Luftutredning ny hamnplan

Relevanta dokument
Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

Luftutredning Distansgatan

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Luftkvalitetsutredning för detaljplan Utveckling av före detta Fryshuset vid Fiskhamnsgatan

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Uppdragsrapport nr 2003:1 Bilaga A. Jesper Lindgren Miljöförvaltningen Göteborg

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Ny energianläggning i Upplands Bro

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

Luftutredning Kronetorps gård

Gaturumsberäkningar av PM10 på östra Artillerigatan år 2020

Infra City Öst, Upplands-Väsby

UPPDRAGSLEDARE. Lena Eveby UPPRÄTTAD AV. Carl Thordstein

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Beräkningar av kvävedioxidhalter och befolkningens exponering 2012

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

Arbetsgång

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Nedfall av kväve vid Hansta Natura område

Luftkvaliteten vid Lundbyleden förmätning 2012

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad

Inledande kartläggning av luftkvalitet

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

PM - LUFTUTREDNING VAKSALA KYRKSKOLA

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Transkript:

Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson

Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och Älvsborgshamnarna kan påverka luftkvaliteten i området. Utredningen är utförd av Erik Svensson och Björn Wåhlstedt och rapporten är granskad av Erik Bäck. 2

Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Miljökvalitetsnormer... 5 Metod och indata... 7 Utsläpp från vägtrafik... 7 Utsläpp från hamnverksamhet och sjöfart... 8 Resultat... 9 Översiktsbilder... 9 Halter runt Arken... 11 Jämförelse med nuvarande situation... 13 Diskussion... 15 Slutsatser... 16 Referenser... 17 3

Sammanfattning Göteborgs Hamn avser bygga en ny hamnplan mellan de befintliga Arendalsoch Älvsborgshamnarna. På grund av att utsläppen av kväveoxider därmed kommer öka har miljöförvaltningen i Göteborg utrett halterna av kvävedioxid i området med fokus i närheten av Arken Hotel & Art Garden Spa. Ökningen av utsläppen av kvävedioxider kommer från fartyg, godshantering i hamnen och vägtrafik. Vi har uppdaterat emissionsdatabasen med prognoser från hamnen och gjort spridningsberäkningar. Resultaten visar att halterna kommer öka runt Arken, men att de beräknade värdena ligger under miljökvalitetsnormerna. För 98-percentil dygn ligger det beräknade värdet relativt nära normen (85 %). Osäkerheterna i en sådan beräkning är stora, men det är troligare att beräkningen överskattar halterna än tvärtom. 4

Bakgrund Göteborgs Hamn behöver utöka sin kapacitet och avser därför anlägga en ny hamnplan i en vik mellan Arendals- och Älvsborgshamnarna, se figur 1. Enligt planen kommer två kajplatser tillkomma, huvudsakligen avsedda för mindre containerfartyg. Figur 1. Karta över det aktuella området med den nya hamnplanen inritad. De röda siffrorna visar de olika anläggningarna i området. 1 är Arendal, 2 är Arken, 3 är Älvsborgshamnen och 4 är den nya planerade hamnplanen. Miljöförvaltningen i Göteborgs spridningsberäkningar (Ren Stadsluft) visar dock att det i dagsläget är förhöjda halter av kvävedioxid vid hamnarna. En utbyggd verksamhet kan höja halterna ytterligare, vilket riskerar att medföra alltför höga halter vid Arken Hotel & Art Garden Spa på adressen Nordatlanten 100. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid finns för tidsperioderna år, dygn och timme. Årsmedelvärdet får inte vara högre än 40 µg/m 3. Normerna för dygn och timme anges som 98-percentiler, vilket betyder att högst 2 % av dygns- eller 5

timmedelvärdena får överskrida respektive gränsvärde. För dygn betyder detta att normen (60 µg/m 3 ) maximalt får överskridas 7 gånger per år, medan timvärdena får överskrida 90 µg/m 3 175 gånger/år. I praktiken betyder alltså detta att det 8:e och 176:e högsta värdet för dygn respektive timme ska ligga under gränsvärdet för att miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld. I den här rapporten menas 98-pecentilen när halterna för timme eller dygn diskuteras. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller generellt med undantag av arbetsplatser och trafiktunnlar. Även platser där människor normalt inte vistas och belastade mikromiljöer (såsom vägkorsningar) är undantagna (Luftguiden, 2014). 6

Metod och indata Vi använde beräkningsprogramvaran Envimans gaussiska modell för att beräkna halterna utifrån vår emissionsdatabas och väder från 2013. För fordon på väg använde vi 2013 års emissionsfaktorer. Hela området som beräkningen utfördes för var 5 x 5 km. Spridningsberäkningarna gäller kväveoxider, NO X, vilket sedan räknas om till kvävedioxid, NO 2 med hjälp av samma formel som använts för Ren Stadsluft. Utsläpp från vägtrafik De trafiksiffror vi använt är uppmätta siffror som fanns i vår emissionsdatabas sedan tidigare och uppskattningar av den framtida trafiken. I figur 2 visas antal fordon ett normalt dygn för respektive vägsträcka i den ordinarie emissionsdatabasen. Andelen tung trafik varierar mellan 4 % på vägen upp till Arken och 40 % på Nordatlanten. Infartsväg till Port 6 Oljevägen Väg mellan Arendal och Älvsborg Nordatlanten Figur 2. Trafiksiffror som använts i Ren Stadsluftsberäkningen. Viktiga vägsträckor är utmärkta. 7

Den planerade utbyggnaden kommer medföra ökade trafikmängder på vissa vägar. I den uppdaterade beräkningen har trafikflödena justerats enligt hamnens uppskattningar. Trafikmängderna på infartsvägen till Port 6 och vägen mellan Arendals- och Älvsborgshamnarna går då från 3600 till 7500 respektive 0 till 3600 fordon per dygn. Utsläpp från hamnverksamhet och sjöfart Den troliga användningen av kajen är för kortsjöfart (närsjöfart) med mindre containerfartyg med lastförmåga 10 000 till 15 000 ton. Vid en denna typ av trafik kan kajen användas av två fartyg samtidigt. I maximal verksamhet förväntas utnyttjandegraden vid kajerna vara 50 %. För att uppskatta utsläppen från fartygen när de ligger vid kaj behöver vi göra antaganden. Fartygen antas ha en huvudmotor på 1800 kw och hjälpmotor på 15 % av detta. Effektutnyttjandet är 85 % och omvandlingsfaktorn mellan kwh och ton bränsle är 0,00022. Emissionsfaktorn för NO X antas vara 68 kg/ton bränsle. Under dessa antaganden blir den totala emissionen av NO X för fartyg i kaj 30 ton/år. Fartygsprofilen som använts motsvarar fartyg med jämförbar kapacitet i emissionsdatabasen. Utsläppen sker ur en skorsten på 20 meters höjd över vattenytan. Rökgastemperaturen är 200 ºC. Vi lade in anlöps- och avfärdsrutter på samma sätt som för motsvarande kajer. Vid Älvsborgs- och Arendalshamnarna står godshanteringen för 58 % av NO X - utsläppen. Om samma förhållande antas gälla vid den nya hamnplanen blir de årliga utsläppen av NO X 17 ton. 75 % av dessa utsläpp kommer ske på södra halvan av den nya hamnplanen. 8

Resultat I det här avsnittet redovisar vi resultaten av spridningsberäkningarna. De presenterade halterna har osäkerheter, vilka gås igenom i avsnittet Diskussion. Översiktsbilder De beräknade kvävedioxidhalterna för år, dygn och timme över hela beräkningsområdet visas i figurerna 3, 4 och 5. De högsta halterna uppnås i samtliga tre fallen på hamnplanerna, i synnerhet på den planerade nya hamnplanens södra del. Halterna är även höga i närheten av infartsvägen till Port 6. Figur 3. Årsmedelvärden för kvävedioxidhalten i beräkningsområdet. 9

Figur 4. 98-percentil dygn för kvävedioxidhalten i beräkningsområdet. Figur 5. 98-percentil timme för kvävedioxidhalten i beräkningsområdet. 10

Halter runt Arken Eftersom miljökvalitetsnormerna med säkerhet gäller på varken vägarna eller hamnplanerna fokuserar vi här på halterna vid Arken. Figurerna 6, 7 och 8 visar samma beräkningar som de föregående tre figurerna fast de är inzoomade kring Arken. På dessa bilder syns tydligt att halterna är kraftigt förhöjda på hamnplanen söder om Arken och utmed infartsvägen till Port 6. Gränsvärdet för år (40 µg/m 3 ) klaras med god marginal i hela omgivningen runt Arken. Vid Arkens ingång är de beräknade halterna ungefär hälften av miljökvalitetsnormens värden. Figur 6. Årsmedelvärden för kvävedioxidhalten runt Arken. För dygn överskrids gränsvärdet 60 µg/m 3 enligt beräkningen på infartsvägen till Port 6 öster om Arken och på hamnplanen söder om Arken. Halterna sjunker ju närmare Arken vi kommer. Vid ingången till Arken är halten 52 µg/m 3. Däremot klarade de beräknade halterna för timme normen (90 µg/m 3 ) i hela området runt Arken. Marginalen var dock något mindre än för årsmedelvärdet. 11

Utredningsrapport 2015:9 Figur 7. 98-percentil dygn för kvävedioxidhalten runt Arken. Figur 8. 98-percentil timme för kvävedioxidhalten runt Arken. 12

Jämförelse med nuvarande situation Ingång till Arken Figur 9. Bild över Arken som markerar ingången. För att se hur den eventuella nya hamnplanen med tillhörande vägar skulle ändra luftkvalitetssituationen jämför vi i tabell 1 beräknade NO 2 -halter vid ingången till Arken (se figur 9) med de nya anläggningarna med beräkningarna för 2013 inom Ren Stadsluft. Miljökvalitetsnorm Ren stadsluft 2013 Ny hamnplan Ökning Procentuell ökning år 40 µg/m 3 17 µg/m 3 21 µg/m 3 4 µg/m 3 24 % dygn 60 µg/m 3 39 µg/m 3 51 µg/m 3 12 µg/m 3 31 % timme 90 µg/m 3 47 µg/m 3 62 µg/m 3 15 µg/m 3 31 % Tabell 1. Sammanställning av skillnaderna i kvävedioxidhalter vid Arkens ingång mellan nuläget och situationen med en ny hamnplan. Ökningen, både i absoluta tal och i relativa, är minst för årsmedelvärdet. Halterna ligger med god marginal under miljökvalitetsnormen. Den relativa ökningen är densamma för dygn och timme. I likhet med många andra platser i Göteborg är det dygnsvärdet som ligger högst jämfört med normen. Vid 13

ingången till Arken är det beräknade dygnsvärdet 85 % av normen när hamnen är utbyggd och i maximal drift. 14

Diskussion En spridningsberäkning av den här typen innehåller precis som alla andra modellberäkningar felkällor. Detta är nödvändigt för att luftkvalitetsmodellering ska bli görbart i praktiken, men det medför också att resultaten måste tolkas med försiktighet. Indata är inte exakta och i regel förenklade för att göra beräkningen hanterlig. Modellen innehåller i sig förenklingar, såsom att topografiska effekter ignoreras. Slutligen måste den beräknade spridningen av NO X omvandlas till NO 2 genom en empirisk formel. I Göteborgsområdet är det i regel dygnsnormen som är svårast att uppnå och det är även så i det aktuella området. Om de beräknade halterna har 50 % felmarginal till normen (för dygn betyder det att de beräknade halterna är lägre än 40 µg/m 3 ) kan det oftast fastlås med säkerhet att normen klaras. Visserligen ligger de beräknade halterna kring Arken under normen, men inte lägre än 40 µg/m 3. Därför måste vi diskutera källor till fel i beräkningen. Vår beräkning är så vitt vi kan se pessimistisk på så vis att viktiga antaganden troligtvis pekar mot högre beräknade halter snarare än lägre. En specifik aspekt i situationen i området som utreds här är att Arken ligger upphöjt i jämförelse med hamnplanerna, vilket i regel gör att de verkliga halterna blir lägre än de beräknade. Vi har i beräkningen inte använt prognostiserade emissionsfaktorer för fordon på väg, vilka är betydligt lägre än dagens. Om emissionsfaktorerna sjunker de närmaste åren kommer kvävedioxidhalterna sjunka avsevärt. I kartorna över beräknade kvävedioxidhalter syns att infartsvägen till Port 6 står för ett viktigt bidrag till kvävedioxid vid Arken. En omfördelning av vägtrafiken bort från Arken skulle troligen medföra avsevärda förbättringar av luftkvaliteten där. 15

Slutsatser Här sammanfattar vi de slutsatser som kan dras av undersökningen: Halterna av kvävedioxid kommer höjas i hamnen och dess omgivningar på grund av den utökade verksamheten. På själva hamnplanen och på vissa vägar blir halterna högre än gränsvärdena. Miljökvalitetsnormerna gäller dock inte där. Både verksamhet vid den nya hamnplanen och ökad vägtrafik bidrar till höjda halter runt Arken. Fartygen har troligen ganska liten påverkan på luftkvaliteten vid Arken. De beräknade års-, dygn-, och timvärdena för kvävedioxid ligger under miljökvalitetsnormerna vid Arken. Det värde som relativt sett ligger närmast normen är det för dygn (85 % vid Arkens ingång). Detta är för högt för att helt kunna utesluta att normen överskrids. Eventuella felkällor i beräkningen behöver beaktas. Det är dock troligare att det beräknade värdet överskattar halterna än tvärtom. Om emissionsfaktorerna för vägtrafik sjunker kommer detta ha en tydlig påverkan på halterna vid Arken. En omledning av vägtrafiken bort från Arken skulle minska halterna där. 16

Referenser Luftguiden, Naturvårdsverket 2014. http://www.naturvardsverket.se/978-91- 620-0178-0 17