtas ner i pdf-format. Det bör nämnas att de låsta bläddringsprogrammen för årsredovisningar på hemsidorna är en sann styggelse vid analys. Komplettera därför med möjligheten att hämta ner en komplett årsredovisning i form av en lättarbetad pdf-fil. För en korrekt kommunskuld kontrolleras beloppen för korta skulder, långa skulder, pensionsskuldens komponenter och så även för borgen. Hur de långa skulderna är fördelade på långivare bör särredovisas och speciellt hur mycket kommunen lånar av Kommuninvest. Om hela pensionsskulden redovisas i balansräkningen är det bra om noten kan innehålla värden för den del som annars skulle ha redovisats under balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Det är bra om det även framgår i miljoner kronor hur mycket som hittills är förtida inlöst. När det gäller borgen bör den förutom att specificeras per kategori också vara uppdelad på respektive kommunägt bolag. Ett växande antal kommuner förmedlar lån till egna ägda bolag och i noten till denna balanspost bör det finnas en fördelning av beloppen per bolag. När det finns pensionsmedel i förvaltning kan dessa ha byggts upp av överskott, lån eller försäljning av tillgångar. Det är bra om det finns en historik, speciellt för den del som inte består av tidigare överskott. Alla kommunägda bolag avkastningsvärderas vid beräkning av en nettokommunskuld. Det underlättar om årsredovisningen innehåller de resultatoch balansräkningsposter som behövs för en värdering för minst de senaste två åren av alla bolag. Det är bra om avskrivningarna kan jämföras med anläggningstillgångarna och att summan av alla resultatstörande poster finns med och så även för dispositionerna. Underskatta inte betydelsen av en fyllig redovisning av hur det går i de egna ägda bolagen i årsredovisningen. För att härleda det viktiga nyckeltalet sparnivå registreras posterna i den kommunala resultaträkningen i en ny uppställning, sparanderäkning, i syfte att skilja ut alla fiktiva och resultatstörande poster. För att göra detta krävs informativa noter till resultaträkningen där man kan hitta alla dessa uppgifter. Det finns kommuner som har så magra noter att de inte ger just mer information än vad som finns i resultatoch balansräkningarna och det försvårar bland annat upptäckten av viktiga fiktiva och resultatstörande poster. Det är viktigt att noterna innehåller uppgifter för lika många år som det presenteras värden i resultat- och balansräkningarna. Det är ett plus när kommunen presenterar uppgifter för de senaste tre åren eller fler i boksluten. Minst två år är dock ett krav. Det är viktigt att finansieringsanalysen innehåller både utgifter och in komster för investeringarna. Om det finns inkomster som inte kan hänföras till investeringsutgifter samma eller några tidigare år är det bra om det kommenteras i en not till finansieringsanalysen. Oftast gäller det större försäljningar av tillgångar. Dessa indikeras ändå med de minst femåriga nyckeltal, som används vid analysen, som bristande överensstämmelser mellan olika nyckeltals värden. Det skulle spara tid att snabbt hitta anledningen i noter. Det är bra när antalet tomma lägenheter i allmännyttan enligt SCB stämmer med bostadsföretagets uppgifter. Om kommun- eller bostadsdelegationen varit anlitad och givit bidrag är det bra om det framgår av noterna med belopp och år. 50 Kommunexperten nummer 9, 2010 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Avsändare: Förlaget Kommunexperten AB Smedsgränd 2a 753 20 Uppsala I detta nummer: Eksjö Götene Landskrona Nora Nynäshamn Täby Vindeln Älvkarleby I nästa nummer: Hjo Hylte Kungälv Köping Sollentuna Säffle Ånge Överkalix