Polismyndigheten i Västerbottens län Box Umeå Telefon

Verksamhetsberättelse 2009

Utgivare: Dnr: Utgiven: Fotografer: Omslagsbild: Polismyndigheten i Västerbottens län Box 463 901 09 Umeå Telefon 114 14 AAC-191-1497/10 Mars 2010 Peter Knutsson, Per Landfors, Dan Lindgren, Frank Nelvig, Daniel Sandberg, Maria Stigenius, Patrick Trädgårdh Under vecka 42 arrangerades ett informellt EU-ministermötet i Umeå under temat konkurrenskraft. Polismyndigheten svarade för bevakning och vägvisning tillsammans med kollegor från grannlänen samt Stockholm. 2

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av året som gått 4 2. Utvecklingsområden 6 2.1 Kärnverksamheten 6 2.1.1 Trygghet 6 2.1.2 Fler poliser 6 2.1.3 Grov, organiserad och systemhotande brottslighet 7 2.1.4 Grova brott 7 2.1.5 Lokalt personsäkerhetsarbete 7 2.1.6 Kriminalunderrättelseverksamhet 8 2.1.7 Översyn av utredningsprocessen 8 2.1.8 Miljöledningsarbete 8 2.1.9 Samverkan 9 2.1.10 Hundverksamheten 9 2.1.11 Unga lagöverträdare 10 2.1.12 Vapen 10 2.2 Gemensam verksamhet 10 2.2.1 Hälsa och friskvård 10 2.2.2 Värdegrund 10 2.2.3 RALS 11 2.3 Finansiering 11 2.3.1 Budgetgruppen 11 3. Resultatuppföljning 12 3.1 Kärnverksamhet 12 3.1.1 Minskad brottslighet och ökad lagföring 12 3.1.2 Ökad trygghet 14 3.1.3 Våld i offentlig miljö 15 3.1.4 Tillgrepp genom inbrott 16 3.1.5 Trafiksäkerhet 17 3.1.6 Brott i nära relationer 18 3.1.7 Narkotika 19 3.1.8 Grov, organiserad och systemhotande brottslighet 20 3.1 9 Bidragsbrott 20 3.1.10 Service 20 3.1 11 Krisberedskap 21 3.2 Gemensam verksamhet 21 3.2.1 Sjukfrånvaro 21 3.2.2 Övertid 22 3.2.3 Antal kvinnliga chefer 22 3.2.4 Medarbetarsamtal 22 3.2.5 NMI information 23 3.3 Finansiering 23 3.3.1 Ekonomi i balans 23 3.3.2 Besparingar 24 4. Händelser under året 25 3

1. Sammanfattning av året som gått 2009 blev ett mycket framgångsrikt år, inom området utredning och lagföring ett av de bästa åren någonsin. I varje fall när vi tittar på de mätetal vi normalt följer som antalet förundersökningsprotokoll, ärenden i balans etc. Att vi sedan inte nådde alla de mål som vi tilldelats kan ju upplevas negativt. Vi klarade till exempel inte målen för våld i offentlig miljö och tillgreppsbrott. Men de är också tufft satta mål utifrån väldigt bra resultat i myndigheten tidigare år. Vi får samtidigt inte glömma bort att vi klarade årsmålen för de nationella målen gällande brott i nära relationer, bidragsbrott och trafik. Och det samtidigt som antalet anmälda brott ökade med närmare två procent. Dessutom fortsätter vi att tillhöra topplänen när det gäller att redovisa ärenden till åklagare. Vi har också under året klarat av att minska andelen äldre ärenden med över 30 procent, något som i slutänden kommer allmänheten tillgodo i form av kortare handläggningstider och snabbare genomströmning av ärenden. Även inom det brottsförebyggande arbetet har vi varit framgångsrika. Som nämnts tidigare har den anmälda brottsligheten ökat något under 2009. Men länet har fortfarande landets lägsta anmälda brottslighet. Dessutom visar nu den senaste trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet att länet har lägst andel otrygga innevånare av alla län. Nu kan vi på allvar börja använda oss av begreppet Sveriges tryggaste län. Inom området service har vi fortsatt leverera tjänster med hög kvalitet och tillgänglighet till allmänheten. Under 2009 gjordes ingen kundundersökning på samma vis som under 2008, men jag får ändå många positiva omdömen om hur väl det fungerar i vår serviceverksamhet. Vi har sedan våren 2009 i ett särskilt projekt arbetat med att utveckla polismyndighetens förmåga att ge service till allmänheten. Resultatet av det arbetet har redovisats under december 2009. Mycket av denna service levereras av våra civilanställda. Samtidigt är jag medveten om den besvärliga arbetssituation som finns för en del av våra civilanställda. Inom ramen för intern styrning och kontroll har tidigare under 2009 brister också konstaterats gällande bland annat bemanning och resurser inom området service. I november 2009 beslutade Rikspolisstyrelsen dessutom om förslag till nationella servicemål inom verksamhetsområdet service som höjer kraven ytterligare. Därför har jag beslutat genomföra ett särskilt uppdrag att göra en översyn av arbetsuppgifter inom kärnverksamheten (BF/UL/SE) som idag huvudsakligen utförs av civilanställd personal. Projektet ska resultera i konkreta förslag på åtgärder. Under 2009 har vi totalt anställt 24 nya poliser, varav 22 direkt från polisutbildningen. Samtidigt har 16 medarbetare lämnat myndigheten vilket ger en nettoökning med åtta anställda. Även om antalet anställda ökat med åtta så har antalet årsarbetskrafter minskat med tio (vilket framför allt förklaras av att 15 av de nya poliserna anställdes först i mitten av juni 2009). Mot den bakgrunden ter sig 2009 års fina resultat ännu mer glädjande. 4

Ekonomiskt var 2009 ett år präglat av återhållsamhet. Kraven på återhållsamhet fick konsekvenser för både kompetensutveckling, investeringar och rekrytering av civilanställda. När vi summerar året kan vi ändå konstatera att vi lyckats väl i vårt arbete att både gasa och bromsa samtidigt. Årets underskott slutade på -4,8 miljoner och nu vet vi också att vi får ett ytterligare tillskott på 1,5 miljoner som ersättning för våra extrakostnader i samband med EU-mötet i oktober. Bra kan alltid bli bättre och därför har vi under året bedrivit ett brett utvecklingsarbete inom många olika områden. Dessa redovisas närmare längre fram i denna verksamhetsberättelse. Där återfinns också en redogörelse för olika målområden och verksamhetsutfall. Sist i verksamhetsberättelsen uppmärksammar vi också några av de händelser som inträffat under året. Myndigheten tillhör det övre skiktet av polismyndigheter som har uthållighet och över tid fortsätter att leverera bra verksamhetsresultat. Det gör också att de mål som tilldelas myndigheten över tid blir allt svårare att uppnå. Jag kan konstatera att det i den årsredovisning som lämnats till regeringen också syns att polismyndigheten gjort ett bra arbete. Det gör mig stolt men det bör också göra alla som arbetar i myndigheten stolta för det är ett resultat som vi alla kämpat för. Krister Sandqvist Länspolismästare 5

2. Utvecklingsområden Polismyndigheten i Västerbottens län bedriver en bra verksamhet. Trots det pågår hela tiden olika utvecklingsarbeten för att förbättra verksamheten ytterligare. Nedan beskrivs några utvecklingsarbeten som pågått under 2009. 2.1 Kärnverksamhet 2.1.1 Trygghet Polismyndigheten bedriver ett långsiktigt arbete för att utveckla förmågan att öka medborgarnas trygghet. En rapport med en beskrivning av en modell för hur arbetet ska inriktas upprättades 2008. Under 2009 har en uppsats upprättats för en fördjupning och vetenskaplig förankring av teorierna bakom arbetet med att öka tryggheten. Bemötandefrågor, förtroende för polisen och underrättelseledd synlighet är några av de bärande delarna i modellen för att öka tryggheten. En del av utvecklingsarbetet har handlat om att all personal vid myndigheten ska genomföra en dags utbildning med trygghet i fokus. Syftet med denna utbildning är att sätta trygghetsuppdraget i ett nytt perspektiv. Trygghetsutbildningen genomförs som föreläsning, diskussion och grupparbeten med fokus på hur det egna arbetet kan utvecklas. Målet är att ge vardagsarbetet en kvalitetsaspekt och djupare mening med den trygghetsskapande dimensionen. Under 2009 har nästan samtliga poliser i yttre tjänst genomfört utbildningen. Under 2010 planeras att genomföra utbildning med resterande personal vid myndigheten. Länspolismästaren deltar vid samtliga dessa utbildningar. I den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs av Brottsförebyggande rådet (Brå) fick polisen i Västerbottens län det högsta balanserade värdet i landet när det gäller medborgarnas förtroende för polisen. Dessutom visar undersökningen på att länet har lägst andel otrygga medborgare. Vi tror att vårt arbete med bemötandefrågor för att förbättra bilden av polisen kan ha bidragit till det positiva resultatet. 2.1.2 Fler poliser Under de senaste tre åren har det rekryterats 92 nya poliser till myndigheten. Det innebär bland annat att 21 procent av alla poliser har arbetat mindre än tre år. Bara under 2009 anställdes 24 nya poliser och under 2010 ska ytterligare 37 poliser anställas. De nya poliserna innebär en utmaning för organisationen och inte minst för de chefer och kollegor som ska ta emot, introducera och handleda alla nya polisaspiranter. Tillskottet av nya poliser tillsammans med utvecklingen av det trygghetsskapande arbetet ger oss möjligheter till ökad synlighet och tillgänglighet. Detta bidrar i förlängningen till att uppnå våra övergripande mål, att minska brottsligheten och öka tryggheten. 6

Myndigheten ser med tillförsikt på tillskottet av nya poliser men ser samtidigt på behovet av att ha realistiska förväntningar på dessa nya medarbetare. Det tar tid att introducera och utbilda medarbetaren innan förbättrade verksamhetsresultat syns fullt ut. 2.1.3 Grov, organiserad och systemhotande brottslighet (GOB) Under året har polismyndigheten avsevärt förbättrat förmågan att arbeta mot den grova och organiserade brottsligheten. Detta har skett genom att ett regionalt underrättelsecenter (RUC) och en aktionsgrupp etablerats inom Nordsam. RUC innebär att polismyndigheten tillsammans med samverkande myndigheter (Tullverket, Skatteverket, Kustbevakningen, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket och Kriminalvården) gemensamt arbetar med att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten utifrån respektive myndighets verksamhetsområde. Den aktionsgrupp som etablerats inom Nordsam är en av de aktionsgrupper som etablerats i Sverige under 2009. Aktionsgrupperna är en nationell resurs för bekämpning av den grova och organiserade brottsligheten. Aktionsgrupperna erhåller i huvudsak uppdrag utifrån en nationell lägesbild och nationella prioriteringar. Myndigheten har stora förväntningar på att etableringen av RUC och aktionsgrupp i Nordsam långsiktigt kommer att försvåra etablering eller expansion av den grova och organiserade brottsligheten i samverkansområdet. 2.1.4 Grova brott Under 2009 har en arbetsgrupp tagit fram förslag för att utveckla polismyndighetens verksamhet avseende spaning och utredning av grova brott. Detta har bland annat resulterat i att myndigheten ska öka sin förmåga gällande användandet av teknikbundna spaningsmetoder och rutiner gällande ledning och styrning av organisationen för spaning och utredning av grova brott. Arbetet med att genomföra förändringarna kommer att påbörjas under 2010. 2.1.5 Lokalt personsäkerhetsarbete Under 2009 har myndigheten etablerat en väl fungerande organisation för lokalt personsäkerhetsarbete. Organisationen innefattar särskilt utpekad personsäkerhetsansvarig, personsäkerhetshandläggare samt ett antal personer med nyckelfunktioner knutna till det lokala personsäkerhetsarbetet. Arbetet baseras på strukturerade hot- och riskbedömningar och en väl sammanhållen ärendehantering. Handläggarna har fått särskild riktad utbildning gällande personsonsäkerhetsarbete. Under 2010 kommer ytterligare utveckling att genomföras med avseende på metodutveckling, samverkan med externa samverkansparter och kompetens. Målet med verksamheten är att hotade personer ska få erforderlig stöd och hjälp samt att rättsprocessen ska tryggas i de fall skyddspersonen är en bevisperson. 7

2.1.6 Kriminalunderrättelseverksamhet Under 2008 tog en arbetsgrupp fram förslag för att utveckla polismyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet. Syftet var bland annat att ge kriminalunderrättelseverksamheten en mer operativ roll samt ett informationsövertag. Dessutom ingick att utveckla informatörsverksamheten. De föreslagna förändringarna har genomförts under 2009. Polismyndigheten har i dag en väl fungerande kriminalunderrättelseverksamhet. 2.1.7 Översyn av utredningsprocessen Polisens verksamhet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisens förmåga att klara upp brott är en viktig faktor för allmänhetens förtroende för polisen. Dessutom förväntas polisen öka sin förmåga inom området utredning och lagföring. Detta ska uppnås genom att polismyndigheten fullt ut tillämpar metoderna enligt polisens nationella utredningskoncept PNU. PNU bygger bl.a. på en ändamålsenlig utredningsorganisation, tydlig ledning och styrning, långtgående förstahandsåtgärder, tillgång till utredningsresurser på brottsfrekvent tid och ett kvalitetssäkrat kriminaltekniskt arbete. Polismyndigheten i Västerbottens län beslutade under året att göra en översyn av utredningsverksamheten i polisområde Skellefteå med syftet att, med beaktande av PNU-modellen, utveckla utredningsprocessen. Uppdraget genomfördes av representanter vid två utredande enheter samt ett skyddsombud. I slutrapporten har gruppen identifierat en rad förbättringsområden. Några av dessa områden är motivationshöjande faktorer hos medarbetarna, att undvika flaskhalsar, d.v.s. anpassa utredningsresurser till inkommande ärenden samt den tidsåtgång och försämrad kvalitet som stora balanser ger. I slutrapporten poängteras att det inte rör sig om omfattande organisationsförändringar utan ett fokus på små och ständiga förbättringar i den dagliga verksamheten där nyckelorden är delaktighet och engagemang. Resultatet av de förslag som lyfts fram i rapporten kommer att spridas i övriga delar av myndigheten. 2.1.8 Miljöledningsarbetet Myndighetens miljöledningsarbete har fortsatt att utvecklas under 2009. Under året har länspolismästaren utsett en miljösamordnare i myndigheten. Denne har till uppgift att samordna det lokala miljöledningsarbetet samt redovisa in myndighetens arbete till Rikspolisstyrelsen. Myndigheten har medvetet minskat personliga deltaganden i möten och i större utsträckning använt videokonferens- och telefonmöten, både i miljöhänseende och även i ett ekonomiskt hänseende. Det har resulterat i att myndigheten har minskat det totala resandet, främst med flyg, under 2009. Dessutom prioriteras miljöklassade fordon vid nyanskaffning i möjligaste mån. 8

Under året tillsattes en miljösamordnare vid Rikspolisstyrelsen som kommer att ta fram nationella mål och strategier för polisens miljöledningsarbete. Myndigheten inväntar dessa för att under nästa år (2010) ta fram lokala mål och strategier. 2.1.9 Samverkan Inom ramen för Nordsam pågår redan operativ samverkan över länsgränser både i norr och söder. Detta samarbete är en viktig del i att säkra bemanning och resurstilldelning i de mer glest befolkade delarna av länet. De positiva resultaten av denna samverkan mellan polismyndigheterna har resulterat i att ett avtal nu tecknats om en permanent samverkan i aktuella områden. Polismyndigheten har under året fortsatt dialogen med länets kommuner. Under 2009 har myndigheten tecknat samverkansavtal med ytterligare två kommuner, Vindeln och Umeå, förutom tidigare Skellefteå, Norsjö och Malå. Samverkan sker även med krögare i de största städerna, Umeå och Skellefteå, genom arbetet med ansvarsfull alkoholservering. Polismyndigheten har redan en väl fungerande samverkan med Åklagarkammaren. En särskild åklagare har utsetts att delta vid de operativa ledningsmötena för att bl.a. förbättra arbetet med mängdbrottsärenden. Dessutom sker möten på strategisk nivå fyra gånger per år där syftet är att utveckla metoder och rutiner för att ytterligare förbättra verksamheten. 2.1.10 Hundverksamheten Under 2007 genomförde polismyndigheten en översyn av hundverksamheten. I arbetet med översynen konstaterades att huvuddelen av brottsligheten inom polismyndigheten består av mängdbrottslighet och att ett område som har nära anknytning till den typen av brottslighet är narkotikabrottsligheten. Det viktigaste användningsområdet för polishundar inom polismyndigheten är därför främst riktat mot att leta föremål och höja kvaliteten på brottsplatsundersökningar samt sök av narkotika. Därutöver finns ett behov av hundar som bland annat kan användas för att söka och spåra efter personer, i situationer som har anknytning till brott i nära relation samt till att biträda vid ordningsstörningar. Antalet situationer där våld använts med polishund är mycket lågt vid polismyndigheten. Översynen av hundverksamheten resulterade bland annat i en utökning av antalet hundförare med övervakningshundar och hundförare med specialsökhundar. Hundverksamheten arbetar efter inriktningarna i PUM och PNU. Under 2009 har 465 ingripanden med hund genomförts i myndigheten. Hundverksamheten har på ett mycket positivt sätt bidragit i arbetet med att begångna brott kunnat klaras upp och leda till lagföring. Under året har sju personer hittats under räddningssök av hund. Många husrannsakningar i narkotikarelaterade ärenden har genomförts med hund med stor framgång. 9

2.1.11 Unga lagöverträdare Redan under 2007 bildades en ungdomsgrupp som arbetat enbart med ungdomar och ungdomsbrottslighet. Arbetet är indelat i följande områden: Utredning av brott där gärningsman eller målsägande är under 18 år samt handläggning av övriga utredningar inom ramen för lagen om unga lagöverträdare (LUL) d.v.s. när gärningsmannen är under 15 år och därmed inte straffmyndiga. Samverkan med föräldrar, lärare, skolpersonal, idrottsledare mm samt ett nära samarbete med socialtjänsten eftersom många av dessa ungdomar har någon form av stödbehov. Fältarbete genom tips och informationsinhämtning främst riktat mot drogmissbruk och narkotikahantering. Målsättningen är att hitta de ungdomar som använder narkotika för att på ett så tidigt stadium som möjligt hjälpa dem ur sitt missbruk. Under 2009 utökades myndighetens ungdomsverksamhet med att inrätta en grupp i Skellefteå som består av fyra poliser. Polismyndigheten har arbetat aktivt med att dimensionera resursen för utredningsverksamheten kring unga lagöverträdare för att tidsfristerna gällande ungdomsärenden ska hållas. 2.1.12 Vapen I myndigheten handlades ca 6 700 vapenärenden under 2009. Vapenärendehandläggningen har under året bland annat haft som mål att minska handläggningstiden för vapenlicensansökningar. Detta för att bidra till det nationella servicemålet om nöjda servicemottagare vad gäller bland annat handläggningstid. Målet har uppnåtts liksom de mål som satts angående handläggning av dödsbon och inspektioner av enskildas vapenförvaring. Samtliga vapenhandlare inom polismyndigheten har även inspekterats. Ett nätverk för samtliga vapenhandläggare i myndigheten har bildats för att främja samverkan och likriktning vad avser dessa ärenden. 2.2 Gemensam verksamhet 2.2.1 Hälsa och friskvård Vad gäller hälsa och friskvård arbetar myndigheten med förebyggande insatser både på myndighetsnivå och individnivå. Myndighetens mål är att öka fysisk aktivitet bland de anställda i syfte att bibehålla och förbättra hälsan hos alla medarbetare. Detta görs genom att medarbetarna får utöva friskvård en timme per vecka under arbetstid samt att myndigheten tillhandahåller träningskort. Utöver detta genomför myndigheten riktade insatser mot individer där behov uppstår i syfte att förhindra ohälsa. 2.2.2 Värdegrund I januari 2009 fastställde rikspolischefen polisens värdegrund. Myndighetens arbete med värdegrunden ska tydliggöra för oss själva och för medborgarna vad vi inom Polisen står för. Värdegrunden ska fungera som en ledstjärna i vardagen för alla polisanställda. 10

Polismyndigheten följer anvisningarna enligt det nationella värdegrundsprojektet. Arbetet med att implementera värdegrunden i myndigheten påbörjades under våren. Myndigheten tog i samverkan med de facklig representanterna fram en handlingsplan för att förankra Polisens värdegrund. Handlingsplanen redogör för de åtgärder som ska genomföras vad gäller värdegrundsfrågor. Vidare ingår det i chefsuppdraget att aktivt arbeta för att införa och efterleva värdegrunden. Utöver det har myndigheten utvecklat en modell för arbetet med att öka tryggheten där basen utgör bemötandefrågor. Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten. 2.2.3 RALS Parterna har arbetat med den lokal-lokala lönebildningen där fokus har varit att arbeta fram en gemensam önskvärd lönebild och lönestruktur. Vidare har parterna tagit fram en lönepolicy som redogör för lönebildningen inom myndigheten och vilka lönekriterier som ligger till grund för lönesättningen. 2.3 Finansiering 2.3.1 Budgetgruppen Redan under 2008 visade prognoser på att svensk Polis skulle hamna i ett besvärligt ekonomiskt läge under kommande år. Det skulle innebära ekonomiskt underskott om inga åtgärder vidtogs. Därför beslutade länspolismästaren hösten 2008 att tillsätta en partsammansatt grupp i syfte att få en betryggande ekonomi i myndigheten. Uppdraget var att se över rutiner och arbetssätt kopplat till budget och uppföljning. Budgetgruppen har under 2009 arbetat med att ta fram nya modeller för budget-, uppföljnings- och prognosarbetet samt att säkra insynen i budget- och uppföljningsarbetet. 11

3. Resultatuppföljning Nedan beskrivna målområden beslutades av polisstyrelsen inför verksamhetsåret 2009. Detta är en uppföljning av målen gällande kärnverksamhet, gemensam verksamhet samt finansiering. 3.1 Kärnverksamhet 3.1.1 Minskad brottslighet och ökad lagföring Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Uppdraget ska genomföras med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Mål Antalet anmälda brott i länet ska inte öka Anmälda brott Västerbotten 2007 2008 2009 %-utv 08-09 %-utv 07-09 Brottsområde 1 16 710 16 463 16 873 +2,% +1,% Våldsbrott 3 236 3 442 3 639 +6,% +12,% - varav misshandelsbrott utomhus 842 884 961 +9,% +14,% - varav vålds- och sexualbrott mot kvinna 1 118 1 084 1 179 +9,% +5,% - varav vålds- och sexualbrott mot barn 291 292 342 +17,% +18,% Övriga brott mot person 1 732 1 784 1 940 +9,% +12,% Tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp 9 003 8 633 8 886 +3,% -1,% - varav inbrott i bostad 496 475 493 +4,% -1,% Skadegörelsebrott 2 739 2 604 2 408-8,% -12,% Brottsområde 2 5 464 5 172 4 926-5,% -10,% Narkotikabrott 1 792 1 788 1 631-9,% -9,% Trafikbrott 3 672 3 384 3 295-3,% -10,% Brottsområde 3 5 424 5 312 5 806 +9,% +7,% Ekonomiska brott 39 35 54 +54,% +38,% Bedrägeribrott m.m. 1 998 2 119 2 005-5,% +0,% Tillgrepp i butik 1 234 1 298 1 545 +19,% +25,% Övriga brott mot brottsbalken 931 971 1 007 +4,% +8,% Övriga brott mot specialstraffrättsliga lagar 1 222 889 1 195 +34,% -2,% Totalt: 27 598 26 947 27 605 +2,% +0,% När det gäller den brottsförebyggande verksamheten är Polisens uppgift att, tillsammans med andra aktörer i samhället och allmänheten, verka för att brottsligheten hålls på så låg nivå som möjligt. Västerbottens län har landets lägsta anmälda brottslighet. Myndighetens mål om att inte öka antalet anmälda brott har inte uppnåtts då det skett en ökning med två procent jämfört med föregående år. Om förändringen däremot ses över två år så har det endast skett en marginell ökning. Sett i ett perspektiv på fem år så är trenden att antalet anmälda brott minskar i länet men med vissa förändringar från år till år. 12

För vissa brottstyper, så som narkotikabrott och trafikbrott visar en ökning av anmälningar till stor del på polisens insatser mot problemområdet. För dessa brottstyper vill polisen se en ökning av antalet anmälda brott för att minska det mörkertal av brott som finns och som utan polisens insatser inte hade anmälts. Myndigheten har under ett antal år arbetat aktivt med utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten har också implementerat framgångsrika arbetsmetoder från andra myndigheter. Under 2009 har utvecklingsarbetet i huvudsak bestått av en vidareutveckling av Linköpingsmodellen. Mål Andelen ärenden redovisade till åklagare i förhållande till inkomna ärenden ska uppgå till minst 21 procent. Västerbotten Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden Redovisade av inkomna 2007 2008 2009 Brottsområde 1 8,5% 10,7% 10,2% Våldsbrott 23,2% 28,4% 25,5% - varav misshandel mot obekant 20,9% 24,4% 25,2% - varav vålds- och sexualbrott mot kvinna 21,5% 25,4% 23,7% - varav vålds- och sexualbrott mot barn 15,2% 20,1% 15,6% Övriga brott mot person 9,4% 12,5% 10,0% Tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp 4,4% 5,3% 4,1% - varav inbrott i bostad 8,0% 5,0% 7,7% Skadegörelsebrott 6,7% 7,6% 13,8% Brottsområde 2 49,0% 51,9% 51,1% Narkotikabrott 59,0% 63,2% 63,0% Trafikbrott 43,6% 45,5% 45,0% Brottsområde 3 31,0% 29,7% 30,7% Ekonomiska brott 41,9% 45,5% 31,0% Bedrägeribrott 17,7% 14,2% 10,9% Butikstillgrepp 56,1% 52,6% 55,8% Övriga brott mot brottsbalken 16,7% 19,9% 23,0% Övriga brott mot specialstraffrättsliga lagar 28,3% 33,8% 34,7% Totalt: 19,6% 21,2% 20,9% Polisens förmåga att klara upp brott är viktigt för de människor som utsätts för brott, men också för allmänhetens förtroende för Polisen. Därför arbetar myndigheten för att utreda fler brott. Myndighetens mål om att andelen redovisade ärenden till åklagare skulle uppgå till 21 procent har i det närmaste uppnåtts. Trenden visar också att andelen redovisade ärenden till åklagare har ökat under en femårsperiod. 13

Mål Andelen ärenden äldre än sex månader i förhållande till inkomna ärenden ska understiga 6 procent. Västerbotten Andel öppna ärenden > 6 månader av inkomna ärenden Öppna ärenden > 6 månader 2007 2008 2009 Brottsområde 1 5,% 5,% 3,% Våldsbrott 15,% 12,% 7,% - varav misshandel mot obekant 15,% 12,% 9,% - varav vålds- och sexualbrott mot kvinna 14,% 12,% 4,% - varav vålds- och sexualbrott mot barn 13,% 9,% 7,% Övriga brott mot person 13,% 9,% 5,% Tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp 2,% 2,% 1,% - varav inbrott i bostad 4,% 3,% 2,% Skadegörelsebrott 2,% 8,% 2,% Brottsområde 2 7,% 5,% 4,% Narkotikabrott 6,% 4,% 3,% Trafikbrott 8,% 6,% 5,% Brottsområde 3 17,% 11,% 8,% Ekonomiska brott 58,% 55,% 28,% Bedrägeribrott 27,% 10,% 8,% Butikstillgrepp 5,% 4,% 2,% Övriga brott mot brottsbalken 18,% 12,% 9,% Övriga brott mot specialstraffrättsliga lagar 20,% 20,% 18,% Totalt: 8,% 6,% 4,% Andelen öppna ärenden som är äldre än sex månader har minskat sedan 2007. Utredningsbalanserna har minskat genom att myndigheten har ökat utredningsresurserna samt prioriterat äldre ärenden. Under 2009 har antalet öppna ärenden minskat med ca 18 procent. Antalet öppna ärenden som är äldre än sex och tolv månader har minskat med 30 procent. De minskade utredningsbalanserna leder till att myndigheten kan arbeta med färska ärenden vilket ökar möjligheterna till lagföring. 3.1.2 Ökad trygghet Trygghet är en känsla som baseras på den enskilda individens personliga erfarenheter och verklighetsuppfattning. Polismyndighetens ansvar för att bidra till tryggheten i samhället ska därför handla om att minska människors rädsla att utsättas för brott och fridsstörningar samt att öka förtroendet för polisen. 14

Mål Minst 70 procent av länets medborgare ska vara medvetna om att den anmälda brottsligheten i Västerbottens län är lägre än övriga landet. Medborgarnas bild av polisen ska förbättras. Polisens synlighet ska öka. På grund av det ekonomiska läget inom polisen beslutade myndigheten att inte genomföra någon lokal trygghetsmätning under 2009. Resultatet av den nationella trygghetsundersökning som Brottsförebyggande rådet genomfört visar på att Västerbottens län är det län som har lägst andel otrygga medborgare. Dessutom har medborgarna i Västerbottens län fortsatt högt förtroende för polisen. Tittar man på den så kallade förtroendebalansen, alltså summan av andelen positiva och negativa så är innevånarna i Västerbottens län de som har högst förtroende för Polisen. 3.1.3 Våld i offentlig miljö En av polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till specifika tider och platser där människor möts i samband med bruk av alkohol och droger. Det är också något som människor oroar sig för vilket skapar otrygghet. Att arbeta för att minska våldet i den offentliga miljön kan därför på sikt öka tryggheten i samhället. Antal anmälda brott gällande misshandel utomhus. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 850 954 +104 28 procent 24 procent -4 procentenheter Myndighetens mål om högst 850 anmälda brott gällande misshandel utomhus har inte uppnåtts. De 954 anmälda brotten gör att målvärdet överstigits med 12 procent. Utvecklingen över tid är tydlig i att misshandel utomhus ökar tillsammans med övriga våldsbrott. De mest frekventa platserna för våld utomhus finns i kuststäderna Umeå och Skellefteå. Umeå, som är den största staden i Västerbottens län, är en expansiv stad, med låg medelålder och där befolkningsantalet ökar konstant. Betydelsen av den totala alkoholkonsumtionen är en viktig omvärldsfaktor när man skall bedöma brottsförebyggande insatser mot våldsbrottsligheten. Under den senaste 10-årsperioden har systembolagets alkoholförsäljning ökat med ca 65 procent. Under samma period ökade utomhusvåldet i Västerbottens län i samma omfattning. Ett rimligt antagande är att våldsbrottsligheten i riket och länet kommer att fortsätta att öka så länge som handeln och 15

konsumtionen av alkohol ökar. Polisens insatser kan bromsa och mildra effekterna av en ökad alkoholkonsumtion men en brottsökning torde över tid vara oundviklig så länge som konsumtionsmönstren fortsätter att utvecklas på samma sätt som de senaste åren. Trots en ökad alkoholkonsumtion har antalet anmälda misshandelsfall i centrummiljö i de största städerna, Umeå och Skellefteå, inte ökat. Detta bedömer myndigheten beror på en framgångsrik brottsförebyggande verksamhet i enlighet med den planlagda linjeverksamheten och insatser. Verksamheten har under hela året bedrivits inom den planlagda linjeverksamheten och dokumenterats i PUM-A. De metoder som använts för att bedriva verksamheten har beslutats av linjechefer för att på bästa sätt uppnå målen. Myndighetens mål om att andelen redovisade ärenden till åklagare gällande misshandel utomhus ska uppgå till 28 procent har inte uppnåtts. Andelen redovisade ärenden till åklagare uppgick till 24 procent. När det gäller redovisade ärenden för misshandel utomhus ligger myndigheten dock på en förhållandevis hög nivå jämfört med resten av landet. 3.1.4 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten i landet. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Trots ökade möjligheter till tekniska spårsäkringar och ökad kunskap om brottslingar och brottsliga förutsättningar är denna brottstyp svår att beivra. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 8,0 procent 6,1 procent -1,9 procentenheter Myndighetens mål om att andelen redovisade ärenden till åklagare gällande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till 8 procent har inte uppnåtts. Andelen uppgick till 6,1 procent. Polismyndigheten har ett högt målvärde för redovisade tillgreppsbrott. Det nationella målvärdet är 5,0 procent medan myndighetens målvärde är 8,0 procent. Det gör att myndigheten har stora krav på sig att redovisa ärenden gällande tillgreppsbrott till åklagare. Jämfört med riket i övrigt har Västerbottens län en låg brottslighet vad avser tillgrepp genom inbrott. Utvecklingen över tid har varit att inbrottsstölderna minskat. Dessa inbrott sker över en yta som utgör en åttondel av landets yta. Minskningen består till stor del av en minskning av seriebrott. Seriebrott är en faktor som påverkar möjligheten att nå hög brottsuppklarning för tillgreppsbrott. 16

Under de senaste fyra åren har myndigheten redovisat knappt 7 procent av inkomna tillgreppsärenden i medeltal. Det är en hög andel i jämförelse med landet i övrigt som har legat på drygt 5 procent i medeltal. 3.1.5 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsarbetet syftar till att öka tryggheten i samhället genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet. Detta ökar tryggheten i trafiken och minskar antalet trafikolyckor med dödade och skadade. Polisens viktigaste uppgifter för att bidra till att etappmålet i Nollvisionen nås är att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Det gör Polisen bland annat genom att bidra till att trafikanter följer trafikreglerna, genom att kontrollera efterlevnaden samt genom att rapportera dem som bryter mot reglerna. Under 2009 var Nollvisionen en central del i trafiksäkerhetsarbetet. Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Antal alkoholutandningsprov Antalet kontroller av kör- och vilotider av yrkestrafiken. Kontroll av farligt gods Lagföring genom ordningsbot Mål 2009 Utfall 2009 Diff 112 152 + 40 62 700 74 518 + 11 818 21 400 23 959 + 2 559 175 231 + 56 10 000 6 778-3 222 Myndigheten har uppnått de tre nationella målen om alkoholutandningsprov, kontroller av kör- och vilotider samt kontroller av farligt gods. Myndighetens lokalt beslutade mål om antalet ordningsbot har däremot inte uppnåtts. Myndighetens arbete har under 2009 utvecklats mot att fokusera på trafiksäkerhet i stället för enbart trafikbrott. Detta innebär att trafiksäkerhetsarbetet i större utsträckning styrs av tillståndsmätningar (där man mäter medelhastigheten före och efter en insats) och olycksstatistik i STRADA. Detta leder till lägre hastigheter och minskade olycksrisker på de delar av vägnätet som har förhöjd olycksrisk. Det leder dock till viss del till färre rapporter. Senaste tillståndsmätningen som NTF gjorde visade att Västerbottens län har Sveriges näst bästa resultat gällande bältesanvändning. Utbildningsinsatser genomförs årligen för att utveckla kvaliteten i trafiksäkerhetsarbetet. Utveckling av Skelleftemodellen (SMADIT) sker i vissa kommuner för att innefatta även arbetet mot droganvändning i trafiken. 17

3.1.6 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsätts för brott i en nära relation ska känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan - särskilt polis och åklagare - fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds- och sexualbrott mot barn. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 120 125 + 5 Myndighetens mål om att redovisa 120 ärenden till åklagare under året har uppnåtts. I september 2009 inledde Polisen en nationell informationskampanj mot brott i nära relationer. Kampanjen riktade sig mot brottsutsatta och vittnen och syftet var att öka anmälningarna och minska mörkertalet. Myndigheten har i april 2009 utbildat 220 medarbetare i brott i nära relationer i en lokal tvådagars utbildning. Målgrupperna var närpoliser, personal från LKC, utryckningspersonal, personal på jourenheterna och jourhavande förundersökningsledare. För att öka kompetensen samt medvetandegraden bland personal i yttre tjänst har en utbildning i förstahandsåtgärder genomförts. Syftet är att höja den samlade utredningskompetensen och öka uppklarningsprocenten för brott i nära relationer. Under slutet av 2009 genomfördes även en interaktiv utbildningsinsats i samarbete med Rikspolisstyrelsen i form av en föreställning av Vardagens dramatik. Myndigheten har påbörjat arbetet med att implementera framgångsfaktorerna i Brå-rapporten om polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer bland medarbetarna i myndigheten. Arbetet innefattar kartläggning av förstahandsåtgärder och åtgärdsplan för utveckling av arbetet. Det innefattar även en återkoppling samt informationsspridningsplan till berörd personal inom myndigheten. Myndigheten kommer under 2010 att arbeta ytterligare för att höja kompetensen inom hedersrelaterad problematik genom riktade utbildningsinsatser till yttre personal samt personal vid kriminalavdelningen. Dessutom kommer myndigheten att komplettera och införa teknisk utrustning i form av digitalkamera och videokamera i polisens utryckningsfordon samt jourbilar för att kunna genomföra 5 x 5 metoden. 18

I Umeå finns sedan 2008 ett samverkanscentrum mot våld i samverkan mellan Polisen, landstinget, kommunen, Rättsmedicinalverket och Åklagarkammaren bland annat i syfte att få ett bättre utredningsresultat vad avser brott i nära relation. Dessutom samverkar dessa aktörer för att stödja brottsoffren genom hela processen. 3.1.7 Narkotika Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och bekämpningen av den är därför högt prioriterad av såväl Polisen som samhället i övrigt. Brottsligheten leder till att ungdomar dras in i missbruk som ofta leder till en kriminell livsstil och personligt lidande. Polisen ska därför utveckla förmågan att bekämpa narkotikabrottsligheten på alla nivåer från den grova och organiserade narkotikabrottsligheten, till gatulangningsnivån och slutligen den lokala missbruksnivån. Narkotikabrottsligheten ska bekämpas genom åtgärder för att minska rekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Antalet uppdagade ringa narkotikabrott, eget bruk. Andelen uppdagade ringa narkotikabrott där de misstänkta är under 21 år. Antalet uppdagade grova narkotikabrott. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 900 996 + 96 20 procent 29 procent + 9 procentenheter 4 0-4 Myndighetens lokala mål om att uppdaga minst 900 narkotikabrott, eget bruk, har uppnåtts. Även det lokala målet om att andelen uppdagade narkotikabrott där den misstänkta är under 21 år ska uppgå till minst 20 procent har uppnåtts. I myndigheten sker en del av arbetet med narkotikaproblematiken genom den ungdomsgrupp som funnits i Umeå sedan 2007. Under 2009 bildades en ungdomsgrupp även i Skellefteå. Vid myndigheten har den s.k. Linköpingsmodellen vidareutvecklats. Resultatet är ett offensivare arbete som leder till att ungdomars missbruk kan identifieras och deras sociala skyddsnät kan aktiveras i ett tidigare skede. Myndigheten har satsat särskilt på att öka andelen identifierade missbrukare under 21 år. Under 2009 har ett arbete med narkotikaproblematiken i glesbygd intensifierats. Arbetet innebär en samordning av resurser och kompetens, förbättrad informationsinhämtning samt fler lagförda. Under året har myndigheten inte drivit några spaningsärenden med inriktning mot grova narkotikabrott. Detta beror till stor del på nationella prioriteringar vilket inneburit att spaning och utredning skett av annan grov brottslighet. 19

3.1.8 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Antalet yrkeskriminella grupperingar i landet har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde för Polisen och i stort sett samtliga delar av Polisens verksamhet påverkas i någon utsträckning. Mål Polismyndigheten ska förhindra att etablering av kriminella nätverk eller annan grov organiserad och systemhotande verksamhet sker i länet. Jämfört med tidigare år har myndigheten identifierat en ökad aktivitet i länet vad avser den grova, organiserade och systemhotande brottsligheten. Ökningen den senaste tiden är främst knuten till kriminella nätverk. Myndigheten har under året arbetat intensivt med informationsinhämtning och kartläggning av kriminella grupperingar i syfte att lagföra dessa individer. 3.1.9 Bidragsbrott Bidragsbrottslagen trädde i kraft under 2007. Den innehåller bland annat en anmälningsskyldighet för de bidragsutbetalande myndigheterna vid misstanke om brott. Den 1 september 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan om en genensam handlingsplan för att bekämpa bidragsbrott. Myndighetens fokus på bidragsbrott har därmed ökat, dels genom den gemensamma handlingsplanen, dels genom bidragsbrottslagen. Den senare kan även förutsättas ha en brottspreventiv effekt. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ärenden. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 16 procent 57 procent + 41 procentenheter Målet om att öka andelen redovisade ärenden till åklagare har nåtts. I samband med att den nya lagen trädde i kraft ökade antalet inkomna ärenden om bidragsbrott kraftigt under 2007 och delar av 2008. En stor del av dessa anmälningar höll inte en tillräckligt god kvalitet och kunde därför inte utredas direkt. Under 2009 har inkomna ärenden minskat i antal till 2005 och 2006 år nivå. Myndigheten har under året arbetat med att utreda årets inkomna ärenden och en del av de ärenden som inkommit tidigare år. Därför har andelen redovisade ärenden nått den höga nivån. 3.1.10 Service Med service menas de aktiviteter som inte är brottsbekämpande. Det innefattar i huvudsak handläggning av tillståndsärenden, vapenärenden, passärenden samt receptionstjänst. 20

Mål Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Något mätresultat finns inte i nuläget avseende 2009. För att myndigheten ska uppnå de nationella servicemålen tillsatte länspolismästaren redan under 2008 en arbetsgrupp i syfte att utveckla polismyndighetens förmåga att ge service och vara tillgänglig efter behov och efterfrågan samt att se till att bemötandet är förtroendeskapande och att utförandet av servicen är enhetligt och korrekt. Arbetsgruppen lämnade ett antal förslag till förbättringar både i ett kortare och ett längre perspektiv. Implementeringen av dessa förbättringsförslag har påbörjats under 2009 bl.a. genom att nätverk bildats för handläggare av polismyndighetsärenden samt att regelbundna nätverksträffar hålls med deltagare från hela myndigheten. Övriga förbättringsförslag kommer att genomföras under 2010. 3.1.11 Krisberedskap Med krisberedskap menas Polisens förmåga att hantera särskilda händelser som med stor sannolikhet kan utvecklas till en kris samt kriser som kan inträffa och få stora konsekvenser. Mål Polisen ska vid utgången av 2011 ha en god krisberedskapsförmåga som gör att samhällets medborgare ska känna tillit till Polisen när en kris inträffar. Under 2008 genomfördes en förmågeanalys av Rikspolisstyrelsen tillsammans med polismyndigheterna. Utifrån den analysen listades 37 åtgärder som har prioriterats av Rikspolisstyrelsen att genomföras vid myndigheten. I början av 2009 upprättade myndigheten en handlingsplan för genomförande av de redovisade bristerna. Några av de punkter som genomförts under året är den nationella stabsutbildningen och utbildning i Bastaktik II. Dessutom pågår utbildning i CBRNE. Myndigheten kommer även under 2010 fortsätta sitt arbete med att genomföra de prioriterade åtgärderna. 3.2 Gemensam verksamhet Polisens gemensamma verksamhet utgör ett stöd och en förutsättning för att goda resultat ska kunna uppnås inom kärnverksamheten. Målen ska bidra till att målen för kärnverksamheten uppnås. 3.2.1 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ska inte vara högre än 3,5 procent av den totala arbetade tiden. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 3,5 procent 2,7 procent - 0,8 procentenheter 21

Myndighetens sjuktal har under de senaste åren sjunkit, vilket är mycket positivt. Myndigheten har rekryterat nya medarbetare samtidigt som ett antal medarbetare fått möjligheten till förtida pension och delpension vilket har påverkat sjuktalen. Vidare arbetar myndigheten med förebyggande insatser i syfte att minska ohälsa. Detta görs bland annat genom tidiga insatser och att myndigheten uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet. 3.2.2 Övertid Övertidsuttaget ska vid utgången av 2009 uppgå till högst 16 000 timmar. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 16 000 19 457 + 3 457 Polismyndigheten har haft tydliga krav att minska övertidsuttaget och har på ett tydligt sätt kommunicerat detta med såväl chefer som medarbetare. Myndigheten har även inrättat en operativ samordningsenhet som utifrån verksamhetens behov planerar personalresurser på ett mer strukturerat och planerat sätt jämfört med tidigare. Vidare följer myndigheten månadsvis upp övertidsuttaget på såväl individnivå som myndighetsnivå. 3.2.3 Antal kvinnliga chefer Myndigheten ska öka antalet kvinnliga chefer med polisiär kompetens till minst 7 stycken. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 7 7 +/- 0 Myndigheten försöker genom exempelvis utvecklingssamtalen uppmuntra fler kvinnor att söka chefstjänster. 3.2.4 Medarbetarsamtal Minst 90 procent av medarbetarna ska ha genomfört ett medarbetarsamtal. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 90 procent 84 procent - 6 procentenheter Alla chefer i myndigheten har som en del i sitt uppdrag att erbjuda och genomföra utvecklingssamtal med sina medarbetare, myndigheten erbjuder stöd i det fall det finns önskemål. 22

3.2.5 NMI information Mål Nöjd medarbetarindex (NMI) gällande området information ska öka vid nästa mätning. Det enskilt viktigaste utvecklingsområdet för att nå målet är ledningskommunikation. Därför genomförde polismyndigheten riktade insatser under 2009 med syfte att stärka chefers kommunikativa förmåga och göra ledningskommunikation till ett verktyg i chefens vardag. Under 2009 har chefer på indirekt och strategisk nivå under två dagar utbildats i ledningskommunikation. Under 2010 genomförs en liknande insats för alla chefer på direkt nivå. 3.3 Finansiering 3.3.1 Ekonomi i balans Prognoserna visade att 2009 skulle bli ett år med ett besvärligt ekonomiskt läge. Medelstilldelningen för polisväsendet skulle i princip vara detsamma som för 2008. Samtidigt stod regeringens beslut om 20 000 poliser vid utgången av 2010 kvar. Polisen förväntades klara kostnadsökningen genom besparingar, effektiviseringar och nyttjande av anslagskredit. Rikspolisstyrelsen fördelade medel endast för det första halvåret 2009 till polismyndigheterna. Detta berodde bl.a. på den ekonomiska situationen samt andra osäkerheter kring de ekonomiska konsekvenserna för regeringsuppdraget om grov organiserad brottslighet samt det svenska EU-ordförandeskapet under andra halvåret 2009. En annan osäkerhetsfaktor för 2009 var övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning (Kafka). Hur detta skulle påverka myndighetens anslag var osäkert under hela verksamhetsåret. Den slutliga medelsfördelningen för myndigheten blev 331 758 tkr. Myndigheten gick in med ett negativt överföringsbelopp från 2008 om - 7 553 tkr vilket gav en budget om 324 205 tkr för 2009. Utfallet för 2009 blev 329 040 tkr vilket gav ett negativt överföringsbelopp om -4 835 tkr till nästkommande år. Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans, bedriva en kostnadseffektiv verksamhet och hushålla väl med tilldelade resurser. Mål 2009 Utfall 2009 Diff 324 205 tkr 329 040 tkr - 4 835 tkr 23

Utmaningen för myndigheten blev att under 2009 genomföra beslutade besparingsåtgärder om 11 500 tkr och genom detta hålla anslagsförbrukningen inom tilldelade medel. Följande besparingar beslutades för 2009. Målet var att minska utgifterna under 2009 i jämförelse med utfallet för 2008. Minskning av övertidstillägg. Minskade utgifter för köp av varor och tjänster samt kompetensutveckling Mål 2009 Utfall 2009 Diff 5 000 tkr 3 500 tkr - 1 500 tkr 6 500 tkr 7 000 tkr + 500 tkr Tack vare en stor kostnadsmedvetenhet i hela polismyndigheten har den största delen av de beslutade besparingarna genomförts. 24

4. Händelser under året EU-ministermöte Under vecka 42 genomfördes den enskilt största insatsen i polismyndighetens historia när Sverige som ordförandeland i EU arrangerade ett informellt ministermöte i Umeå under temat konkurrenskraft. Deltagare var ministrar och delegater från de 27 EU-länderna och totalt deltog ett par hundra delegater. Dessutom hade polismyndigheten god hjälp av kollegor från grannlänens polismyndigheter liksom Stockholm. Med ett bra underrättelsearbete och en god planering kunde merkostnaderna för mötet begränsas till ett minimum. 25

Rånförsök mot Loomis värdedepå Söndag den 24 maj slår rånare till mot Loomis värdedepå i Umeå och försöker spränga sig in i lokalerna. Underrättelseinformation har medfört att Nationella insatsstyrkan finns på plats i Umeå och i samband med rånförsöket grips fyra misstänkta gärningsmän. Rättegången inleds i mars 2010. Ungdomsbråk I april 2009 inträffade en allvarlig händelse på Marieberg i Umeå med ett flertal ungdomar inblandade. I det handgemäng som uppstod skadades flera ungdomar varav en person mycket allvarligt. Brotten rubricerades senare som försök till mord och grov misshandel. Genomgående var de inblandade unga, gärningsmännen i åldrarna 16 till 19 år. I det rättsliga efterspelet dömdes de fem åtalade gärningsmännen för grov misshandel och misshandel. De fyra underåriga gärningsmännen dömdes till sluten ungdomsvård i mellan sju och nio månader medan den gärningsman som var myndig dömdes till två års fängelse. 26

Sveriges nationaldag På Sveriges nationaldag den 6 juni arrangerades ett flertal tillståndsgivna manifestationer på torget i Skellefteå. Inför mötet gjordes även ett omfattande arbete inom kriminalunderrättelseverksamheten för att samla in och analysera olika grupperingars närvaro i samband med nationaldagsfirandet. En kommentering med närmare 50 poliser närvarade under dagen i Skellefteå för att övervaka manifestationerna och förhindra att bråk uppstod. Tack vare ett bra förberedelsearbete och en väl genomförd bastaktik där bland annat dialogpoliser användes kunde även icke tillståndsgivna manifestationer genomföras utan större problem. Operation Liquid Klockan 06:00 på morgonen den 9 december gjordes tillslag på fem olika adresser i Umeå och senare under dagen mot ytterligare två adresser. Tillslaget var samplanerat med Polismyndigheten i Västernorrlands län, Tullverket, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Kronofogdemyndigheten och var ett resultat av den så kallade GOB-satsningen. Sammanlagt gjordes under dagen ingripanden mot 40 personer på nio olika platser i landet. Totalt deltog närmare 300 poliser och ett stort antal tjänstemän från Tullverket och Skatteverket i insatsen. Förutom beslag för att säkra bevis inriktades insatsen mot att säkra egendom som finansierats genom vinning av brott. I Umeå gjordes bland annat ett större beslag av pengar. 27

Utbildning bastaktik Under februari vidareutbildades närmare 100 poliser i myndigheten i bastaktik steg 2. Bakgrunden var bland annat det stundande EU-mötet och Polisens nya taktik för att hantera folksamlingar. Trafikpolisen bloggar I slutet av april 2009 startade polisinspektör Åke Bergqvist i Skellefteå sin blogg Trafikpolisen på tidningen Norra Västerbottens webplats. Under de nio första månaderna hade bloggen totalt 60 000 besökare. Genom bloggen kan allmänheten ställa frågor om polisens arbete som Åke besvarar och samtidigt ger det myndigheten ytterligare möjlighet att berätta om polisens verksamhet. En återblick på året som gått visar att mycket som hamnar i bloggen handlar om hastighet, säkerhet i bil samt nykterhet, vilket är de områden Polisen prioriterar. Vintertid blir det även en hel del diskussioner om snöskoter. 28

Anlagda bränder I juli 2009 tänder någon/några eld på Umeå jaktskytteklubbs klubblokal i Klockarbäcken utanför Umeå. Den brinner ner till grunden. Några veckor senare i mitten av augusti drabbas hundkapplöpningsbanan i Skellefteå när någon tänder eld på klubbhuset som också brinner ner till grunden. 29 Teknisk undersökning Ibland innebär arbetet för polisens tekniker att särskilda åtgärder för personskydd måste vidtas vid en platsundersökning. Vid ett tillfälle hade en person försökt åstadkomma en brand inne i ett bostadshus genom att med elektrisk apparatur försöka tända eld på bensin i dunkar. Tack vare ett systematiskt tillvägagångssätt vid den tekniska undersökningen kunde anordningen oskadliggöras och ingen människa kom till skada.

www.polisen.se