KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, 2016-12-15
Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte och mål... 2 Målgrupp... 2 Material och metod... 2 Genomförande... 3 Resultat... 3 Visning... 5 Återstående arbete... 6 Diskussion... 5 Bakgrund Inom ekologisk odling är ogräsen ett av de stora problemen. Mekanisk ogräsbekämpning tillsammans med en bra växtföljd är grundpelarna i det ekologiska konceptet. Den mekaniska ogräsbekämpningen består till stor del av tunga bearbetningar efter skörd eller vid vallbrott. Kultivatorer, tallriksredskap och plog är de vanliga redskapen. Dessa är energikrävande och i den långsiktiga målsättningen måste vi försöka utveckla odlingen mot ett mindre energikrävande koncept. Inom den konventionella odlingen har utvecklingen av olika plöjningsfria system gått långt. Direktsådd, grundbearbetning och sådd i mycket skörderester, striptil. Det finns många koncept Alla dessa system är beroende av en effektiv kemisk ogräsbekämpning. Med nuvarande kunskaper om plöjningsfria system och system med direktsådd klaras rotogräsen dåligt inom ekologisk odling. Odlingssystem med breda radavstånd och radhackning har ökat kraftigt inom den ekologiska odlingen under de senaste 10 åren. Odling med breda radavstånd ger möjlighet att bearbeta marken samtidigt som det växer en gröda eller en mellangröda på fältet. I Europa pågår flera projekt där man tittar på mellangrödornas användning i kombination med radhackning. Mellangrödan har en bra förmåga att kunna plocka upp växtnäring på hösten efter skörd. Odlas den på brett radavstånd kan man bearbeta ytan mellan raderna av mellangröda och får en mekanisk ogräsbekämpning samtidigt som marken är bevuxen. Utveckling av modern styrteknik med kamera- och GPS-styrning har ökat radhackningens effektivitet och gjort det möjligt att med hög precision så olika grödor i parallella rader. Radhackning i kombination med kvävefixerande baljväxtmellangrödor som tillför kväve och fungerar som avbrottsgrödor till nästa gröda minskar behovet av bearbetning och kvävegödsling. Bearbetningen kan styras till den yta som inte är bevuxen för att där bekämpa ogräs och etablera en ny gröda. Idén som ligger till grund för detta demoprojekt bygger på dessa tankegångar med radhackning och mellangrödor som en del i en växtföljd där vi försöker hålla marken bevuxen så långt som möjligt samtidigt som vi tar bort de tunga bearbetningarna och ersätter dessa med radhackning.
I en projektgrupp tillsammans med SLU och andra Hushållningssällskap söktes pengar till idén under vintern 2015/2016 i SLF:s och Ekoforsk:s utlysning. Detta beslutas dock inte förrän under hösten 2016 och vi var otåliga att testa våra idéer. När möjligheten dök upp att göra ett projekt via Vreta Kluster och regionala utvecklingsmedel, såg vi det som en möjlighet att bryta ut en liten frågeställning ur hela konceptet och utnyttja odlingssäsongen 2016 för att skapa mer praktisk erfarenhet. Tanken är att de resultat vi får ifrån denna demo kommer att hjälpa oss att finjustera våra försöksupplägg i det kommande stora projektet och göra det projektet bättre från start. Det kommer också att göra att de lantbrukare som sett demonstrationen redan nu får upp ögonen lite för tankarna och är mer beredda att ta till sig resultaten från det stora projektet. Syfte och mål Syftet med demonstrationsodling är att komma igång med tester av de kritiska momenten för att få ett nytt odlingssystem att fungera. Odlingssystemet bygger på odling på breda radavstånd, mellangrödor och radhackning. Målet är också att starta en diskussion bland lantbrukare kring ett nytt odlingssystem med radhackning och kraftig reduktion av tunga bearbetningar. Målgrupp Ekologiska lantbrukare i första hand men tekniken kan vara mycket intressant i konventionellt lantbruk också. Material och metod I en vårsädesgröda, där vi valt att använda havre i demon, etablerar vi olika mellangrödor på olika sätt. Vi testar två olika blandningar av mellangrödor för att se hur de fungerar i konkurrens med havren och hur de tillväxer och övervintrar under hösten/vintern. Den ena blandningen är en blandning av rödoch vitklöver vilket är perenna baljväxtarter. Den andra blandningen består av Perserklöver och blodklöver, vilket är ettåriga arter. De två etableringsmetoderna av mellangrödan är i stråsädesraden och mitt emellan stråsädesraderna. Vallfröt sås vid olika tidpunkter beroende på placering. Etableringen raden sker samtidigt med sådden av skyddsgrödan. Sådd mellan raderna görs efter en första radhackning. Efter skörd av havren hackas bestånden och höstvete etableras mellan raderna av mellangröda. Försöksplan: A. Havre på 25 cm radavstånd utan insådd B. Havre på 25 cm radavstånd med insådd i samma rad av rödklöver5 kg/ha +vitklöver 2 kg/ha C. Havre på 25 cm radavstånd med insådd i samma rad av Perserklöver 7 kg/ha + blodklöver 7 kg/ha D. Havre på 25 cm radavstånd insådd vid första hackningen mitt emellan raderna av rödklöver 5 kg/ha +vitklöver 2 kg/ha E. Havre på 25 cm radavstånd insådd vid första hackningen mitt emellan raderna av Perserklöver 7 kg/ha + blodklöver 7 kg/ha Demonstrationen lägga ut på konventionell mark men utan kemisk ogräsbekämpning.
Genomförande Varje led sådde med 4 upprepningar, totalt 20 rutor á 3* 24 m av havre 27 april. Utsädesmängden var 180 kg/ha av havre. Gödsling: 80 kg N/ha vid sådd. Led B och C såddes in i samband med sådden av havren, med hjälp av en kombibill som lägger vallfröt i övre delen av jorden ovanför spannmålsraden. På grund av torr väderlek och problem med maskininställningen blev denna insådd inte så bra. Få plantor blev bra etablerade. Dessa led hackades 23 juni med ett 15 cm brett skär. Led D och E såddes in efter en hackning 20 juni. Trots det torra vädret blev etableringen bra men mängden grönmassa inte så stor som det bör bli ett normalår på grund av torkan. Havren skördades i slutet av augusti. Stubben putsades ner och 6 september genomfördes en hackning av alla led. Led A-C hackades mellan stubbraderna och led D, E hackades rakt genom stubbraderna. Målet var att hacka bort ogräs och stubb där höstvetet skulle etableras. Höstevete såddes 7 september. Mariboss såddes med 400 grobara kärnor/m 2. Där mellangrödan var etablerad i raden av havre (Led B, C) etablerades höstvete i mellanrummet där det var radhackat tidigare under året. Detta gällde även led A utan mellangröda. I led D, E där mellangrödan växte mellan raderna etablerades höstvete på samma plats som havren hade vuxit, mitt i den upphackade stubbraden. Etableringen graderades 7 november. Resultat Havregrödan utvecklades bra. Den torra säsongen gjorde att skörden var tidig i slutet av augusti. Det torra klimatet under hela sommaren gjorde det svårt att få en bra tillväxt av insådderna. Tillväxten av mellangrödorna blev därför svag. Mellangrödan som etablerades i samma rad som havren utvecklades mycket dåligt. Detta berodde troligen på en kombination av tekniska problem vid insådden och en tuff konkurrens från havren under den torra sommaren. Mellangrödorna graderades 7 november, se tabell 1, tillsammans med höstvetegrödan. Då hade det skett en viss tillväxt och framförallt mellangrödan som sådde sin mellan raderna hade nästan fullt bestånd. Tillväxten startade sent så den totala biomassan var ändå lägre än förväntat. Vi kan inte se några skillnader mellan de två typerna av mellangröda så här långt. Den viktiga skillnaden ligger dock i att de ettåriga klöverarterna förväntas frysa bort under vintern vilket inte de perenna bör göra. Detta påverkar hackningen till våren och hur ogräskonkurrensen består under vintern. Det bör också påverka tillgängligheten i kvävet som finns bundet i mellangrödorna. Mängden ogräs var mycket låg och det var inga skillnader mellan leden.
Tabell 1: Planträkning av höstvete och mellangröda 7 november. Gradering av höstvetebeståndet, mellangröda och ogräs 0-100, 7 november. Försöksled Plantantal höstvete Plantantal mellangröda Planttäthet höstvete Planttäthet mellangröda Ogräs täckning Led A utan insådd 171 0 100 1 Led B röd-, vitklöver i raden Led C perser-, blodklöver i raden Led D röd-, vitklöver mellan raderna Led E perser-, blodklöver mellan raderna 203 3 100 2 1 184 4 100 1 1 196 62 100 81 1 171 57 100 82 1 Trots den mycket torra hösten gick etableringen bra och höstvetet etablerade sig jämnt. Antal plantor är lika i alla leden, se tabell 1. Det finns ingen jämförelse med normal bearbetning vilket gör att det är svårt att bedöma nivån på antal plantor. I led D och E där stubbraden hade hackats upp blev etableringen också bra trots vissa problem med att hacka uppstubben. Hackskäret lyftes lite av stubbraden vid hackningen. När sådden skedde med såbillar gick de trots detta igenom resterna av stubbraden utan problem. Bild 1-5: Bilder tagna 6 okt. Led A-E från övre vänster till nedre höger. Höstveteraderna är jämna i alla leden. Klöveretableringen är svag i led B och C. Bilderna visar närbild på klöverplantorna men beståndet är mycket glest. I led D och E ser man rader av både klöver och höstvete med relativt lika bestånd i båda leden av både klöver och höstvete.
Visning Demoodlingen visades under en öppen fältvandring 1 juni för både konventionella och ekologiska lantbrukare. Radhackning visades praktiskt i en parcell. Bild 4,5: Demoodlingen visades under fältvandringen 1 juni. Diskussion Demonstrationen som genomförts under 2016 är ett första steg i utvecklingen av ett nytt odlingssystem. Vi har testat viktiga delar i det koncept som håller på att utarbetas. Året 2016 bjöd på en del tuffa förhållanden framförallt tack vare det mycket torra vädret. Insådden av olika typer av mellangrödor visade på skillnader där insådden mellan spannmålsraderna utvecklades bäst trots en sen etablering. Troligen var det en stor fördel i den torra väderleken att mellangrödan stod fritt mellan spannmålsraderna där det fanns mer fukt än i spannmålsraden där konkurrensen från havren var stor. Vid hackningen efter spannmålsskörden visade det sig att operationen att hacka bort stubbraden var svår men det fungerade relativt bra. Det var mycket skörderester från en bra havregröda (stubben putsades efter tröskningen) som delvis hängde sig på skären. Vi kommer att inför kommande år titta vidare på hur hackskäret kan utvecklas för att underlätta borthackningen av stubbraden. Tillväxten efter skörd av mellangrödorna blev mycket svag i år. Torkan är den främsta orsaken till detta. Detsamma gällde för de flesta insådder ute hos lantbrukarna också. En mer normal höst bör ge en betydligt kraftigare grönmassautveckling både före tröskning och under hösten. Erfarenheten under 2016 stärker tankarna om att det är möjligt att genomföra de testade delarna av odlingssystemet. Mycket arbete återstår men vi har fått positivt besked från Ekoforsk om pengar för att mer omfattande projekt kring odlingssystemet som troligen startar under 2017.
Ekonomi Försökskostnaderna beräknas, inklusive vårens åtgärder till 44 200 kr. Planering, sammanställning, visning mm beräknas till 15 000 kr, inklusive vårens arbete. Sökta medel var 50 000 kr. Hushållningssällskapet skjuter till resterande del. Återstående arbete Under våren 2017 graderas bestånden av gröda och mellangröda. När vetegrödan har kommit igång att växa i början på maj görs en hackning i alla led. Detta är en viktig test av om mellangrödorna orsakar något problem vid radhackningen i vår. Det kan vara fallet framförallt i led B, D där mellangrödan är perenn och inte fryser bort. De ettåriga mellangrödorna förväntas frysa bort. Demon är avslutad efter hackningen och gradering på våren när gröda och mellangröda bedömts. Per Ståhl Hushållningssällskapet Östergötland