Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken

Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken Slutredovisning till Boverket för 2011-2014 1. Sammanfattning av programmet Kvillebäcken är det första området som förverkligas enligt stadens vision för Älvstaden, med höga ambitioner om hållbarhet inom såväl den sociala, ekonomiska som den ekologiska dimensionen. Kvillebäcken tilldelades ett bidrag på 35 450 100 kronor från Delegationen för hållbara städer (DHS). Bidraget är ett stöd i att förverkliga visionen om att Kvillebäcken ska vara en förebild inom hållbar stadsutveckling. Specifikt är bidraget kopplat till sex spjutspetsprojekt inom miljöteknik. Många aktörer inom Göteborgs stad och inom näringslivet samarbetar för att förverkliga projekten och sprida erfarenheter och kunskap om dem. Investeringarna är: 1. Insamling för hög återvinningsgrad av organiskt avfall. 2. Effektsmarta byggnader för att korttidslagra överskottsenergi från fjärrvärmenätet i byggnaden och driva vitvaror med fjärrvärme. 3. Miljöskyttel över Göta älv med förnyelsebart bränsle. 4. Cykelgarderober till boende för bekväm, trygg och säker cykelparkering och stimulera till cykel som transportmedel. 5. MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta. 6. Sprida information om affärsdriven hållbar utveckling och stimulera till kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling. 1

Bilagor 1. Sara Brorström, Hållbara Kvillebäcken en studie om innovativa lösningar (2014) 2. Visitkort med alla kontaktuppgifter 3. Faktablad Byggnaden som energilager 4. Faktablad Miljöskyttel över Göta älv 5. Faktablad MD-teknik i stadens tunga fordonsflotta 6. Faktablad Innovationsplattform 7. Bilder från SGBC14 8. Energiuppföljning matris 9. Ernst & Young AB, Revisionsrapport 2. Utvecklingen av projektområdet I Göteborg pågår ett aktivt arbete med att utveckla stadens centrala delar på båda sidor om Göta älv och att knyta samman stadskärnan över vattnet. Detta presenteras i Vision Älvstaden, där de tre centrala strategierna är att Hela staden, Möta vattnet och Stärka kärnan. Kvillebäcken är det första större projekt som realiseras inom Älvstadsområdet. Det var tidigare ett nedgånget industriområde som nu omvandlas till en levande blandstad. Den nya bebyggelsen fyller ett tidigare hålrum i stadsväven med 2 000 nya lägenheter, där drygt en fjärdedel blir hyresrätter och resterande bostadsrätter. Dessutom konstrueras 24 000 m 2 verksamhetsyta, vilket med Illustration Erséus Arkitekter AB hjälp av Kvillebäckens Lokalfördrag strävar efter att premiera blandade verksamhetstyper och social hållbarhet. Mellan husen blandas gårdsgator med breda avenyer, pocketparker, torg och grönområden. Målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel redan från start. Första inflyttningen i Kvillebäcken skedde under 2013 och pågår löpande. Hittills är ungefär en tredjedel av det totala antalet lägenheter som byggs bebodda. Byggnationen sker enligt tidplan och kommer att färdigställas år 2018. Utvecklingen av Kvillebäcken genomförs av ett konsortium som leds av Älvstranden Utveckling AB, ett av Göteborgs kommunala bolag. För första gången samarbetar sju byggherrar för att skapa en helt ny stadsdel i Göteborg, där nyckelorden är variation och genuin stadskänsla. Detta görs enligt Älvstrandsmodellen, som bygger på samverkan, gemensamma målbilder och gemensamt ansvar. Grundprincipen är att de olika aktörerna, så länge som möjligt, ska fokusera på hela områdets bästa. Först i sent skede vet deltagarna vilken eller vilka bygglotter de får ansvar för. Arbetssättet kräver stort ansvarstagande och engagemang av deltagarna, men erbjuder också stort inflytande och en tydlig och kraftfull process som leder till goda resultat. 2

Ett avtal, Kvillebäcksfördraget, har upprättats där byggherrarna lovar att omvandla Kvillebäcken till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsdel: Göteborgs stads program för miljöanpassat byggande ska följas i hela området I området ska det skapas attraktiva och levande utemiljöer Området ska knyta an till omgivande stadsdelar och utveckla Hisingen som en expansiv del av centrala Göteborg Området ska byggas med en gemensam och rationell hantering av hushållsavfall Det ska finnas möjlighet till individuell påverkan i området Områdets förtecken ska utgöras av social livskvalitet med trygghet och mångfald Med livscykeltänkande ska Kvillebäcken byggas långsiktigt hållbart, ekonomiskt och ekologiskt Förutsättningar för miljösmart mobilitet ska skapas Social hållbarhet Fokus i Kvillebäcken är det sociala livet i staden. Under 2013 färdigställdes en saluhall i området, som efter en uppmärksammad arkitekttävling blev nominerad till Kasper Salinpriset. Saluhallen har en rik blandning av utbud från olika mat- och delikatessaffärer och har snabbt blivit en populär mötesplats i området, med besökare även från andra stadsdelar. Området har även många lokaler med utåtriktad verksamhet i bottenplan såsom butiker, restauranger och annan service. Dessutom byggs tre förskolor samt ett större kontorshus. Under byggnationstiden har området även öppnats upp för tillfälliga åtgärder som skapar trivsel och liv. Kvartersodlat var ett sådant initiativ med syfte att öka kunskap och medvetenhet om stadsnära odling och att underlätta möten mellan människor. Kvartersodlat pågick 2011-2013. Odlingen och Sveriges första Bike-in-café är exempel på aktiviteter som syftar till att sätta en social och positiv prägel på området och aktivera det innan det är utbyggt. Från politiskt håll finns en ambition att i alla sammanhang beakta den sociala dimensionen av hållbarhet. Avvägningar görs alltid mellan de tre dimensionerna, där det ibland krävs att den ekonomiska får ge plats åt den sociala eller ekologiska för att på så sätt få en hållbar helhet. Ett exempel som beskrivs i Brorströms rapport Hållbara Kvillebäcken en studie om innovativa lösningar är vikten av en fungerande kollektivtrafik. Det kan vara ekonomiskt ohållbart på kort sikt men ur ett socialt perspektiv kan det i längden vara mycket positivt, delvis för att det ökar rörelsen och tillgängligheten, och påverkar resursfördelningen i staden till att vara mer jämlik. Åtgärd 3, miljöskytteln, är ett exempel på det då det faktum att transportmedlet är kostnadsfritt, tack vare finansiering av kommunen, gör att de som vanligtvis inte har ekonomiska möjligheter att färdas med kollektiva medel kan använda skytteln. Detta förstärker skyttelns sociala funktion i att koppla ihop staden över älven, vilket kan leda till att tillgängligheten till olika stadsdelar ökar för stadens invånare. Under arbetet med detaljplaneprogrammet och detaljplanen har flera dialoger med medborgarna genomförts. I huvudsak har dessa skett i samarbete med Lundby stadsdelsförvaltning och Göteborgs universitet. Inom ramen for EU-projektet Waterfront Communities Project genomfördes 2006 även fokusgrupper med näringsidkarna i området. 3

Ekonomisk hållbarhet En viktig aspekt avseende social hållbarhet är blandat boende, vars förutsättningar kan antas påverkas av hyresnivån. Hyrorna förefaller bli relativt höga i den nybyggda delen av Kvillebäcken, vilket kan vara problematiskt med tanke på den blandning av boende och verksamheter som önskas. Det kan samtidigt konstateras att hyresnivåer i nyproducerade lägenheter vanligtvis är höga, generellt sett både i staden och i hela landet, inte bara i Kvillebäcken, och att det finns behov av fortsatt diskussion kring vilka verktyg som står till buds för att kunna öka variationen i boendekostnader och öka den sociala blandningen i nybyggda områden i Sverige. I Göteborgs stad pågår därför arbete med att vid nyproduktion av bostäder reglera hyror och priser till rimliga nivåer. Exempelvis har markanvisningstävlingar genomförts med inriktning mot att få till stånd bostäder med god boendekvalitet och låg boendekostnad, samt andra kvaliteter som ger förutsättningar för ett socialt blandat boende genom en variation av upplåtelseformer, lägenhetstyper, boendekostnader, boendeformer, verksamheter och stadsrum. En modell för strategisk användning av markanvisningar i syfte att öka den sociala blandningen av bostäder prövas just nu i bl.a. Frihamnen. Ekologisk hållbarhet Redan på planeringsstadiet var miljöambitionerna för Kvillebäcken högt ställda: det ska bli den första stadsdelen i Göteborg som byggs efter stadens nya program för miljöanpassat byggande. Därför är byggnadernas miljöprestanda hög i Kvillebäcken. Det ger en mycket energieffektiv stadsdel där husen dessutom verkar som energilager i symbios med Göteborgs hela fjärrvärmesystem. När husen står klara certifieras de enligt Miljöbyggnad och ska uppnå silverklass. Vidare innebär den höga miljöambitionen att trafik och bebyggelse anpassas till ett mer ekologiskt hållbart samhälle, där människor exempelvis inte är beroende av biltransporter. Kvillebäckens karaktär av tät blandstad, där bostäder, arbete, service och handel samsas, bidrar till att uppfylla de nya kraven. Kvillebäcken är välförsett med kollektivtrafik och majoriteten av centrala Göteborg ligger mindre än en kvarts spårvagnsfärd bort. Gatustrukturen i området är byggd för gående och cyklister. I projektet görs även många cykelsatsningar, bland annat cykelpooler, säkra och bekväma cykelgarderober samt cykelstråk på den soliga sidan av gatan. Det finns även bilpool och plats för privat parkering, men då endast en halv bilplats per lägenhet i källarplan. Kvillebäcken bidrar dessutom till att stärka möjligheterna till miljösmart resande genom att den kollektiva båttrafiken över Göta älv byggs ut. Nya, energisnåla skyttlar svarar mot en ständigt ökande efterfrågan från passagerare och bidrar till att knyta samman stadskärnan på båda sidor om älven. 4

3. Utvecklingen av investeringsprojekten Generella slutsatser Nedanstående slutsatser berör alla delprojekt och även Hållbara Kvillebäcken i sin helhet. Slutsatserna handlar om hur mätningar och uppföljning kan göras, om konstruktionen för DHS-stödet, om spridning av kunskap och erfarenheter, samt om forskning. Mätning och uppföljning När Delegationen för hållbara städer utlyste möjligheten att söka investeringsstöd var fokus på energi- och koldioxidbesparing. Därför handlar också de sex delprojekt som Göteborgs stad har fått stöd för till stor del om dessa frågor. Efterhand har dock fokus på social hållbarhet kommit att växa, vilket också är fokus för utvecklingen av Kvillebäcken i sin helhet. Förändringen är en viktig aspekt att ha med sig i den fortsatta läsningen av både beskrivningen av projekten och uppföljningen av de uppsatta målen. Att fokus avseende stöden inledningsvis låg på minskad klimatpåverkan har förstås påverkat både delprojektens utformning och rapporteringen av dem, vilket har resulterat i att de sociala aspekterna inte får ett så stort utrymme i denna slutredovisning av respektive stödbeviljat delprojekt. Ungefär hälften av den nya stadsdelen i Kvillebäcken har byggts. Generellt sett är det svårt att göra uppföljning på ett område som är till hälften färdigbyggt, även om de stödberättigade delprojekten delvis är färdigställda. Det beror bl.a. på att alla delprojekt hänger ihop och att ingenting egentligen kan brytas ut för att stå för sig självt och påvisa effekter, särskilt inte vad gäller de sociala aspekterna. Svårigheten beror även på att en del mätningar som görs under byggtiden inte är tillförlitliga då de görs under en föränderlig period som är annorlunda mot slutresultatet. Ett exempel på det är mätning av bullernivåer, som troligtvis visar på högre nivåer under byggtiden än när allting är färdigbyggt. Även om mätningen sker i den del av projektområdet som är färdigbyggt påverkas mätresultatet av buller från byggarbetsplatser i närheten. En rättvisande uppföljning kräver alltså att projekten är färdigställda och att det har gått en tid till dess att effekter blir väl synliga och möjliga att mäta. Därför skulle det vara värdefullt att Boverket, även efter denna slutredovisning, följer projekten och hjälper till att sprida kunskaper och erfarenheter från dem. Det skulle kunna göras t.ex. genom Plattform för hållbar stadsutveckling. Detta går väl i hand med att Göteborgs stad planerar att följa upp satsningen bredare, och även belysa de sociala aspekterna i Kvillebäcken som ett stadsbyggnadsprojekt. En rapport beräknas vara färdigställd i början av våren 2015. Metoden för uppföljningen betraktas som en pilot, som ska utvärderas för att kunna användas även i andra stadsbyggnadsprojekt. DHS-stödets form och konstruktion Vad gäller formen för stödet är tidsaspekten avgörande. I Göteborg var idéerna långt komna och ändå har det visat sig att det har varit för kort om tid för att kunna få ut maximal nytta av det beviljade stödet från DHS. Enligt direktiven skulle projekten påbörjas, genomföras, uppföljas och redovisas både ekonomiskt och genom lägesrapportering under en period på drygt 5 år. I stadsutvecklingssammanhang är det mycket kort tid, inte minst när det handlar om att använda nya metoder och ny teknik. Samverkan tar tid, särskilt i utvecklingsprojekt 5

och i upphandlingsprocesser. I Brorströms rapport finns en beskrivning om att det tar kortare tid att göra som man har alltid gjort än att göra på ett nytt och innovativt sätt. Det beror delvis på att nya arbetssätt och nya tekniska lösningar innebär risktagande. Vidare finns anledning att i sammanhanget påpeka att det skulle vara mer fördelaktigt ifall tid för uppföljning och ekonomisk redovisning (i det här fallet revision) avsattes efter projekttiden. Det är som sagt först efter det att projekten är slutförda som uppföljning blir relevant, och spridning av erfarenheter kan börja. Våra slutsatser är att projekt av denna karaktär kräver flexibilitet från start till mål, så att anpassning kan göras under projektets gång till en successiv utveckling av projekt och teknik. Det har varit positivt med möjligheten att anmäla avvikelser. Det hade dock varit än mer fördelaktigt ifall större flexibilitet hade kunnat erbjudas redan vis ansökningsförfarandet. Ringar på vattnet En positiv följd av delprojekten är att de har gett ringar på vattnet. Det är svårt att mäta och påvisa, men ett exempel på det är projektidén om fjärrvärmedrivna vitvaror som tas vidare i bl.a. EU-projektet Celsius för att visa på fjärrvärmens fördelar. Erfarenheterna tas vidare i stadens organisation och samverkansparter, och sprids. Vidare ger externa investeringsstöd extra drivkraft i att få nya satsningar till skott. Investeringsstöd triggar till fortsatt arbete för att nå de mål som har satts upp för stadsutvecklingen som helhet genom att även söka stöd från andra håll. Dessutom ger det en samverkansform mellan aktörer som annars inte nödvändigtvis möts i stadsutvecklingsprocessen, vilket är en positiv effekt. Under arbetets gång har Hållbara Kvillebäcken visats upp i sin helhet, med besökare från olika delar av Sverige och världen. Det har inte alltid handlat om att delprojekten var för sig har visats upp utan det har varit ett samlat grepp för stadsdelen som helhet, och den profil av nytänkande och innovation som den omges av. Ett par exempel, som även tas upp under en del av delprojekten, är besökare från Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, och en delegation från Göteborgs utbytesprojekt Nelson Mandela Bay i Sydafrika. Utöver besöken har Hållbara Kvillebäcken även lyfts fram vid mässor och konferenser. Ett exempel på det är en presentation av Göteborgs Stad som inkluderade Kvillebäcken-projektet i Sveriges nationella monter på mässorna i Rio de Janeiro 2012. Dessa handlingar, i syfte att sprida kunskap, kan tänkas inspirera andra att följa Kvillebäcken-projektets exempel eller att utveckla ännu bättre lösningar. Forskning Parallellt med arbetet med Göteborgs sex stödberättigade delprojekt har följeforskning bedrivits av Sara Brorström på Gothenburg Research Institute, finansierat av Mistra Urban Futures. I rapporten Hållbara Kvillebäcken En studie om innovativa lösningar (2014) beskriver Brorström delprojekten och diskuterar användningen av stödmedlen från DHS och effekterna av projekten. En av slutsatserna är att bara själva ansökningsprocessen skapade möjlighet för kreativt arbete. Dessutom uppstod gränsöverskridande samarbete mellan stadens aktörer som bidrog till organisatoriskt lärande. En annan slutsats är att den beviljade ansökningen skapade legitimitet för projekten vilket gjorde att de inblandade blev mer motiverade och vågade satsa mer. Projekten hade förmodligen genomförts ändå men inte med 6

samma slags engagemang och i samma utsträckning som nu. En tredje slutsats är att det är svårt att mäta effekter av projekten, särskilt sociala effekter, dels för att de inte har hunnit blir färdigställda inom den stödberättigade tiden, dels för att projekten inte kan betraktas som isolerade öar som det kan göras mätningar på utan det behövs en helhetssyn. Exempelvis har projekten gett ringar på vattnet men det är svårt att greppa och påvisa. Forskarna Ingemar Elander och Eva Gustavsson på Örebro universitet, Centrum för urbana och regionala studier har på uppdrag av SABO och de nio investeringsprojekten som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer genomfört en utredning, vilken också finansierats med medel från Delegationen. Utredningen handlar om att ta fram en modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt (förkortat MASST). I det ingår att klargöra hur man ska tolka och i handling omsätta visionen om social hållbarhet. Resultatet blev rapporten Social hållbarhet inte bara sustainababble? Från mångtydig vision till analytiskt redskap vid uppföljning av stadsbyggnadsprojekt (2013). Arbetet har haft tre syften; att visa hur deltagarna i de åtta projekten i praktiken närmat sig frågan om social hållbarhet, att koppla dessa ansträngningar till aktuell vetenskaplig diskussion om social hållbarhet, och att baserat på blandningen mellan ett nedifrån- och ett uppifrånperspektiv komma med förslag på en strategi för uppföljning och analys som kan användas av projekten i slutrapporteringen men även vid andra liknande tillfällen i framtiden. I rapporten redovisas för tre typer av social hållbarhet; social inkludering, deltagande och platsidentitet. Inom varje typ finns ett antal begrepp, t.ex. mötesplatser under social inkludering och deltagande som dialog under deltagande. Dessa kan ses som indikatorer för att mäta och följa upp social hållbarhet. De är dock inte helt isolerade från varandra, utan tvärtom överlappar de ofta varandra. Rapporten har utgjort ett av flera underlag till den utvärderingsmodell av större stadsbyggnadsprojekt som Göteborgs stad nu testar för Kvillebäcken. Stadens utvärdering beräknas vara klar i mars 2015. Forskarna har tagit fasta på att omvandlingen av området Kvillebäcken, från ett relativt förfallet men mångfacetterat område, har skett med målet om en hållbar stadsdel i tre dimensioner, samt enligt Vision Älvstaden som bl.a. syftar till att skapa ett inkluderande samhälle och bygga samman staden över älven. En åtgärd är exempelvis att stärka kopplingen över älven med åtgärd 3, miljöskytteln, som färdas mellan Norra och Södra Älvstranden. Omvandlingen av Kvillebäcken problematiseras med utgångspunkt i stadsdelens historia, och att den blandning som fanns före exploateringen inte kommer att märkas nämnvärt i det nybyggda. Dessutom problematiseras att området verkar lämpa sig bäst för personer med god ekonomi och att det enda område som innehåller mångkultur är saluhallen, och då är det sett som något exotiskt. Någon studie på detta har dock inte genomförts. 7

Åtgärd 1. Insamling för hög återvinningsgrad av organiskt avfall (beviljat stöd 15 936 000 kr) 3.1.1 Projektgenomförande I projektet byggs och testas ett tekniksystem, källsorterande sopsug, som höjer återvinningsgraden av organiskt avfall i Östra Kvillebäcken. På så sätt bidrar projektet till att matavfallet kommer till nytta i form av att rötas till biogas, som kan ersätta fossila bränslen i t.ex. fordon. Arbetena följer tidplan och utbyggnaden av sopsugen pågår till och med 2018 när byggnationen av samtliga hus beräknas vara klar, även om stöd endast kan fås för de delar som byggs till och med den 31 december 2014. Sopsugssystemet byggs med tre fraktioner istället för de fem som beskrevs i ansökan. Fraktion för organiskt avfall, tidningar och restavfall hanteras med sopsugssystemet medan pappersförpackningar och plastförpackningar hanteras med insamling i kärl i fastigheterna och det gemensamma resurshuset. Detta förändrar dock inte förutsättningarna för att nå målet om hög insamlingsgrad av det organiska avfallet. Avvikelsen är godkänd av Boverket, 2012-09-06. 3.1.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet var att 75 % av det organiska avfallet skulle samlas in för att kunna återvinnas till biogas, som skulle ersätta fossila fordonsbränslen. Koldioxidutsläppen har beräknats kunna minskas med ca 500 ton per år. Uppföljning av insamlad mängd matavfall från sopsugen har varit möjlig sedan november 2013. Det är Göteborgs stads förvaltning Kretslopp och vatten som gör den årliga mätningen av total mängd insamlad biomassa. Redovisningen sker med ett medelnyckeltal om kilo insamlat organiskt avfall per lägenhet och vecka. De minskade koldioxidutsläppen har beräknats utifrån förutsättningen att biogas produceras av den insamlade biomassan och att biogasen ersätter MK1-diesel som fordonsbränsle kan de minskade utsläppen av koldioxid beräknas. Beräkningar Det organiska avfallet har uppmätts till ca 13 ton januari till september 2014. Med samma insamlingstakt under resten av 2014 skulle detta ge en insamlad mängd på ca 18 ton. Enligt beräkningar motsvarar detta ca 4450 m 3 biogas fram till september, respektive ca 5930 m 3 på ett helt år. Skulle denna biogas ersätta motsvarande mängd MK1-diesel skulle detta innebära en minskning av koldioxidutsläpp med ca 9 ton januari till september och ca 12 ton på ett år. Dessa siffror når inte upp till det uppsatta målet att minska koldioxidutsläppen med 500 ton. Hela området är dock inte utbyggt och inflyttat ännu, vilket kan vara en orsak till de låga siffrorna. I en jämförelse mellan Kvillebäcken och hela Göteborg slängdes ungefär 2 kg organiskt avfall per månad i Kvillebäcken januari till september 2014. Motsvarande siffra i Göteborg låg i 8

snitt på 2,8 kg per månad under 2013. Vad gäller restavfall slängdes det i Göteborg i snitt 33,6 kg per månad medan det under mätningarna för 2014 i Kvillebäcken endast slängdes 16 kg per månad. Mot bakgrund av detta skulle en slutsats kunna vara att personer i Kvillebäcken är bättre än stadens genomsnitt på att sortera ut material istället för att slänga det i restavfallet. Dessutom bör det tilläggas att värdena för Kvillebäcken är angivna i kg per hushåll och att de generella siffrorna från Göteborg är per invånare, vilket skulle kunna innebära ännu lägre siffror per invånare för Kvillebäcken. För att kunna avgöra om det avfall som har sorterats ut motsvarar 75 % av allt organiskt avfall kan t.ex. en plockanalys genomföras i Kvillebäcken. Detta har inte gjorts ännu och finns inte inplanerat den närmaste tiden. Därför är det för tillfället omöjligt att definitivt avgöra ifall detta mål är uppnått. Det finns inte heller några tydliga indikationer på att sorteringsgraden är högre i Kvillebäcken än någon annanstans. Kretslopp och vatten anger, enligt plockanalyser i andra områden i kommunen, att det i snitt är 33 % organiskt avfall i restavfallet. På två platser där det finns sopsug har resultatet varit 31 % respektive 26 % organiskt material i restavfallet. Att 30 % av hushållsavfallet är organiskt innebär att av de 16 kg i månaden som slängs är 4,8 kg organiskt. Totalt slängs alltså 6,8 kg organiskt material, både utsorterat och tillsammans med restavfallet. Det innebär att 30 % av det organiska avfallet sorteras ut i Kvillebäcken. Det nationella målet är att komma upp i 50 % till år 2018. Då området är till hälften färdigbyggt och inflyttat ännu är det svårt att avgöra vad den slutliga insamlingsgraden av organiskt avfall hamnar på, vilket i sin tur skulle ge en indikation på hur mycket biogas det är möjligt att producera. Dock kommer det sannolikt att fortsätta krävas informationsinsatser och att på olika sätt uppmuntra att öka sorteringsgraden. Det beror på att det i dagsläget inte verkar som att målen nås enbart genom de fysiska investeringarna med sopsug. Effekter I förlängningen syftar åtgärden till att minska utsläppen av koldioxid. I ett globalt perspektiv bidrar åtgärden till att minska den globala uppvärmningen. Utifrån den ekonomiska dimensionen är det, i synnerhet på lång sikt, samhällsekonomiskt lönsamt att omhänderta och återvinna resurser. Hushållen får också en högre medvetandegrad om resursförbrukning och därmed stimuleras positiva beteendeförändringar. 3.1.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Som en del i Kvillebäckens hållbarhetsarbete är det högt prioriterat med utförlig information till boende om vikten av korrekt sortering i det kretsloppsanpassade boendet. Kvillebäckskonsortiet marknadsför och informerar de framtida boende i Kvillebäcken och andra om cykelpendling som det klimatsmarta och snabba alternativet för arbetspendling. Ett särskilt informationsmaterial till de boende tas fram inför varje inflyttning. Materialet beskriver de miljösatsningar som har gjorts och de boende får tips om hur de kan ta över stafettpinnen och leva mer miljösmart. Information till yrkesverksamma om Hållbara Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling och genom andra partners i projektet. Kvillebäcken är en del av Green Gothenburg, Göteborgs samlade kommunikationsplattform för gröna lösningar som förbättrar samhället. Green Gothenburg administreras av Business 9

Region Göteborg (BRG) och syftar till att hantera både nationella och internationella besök. Kvillebäcken finns med som en studietur och ett tiotal besök har hanterats via Green Gothenburg åren (se avsnitt 3.6.3). Green Gothenburg arrangerar studiebesök på temat miljö och hållbar utveckling. Studiebesöksprogrammen vänder sig till beslutsfattare från både näringsliv, offentlig verksamhet och akademi. Fokusområden är stadsutveckling, energi, avfall och transport. Under 2014 togs det emot 40 grupper med 643 deltagare. Regionens företag med hållbara lösningar ges möjlighet att visa upp sig för studiebesökarna, vilket resulterar i nya affärskontakter och ökad marknadskunskap. Under 2012 besöktes Älvstranden Utveckling av den dåvarande jordbruksministern Eskil Erlandsson och bostadsministern Stefan Attefall vid varsitt tillfälle. De fick projektet presenterat för sig med efterföljande diskussion om den nationella politikens roll för det hållbara stadsbyggandet. Internt inom projektet har ett erfarenhetsseminarium hållits med fokus på framgångsfaktorer och lärdomar i implementeringen av hållbarhetsambitioner och krav. Samtliga konsortieparter deltog jämte forskare och studenter från Handelshögskolan och Chalmers arkitektur inom ramen för projektet 3iii (Initiera och Implementera Innovationer). Där deltog även konsulter med spetskompetens inom hållbar stadsutveckling, projektkonstellationer och management. Detta var även ett av målen för åtgärd 6, innovationsplattformen. Älvstranden Utveckling har även föreläst på omkring tio seminarier. Projektet studeras av både forskare och studenter, varför projektdeltagare har intervjuats vid ett flertal tillfällen under åren. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken berättas det om miljösatsningarna. 3.1.4 Nationella miljömål och folkhälsomål Av de sexton nationella miljömålen anses nio påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet påverka tre målområden positivt; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer och produkter. Som en del i Kvillebäckens hållbarhetsprofil är det högt prioriterat med utförlig information till de boende om vikten av korrekt sortering i det kretsloppsanpassade boendet. Därför tas särskilda informationsmaterial fram inför försäljning och inflyttning. Det ska vara självklart for de boende att agera miljöriktigt. En god avfallshantering bidrar till att mindre skadliga ämnen kommer ut i samhället och miljön. Att använda sig av matavfallet för att producera biogas, som i sin tur kan ersätta diesel eller andra fossila bränslen, bidrar till att uppnå målen om begränsad klimatpåverkan och frisk luft. 10

Åtgärd 2. Effektsmarta byggnader med fjärrvärmedrivna vitvaror (beviljat stöd 5 973 650 kr) 3.2.1 Projektgenomförande Projektet avsåg att testa ny teknik med stor potential att jämna ut dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet och därmed minska den fossila andelen bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Den nya tekniken innebar att en byggnad skulle utnyttjas som kortvarigt energilager i fjärrvärmenätet genom att byggnadens termiska massa, det vill säga stomme, radiatorsystem m.m. och dess förmåga att lagra energi skulle tas tillvara. Utöver det skulle huset förses med fjärrvärmedrivna vitvaror; tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Den senare åtgärden växlar elenergi mot värmeenergi levererad från fjärrvärmenätet, vilket innebär en sänkt elenergiförbrukning. Tekniken skulle testas i en byggnad som ett pilotprojekt för att sedan skalas upp och ge positiva miljöeffekter. Ambitionen var att det till utgången av 2014 skulle finnas ett effektsmart hus, där värmesystemet i huset vid behov skulle kunna styras från Göteborg Energi AB, för att optimera produktionen av fossilfri fjärrvärme. Under 2012 resulterade förda förhandlingar med byggherrarna inom konsortiet i ett tecknat avtal för effektstyrning av ett bostadshus i Kvillebäcken. Förutsättningarna för att installera och testa systemet är på plats. Under 2013 har ytterligare tre sådana avtal tecknats. Under 2012 togs en teknisk specifikation fram avseende att kunna ladda i och ur energi i fastighetens byggnadsstomme. Projektet kommer att använda den styrutrustning som installeras av byggherrarna för att styra i- och urladdning. Den tekniska utrustning som behövs för att starta i- och urladdningsstyrningen via SMS har införskaffats och programmerats. Funktionen kontrollerades 2012 med hjälp av en mobiltelefon samt med den befintliga utrustningen vid Göteborg Energis ledningscentral. Under 2014 har utvecklingen av den tekniska utrustning som behövs för start och stopp av Byggnaden som energilager fortsatt. Utrustningen kommer att installeras i de anslutna fastigheterna i december. Vidare håller styrningen av i- och urladdning på att vidareutvecklas för implementering i den tekniska styrutrustningen i Göteborg Energis ledningscentral. Denna utveckling beräknas vara klar innan årsskiftet 2014/2015 så att full drift kan påbörjas i januari 2015. Utvärdering av mätvärden kommer att ske under 2015 2018 i Celsius-projektet som drivs av Göteborg Energi. Detta projekt har även tagit över utvecklingen och implementeringen av Byggnaden som energilager, vilket inneburit att inget ekonomiskt stöd för kostnader har tagits emot från DHS. I dagsläget saknas leverantör av sådana fjärrvärmedrivna vitvaror som efterfrågas av byggherrarna. Asko har presenterat ett koncept (HWC) med varmvattendrivna diskmaskiner, torktumlare och tvättmaskiner. Problemet är att byggherrarna, på grund av sina tillgänglighetskrav, efterfrågar kombinationsmaskiner (tvätt och torktumlare i samma maskin). Arbetet med att hitta varmvattendrivna vitvaror i bostadshus i Kvillebäcken fortgår och möjligheterna kommer att finnas i Celsius-projektet inom Göteborg Energi. 11

3.2.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet var att utforma en plattform i fjärrvärmedriften som skulle kunna kommunicera och styra tillförseln till radiatorerna i en byggnad samt att utveckla ett attraktivt kunderbjudande för Effektsmart byggnad så att en stor mängd flerbostadshus i systemet skulle kunna utnyttjas som energilager och att dygnsvariationen skulle elimineras. Dygnsvariationen i effektbehov skulle minimeras i Göteborgs fjärrvärmesystem från 2011 års maximala fluktuation ± 15 % av årsmedel effektbehovet till ± 0 %. Behovet av hushållsel skulle minska med 70 MWh per flerbostadshus och år med hjälp av fjärrvärmedrivna vitvaror, vilket skulle medföra 50 ton minskade koldioxidutsläpp för ett flerbostadshus per år. De fjärrvärmevärmda vitvarornas fördelar skulle spridas så att ytterligare 50 flerbostadshus i Sverige skulle ha fjärrvärmevärmda vitvaror år 2014, vilket skulle medföra ca 2 500 ton reducerade koldioxidutsläpp per år. Byggnation av bostadshus och infrastruktur pågår. Några fastigheter har haft inflyttning under 2013. Då ingen fastighet har varit i drift en riktig vintersäsong har inga resultat eller miljöeffekter kunnat följas upp. Göteborg Energi, Älvstranden Utveckling samt Chalmers utvärderar satsningen tillsammans och beräknar vara klara tidigast 2017. Inomhustemperaturen hos de boende i den effektsmarta byggnaden kommer att mätas. Chalmers kommer att delta i utvärderingen av möjligheter att lagra energi i byggnadens termiska massa. Fjärrvärmeeffekt- och energianvändning följs upp av Göteborg Energi. Långsiktigt, om tekniken skalas upp till att omfatta 25 % av flerbostadshusen i Göteborg, beräknas åtgärden medföra reducerad fossil fjärrvärmeproduktion orsakade av dygnstopplaster. Det skulle leda till att koldioxidutsläppen reduceras med ca 15 000 ton per år. 3.2.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Information om projekt Kvillebäcken har spridits vid en rad olika tillfällen, både genom Älvstranden Utveckling och genom andra partners i projektet. Genom Älvstranden Utveckling har ett 20-tal studiebesök genomförts, där miljösatsningarna i projekt Kvillebäcken har varit huvudtema. Exempelvis har Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, deltagarna i DHS samt projektdeltagare i investeringsprojekten Kongahälla i Kungälv och Nya Krokslätt i Mölndal varit på besök. På projekt Kvillebäckens hemsida och i allt tryckt material om Kvillebäcken omnämns miljösatsningarna. 3.2.4 Nationella miljömål och folkhälsomål Av de sexton nationella miljömålen anses nio påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser minskas genom att bygga lågenergihus (max 60 kwh/m 2 / år), utnyttja byggnaden som energilager i fjärrvärmesystemet, vitvaror drivna av fjärrvärme istället för el, samt individuell mätning av varmvatten med uppföljning av ekologiskt fotavtryck. Åtgärderna för effektsmart byggnad avser en byggnad. En effektsmart byggnad medför ingen påverkan på den samlade dygnsvariationen i effektbehov i systemet och därmed ingen reduktion av koldioxidutsläpp. Däremot om många byggnader utnyttjas 12

medför metoden möjligheter att ersätta fossilbaserad fjärrvärmeproduktion med spillvärme och förnybar. Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet bidra positivt till tre målområden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt miljöer och produkter. Delaktighet och inflytande på alla nivåer stärks genom dialog- och samverkansprocesser. Boendeinflytande främjas genom individuell uppföljning av resursförbrukning. 13

Åtgärd 3. Miljöskyttel över Göta älv (beviljat stöd 5 400 000 kr) 3.3.1 Projektgenomförande Åtgärden syftar till att möjliggöra en viktig utveckling av kollektivtrafiken över Göta älv. Resandet har ökat markant de senaste åren och alla resenärer som vill ta med cykeln på färjan får inte plats under vissa tider på dygnet. Dessutom planeras och genomförs stora utbyggnadsprojekt på båda sidor om älven som på sikt kommer att öka efterfrågan på kollektivtrafik över älven. Genom att utforma färjorna på ett sätt som skapar förutsättningar för en enklare, snabbare och mer behovsanpassad resa kan fler välja att cykla, gå och åka kollektivt istället för att ta bilen, vilket i förlängningen skulle minska koldioxidutsläppen. Med hjälp av ny teknik kan man på sikt driva färjorna med förnyelsebart bränsle som ytterligare reducerar koldioxidutsläppen samt kväveoxid- och partikelutsläppen. Nya skyttlar med ändamålsenlig utformning och miljöanpassad drift behövs och Göteborgs stad har därför beviljats stöd till investeringskostnaderna för denna åtgärd. För att uppnå en konkurrenskraftig trafikering och tillgodose de behov som efterfrågas krävs att två nya färjor införskaffas. Upphandling av skyttlarna har genomförts och de håller nu på att byggas. Leverans beräknas ske runt årsskiftet 2014/15 samt i mars 2015, och de är då förberedda med teknikplattform. Nästa steg är att engagera en eller fler teknikleverantörer för att ta fram, testa och därefter installera teknik för eldrift i de nya skyttlarna tillsammans med tillhörande laddstationer vid kaj. Genomförd marknadsundersökning och marknadsanalys indikerade att det finns 3-5 teknikleverantörer som är intresserade. Under hösten 2014 genomförde Västtrafik en namntävling för båda skyttlarna. Flera hundra förslag kom in, vilket indikerar ett stort engagemang hos allmänheten. De namn som till slut valdes ut av juryn var Älveli och Älvfrida. Det första dopet planeras att äga rum den 30 januari 2015. Förstudie - marknadsundersökning Runt årsskiftet 2013/2014 genomfördes en omfattande marknadsundersökning genom dialog mellan samverkansparter, universitet, näringsliv, experter och leverantörer. Denna förstudie finansierades med 0,5 Mkr av Vinnova som en del av utlysningen Innovationsupphandling. Förstudien konstaterade följande: Elektricitet kan lagras ombord med litiumjonbatterier eller med superkondensatorer. Helelektrisk drift kommer att kräva anpassning av kajerna. Helelektrisk drift kommer att kräva en snabbladdningsstation vid kaj troligtvis på båda sidor om Göta älv. Det finns ett marknadsintresse för att utveckla lösningar för helelektrisk drift. Löptid för utveckling, test och driftsättning av helelektrisk drift är ca 2-3 år. 14

Enligt ansökan skulle skyttlarna drivas med biogas eller motsvarande. Under våren 2013 har det med hjälp av omvärldsbevakning utretts vilken framdriftsteknik som är mest intressant och relevant att gå vidare med. Skytteltrafiken över Göta älv har en behovsbild med korta överfarter i tuff yttre miljö med krav på korta stopp under en stor del av dygnet, omständigheter vilka återfinns på flera platser i världen. Denna behovsbild ställer stora krav på framdriftsformen och valet har därför fallit på att gå vidare med helelektrisk drift med snabbladdning, vilket skulle lämpa sig mycket bra för denna typ av trafik. Den främsta orsaken är att alternativa driftsformer, såsom biogas- och hybridlösningar av olika slag, inte ger samma koldioxidbesparing som en helelektrisk lösning. Det beror på att elektrisk drift innebär högre verkningsgrad och därmed lägre energianvändning samtidigt som avgasutsläppen elimineras helt. Andra skäl och motiv för att inte gå vidare med biogasteknik och för att inleda en förstudie och marknadsundersökning för alternativa drivmedel är följande: Ökade driftkostnader. Drivmedel för sjötrafik är inte belagt med koldioxid - och energiskatt. Biodrivmedel i vägtrafik är likvärdiga eller något dyrare än fossila drivmedel på grund av beskattningen av de fossila drivmedlen. Merkostnaden för biogas i sjötrafiken blir således minst lika med skattedelen för de fossila drivmedlen, vilket skulle innebära en merkostnad enbart för drivmedlet på ca 1 miljon kronor per fartyg och år. Transportstyrelsen i Sverige har inte utvecklat förordningar för passagerarfartyg med gasdrift för svensk skärgårdstrafik. Då fartygen måste godkännas av Transportstyrelsen för att gå i passagerartrafik, innebär detta att förordningar skulle behöva utvecklas samtidigt som konstruktion av fartyg sker på varv. Denna process riskerar att bli långvarig med omfattande beslutsprocesser, samtidigt som kostnaderna är svåra att förutse. Detta medför stor risk att aktuella fartyg inte skulle kunna levereras enligt beslutad tidplan. Genomförda förberedelser Den tekniska förändringen, med initial inriktning mot biogasdrift, samplanering av upphandling och inköp av skyttlarna med teknikplattform och utredningar rörande framdriftsform, har medfört förseningar för delprojektet. Samtidigt pågår arbetet med åtgärden och flera investeringar har redan gjorts under projekttiden. Dessa är att betrakta som delkostnader för åtgärden. Flera projektsteg är genomförda i syfte att anpassa till de nya skyttlarna och förbereda inför en övergång till helelektrisk drift. Dessa gäller både infrastruktur och själva skyttlarna enligt nedan. För att möjliggöra en övergång till en miljöanpassad framdrivningsform tillverkas de två nya skyttlarna med dieselelektrisk drift. Detta innebär att elektricitet genereras av dieseldrivna generatorer och skyttlarnas framdrift sker genom eldrivna thrustrar. Fördelen är att dieslarna i steg kan ersättas med andra källor för att generera och lagra elektricitet. Merkostnaden för dieselelektrisk drift är 11,2 Mkr för båda skyttlarna. 15

Introduktion av ny teknik måste ske stegvis och ofta parallellt med mer etablerad och beprövad teknik. Detta är extra viktigt i kollektivtrafiken där driftsäkerhet är högst prioriterad. Av denna anledning är konceptet med en teknikplattform ombord på de nya skyttlarna inte enbart ett reserverat utrymme för placering av ny framdriftsteknik, utan även en förutsättning för en stegvis driftsättning. På så vis kan den nya framdriftstekniken installeras parallellt med dieselgeneratorerna som snabbt kan kopplas in vid eventuella driftstörningar. Merkostnaden för teknikplattformen är 0,9 Mkr för båda skyttlarna. Marknadsundersökningen visade att snabbladdningsstationer troligtvis kommer att krävas på båda sidor om Göta älv. Anledningen är trafikmönstret för skyttlarna med en intensiv trafik med korta stopp. Energi måste tillföras antingen för att undvika för djupa urladdningar av installerade batterier, eller för att klara trafiken om superkondensatorer väljs som energilager. Superkondensatorer kan lagra mindre elenergi per volymenhet, men tål betydligt fler i- och urladdningscykler än ett litiumjonbatteri. Snabbladdstationerna kräver både en anslutning till elnätet av god kapacitet och fysisk utrustning placerad i nära anslutning till kajen. Under 2014 pågår förberedelse för elförsörjning av skyttlarna genom kabeldragning, samt utredning om lämpliga placeringar av transformatorstationer. Preliminärt resultat av utredningen indikerar att laddstationer kan åstadkommas med rimliga kompletteringar och ombyggnationer. Dessa har dock inte genererat några investeringskostnader ännu. Förberedelserna har ännu inte medfört större investeringskostnader. Flera åtgärder för att öka resandet har gjorts. De nya skyttlarna är speciellt utformade för ett stort flöde av passagerare, varav en stor andel är cykelburna. Exempelvis har en bred passagerarramp byggts och en flytbrygga vid Rosenlund byggts om. Kostnaden för flytbryggan är 4,6 Mkr under 2011/12. Marknadsundersökningen visade också att utformning av kajer och flytbryggor även måste modifieras för att underlätta snabbladdning. Förändringen handlar exempelvis om ett stöd för skyttlarnas långsida som kan användas att köra mot vid förtöjning för att lättare styra var skyttlarna hamnar mot bryggan. Huvudsyftet är att underlätta en elektrisk kontakt mellan båt och kaj, men det genererar även energibesparing då båten inte behöver använda motorn i samma utsträckning för att ligga still. Stöd för skyttlarnas långsida utreds tillsammans med placeringar och kabeldragning för laddstationer med preliminär indikation att nödvändiga förändringar kan åstadkommas med rimlig ombyggnation. Inga investeringskostnader har ännu genererats. Planerade åtgärder Under 2014 är målet att ha en överenskommelse mellan troligtvis Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborg Energi och Trafikkontoret i Göteborg för att finansiera projektets återstående steg. Då ny teknik kommer att behöva utvecklas som del av projektet förs en dialog med Vinnova och andra parter om fortsatt ekonomiskt stöd. Under 2015-16 är planen att genomföra kajanpassningar och att förbereda för laddstationer. Dessutom ska en förkommersiell upphandling genomföras för att utveckla och testa en lösning för helelektrisk drift. Inledande installationer för laddstationer ska möjliggöra tester under genomförandet av den förkommersiella upphandlingen. Detaljer kommer att sättas i samråd med involverade teknikleverantörer. 16

Under 2017 genomförs upphandling, installation och driftsättning av den första skytteln med helelektrisk drift under förutsättning att den förkommersiella upphandlingen faller väl ut. Installation kommer att ske parallellt med befintlig diesel-elektrisk framdrift för att minimera risk för störningar då skytteln kommer att gå i ordinarie trafik. Detta möjliggör inkörning och justering av helelektrisk drift utan negativ påverkan på tillgängligheten av trafiken över Göta älv. Under 2018 kommer den andra skytteln att installeras och driftsättas. Detta sker under förutsättning att den första installationen fungerar tillfredställande och att uppställda krav på minskade koldioxidutsläpp är uppfyllda. 3.3.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet var dels att minska koldioxidutsläppen, dels att öka andelen resande med kollektivtrafik, cykel och gång över Göta älv med hjälp av en mer ändamålsenlig skyttel, men också genom ny teknik som gör det möjligt att bedriva trafiken i princip helt utan koldioxidutsläpp på sikt. Det långsiktiga målet är att, med fullt utvecklad teknik och bränsletillgång, bedriva trafiken utan fossilt bränslen år 2020. Specifikt var målet enligt ansökan att öka resandet med skytteltrafiken över Göta älv med 15 % till år 2014, och att minska koldioxidutsläppen från skytteltrafiken över Göta älv med 70 % till år 2014. Målet avseende resandeutveckling är uppfyllt och överträffat då resandet över älven har ökat sedan 2010 med totalt 53 % fram till 2013. Denna måluppfyllelse har mätts genom passagerarräkning ombord på fartygen. Utsläppsnivåer från fartygen tas fram utifrån uppgifter om bränsleförbrukning, motorstandard m.m. som tillhandahålls av den entreprenör som kör trafiken. Västtrafik ansvarar för att entreprenören redovisar dessa uppgifter enligt avtal. Målet att minska koldioxidutsläppen från skytteltrafiken över Göta älv med 70 % till år 2014 är inte uppfyllt. En konsekvens av utvecklingen är att en fullständig tekniklösning inte kommer att vara på plats 2014, och således kommer ingen mätning av resultaten att vara möjlig. Ur ekonomisk synvinkel är det på sikt en samhällsekonomisk vinst att ny teknik och tillämpningen av denna främjas och sprids till andra platser runt om i världen. 3.3.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Utöver den information och kunskapsspridning som har genomförts av projektet i sin helhet har information och erfarenhetsutbyte skett i form av föredrag och workshops samt genom deltagande i nationella och internationella nätverk och konferenser. Exempel på det är Transportforum, januari 2011 och UITP Waterborne Transport Committee meeting, maj 2011. Delprojektet genomförs i samverkan med Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat och Västtrafik. Den fortsatta processen kommer på samma sätt som marknadsundersökningen att utöver teknikleverantörer engagera flera parter för att säkra kompetens och kunskapsöverföring. Sannolikt kommer Business Region Göteborg, Regional Utveckling inom Västra Götalandsregionen, Chalmers, SSPA med flera att engageras. 17

3.3.4 Nationella miljömål och folkhälsomål Av de sexton nationella miljömålen anses nio påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Investeringen bidrar även till minskat buller samt en reducering av hälsoskadliga luftföroreningar. Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet bidra positivt till fyra målområden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter samt ökad fysisk aktivitet. Ökade resmöjligheter över älven bidrar till att olika delar av staden knyts samman och att en hållbar stadsutveckling och integration mellan stadens olika delar främjas. Även tillgängligheten till arbete, skola, bostad, service och sociala aktiviteter för cyklister, fotgängare och kollektivtrafikresenärer ökar. Ett flertal arbeten med påverkan av resvanor och färdmedelsval som syftar till att öka kunskapen och påverka sociala acceptansen för kollektivtrafik och cykel har genomförts under projekttiden. Exempel på sådana aktiviteter är kampanjen Lätta ditt cykelhjärta, Streetsmart-festivalen och utmärkelsen Cykelvänlig arbetsplats. Dessutom utökades antalet turer med befintliga älvskyttlar i april 2011 och resan gjordes avgiftsfri för resenärer och cyklar. Genom mer vardagsmotion förbättras folkhälsan. Ett ökat cyklande och kollektivtrafikresande på bekostnad av biltrafik medför att färre blir störda av trafikbuller. 18

Åtgärd 4. Cykelgarderober (beviljat stöd 5 822 800 kr) 3.4.1 Projektgenomförande I Kvillebäcken skapas goda förutsättningar för de boende att välja klimatsmarta transportalternativ. Införandet av bekväma, trygga och säkra cykelgarderoben är ett viktigt led i detta. Införandet av cykelgarderober vid nyexploateringen i Östra Kvillebäcken ska tillfredsställa den ökande efterfrågan på en bekväm, trygg och säker förvaring av cykeln i hemmamiljön. Det har planerats för cykelgarderober i alla byggnader, fördelade med 1-0.19 garderober per lägenhet, och dessutom har plats anordnats för cykelservice. På grund av den låga användningsgraden bland de boende har det diskuterats att ändra delprojektet till att utöver cykelgarderober även inkludera andra cykelfrämjande insatser. Åtgärder har gjorts, dock inte genom stöd av investeringsbidraget från DHS. Se mer i avsnitt 4.4. Den tekniktävling som nämndes i ansökan genomfördes inte. Varje byggherre har istället själva drivit arbetet med att hitta leverantörer och utveckla cykelgarderober som passar i just deras hus. Därför ser cykelgarderoberna olika ut och har olika lösningar, men det förväntas inte ha någon inverkan på de övergripande miljömålen för åtgärden. Avvikelsen är godkänd av Boverket, 2012-09-06. Slutdatum för åtgärden var den 31 oktober 2014. Införandet av cykelgarderober har fortgått under hela den stödbeviljade perioden. 3.4.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Målet var att förse de boende med bekväma, trygga och säkra cykelgarderober som uppmuntrar till att använda cykeln för den dagliga pendlingen. Genom förbättrade möjligheter till goda resvanor skulle koldioxidutsläppen minska jämfört med referensalternativet samt bidra till ett lägre genomsnittligt bilinnehav i Kvillebäcken jämfört med övriga centrala Göteborg. Ökat cykelpendlande och minskad bilism ger även mindre luftföroreningar och minskat buller i stadsmiljön. Detta har följts upp och relaterats till användandet av cykelgarderoberna. Beteendemönster och dess effekter har mätts utifrån flera variabler med hjälp av Trafikkontorets resvaneundersökningar. De boendes bilinnehav och resvanor kommer att följas upp under 2015 genom en anpassad resvaneundersökning, ev. i form av en enkät. Om studien faller väl ut och resultaten blir av god kvalitet kommer de att sammanställas och jämföras med andra jämförbara innerstadsområden i Göteborg och om möjligt med andra svenska städer. Det som nu kan visas i uppföljningen av utnyttjandet av cykelgarderoberna är att efterfrågan är extremt låg bland de boende. Eftersom det fortfarande är relativt nyligen som de boende flyttade in, har orsaken ännu inte kunnat utvärderas. Genom uppföljningen av 19

uthyrningsgraden och sporadisk muntlig dialog med boende och representanter från bostadsrättsföreningarna kan det sägas att det troligen delvis beror på det generösa utbudet av cykelplatser inomhus, i väl upplysta utrymmen i garage eller på markplan. Det kan även finnas en ovana att betala för en cykelplats. Förhoppningen är att de boende så småningom börjar utnyttja cykelgarderoberna bättre om de förändrar sina resvanor och ersätter fler bilresor med cykelresor. En kompletterande enkätundersökning för att få mer information om varför satsningen inte föll ut som förväntat planeras där de boende får svara på frågor kring användandet, efterfrågan samt övriga synpunkter om cykelgarderoberna. Kvillebäcken är till hälften utbyggd, dvs. det är fortfarande, och kommer att vara under ett antal år framöver, en kombinerad boendemiljö och byggarbetsplats. Miljöförvaltningen följer årligen upp de lokala miljökvalitetsmålen på staden-övergripande nivå. I dagsläget är det inte möjligt att göra någon specifik mätning avseende miljökvalitetsmål för enbart Kvillebäcken och det är inte praktiskt möjligt att mäta bullernivåer då dessa mätningar inte skulle bli relevanta med tanke på det buller som skulle komma från byggarbetsplatserna i området. I en framtida utbyggd stadsdel kan det vara relevant att titta på t.ex. bullernivåer jämfört med andra centrala stadsdelar. Andra åtgärder (utanför DHS) Även om cykelgarderoberna inte har fått det mottagande som har förväntats arbetar Göteborgs stad och byggherrarna i Kvillebäcken med flera initiativ för att öka cyklingen i området. Dessa insatser är bl.a. att: Parkeringsnormen för cyklar är 2,1 platser per lägenhet och som nämnts tidigare finns det goda utrymmen för cyklar inomhus. Satsning på att det ska finnas cykelbroar för att överbrygga barriärer och öka rörligheten mellan Kvillebäcken och omgivande områden. Det byggs gångfartsgator i området som även gynnar cyklister då trafiken håller ett lägre tempo och det blir tryggare att cykla i dessa områden. Flera platser i området vid allmänna ytor såsom fick-parker är planerade för att kunna ge plats åt cykelpooler. Göteborgs stad och byggherrarna i Kvillebäcken har länge haft en idé om att införa packcykelpool. Genom det Vinnova-finansierade projektet El-mob kommer detta att genomföras under de kommande två åren. Detta är ett sätt att föra vidare de cykelsatsningar som har funnits med sedan projektets början. 3.4.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Se 3.1.3. 3.4.4 Nationella miljömål och folkhälsomål Av de sexton nationella miljömålen anses nio påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). 20

Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet bidra positivt till fyra målområden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter samt ökad fysisk aktivitet. Genom mer vardagsmotion förbättras folkhälsan. 21

Åtgärd 5. MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta (beviljat stöd 960 000 kr) 3.5.1 Projektgenomförande Åtgärden syftar till att utveckla mer resurseffektiva och klimatanpassade transporter inom Kvillebäckenområdet. Tekniken som används ökar energieffektiviteten, ger möjlighet att använda förnybara bränslen och minskar bullernivåerna. Åtgärden innebär att fyra metan-dieselfordon (MDbilar) och ett el-diesel-hybridfordon (fullhybrid) köps in och körs i bland annat Kvillebäcken under projektperioden. De fyra MD-bilarna köptes in under 2011. Av dessa har ett fordon elpåbyggnad för lastning och komprimering av avfallet. Under 2012 införskaffades fullhybriden med en påbyggnad som är eldriven. Båda elpåbyggnaderna kan laddas genom plug-in-teknik. Fordonen har varit i drift sedan de införskaffades. Projektet följer beskrivningen i ansökan med undantag av att ett av fordonen med elpåbyggnad även har drivlina av el-diesel-hybrid typ. Denna bil beräknas vara ytterligare energieffektivare än den bil som angivits i ansökan. Orsaken till förändringen är att teknikutvecklingen medgav denna möjlighet och att ändringen bidrar till att i ännu högre grad nå målen för projektet. Ändringen har godkänts av Boverket, 2012-09-06. Fullhybriden leasas av Volvo. Anledningen är att Volvo ännu inte har det heltäckande eftermarknadsnät med spetskompetens på bl.a. starkströmsområdet som behövs för att serva bilarna. De vill därför veta var bilarna befinner sig för att kunna ge relevant utbildning till berörda verkstäder och mekaniker, framför allt av säkerhetsskäl. Planen var att ta fordonen i drift under 2011-2012 och utvärdera under resten av projektperioden, fram till 2014. Detta har också skett fordonen är i drift och uppföljning har skett löpande och avslutades november 2014. 3.5.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Genom att använda teknik som dels är mer energieffektiv, dels ger möjlighet att gå över till förnybara bränslen, i detta fall biogas, RME (rapsmetylester) eller annat förnybart dieselbränsle, minskas miljöpåverkan från avfallstransporterna. Målen enligt ansökan var att: Minska fordonsbränslets utsläpp av CO 2 -ekv med 70 % jämfört fossil diesel. Minska bränsleförbrukningen med 25 % jämfört konventionellt gasfordon. Minska bränslekostnaderna med 25 % jämfört konventionellt gas- och dieselfordon. Minska servicekostnaderna med 15 % jämfört konventionellt gasfordon. 22

Beräkningar Vid beräkningarna av resultat och måluppfyllelse i projektet används data ur Renovas system för ordinarie fordonsuppföljning. Där finns för varje fordon uppgifter om bränsleförbrukning per bränsletyp, antal ton avfall som transporterats och antal körda km. För beräkning av utsläpp av CO 2 -ekvivalenter tas hänsyn till bränslets hela livscykel och så kallade well-towheel-värden för bränslena används. Livscykelanalys av den RME som Renova använder, Perstorp, har visat på en reduktion av växthusgasutsläpp med ca 65 % jämfört med fossil diesel. För den gas som används, så kallad grön gas, är motsvarande värde ca 85 %. Under försöksperioden har det även använts två typer av syntetisk diesel som har framställts, helt eller delvis, ur förnybara råvaror. Det rör sig om så kallad HVO (hydrotreated vegetable oil). Bränslena levereras av OKQ8 och har en halt av HVO på ca 27 % (BioPlus) respektive 100 % (BioMax), vilket motsvarar en reduktion av växthusgasutsläppen med ca 20 % respektive ca 90 %. Jämförelser Fullhybriden och MD-bilarna har jämförts med konventionella fordon av motsvarande storlek som har kört jämförbara rutter. Idealt hade varit ifall referensfordonen hade kört samma rutt och utfört samma arbete som försöksbilarna men det är inte möjligt av praktiska skäl. Under projektets gång har utvärderingen utvecklats för att ta större hänsyn till detta och fordonens bränsleförbrukning (kwh/km) har då ställts mot arbetet de utfört (insamlade ton/km) för att i så hög grad som möjligt eliminera olikheter i rutter. Referensfordonen utgörs av 8 gasfordon respektive 12 dieselfordon. Resultat Minskning av koldioxid med 70 % Minskningen av växthusgaser beror av både energieffektivitet och bränsleval. Under projektets gång har bränslet skiftats till nästan helt förnybara drivmedel i form av biogas och HVO-diesel och de använda fordonen har visat sig vara energieffektivare. Ett resultat av projektet är att MD-fordonens utsläpp av växthusgaser per körd km har minskat med 80-90 % jämfört med båda referensfallen gasbil och dieselbil. Under 2012 hade bilarna tekniska problem vilket tvingade fram en ersättning av RME-bränslet med vanlig MK1-diesel eller, under senare delen av året, BioPlus. Under 2013 åtgärdades problemen och en övergång till BioMax skedde, vilket syntes i CO 2 -utsläppen. Även fullhybriden gick senare på övervägande delen BioMax, vilket bidrog till ännu lägre CO 2 -utsläpp än 2012, då den gick uteslutande på RME. Minskningen av CO 2 per km har gått till ca 90 %. Minskad bränsleförbrukning och bränslekostnad med 25 % Förändringen räknas på använd energimängd. Vid jämförelsen har hänsyn tagits till hur fordonens rutter ser ut, dvs. hur många ton avfall de hämtar och vilken sträcka de kör. 23

Under projektet har MD-bilarna dragit mellan 30-45 % mindre energi per km jämfört med en gasbil men skillnaden jämfört med dieselbilarna är inte lika tydlig. Orsaken är att gasbilens Ottomotor har lägre effektivitet i förhållande till dieselmotorn i MD-bilen. För fullhybriden är minskningen i energianvändning per körd km 30-40 % jämfört med gasfordonen och något mindre i jämförelse med dieselfordonen. Den ökade effektiviteten beror på drivlinans elhybridisering som minskar bränsleförbrukningen genom att förbränningsmotorn kan slås av då bilen kör i låga hastigheter eller står stilla och lastar. Minskning av servicekostnader med 15 % Bilarna som ingår i försöket har ett enklare serviceschema än de gasbilar som jämförelser görs med. Renova har kunnat följa det planerade schemat vilket resulterat i att tidsinsats och framför allt materialbehov har minskat. Det rör sig främst om att man slipper byte av tändspolar och elkablar i motorsystemet. Kostnaderna har alltså kunnat minskas med de planerade 15 procenten. Effekter De minskade utsläppen av växthusgaser som beror på fordonens ökade energieffektivitet och användningen av förnybara bränslen kommer att bidra till minskade klimateffekter. Minskad användning av förbränningsmotorn som följd av el-påbyggnaderna bidrar även till minskade bullerproblem. Ny kunskap och ökade erfarenheter av den nya tekniken kan underlätta spridning till andra platser och användningsområden. Genom att minska förbrukningen av bränslen, framför allt fossila, minskas utsläppen av CO 2 men även andra ämnen som NO X, partiklar kan påverkas positivt. Hybridlösningen ger även en tystare miljö både för chauffören och för kringboende. Bättre folkhälsa och minskade service- och bränslekostnader innebär en samhällsekonomisk vinst. 3.5.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits Under projektets gång har fullhybridbilen och MD-bilarna visats upp vid ett antal evenemang, riktade till allmänhet, politiker, tjänstemän i kommuner samt fackligt verksamma. Under 2011 visades fullhybriden upp vid en presskonferens på Gustav Adolfs torg den 22 november. Visningen riktade sig till politiker och tjänstemän inom regionen med koppling till transporter. Även allmänheten kunde ta del av informationen vid denna visning. I samband med detta gick det också ut ett pressmeddelande. Bilen har omskrivits i flera facktidningar och i Göteborgs-Posten. MD-bilarna har under hösten 2011 visats upp vid studiebesök från myndigheterna i Moçambique som en del av ett besök i Göteborgs stad. Vid Gröna korridorers demodag på Lindholmen den 22 september visades MD-bilen med elpåbyggnad upp. Dessutom deltog Renova, som en del av KNEG (Klimatneutrala godstransporter på väg), på konferensen Hållbara transporter i Stockholm den 10 november. Då presenterades fullhybriden. Den 11 november visades samma bil upp vid invigningen av snabbladdningsstation för elbilar som även den hölls på Lindholmen Science Park. 24

Under 2012 visades fullhybriden upp på Energiutblick på Svenska mässan 13-15 mars och vid Avfall Sveriges årsmöte i Göteborg 28-30 maj. Vid båda dessa tillfällen deltog Renova även i seminarier om hållbara transporter och berättade om fordonen. Renova har presenterat fullhybriden i både nyhetsbrev och i en informationsfolder från Miljöfordonsgruppen i Göteborg. Vid konferensen Hållbara transporter, som anordnades av IVL i Stockholm den 20 november, deltog Renova inom ramen för KNEG och presenterade projektet vid ett seminarium. Under 2013 presenterades Renovas arbete med att minska miljöpåverkan från transporterna, bl.a. resultat rörande fullhybridbilen, på ett seminarium i Almedalen. Den 21 oktober deltog Renova på KNEG:s årliga resultatkonferens. Där presenterades ett projekt rörande testkörning av BioMax. 3.5.4 Nationella miljömål och folkhälsomål Av de sexton nationella miljömålen anses nio påverkas positivt genom åtgärden. Dessa ar begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). MDE-tekniken innebär minskat behov av fossila drivmedel vilket i sin tur innebär minskade utsläpp av koldioxid, partiklar och kväveoxider. Med hybridlösning minskar även buller från fordonet mer än 3 dba vid sophämtningsmomentet. En minskning på 3 dba motsvarar en för örat upplevd halvering av bullernivån. Av de elva nationella folkhälsomalen anses projektet påverka två målområden positivt; barn och ungas uppväxtvillkor samt miljöer och produkter. Investeringen medför en bättre arbetsmiljö för chauffören samt tystare och sundare boendemiljö. 25

Åtgärd 6. Innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning (beviljat stöd 1 357 650 kr) 3.6.1 Projektgenomförande Åtgärden är en plattform på vilken de ovan nämnda åtgärderna ska kunna visas upp dels i form av applicerad miljöteknik i levande stadsmiljö, dels som en integrerad del i stadsbyggnadsprocessen. Genom att bidra till att skapa en fungerande referensanläggning av Kvillebäcken kan området fungera som besöksobjekt och attrahera utländska och svenska delegationer med resultatet att öka antalet affärer för regionens företag samt antalet investeringar till regionen. Målsättningen var att skapa en innovationsplattform och en testarena för att pröva nya tekniklösningar i praktiken och därmed utveckla hemmamarknaden för involverade företag samt att bidra till kunskapsspridning genom informations- och kommunikationsaktiviteter. Business Region Göteborg (BRG), som driver delprojektet, har därför spridit kunskap om Göteborgs stad, inklusive Kvillebäcken-projektet, vid både nationella och internationella mässor och konferenser. Vidare har BRG haft utbyte med Norra Djurgårdsstaden i Stockholm i syfte att hämta inspiration, byta erfarenheter och diskutera synergier mellan initiativen. BRG och Älvstranden Utveckling har också tillsammans sammankallat projektledare och kontaktpersoner för de tre investeringsprojekten i Göteborg, Kungälv och Mölndal, (3Kprojekten) samt Mistra Urban Futures vid tre tillfällen under 2011 för att projekten ska kunna benchmarka sina innovativa lösningar med varandra och diskutera innovationsplattformen utifrån projektens behov, gemensam kommunikation, utställning och besökshantering. Regelbundna workshops och matchmaking-träffar har arrangerats med byggherrar, företag och andra aktörer för att öppna nya affärsmöjligheter för miljöteknik och hållbar stadsutveckling samt bidra till ökad information och kunskapsspridning. Syftet har varit att skapa mötesplatser för byggherrar, konsulter, innovativa företag, forskare, studenter, Science Parks m.fl. där nya möjligheter lyftes fram för byggherrarna. Sammanlagt har fem träffar anordnats. Teman för träffarna har tagits fram utifrån önskemål och behov från byggherrarna. Inom ramen för sin verksamhet Green Gothenburg arrangerar BRG studiebesök till innovativa besöksobjekt i regionen, däribland Kvillebäcken. Besöksgrupperna består oftast av beslutsfattare från kommuner, näringsliv och politiken, men även investerare ingår ibland. Två stadsguider som är knutna till Älvrummet (www.alvstranden.com/alvrummet) har utbildats i att visa upp Kvillebäcken. Besökarna har också, i den mån det har funnits intresse och möjlighet, erbjudits kontakt med leverantörer till hållbara lösningen i Kvillebäcken eller motsvarande bostadsområden. Utöver de studiebesöksgrupper som beskrivs i avsnitt 3.6.3 kan även nämnas en delegation från Göteborgs utbytesprojekt Nelson Mandela Bay i Sydafrika, offentliga aktörer från Polen som gjorde en filminspelning om sopsugssystemet, samt forskare och arkitektkontor. 26

Byggherrarna har dessutom genomfört studiebesök i egen regi. Göteborg har även lyft fram Kvillebäcken som ett s.k. Lighthouse Project för EU-kommissionen i samband med ett EUprojekt kallat STEP-UP. I anknytning till detta har partnerstäderna Glasgow, Riga och Gent varit på besök. Att marknadsföra Kvillebäcken i samband med olika evenemang och mässor har varit ett sätt att dels locka fler studiebesöksgrupper till Kvillebäcken, samt även att visa upp Älvstaden för potentiella investerare. Slutdatum för åtgärden var den 14 november 2014. 3.6.2 Mål, uppföljning och miljöeffekter Ett av målen med åtgärden var att sprida kunskaper och erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och innovativa hållbara lösningar. Vidare skulle 100 nya indirekta arbetstillfällen skapas hos leverantörer och aktörer inom konsortiet. Dessutom skulle utländska företag attraheras till etableringar inom relevanta teknikområden med koppling till Kvillebäcken. Totalt har fem workshops och matchmaking-träffar genomförts på olika teman, dit projektägare, byggbolag och möjliga teknikleverantörer m.fl. har inbjudits. Nedan följer en beskrivning av dessa träffar. 8 september 2011 Tema Avfallshantering och logistiklösningar, 32 deltagare. Projektägare, byggbolag och möjliga teknikleverantörer bjöds in. Samtliga företag hade tre minuter på sig att föra fram hur deras teknik skulle kunna syfta till att uppfylla de mål som är satta av respektive projektägare. 26 november 2012 Tema Dagvattenhantering och grönytor, 17 deltagare. Kretslopp och vattenförvaltningen presenterade sitt perspektiv på frågorna och de fem företag som deltog presenterade sina lösningar. Förutom byggherrar och företag deltog även representant från Johanneberg Science Park. Utvärderingen var positiv mest nöjda var byggherrarna. 19 februari 2013 Tema Solceller, 18 deltagare. Ett konsultföretag presenterade en översikt av solcellsområdet, Göteborg Energi berättade kring tips och krav på installation och anslutning, och Älvstranden Utveckling delade med sig av sina erfarenheter kring solceller. Därefter följde en diskussion med deltagande företag. Enligt utvärderingen var det en lyckad träff. 27 maj 2013 Tema Mätning och styrning i fastigheter, 15 deltagare. Byggherren Wallenstam presenterade sitt arbete med individuell mätning i lägenheter samt prisoch effektbalansering. Vidare berättade en beteendevetare från psykologiska institutionen på Göteborgs universitet om forskning kring hushållens elbeteende. Dessutom höll leverantörer minipresentationer kring sina lösningar på området. 27

25 mars 2014 Tema 3D som verktyg i stadsplanering, 50 deltagare. Denna träff arrangerades i samarbete med Johanneberg Science Park samt Lindholmen Science Park och genomfördes på Visual Arena som har avancerad 3D-teknik. Ämnesområdet visades vara högintressant och träffen blev snabbt fullsatt. Dock var det svårt att locka byggherrarna i Kvillebäckenkonsortiet trots flera påtryckningar. På agendan stod Visual Arena som berättade om sin verksamhet, Tyréns som berättade om visualisering med spelmotorer i stadsutveckling samt Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor som talade om virtuella modeller i stadsplaneringen. Miljöbron, som fungerar som en länk mellan näringslivet och den akademiska världen, deltog med en mindre utställning kring sin verksamhet. De fick flera förfrågningar kring att använda studenter för att utföra olika miljörelaterade uppdrag. Utvärderingen av seminariet visade att de allra flesta deltagare var mycket nöjda. Metoder för att uppnå målet vad gäller innovationsplattform innefattar skriftlig utvärdering i samband med själva aktiviteten vilket visat på ett gott betyg. Uppföljning har även gjorts med byggherrarna som visar på enstaka nya leverantörer. Ett av målen var identifiering och initiering av demoprojekt tillsammans med deltagande parter och lokala miljöteknikföretag. Detta hade varit ett önskat utfall från workshops men mycket av innovationsarbetet har istället skett i de andra delprojekten, där alternativa och kompletterande lösningar har diskuterats. Informationsinsatserna för att uppnå målet vad gäller kunskapsspridning har innefattat: Marknadsföring genom Green Gothenburg för att attrahera och arrangera gruppstudiebesök Marknadsföring genom befintliga och nya kanaler samt beredskap för minst 50 internationella besöksgrupper/år Konferensen International Federation of Housing and Planning World Congress 2012 i Göteborg Bygga-Bo-Dialogen Väst BRG/EcoEx internationella nätverk med syfte att bl.a. attrahera delegationsbesök och potentiella kunder till relevanta företag. EcoEx-projektet arrangerar seminarier, workshops och andra aktiviteter på internationell marknad för att utveckla affärsmöjligheter för leverantörer till Kvillebäcken. Enligt en analys genomförd av BRG har det varit svårt att locka byggherrar till träffar, vilket kan bero på att många beslut redan hade tagits innan byggherrarnas inträde i processen. Enligt Brorströms följeforskningsrapport beror det även på att matchmakingen kommit för sent och att de innovativa lösningarna hade behövts tidigare i processen. Träffarna har varit ett bra sätt att lyfta kunskapen hos byggherrar och ge företag chans att synas. De har fått information om nya lösningar och produkter samt även tagit del av t.ex. forskning inom energibeteende. Det har varit en bra benchmarking-möjlighet för företagen genom att de har fått träffa andra företag och aktörer i branschen. Ingen av byggherrarna i konsortiet har anställt en ny person internt. Vad gäller att anlita ett nytt företag har ungefär hälften antingen anlitat eller påbörjat ett samarbete med ett nytt företag. 28

3.6.3 Hur erfarenheter och kunskaper spridits All information har hittills spridits via nyhetsbrev och initialt via hemsidan www.businessregion.se/affärsdrivenmiljöutveckling och fortsättningsvis via www.greengothenburg.se. Kvillebäcken har även beskrivits på och länkats till egen hemsida på BRG:s webbsida.. Marknadsföring sker även via andra medier såsom twitter och i samband med Green Gothenburgs generella powerpoint-presentation som visas i många sammanhang. Under 2011 kommunicerades Kvillebäcken även i material i samband med Green Week i Bryssel där Göteborgs stad hade en monter och BRG deltog med information och personal. Under 2012 visades en presentation av Göteborgs Stad, inklusive Kvillebäcken-projektet, i Sveriges nationella monter på mässorna i Rio de Janeiro Rio+20 och Neapel WUF6. BRG deltog även i en utställning på konferensen Arena Hållbar Stad i Göteborg 6-8 november. Dessutom installerades en permanent monter på Ekocentrum för att kunna hantera besök innan de fysiska platserna kan besökas. Under både 2013 och 2014 ställde Green Gothenburg ut på Ecobuild-mässan i London där Kvillebäcken var en av de hållbara lösningar som visades upp. Mässan hade drygt 40 000 internationella besökare både 2013 och 2014. Kvillebäcken visades upp genom bilder i bildspel på en skärm, genom infoblad om besöksturen till Kvillebäcken samt i diskussioner med besökare i montern. Dessutom presenterades Kvillebäcken i samband med 6 matchmaking-möten på mässan där Green Gothenburg presenterades. 142 besökte montern totalt. Förfrågningar inkom bl.a. kring Envacs lösningar samt kring studiebesök i regionen. Senare under 2014 visades Kvillebäcken upp genom en monter under SGBC (Sweden Green Building Council) i Stockholm den 10-11 november. SGBC är Nordens största konferens inom hållbart byggande. Kvillebäcken visades genom en roll-up, fyra faktablad med fördjupad information om insatsområden, information och Kvillebäckens monter på SGBC fotografier på digital touchplatta, broschyrer kring Kvillebäcken samt Vision Älvstaden, inom vilken Kvillebäcken är en del (se bilagor 3-7). Störst intresse fanns för hur området hade utvecklats (Älvstrandsmodellen) samt för Byggnad som energilager. Älvstranden Utveckling höll även en presentation om Kvillebäcken på mässan. Mässan hade ca 1000 deltagare och i montern fördes diskussioner med drygt 35 personer. Kvillebäcken har även ingått i marknadsföringsmaterial vid medverkan i mässorna World Bioenergy i Jönköping den 3 juni 2014, i samband med matchmaking, och Barcelona Smart City Export den 18-20 november 2014. Studiebesök Efterhand som bostadsområdet har vuxit fram har det varit möjligt att visa upp området för besöksgrupper. Kvillebäcken har visat sig vara ett av de populäraste besöksobjekt som Green 29

Gothenburg erbjuder. I den mån det är möjligt involveras miljöteknikföretag i besöken, för att på så sätt erbjuda dem nya affärskontakter och marknadskunskap. Under 2013 genomfördes fem studiebesök. Besökarna kom från Kina, 2 grupper, och Sverige, 3 grupper. Det totala antalet besökare var 116. Nedan följer en specifikation av besöken. 21 maj Företagsdelegation från Kina, 10 personer. I samarbete med bl.a. Liljevalls Arkitekter och Sune Wikström VVS-kontroll. Syfte: Utbyte kring erfarenheter samt samarbetsmöjligheter vidare framåt. Besökte även Renova. 27 maj M.A.S.S.T. - Social Hållbarhet, 18 personer. Projektdeltagare från bl.a. Örebro och Malmö kring projekt Hållbara Städer. Syfte: att studera ett existerande projekt; erfarenheter därifrån samt fokus miljö/social hållbarhet. 12 och 13 juni Visa på befintligt projekt inom miljömässigt7hållbart byggande. Erfarenheter ifrån området i sig - Kvillebäcken: möjligheter/svårigheter. 2 grupper à 40 pers/dag. (Del i ett annat program). 16 december Kina-delegation/politiker/borgmästare, 8 personer. Syfte: titta på miljölösningar i Göteborg, specifikt kring hållbara byggnader. (Del i annat program, Göteborg som delstopp i Europa). Under 2014 genomfördes 7 studiebesök med totalt 131 personer från Ryssland, Storbritannien och Sverige, enligt nedan. 12 maj Ängelholms Kommun, 24 deltagare. Syfte: Stadsplanering. 1 september Constructing Excellence In The North East, Storbritannien, 7 deltagare. Syfte: Fjärrvärmelösningar och hållbart byggande. 4 september Ängelholms kommun, 16 deltagare. Syfte: Stadsplanering. 5 september Structor Miljöbyrån, 18 deltagare. Syfte: Socialt hållbara bostadsområden. 22 oktober Marks kommun, 15 deltagare. Syfte: Hållbar stadsplanering m.m. 6 november Arkitekter, Ryssland, 17 deltagare. Syfte: Arkitektur m.m. 13 november Falkenbergs kommun, 34 deltagare. Syfte: Stadsplanering. Besökare från Storbritannien I samband med besöket från Storbritannien arrangerades företagspresentationer och matchmaking mellan brittiska intressenter och svenska leverantörer. Totalt presenterade 5 svenska företag sig och 45 matchmaking-möten genomfördes. Utvärderingen av matchmakingmöten visade att vid 29 av mötena förväntade sig deltagarna fortsatt kontakt samt att för 12 av mötena förväntade sig deltagarna fortsatt samarbete (observera att varje möte utvärderades av två parter). Vid två av de svenska besöken har också ett företag deltagit under själva studieturen samt att Göteborg Energi föreläst och medverkat vid studieturen för de brittiska besökarna. 7 företag har medverkat i samband med studiebesök (varav ett företag två gånger). 30

3.6.4 Nationella miljömål och folkhälsomål En ökad export av svensk miljöteknik är ett uttalat nationellt mål och en viktig del i regeringens nationella miljöteknikstrategi. Genom arbetet med en innovationsplattform kopplat till BRG:s ordinarie verksamhet att utveckla exportmöjligheter och internationella affärer, tros en önskad effekt ha uppnåtts under projektets gång. Utvecklingen av en innovationsplattform syftar till att ge Västsveriges teknikleverantörer referenser på hemmaplan och att utveckla en hemmamarknad, vilket är en avgörande framgångsfaktor i deras exportsatsningar framöver. 31

4. Förändringar jämfört med ansökan 4.1 Åtgärd 1 Effektiv insamling av avfall Sopsugssystemet byggs med tre fraktioner istället för de fem som beskrevs i ansökan. Fraktion för organiskt avfall, tidningar och restavfall hanteras med sopsugssystemet med pappersförpackningar och plastförpackningar hanteras med insamling i kärl i fastigheterna och det gemensamma resurshuset. Detta förändrar dock inte förutsättningarna för att nå målet om hög insamlingsgrad av det organiska avfallet. Ändringen är godkänd av Boverket, 2012-09-06. 4.2 Åtgärd 2 Effektsmarta byggnader och fjärrvärmedrivna vitvaror Inga avvikelser har anmälts. Utbetalningar har inte skett till delprojektet. 4.3 Åtgärd 3 Miljöskyttel över Göta älv Slutrapport för delprojektet ska enligt överenskommelse med Boverket betraktas som en avvikelseanmälan. Tack vare omfattande dialog med samverkansparter, universitet, näringsliv, experter och leverantörer har det konstaterats att det finns stora möjligheter att åstadkomma en helelektrisk lösning för det aktuella ändamålet, en möjlighet som är världsunik. Ska innovation dessutom främjas och utveckling påskyndas inom ett område där det finns stor potential är, enligt de inblandade partnerna i processen, helelektrisk drift med snabbladdning det mest intressanta valet. Detta ställningstagande innebär att det inte kommer att finnas en fullständigt utvecklad lösning klar den 31 december 2014, men den preliminära tidplanen om att ha två miljöskyttlar på plats hösten/vintern 2014-15 kvarstår. Istället för att ha en eldriven framdriftsteknik färdiginstallerad i fartygen innan årets slut, planeras investeringar under 2014, vilka genererar merkostnader med hänsyn till val av driftsform. Ansökan om avvikelse avser förberedande åtgärder och nedlagda kostnader för dessa. Se kapitel 3och kapitel 6. Utbetalningar har inte skett till delprojektet. 4.4 Åtgärd 4 Cykelgarderober Den tekniktävling som nämndes i ansökan genomfördes inte. Ändringen är godkänd av Boverket, 2012-09-06. Ytterligare en ansökan om ändring har diskuterats att inlämnas till Boverket. Ändringen avsåg att stöd för cykelgarderober utvidgas till att även innefatta elpackcyklar till de boende. Avvikelseansökan lämnades dock aldrig in. 4.5 Åtgärd 5 MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta Projektet följer beskrivningen i ansökan med undantag av att ett av fordonen med elpåbyggnad är en fullhybrid där drivlinan är av el-diesel-hybrid-typ. Ändringen är godkänd av Boverket, 2012-09-06. 4.6 Åtgärd 6 Innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning Inga förändringar i projektet jämfört med ansökan. 32

5. Energiuppföljning Eftersom husen nyligen har uppförts är de förbrukningssiffror som anges i detta kapitel mycket osäkra jämfört med husens troliga energiprestanda efter att de har stått i några år och hunnit torka ut, samt efter det att justeringar av inställningar på ventilation, värme m.m. är genomförda. Alla byggherrar är därför tydliga med att dessa siffror inte är pålitliga i detta skede, utan de kommer att följa upp mer relevanta siffror efter ett par år. Dock anger byggherrarna att de, enligt sina beräkningar, i de allra flesta fall verkar nå målet att ha en energiförbrukning som är lägre än 60 kwh/m 2 /år. Eftersom detta är ett nybyggnadsprojekt, och inte en ombyggnation, går det inte att få ut några förändringssiffror i energibesparing. Tabellerna anger därför endast den förväntade energiförbrukningen då beräkningen för koldioxidbesparingen inte ger en rättvis bild. Den angivna förbrukningen har jämförts med BBR-kravet, som i Västra Götaland ligger på 90 kwh/m 2 /år, för att få en referens att jämföra med. Då det är svårt att hitta vilka ingående värden som finns i BBR-kravet, dvs. hur mycket som är kyla, värme, varmvatten och fastighetsel, är det omöjligt att använda sig av dessa tal för att få ut en mer detaljerad beskrivning av hur dessa byggnader skulle skilja sig mot byggnader som byggs med BBR som nivå. När det gäller koldioxidbesparing finns samma problematik som ovan, dvs. att det inte finns några tidigare siffror att jämföra med och att BBR-kravet inte kan specificeras tillräckligt för att kunna användas för en jämförelse. Därför antas även de siffrorna visa på en osann bild av minskningen av koldioxid. Slutsatsen kan dock vara att om dessa byggnader uppnår det mål som de alla anser att de kommer klara, en energiförbrukning under 60 kwh/m 2 /år, kommer de generellt att spara 30 kwh/m 2 /år jämfört med BBR. Med en total yta på dessa byggnader på 61 123 m 2 innebär detta en besparing på 1 833 690 kwh/år. I och med att det är svårt att göra jämförelser när det inte har varit en ombyggnation ger det heller inget tydligt utslag när byggherrarna använder Grön Fjärrvärme istället för vanlig. Det skiljer sig dock från 87 g/kwh på vanlig till 14 g/kwh på grön fjärrvärme och det kommer även att ge en påverkan på koldioxidbesparingen. Från nästa sida följer resultaten för de färdigbyggda husen. Några av byggherrarna har mätt, under den tid som byggnaden har varit i bruk, och andra har beräknat. Förkortningarna står för: K = Kyla V = Värme VV = Varmvatten FEL = Fastighetsel HEL = Hushållsel B står för Basläge och U för Utfall. Att fylla i båda är dock bara intressant vid ett ombyggnadsprojekt, varför endast basläget är ifyllt här. En ifyllning av utfall hade inte gjort någon skillnad. 33

Bostadsbolaget Lott B1 Lott C Derome Lott G1 34

HSB BRF Verona Kjellberg Lott 2 35

Wallenstam Lott A Lott F1 Veidekke Lott D2 36

NCC Lott I 37