Virserumssjön Virserumssjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 25 km SV Hultsfred på en höjd av 122,2 m.ö.h. Det är en mesotrof sjö med något färgat vatten, 1,30 km 2 stor med ett maxdjup på 24,0 m och ett medeldjup på 5,3 m. Tillrinningsområdet är 279,47 km 2 och domineras av barrskog men även lövskog och uppodlade marker finns. Utlopp sker via Virserums- Gårdvedaån till Emån. Berggrunden i området består av ett stort gabbromassiv väster, norr och öster om sjön. Söder om sjön finns äldre granit, gabbro och metavulkanit. Jordarterna domineras av morän och kalt berg, vid sjöns nordostspets når finsandsmaterial från Slagdalaåsen ner. Vattenvegetationen är gles och utgörs av bl.a. bladvass, sjösäv, veketåg, näckrosor och gäddnate. Grundbotten utgörs av häll, sten, sand och dy/gyttja. Länsmansängen är ett naturreservat beläget vid Virserumssjöns nordöstra del. Växtligheten är rik med ek, lind och björk i trädskiktet och lundväxter som tandrot och smalbladig lungört i fältskiktet. En vandringsled finns runt sjön. Virserumssjön får anses vara en påverkad sjö, genom det utbredda fritidsboendet och friluftslivet runt sjön, tidigare försurning, tidigare utsläpp från hushåll och industrier, utsläpp av närsalter från tidigare fiskodling samt tidigare höga kvicksilverhalter i fisk. Sjöns biologiska funktion är måttlig med ett högt antal fiskarter och eventuellt häckande storlom. Raritetsvärden saknas så vitt känt är. Den biologiska mångformigheten är måttlig med ett högt antal fiskarter men ett lågt antal sjöberoende fågelarter och artfattigdom när det gäller bottenfaunan. De abiotiska faktorerna indikerar en relativt stor mångformighet.
Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Påverkan Sänkning: Ja, enligt FVO ca 20 cm Reglering: Nej Antal fastigheter: Förutom husen i själva samhället finns ca 60 fritidshus och en stugby. Antal fritidsbåtar: Ca 70 varav ca 60 med motor. Konstgjort utlopp: Kanaliserat, stensatt, runt Strömsholmen rinner vattnet i två fåror, varav den ena är uppdämd. Ca 500 m från själva utloppet finns en damm Utsläpp: Från industrier och hushåll Utdöda arter: Siklöja (riklig förekomst ca 1925), flodkräfta Främmande arter: Sik (inplanterad 1936-41), signalkräfta, regnbågslax (inplanterad 1966) Hg i fisk: Vid undersökning 1991 erhölls medelvärdet 0,61 mg Hg/kg fisk. Kalkning: Virserumssjön kalkas regelbundet sedan 1985. Dessutom sker kalkning regelbundet uppströms. Försurning: 1984 uppmättes ph till 5,1 och alkaliniteten var 0. Vid provfiske 1993 kunde inga försurningsskador på fisk upptäckas. Vägar, järnvägar: Järnväg norr och väster om sjön. Badplats: Det finns två stycken, dels vid Kaffeberget, dels vid campingplatsen. Andra ingrepp: Tidigare fanns en fiskodling i sjön. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alk färg kond Ca+Mg tot-p tot-n (mg (mmol/l) Pt/l) (ms/m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 1972-07-25 7,1 0,1 40 0,015 0,51 1984-04--- 5,1 0 4 1984-08--- 6,2 0,09 50 1992-04-29 7 0,23 50 9,1 12,3 0,007 0,71 1992-10-26 7,2 0,32 40 10,4 15,5 0,012 0,21 1993-10-20 7,1 0,35 33 12 14,2 0,015 0,476 Siktdjupet var 1972-07-25 3,8 m och 1993-07-15 3,5 m. 1992 var syrehalten låg till mycket låg på 22 m:s djup juli-oktober (0,5-3,9 mg/l). 1993 var förhållandena desamma under augusti till oktober (0,9-3,2 mg/l). Tidvis höga halter tot-p i ytvattnet (0,026 mg/l 30 augusti 1993) Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng (-, 0).
Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Storlom - eventuell häckning - den svenska populationen är av stor betydelse för arten i Europa. Fisk: - Andra organismer: - Övrigt: Ett relativt högt antal fiskarter (11). Genbank: - Bedömning: Virserumssjöns biologiska funktion är måttlig vilket ger 0 poäng (0, 1+, 2+). Raritet Biotisk: Okänt Abiotisk: Okänt Bedömning: Rariteter saknas så vitt känt är. Detta ger 0 poäng (0, 1+). Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: 11 arter: gädda, abborre, mört, braxen, benlöja, sarv, blåsik (dessa fångades vid provfiske 1993). Dessutom finns lake, ål och sutare (samtliga enstaka). I Virserumsån finns både upp- och nedströms stationär öring. Omkring 1925 fanns rikligt med siklöja i sjön. Röding har planterats in på 1960-talet och rapporter om enstaka fångst finns. Sik inplanterades 1936-41. Gäddyngel stödplanterades 1946 och 1963. 400 st regnbågslaxar planterades in 1966. Kärlväxter: Bla bladvass, sjösäv, veketåg, näckrosor och gäddnate. I kärret vid nordvästra stranden växer dvärghäxört. Bottenfauna: Djupfauna 1993: 8 taxa, syrgaskrävande arter saknades, totalt individantal, artantal och biomassa var låga. Strandbottenfauna: 31 taxa, individfattigdom, försurningskänsliga arter fanns. Plankton: Okänt Övrigt: Minst 4 häckande sjöberoende fågelarter: storskrake, fiskmås, gräsand, kanadagås. Storlom finns också i sjön och häckar troligen.
Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 1,30 km 2 Sjödjup: max: 24,0 m medel: 5,3 m Flikighetstal: 2,1 Utlopp: Stensatt kanal bredd: Ca 5 m risk för torrläggning: Nej Antal tillopp: 1 Antal öar: 3 st större samt någon mindre Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, bedömning från djupkarta, maxdjup Strandnära områden Beskrivning av sjön och dess omgivning: Virserumssjön är en försurningskänslig, näringsfattig sjö med gles vegetation. Norr och öster om sjön samt runt sydvästra änden finns mycket bebyggelse, i nordöstra änden och vid inloppet permanent och i övrigt fritidshus. Vid Länsmansängen och i nordvästra hörnet dominerar lövskog och i övrigt barrskog. Förekomst av översvämningsmark: Ja, kärrmarker vid nordvästra och södra viken. Strand- och vattenvegetation Beskrivning av stranden: Omväxlande block- och hällstrand med ett par kärr där vassen växer tätare. I övrigt gles vegetation med pors, gles starr och vass, kråkklöver och vattenklöver. Bedömning: Relativt mångformig vilket ger 1+ poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning Framstående exempel på sjötyp: Mesotrof, något humös sjö. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+)
Sammanvägning av kriterier Sammanvägning av kriterier Påverkan Biologisk funktion 0 Raritet 0 Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa 0 Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I, Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II, Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III, Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0