SAMRÅDSUNDERLAG Väg 370, Nölviken Vägplan

SAMRÅDSUNDERLAG Väg 370, Nölviken Vägplan Malå kommun, Västerbottens län Objekt: 137580,TRV 2015/101450 Datum 2016-02-15

Dokumenttitel: Samrådsunderlag vägplan Skapat av: Sweco Dokumentdatum: 2016-02-15 Dokumenttyp: Samrådsunderlag Objektnummer: 137580,TRV Diarienr: 2015/101450 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marie Stenman, Trafikverket Konsult: Sweco Uppdragsansvarig: Sofia Rosendahl Samrådsunderlag: Sofia Sundqvist, Mari Boström Bilder Trafikverket och Sweco Distributör: Trafikverket, 972 42, Luleå, Sundsbacken 2-4 Telefon: 0771-921 921

1. Innehåll 1. Sammanfattning... 5 2. Beskrivning av projektet...6 2.1 Planläggningsprocessen...6 2.2 Bakgrund... 7 2.3 Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar... 7 2.4 Ändamål...9 2.5 Beskrivning av befintlig väg...9 3. Avgränsning...9 4. Förutsättningar... 10 4.1 Omfattning... 10 4.2 Vägnätet... 10 4.3 Trafik... 10 4.4 Bebyggelse och näringsliv... 10 4.5 Markanvändning... 10 4.6 Vägförslag... 11 4.7 Landskapsbild... 11 4.8 Natur- och vattenmiljö... 11 4.9 Kulturmiljö...13 4.10 Rekreation och friluftsliv... 14 4.11 Rennäring...15 5. Effekter och deras tänkbara betydelse... 15 5.1 Landskapsbild...15 5.2 Natur- och vattenmiljö...15 5.3 Kulturmiljö...15 5.4 Rekreation och friluftsliv... 16 5.5 Rennäring... 16 5.6 Miljökvalitetsnormer... 16 5.7 Allmänna hänsynsregler...17 6. Fortsatt arbete... 17 6.1 Nästa steg i planläggningsprocessen...17 7. Källor... 18 7.1 Tryckta referenser... 18 7.2 Elektroniska referenser... 18

1. Sammanfattning Denna handling utgör samrådsunderlag för vägplan för Nölviken. Vägplanen omfattar väg 370 mellan Malå och Nölviken camping, i Västerbottens län, se figur 2.2-1. Vid södra infarten till Malå samhälle slingrar sig vägen längs en grusås där utrymmet mellan väg och ytterslänt är litet, se figur 2.2-2. Vägen ligger stabilt men har problem med bristen på utrymme vid eventuell erosion eller stenras. Det är även svårigheter vid snöröjning eftersom diken saknas. Översvämning förekommer på delar av sträckan vissa år. Stopp i trafiken på denna vägdel ger mycket långa omledningsvägar. Ny vägsträckning passerar mellan brukad skog utan kända, högre naturvärden och nedanliggande sjö Malåträsket. Malån övergår i vattendraget Strömfors i höjd med Nölvikens camping, där aktuell vägsträcka tar slut. Området ligger inom riksintresse för naturvården och skyddade vattendrag. Berörda vägsträckor ligger inom Malå skogssameby. Renskötsel förekommer i hela området och omfattas av åretruntmarker. Vägdragningen ligger inom samebyns vår-, sommar- och höstbetesmarker samt trivsel- och kalvningsland. Påverkan i naturmiljön bedöms främst uppkomma i skogslandskapet i samband med anläggande av ny väg. Planerade åtgärder bedöms inte påverka områdets naturvärden på ett betydande sätt och ingen negativ påverkan bedöms uppkomma på riksintresset för skyddade vattendrag eller naturvård efter genomförda ombyggnationer. Tillgängligheten för gående och cyklister till Malåträsket förbättras. Under anläggningstiden kan buller medföra en störning för rennäringen. Åtgärderna innebär nya barriärer i området då ny väg anläggs norr om befintlig väg vilket också kan skapa nya ledstrukturer för vilt och rennäring i området. Efter arbetena bedöms rennäringen kunna bedrivas i huvudsak som tidigare. 5

2. Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 2.2-1 Översiktskarta 6

2.2 Bakgrund Trafikverket har utfört inventeringar, i Norroch Västerbotten, för att minimera risken för ras och skred i anslutning till vägar. Ett flertal riskobjekt identifierades. Trafikverket beslutade 2015 att väg 370 vid Nölviken ska åtgärdas på grund av stabilitetsproblem. Vägplanen omfattar väg 370 mellan Malå och Nölviken camping, i Västerbottens län, se figur 2.2-1. Vid södra infarten till Malå samhälle slingrar sig vägen längs en grusås där utrymmet mellan väg och ytterslänt är litet, se figur 2.2-2. Denna handling utgör samrådsunderlag för vägplan. 2.3 Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar Trafikverket har 2015 tagit fram en åtgärdsvalsanalys åtgärdsvalsstudie väg 370 Nölviken, Malå där sju olika tänkbara åtgärder diskuterades. De tre åtgärderna som bedömdes få bäst måluppfyllelse eller kostnadseffektivitet, se figur 2.3-1, valdes att analyseras ytterligare; Figur 2.2-2 Brant slänt vid Nölviken. Alternativ A, flytta vägområdet ut i Nölviken utan gång- och cykelväg. Alternativ E, ny sträckning norr om befintlig väg med gång- och cykelväg på befintlig väg. Alternativ G, åtgärd av befintlig slänt för att säkra väg Alternativ A - Flytta vägområdet ut i Nölviken utan gång- och cykelväg Alternativet innebär att flytta vägområdet ut i vattnet i Nölviken, genom att fylla ut med en bergbank i vattnet i Nölviken. Vattendjupet är inte kontrollerat så osäkerheten är stor för fyllnadsmassorna. Vägen kommer anläggas i vattnet på en sträcka av ca 500 meter. Alternativ E - ny sträckning norr om befintlig väg med gång- och cykelväg på befintlig väg. Alternativet innebär ny vägdragning med ny sträckning av vägen norr om befintlig väg på grusåsen. Sträckan blir cirka 1200 meter lång. Befintlig väg avslutas med en vändyta strax efter sista fastigheten vid Nölviken. Befintlig väg 370 rivs delvis längs med Nölviken och kvarvarande del kommer att överlåtas till Malå 7

Kommun som i sin tur kommer nyttja den som gång- och cykelväg fram till campingen. Alternativ E ny sträckning Gång- och cykelväg från Malå tätort, vid korsningen till sjukstugan, byggs ut längs befintlig väg på en sträckan på cirka 850 meter. Alternativ G, båtgärda slänt Väg 370 Alternativ A flytta ut vägen i Nölviken 400 m Figur 2.5-1 Översiktskarta Bild från åtgärdsvalsstudien Väg 370 Alternativ G - åtgärd av befintlig slänt för att säkra väg Alternativet innebar åtgärder av befintlig slänt och diken. Alternativet gav mycket låg måluppfyllelse samt att risken kvarstår och därför blev bedömningen att alternativet inte var aktuell för vidare utredning. Samlad bedömning av alternativen i åtgärdsvalsstudien Tidiga undersökningar i åtgärdsvalsstudien visade att fylla ut i vatten är ett osäkert alternativ. Planerade vägåtgärder ligger inom områden av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag. Påverkan på vatten kräver ansökan om vattendom samt strandskyddsdispens. Miljömässigt är det att föredra att undvika vattenarbete. Processen kan även bli lång innan alla tillstånd är beviljade. Tidiga framtagna kalkyler visade på fördel för alternativet ny vägdragning. Alternativet att 8

Figur 2.5-1 Väg 370 vid Nölviken fylla ut i vatten kan bli kostsamt på grund av osäkerheten kring vattendjupet. Efter åtgärdsvalsstudien har Trafikverket bedömt att alternativ E, ny vägdragning, ger bäst måluppfyllelse samt att risken elimineras. Alternativet möjliggör även att befintlig väg intill Nölviken kan byggas om till gång- och cykelväg fram till campingen. 2.4 Ändamål Ändamålet är att säkerställa trafiken till och från Malå och skapa en trafiksäker väg och infart med god framkomlighet för alla trafikanter och samtidigt på bästa sätt bevara en attraktiv infart till Malå tätort. 2.5 Beskrivning av befintlig väg Den aktuella sträckan går mycket nära vatten, se figur 2.5-1, och översvämning förekommer på delar av sträckan vissa år. Vägen ligger stabilt men har problem med bristen på utrymme vid eventuell erosion eller stenras. Det är även svårigheter vid snöröjning eftersom diken saknas. Stopp i trafiken på denna vägdel ger mycket långa omledningsvägar och en omdragning behövs för att säkerställa vägens framtida funktion. Väg 370 är utformad som en ca 6,5 meter bred tvåfältsväg. Hastigheten inne i Malå är 50 km/ tim och utanför 70 km/tim. Vägen är belagd och har den högsta bärighetsklassen BK1. Sträckan är utpekad i kommunens översiktsplan som prioriterat objekt. 3. Avgränsning Samrådsunderlaget fokuserar på de intressentområden som antas kunna beröras av åtgärdena. Landskapsbilden, naturmiljön, friluftsliv och grumling i vattendraget bedöms vara de miljöaspekter som kommer att beröras mest. Geografiskt avgränsar sig detta samrådsunderlag till det område som berörs av ombyggnaden samt ett bedömt influensområde för grumling i vattendrag m.m. 9

Nollalternativ Nollalternativet innebär att befintlig väg inte åtgärdas och att risken kvarstår och troligtvis ökar med tiden. 4. Förutsättningar 4.1 Omfattning Vägplanen omfattar väg 370 mellan Malå och Nölviken camping, i Västerbottens län. Startpunkten är vid korsningen till sjukstugan inne i Malå och slutpunkten Nölvikens camping. Sträckan är cirka 1,2 km lång. 4.2 Vägnätet Väg 370 sträcker sig från Boliden till Holmfors vid väg 363. 4.3 Trafik Den aktuella vägsträckan trafikerades av ca 1800 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav ca 180 var tung trafik. Mätår år 2013. Väg 370 trafikeras av arbetspendlare, boende längs vägen, service och besökande till dessa, samt näringslivets transporter. Skoterled passerar vägen. Se figur 4.3-1 Figur 4.3-1 Skoterled som passerar vägsträckan, källa Malå kommun 4.4 Bebyggelse och näringsliv Malå kommun ligger mitt i Västerbottens inland. Kommunen har cirka 3 300 invånare på en yta av 1607 kvadratkilometer. Ungefär 60 % av invånarna bor i Malå medan övriga invånare bor i någon av kommunens byar. Näringslivet i Malå är samlat till skog, trä, rennäring, handel, transporter och gruvverksamhet. I Malå finns bland annat Setra med sågverk och förädling och Sveriges geologiska undersökning (SGU) mineralinformationskontor. Många malåbor har sin arbetsplats inom den offentliga sektorn. Rennäringen är en annan viktig näringsgren och i Malå finns landets sydligaste skogssameby. 4.5 Markanvändning Kommunala planer Översiktsplan för Malå kommun, antogs 2001-10-15. De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuella översiktsplaner och objektet ligger utanför detaljplanelagt område. Ledningar Ledningar, bland annat belysning samt optokabel, finns i vägområdet. 10

4.7 Landskapsbild Landskapet som omfattas av planerade åtgärder består av brukad/avverkad skog på en platå och som brant sluttar ned mot sjön Malåträsket. Eftersom åtgärderna är förlagda i Malå är infrastruktur och bebyggelse införlivade i landskapet. Den nya vägdragningen för biltrafik är mestadels förlagd på en höjd och kommer till stora delar att döljas av skog och bebyggelse utmed sträckan. Planerad gång- och cykelväg går mellan Malåträsket och skog i sluttande terräng, se figur 4.7-1, vilket ger gång- och cykeltrafikanterna vacker utsikt över Malåträsket. Figur 4.7-1 Starten på den nya gång- och cykelvägen från befintlig väg till Nölviken Camping. Vid Gång- och cykelvägens början ska en vändplan iordningsställas 4.6 Vägförslag Den nya vägen föreslås följa dagens sträckning genom Malå och vid Nölviken dras vägen om i ny sträckning på grusåsen, cirka 200 meter norr om befintlig väg för att ansluta befintlig bro vid campingen. Vägsträckan blir ungefär lika lång som dagens. Utbyggnad av gång- och cykelväg genomförs från Malå tätort till Nölvikens camping. Gångoch cykelvägen ambitionen är att den bli cirka tre meter bred och får belysning. Sträckan är cirka 850 meter. För befintlig väg anläggs en vändyta strax efter sista fastigheten vid Nölviken. Befintlig väg rivs delvis längs med Nölviken och ett dike anläggs. Vägen kommer att överlåtas till Malå Kommun som i sin tur kommer nyttja den som gång- och cykelväg fram till campingen. Flertalet fastigheter som ligger intill väg 370 kommer att bli berörda av utbyggnaden av gång- och cykelvägen både vad gäller markåtkomst och befintliga utfarter. 4.8 Natur- och vattenmiljö Nydragningen av väg går mestadels genom brukad skog utan kända, högre naturvärden. Sjön Malåträsket ligger cirka 5-10 m söderut om aktuell vägsträcka och cirka 200 meter från planerad ny vägdragning. Uppströms liggande Malån är ett oreglerat biflöde till Skellefteälven och övergår till sjön Malåträsket. Planerade vägåtgärder ligger inom områden av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag, se figur 4.8-1. I Malån med tillhörande biflöden får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål utföras varför området pekats ut som riksintresse för 11

skyddade vattendrag. Skälen bakom riksintresset för naturvård är bland annat sandstränder med omfattande vassområden utmed Malåträsket och strandpil som växer i sjön samt att det i området finns en stor biotopvariation som gynnar faunan. Enligt utdrag från SLUs artdatabank har två rödlistade fågelarter, gråtrut och sädgås, observerats i angränsande vattenområden. Arterna är klassade som sårbar (VU) respektive nära hotad (NT) och finns även registrerade i Bilaga 1 till Artskyddsförordningen (2007:845). Cirka 5 km öster om Malå sjukstuga har tre lavarter klassade som nära hotade (NT) observerats. Det finns inga uppgifter om rödlistade arter i området eller registrerade i Bilaga 1 till Artskyddsförordningen (2007:845). Figur 4.8-1 Planerad utbyggnad av väg och nya gång- och cykelvägar ligger i områden av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag. Våtmarksområden av höga naturvärden finns öster om aktuellt område. Förslag till miljökvalitetsnormer för Malåträsket (SE723262-163876) finns efter preliminär bedömning av ekologisk och kemisk status. Preliminär ekologisk status i Malå har klassificerats till måttlig status. Den preliminära kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver och pentabromerad difenyleter(pebde) uppnår god kemisk status. För att säkerställa god vattenkvalitet har miljökvalitetsnormerna 12

föreslagits till god ekologisk och god kemisk status med en förlängning av tidsfristen för ekologisk status fram till 2027 (VISS 2016). 4.9 Kulturmiljö Områdets kulturhistoriska värden är främst kopplade till den skogssamiska kulturen och dess byggnadsmiljöer samt nybyggarkulturen som funnits i området sedan andra delen av 1700-talet. I och med kolonisatörernas ankomst uppfördes byggnader såsom kyrkor och timrade stugor och bodar. Längs Malåträsket finns bostadsbebyggelse från tidigt 1970-tal och villor från 1920-talet och framåt. Vid Malås hembygdsgård finns byggnader från trakten, både byggnader av samiskt ursprung och de som uppförts av de senare anlända bosättarna. I denna del ligger det hus som sägs vara Malå samhälles äldsta, en bagarstuga från början av 1800-talet. Figur 4.9-1 Planerad utbyggnad av väg och nya gång- och cykelvägar ligger i områden av skyddad kultur och kulturvärden. I området kring bron invid Strömfors finns fornlämning och en kulturhistorisk lämning i form av två boplatser, se figur 4.9-1. Om fornlämningen kommer att beröras utreds vidare med planläggningsprocessen. 13

Fornlämningen skyddas genom Kulturmiljölagen (1988:950) vilket innebär att det är förbjudet att förändra eller åsamka fornlämningen skada. Viktiga samhällsfunktioner såsom infrastruktur och ombyggnad av sådan kan motivera i vissa fall beslut att fornlämningen i fråga får tas bort. Om ombyggnationen medför ingrepp i en fast fornlämning krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan även komma att kräva en arkeologisk utredning innan vägbygge påbörjas. Figur 4.11-1. Rennäringens markanvändning i området. Malå skogssamebys årstidsland är inte markerade i kartan och omfattas av vår, sommar och höstbetesland 4.10 Rekreation och friluftsliv Rörligt friluftsliv i området kring vägen och sträckan för nydragningen genom brukad skog antas vara av liten omfattning. Malåträsket har ett stort värde som rekreationsområde för tätortens invånare och boende i närheten. Det saknas allmänna badplatser vid sjön men flera sandstränder runt Malåträsket används som utflyktsmål för bad och annan rekreation. I Malå kommun är skoter ett betydelsefullt fordon för många kommuninvånare och skoterleder går bland annat över Malåträsket. I sjön gäller fritt fiske och detta nyttjas av såväl ortsbor som besökare. Området ingår i Malåbygdens fiskevårdsområde. 14

4.11 Rennäring Väg 370 utmed aktuell sträcka ligger inom Malå skogssameby. Renskötsel förekommer i hela området och omfattas av åretruntmarker. För renen utgör hela området för planerade vägåtgärder av trivselland och en stor del av berörd vägsträcka av kalvningsland, se figur 4.11-1. Strategiska områden för samebyn i områdets närhet finns i form av en flyttled utmed Malåträsket. Ett område av riksintresse för rennäringen tangerar en bit av vägområdet. Vägdragningen ligger även inom samebyns vår-, sommar- och höstbetesmarker (ej markerade i karta). Rennäringen är en arealkrävande näring eftersom det finns behov av olika säsongsbetesland. Renarna strövar eller flyttas inom och mellan beteslanden under året. Då betesförhållanden och andra förutsättningar förändras över tid ligger det i näringens natur att det är svårt att exakt beskriva vilka marker som nyttjas och under vilka perioder. 5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1 Landskapsbild Den nya vägdragningen i skogslandskapet får liten effekt på landskapsbilden då den går mestadels genom skogsmark och berör två mindre vägar, varav den ena är en gemensamhetsanläggning och den andre med vägservitut. Barriäreffekter kommer emellertid att uppstå med den nya vägdragningen vilket främst bedöms drabba rennäring och vilt. Utbyggnad av Gång- och cykelvägen i Malå tätort samt den nya Gång- och cykelvägen utmed Nölviken berör enskilda utfarter till väg 370 och bedöms påverka landskapsbilden i liten omfattning. 5.2 Natur- och vattenmiljö Den nya vägen medför intrång i naturmiljön då skogsmark kommer att tas i anspråk. Omdragning av vägen innebär att skog avverkas i den nya sträckningen samt att sprängarbeten och uppfyllnad kommer att göras. Om massorna är av rätt kvalité så kan de nyttjas som fyllmaterial i vägbanken. Avverkning av skog till följd av ny vägdragning uppskattas till ca 2 hektar. Där åtgärder utförs längs befintlig väg kommer påverkan på naturmiljön i huvudsakligen i brukad skogsmark att bli liten. Ingen negativ påverkan bedöms uppkomma på riksintresset för skyddade vattendrag eller naturvård då planerade vägåtgärder inte motverkar riksintressenas syften. Planerade åtgärder bedöms inte påverka kända naturvärden i området på ett betydande sätt. 5.3 Kulturmiljö I området kring bron invid Strömfors finns fornlämning och en kulturhistorisk lämning i form av två boplatser. Detaljerad linjestudie ska tas fram för att i möjligaste mån undvika ingrepp i den fasta fornlämningen. Går det inte att undvika fornlämningen krävs det i så fall tillstånd från Länsstyrelsen för ett sådant intrång. Ingen betydande påverkan bedöms uppkomma generellt på områdets kulturmiljövärden då föreslagna åtgärder främst rör befintlig väg 15

5.4 Rekreation och friluftsliv Under anläggningstiden kommer bullrande och störande arbete att pågå. Detta är dock under en begränsad tidsperiod. På lång sikt bedöms åtgärderna bidra positivt i och med att tillgängligheten för gående och cyklister till sjön ökar när biltrafiken leds om och flyttas från befintlig vägsträckning utmed Malåträsket. 5.5 Rennäring Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbeten och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. Rennäringen kan komma att påverkas av dessa störningar. Åtgärderna innebär nya barriärer i området då ny väg anläggs cirka 200 meter norr om befintlig väg vilket också kan skapa nya ledstrukturer för vilt och rennäring i området. Efter arbetena bedöms rennäringen kunna bedrivas i huvudsak som tidigare. 5.6 Miljökvalitetsnormer eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs, men bedöms inte överskridas. Enligt nomogram i Trafikverkets Handbok för vägtrafikens luftföroreningar ger årsmedeldygnstrafiken på sträckan ej Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna förorening- Figur 5.6-1. Figuren innehåller ett nomogram från Trafikverkets Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Nanogrammet visar överskådligt en beräkning av lokala bidrag från öppen väg till årsmedelhalter av NO 2 (μg/m3). 16

upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna, se figur 5.6-1. Trafikmängden ligger långt under de värden där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas (ÅDT = 1800 fordon/dygn); räknat med en genomsnittlig emissionsfaktor på 0,70 ligger årsmedelvärdet av NO 2 långt under gällande miljökvalitetsnorm. Malåträsket omfattas av miljökvalitetsnormer för sötvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Arbetena bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster åsidosätts då skyddsåtgärder vidtas och arbetena innebär en kortvarig påverkan under byggtiden. Inget överskridande bedöms komma att ske. Normen för omgivningsbuller omfattar vägar med betydligt högre trafikmängd (över 3 miljoner fordon/år). 5.7 Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 (bevisbörderegeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planläggningsprocess följts och olika alternativ har bedömts med hänsyn till miljön. Val och lösningar ska göras utifrån dessa principer. Vid upphandling av entreprenörer ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader. Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen. Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 (produktvalsprincipen). Hänsynsregel i 6 (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom Trafikverkets planläggningsprocess. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. 6. Fortsatt arbete 6.1 Nästa steg i planläggningsprocessen Detta samrådsunderlag utgör grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Efter att beslut har tagits om BMP drivs vägplanen vidare. Antas projektet medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tas fram tillsammans med vägplanens kommande samrådshandling där synpunkter från samrådet ska arbetas in. Antas projektet inte medföra betydande miljöpåverkan inarbetas en miljöbeskrivning in i planen. I kommande samrådshandling tas ritningar på vägförslaget fram som underlag till samråd på orten med berörda. 17

När samrådshandlingen är klar övergår den till skedet granskningshandling. Granskningshandlingen ställs ut för granskning innan den fastställs av Trafikverket. När vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft upprättas ett förfrågningsunderlag och teknisk beskrivning för projektet. Dessa handlingar utgör grunden för upphandling och genomförande av byggnationen. 7. Källor 7.1 Tryckta referenser Naturvårdsverket. 2003. Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9. SFS 2012:707 Vägförordning TRVÖK; 2012. Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar. TDOK 2012:1151. Trafikverket. 2012. Bilaga 3, Anvisning: Miljö i planläggningsprocessen. Publ. 2012:225. 7.2 Elektroniska referenser Kulturmiljöprogram för Malå kommun, fastställd i kommunfullmäktige 2008-10-20. http:// skellefteamuseum.se/wp-content/uploads/2011/02/mala-kmv-programmet_2011_ skarm.pdf Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Tilllägg till översiktsplan 2001 för Malå kommun, antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sitecollectiondocuments/sv/samhallsplaneringoch-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/strandskydd/mal%c3%a5lisplan.pdf Länsstyrelsernas nationella geodata, januari 2016. GIS underlag. http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/nationella-geodata. aspx VISS Vatteninformationssystem Sverige, januari 2016 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Waters.aspx?waterEUID=SE711418-174642 Riksantikvarieämbetet, september 2015. Fornsök. www.raa.se Trafikverket 2016. Vägtrafikflödeskartan. http://vtf.trafikverket.se/setrafikinformation# Översiktsplan för Malå kommun, antagen av kommunfullmäktige 2001-10-15. http://www. mala.se/filearchive/1/12220/översiktsplan%20 Malå%202001.pdf Malå hemsida www.mala.se NVDB (nationell vägdatabas) https://nvdb2012. trafikverket.se/ 18

http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/miljo-och-halsa/ halsa/luft/dokument-och-lankar-om-luft/ handbok-for-vagtrafikens-luftfororeningar/ Rödlistade arter i Sverige, SLU ArtDatabanken, februari 2016. http://www.artportalen.se/ ViewSighting/SearchSighting 19

Trafikverket, 972 42 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se