Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

2014-05-28 Vår ref. 153-308-2014 Er ref. RA 06-2013/4851 Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Statens historiska museer (SHMM) 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens explicita uppdrag enligt instruktion, regleringsbrev etc ut, i relation till regeringens nationella strategi Digitalt kulturarv? Enligt förordning (2007:1180) med instruktion för Statens historiska museer har myndigheten till uppgift att bevara och förmedla kulturarvet samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samtiden. Myndigheten ska verka för ett ökat intresse för och en ökad kunskap om äldre tiders historia och kultur i Sverige, den svenska penning- och finanshistorien samt medaljkonsten. I myndigheten ingår Statens historiska museum och Kungl. myntkabinettet - Sveriges ekonomiska museum. Myndigheten ska särskilt vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten, förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikvarieämbetet beslutar att tillföra myndigheten, hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet, lämna information, råd och annan hjälp till regionala och lokala museer inom sitt ansvarsområde, och verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. SHMM bedömer att det är dessa uppgifter i instruktionen som kan kopplas till det mål som ges i regeringens nationella strategi (ff Digitalt kulturarv) om att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet. I SHMM:s regleringsbrev för 2014 finns återrapporteringskrav gällande kvalitativa aspekter på verksamhetens resultat, men även gällande den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken samt de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Dessa återrapporteringskrav kan också ses i relation till Digitalt kulturarv. 1.2. Hur ser samlingarna ut? Vad består de av för slags material? Samlingarnavid Statens historiska museum (SHM) har ingen kronologisk avgränsning utan består av arkeologiskat material och kyrklig konst. Den arkeologiska samlingen består av arkeologiskt funna ben och föremål från stenåldern fram till och med historisk tid. En uppskattning är att antalet enskilda arkeologiska föremål uppgår till omkring 10 miljoner, som vid en total digitalisering skulle uppgå till ca 2,15 miljoner föremålsposter. Det osteologiska materialet består av bränt och obränt ben från människa och djur. Totalt uppskattas den osteologiska delen av samlingen till sammanlagt ca 115 ton ben motsvarande ca 270 000 poster i det digitala systemet. Den årliga tillväxten av de arkeologiska samlingarna är omfattande genom den omfångsrika uppdragsarkeologin. Av dessa finns nu ca 29 procent registrerade och digitaliserade. Den digitala dokumentationen kring samlingen omfattas idag av sammanlagt ca 690 000 föremåls- och osteologiposter. Till detta kommer de drygt 260 000 katalogsidor med samlingsdokumentation som digitaliserats och 65 000 digitala föremålsfotografier. 1

Den kyrkliga samlingen består av föremål med kyrklig proveniens. Samlingen omfattar omkring 5 000 enskilda föremål. Exempel på föremål i samlingen är skulpturer, liturgiska kärl och mässhakar. Tillväxten av den kyrkliga samlingen är liten. Samlingarna vid Kungliga myntkabinettet (KMK) består av uppskattningsvis 600 000 föremål från Sverige och övriga världen: premonetära betalningsmedel, mynt, finansiella instrument, medaljer, plånböcker och andra objekt knutna till den ekonomiska historien. Av dessa föremål har hittills drygt 10 procent digitaliserats och finns i dag tillgängliga via olika kanaler. Utöver detta ingår ett stort antal skannade katalogsidor i SHM:s föremålshanteringssystem MIS, ett arv från den tid då KMK ingick som en del av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). SHMM har idag inga samlingar som ursprungligen är i digitalt format. Den digitala informationen om samlingarna består enbart av metadata om analoga objekt och digitaliserad dokumentation samt föremålsfotografier (digitaliserade och digitalt födda). 1.3. Hur hanteras förhållandet mellan myndighets/institutionsarkiv och samlingar? SHMM har ett myndighetsarkiv som idag inte är kopplat till myndighetens nuvarande föremålsförvaltningssystem eller databaser för samlingar. Myndighetens arkivplan omfattar även de processer där samlingarna hanteras (ex accession, lån och utställningar). Det kan även sägas att de äldre analoga katalogerna över samlingen ingår också i myndighetsarkivet. Originalen ingick tidigare i RAÄ:s myndighetsarkiv och har sedan överförts som inkomna handlingar till SHMM. Katalogerna förvaras hos RAÄ:s ATA och är till största delen digitaliserat. 1.4. När antas planen formellt? När kommer den att revideras? SHMM kommer under andra hälften av 2015 att anta en myndighetsövergripande plan med riktlinjer och mål för arbetet med att digitalt bevara och digitalt tillgängliggöraverksamhet, samlingar och arkiv. Planen kommer att innehålla riktlinjer för hur en prioritering kan ske avseende digitalisering av verksamheter, samlingar och arkiv. Planen kommer att omfatta bl.a hur myndigheten arbetar med samlingsförvaltningen kopplat till det nya samlingsförvaltningssystemet; vilket kommer att kräva nya rutiner och arbetssätt. Planen kommer även innehålla riktlinjer för hur SHMM arbetar med sin nya webbplats och andra sociala plattformar; vilket även kommer att innebära nya rutiner och arbetssätt. Vidare kommer planen även ge riktlinjer för hur vi samverkar och samarbetar med våra besökare och användare, andra institutioner inom museisektorn nationellt och internationellt och även institutioner i andra samhällsinstitutioner samt aktörer i den ideella sektorn och det civila samhället. SHMM:s ambition är att den kommande planen ska revideras vart femte år. 2. Styrning Med styrning avses här den övergripande strategiska ledningen av myndighetens/institutionens arbete med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation med avseende på bl. a mål, struktur och strategiska vägval. 2.1. Planeras utvecklingsinsatser inom området styrning under perioden fram till och med 2015? Vilka? SHMM arbetar ständigt med verksamhetsutveckling och i det ingår det bl.a. att se över styrning och uppföljning av verksamheten. Myndigheten har sedan januari i år (2014) en ny förändringsplan, Historia inspirerar till förändring, i vilken det ingår flera redskap för styrning, bl.a. det som kallas strategiträd. Strategiträdet används för att driva verksamheten mot det uppdrag och de mål som gäller för myndigheten samt den vision som myndigheten antagit. Digitalisering och digitalinfrastruktur är en viktig del av satsningen på en ökad accession och arbetet med att stärka säkerhetsrutinerna för samlingarna. 2

2.2. Vilka är myndighetens/institutionens mål för digitaliseringsarbetet och hur relaterar det till visionen för verksamheten? För 2014-2015 ligger myndighetens arbete med de frågor som tas upp i Digitalt kulturarv tydligt kopplat till myndighetens vision om att våra museer berikar individen och stärker demokratin och vår mission att vi ska förvalta våra samlingar mer hållbart och användarvänligt, strävar efter en mer angelägen forskning och utveckling, bredda och fördjupa publikens engagemang och bygga en stolt organisation. Genom visionen ligger digitaliseringsfrågorna även under de övergripande mål som avser samlingsförvaltning, forskning och utveckling, kommunikation och publikutveckling samt organisationsutveckling. Vidare ligger arbetet konkretiserat och nedbrutet under följande delmål med strategier: Delmålet att vi ska arbeta proaktivt med vår accession med strategin: Planerad accession ökad förutsägbarhet och bättre kontroll ger optimerad resursfördelning. Delmålet att vi ska tillhandahålla mer användarvänlig information om fler föremål med strategierna: Teknik sammankopplade, stabila och kostnadseffektiva digitala system och Informationsarkitektur rikare, bättre sökbara och användarvänliga gränssnitt. Delmålet att vi ska vara en tydlig samhällsresurs med strategin: Varumärkespositionering - relevanta budskap i rätt kanaler. Delmålet att vi ska bredda vår publik med strategin: Segmentering tydliga och målgruppsanpassade erbjudanden. Delmålet att vi ska fördjupa publikens engagemang med strategin: Samskapande öppet och inkluderande förhållningssätt. Delmålet att vi ska organisera myndigheten på ett ändamålsenligt sätt med strategin: Verksamhetsanpassning välfungerande organisationsstruktur. 2.3. Hur är arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation organiserat inom myndigheten/institutionen? Projekt eller linjeverksamhet? Stor eller liten skala (inom eller utom myndigheten)? SHMM har ingen organiserad enhet som driver och samordnar digitala frågor. På SHMM bedrivs arbete och uppgifter kopplat till digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation i linjeverksamheten på både SHM och KMK och då inom såväl samlingsförvaltning och publik verksamhet och som stödverksamhet och på ledningsnivå. Exempel på det är i samband med accession eller annan hantering, som t.ex. konservering, av föremål sker rutinmässigt införande av material i myndigheternas nuvarande databaser, föremålshanteringssystemet MIS eller Kabinettsviten vid KMK. Ett konkret projekt där det skett ett arbete med att systematiskt föra in föremål i MIS är forskningsprojektet Birkaprojektet. På KMK sker också systematiskt registrering av samlingar i Kabinettsviten inom ramen för det ordinarie arbetet. Vid arbetet med utställningar, publikutveckling och kommunikation sker i det ordinarie arbetet gradvis uppdatering av digitala lösningar och interaktiva hjälpmedel. Som exempel kan nämnas att de nya utställningarna Massakern vid muren på SHM och Entreprenörskap på KMK har nya digitala redskap för tillgängliggörande av information och kunskap. Inom SHMM drivs även digitala frågor inom konkreta projekt. Pågående projekt är bl.a. ny webbplats, upphandling och migrering av ett nytt samlingsförvaltningssystem samt ett förmedlingsprojekt kopplat till det nya föremålsförvaltningssystemet. Inom ramen för majoriteten av pågående och nya FoU-projekt sker 3

även digitaliseringsarbeten och arbeten för att stärka myndighetens digitala infrastruktur t.ex. forskningsprojektet Polysemantiskt samlande och Birkaprojektet. Överväganden och insatser som främjar och stärker myndighetens arbete med att utveckla den digitala strukturen sker även inom ramen för det regeringsuppdrag (Ku2013/1342/KA) SHMM har tillsammans med RAÄ att utveckla och effektivisera hanteringen av uppdragsarkeologiska fynd. Kopplat till detta uppdrag deltar även SHMM i RAÄ:s DAP-projekt. Här bör även nämnas att det pågår ett stort arbete med ITstrukturen i myndigheten koppat till att den statliga uppdragsarkeologin ska inlemmas i SHMM den 1 januari 2015. 2.4. Finns det en separat strategi för hanteringen av digitalt födda material antingen de produceras inom den egna verksamheten eller införlivas med samlingarna genom förvärv/donation/inleverans? Nej, inte för närvarande, men det kommer eventuellt att bli en del av den plan som SHMM antar 2015. 2.5. Hur många årsverken är idag sysselsatta med digital produktion, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande på myndigheten/institutionen? Hur identifieras och säkras för framtiden den kompetens som krävs för planens genomförande? Idag är ca 5 årsbetskrafter sysselsatta med digital produktion, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande på SHMM. Inom ramen för det strategiska förändringsarbetet samt verksamhetsstyrningen- och planering identifieras och säkras de uppgifter och det behov av kompetens som myndigheten behöver för att den kommande planen ska kunna genomföras. Det kan nämnas att under myndighetens övergripande mål om organisationsutveckling finns delmålet att SHMM ska ha rätt kompetens på varje funktion och det ska uppnås genom strategin om kompetensutveckling som säger att myndigheten ska ha relevant stöd för alla arbetsprocesser. 2.6. Finns formellt antagna kriterier för prioritering av material för överföring till digitalt format? Nej, inte för närvarande, men det kommer att bli en del av den plan som SHMM antar 2015. I denna fråga inväntar SHMM riktlinjer och stöd från Digisam för att komma vidare i frågan. Det är dock viktigt att betona att kommande prioriteringar kommer att utgå från kulturhistoriskt värde, bevarandeaspekter, användarnas efterfrågan samt även värde som har ekonomiskt och säkerhetsaspekter, dvs. föremål som är stöldbegärliga. SHM har prioriterat skanning av de analoga kataloger och register som tidigare upprättades vid museet. Av dessa är ca 95% av de äldre analoga katalogerna omvandlade till digitala bildfiler, tillgängliga både internt och externt. För SHM, med så stor andel arkeologiskt material, är det inte ändmålsenligt att ha en digital bild för varje föremål (ca 10 miljoner föremål). Ett urval av samlingarna fotograferas och det är idag varje handläggare har ansvar att se till att det blir en bredd och bra spridning i urvalet av det som fotograferas. En rimlig plan är att mellan 5-10% av samlingarna kommer att digitalt fotograferas. KMK har i sin plan att så snart som möjligt digitalisera de kataloger och åtkomsthandlingar som uppkommit efter delningen. 2.7. Hur följs arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation upp, kvalitetssäkras och utvärderas? SHMM arbetar utifrån en struktur där det är en del av alla verksamhetens uppgifter och projekt att de följs upp, kvalitetssäkras och utvärderas inom ramen för själva utförandet. All verksamhet följs upp, 4

kvalitetssäkras och utvärderas även som såväl en del av myndighetens verksamhetsstyrning- och planering och som en del av återrapporteringen till huvudmannen. Det ovan nämnda strategiträdet har en struktur där varje åtgärd som är kopplade till delmål och strategier även har tydligt angivna effekter, indikatorer och metoder. Allt detta gäller även för myndighetens arbete med digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation. 2.8. Samarbetar myndigheten strategiskt med andra myndigheter på området? Ja, SHMM arbetar strategiskt med de aktuella frågorna inom ramen för Centralmuseernas samarbetsråd, bl.a. genom avsiktsförklaringen med Wikimedia samt med RAÄ gällande bl.a. K-samsök. 3. Produktion Med produktion avses här överföring av information, data eller metadata till (nya) digitala format genom scanning, avfotografering el dyl. 3.1. Planeras insatser för att öka tempot i produktionen under perioden fram till och med 2015? Vilka? Den produktion vid SHMM som kommer att ske fram till 2015sker inom ramen för arbetet med accession, forskning och utveckling samt kopplat till arbetet med en ny webbplats för myndigheten och de tre museerna. 3.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området produktion under perioden fram till och med 2015? Vilka? Accessionen kommer att utökas och därmed kommer även den digitala produktionen (här avses digital registrering och föremålsfotografering) kopplat till samlingsförvaltningen att öka. Arbetet med en ny webbplats innebär utvecklingsinsatser inom framför allt digital tillgängliggörande, men även inom digitalisering och digitalt bevarande. Eftersom SHMM står inför en stor organisationsförändring i och med att den arkeologiska utredningsverksamheten inlemmas i myndigheten, vilket kan medföra att det inom organisationsutveckling sker insatser som påverkar hur vi arbetar med de digitala frågorna inom myndigheten. Vilka format &/eller standarder används idag för 3.3. Metadatregistrering/katalogisering? All metadataregistrering för samlings- och föremålsinformation görs idag via ett egenutvecklat samlingssystem, där informationen lagras i SQL-databaser. 3.4. Avbildning/bildöverföring/OCR-läsning? All skanning av analoga kataloger och fotografier sker i TIFF-format (i undantagsfall accepteras jpg-filer). 3.5. Påsiktsbild/publik visning? Digital fotografering sker i och lagras som TIFF-filer och som via SHM:s system omvandlas till en jpg-bild (anpassad för web) när de visas i våra system (både interna och externa). Gäller Historiska. KMK har små jpg-filer lagrade direkt i sin databas för visning. 3.6. Digital lagring &/eller bevarande? Metadata lagras i SQL-databaser - 30 dagars backup, full backup varje vardag, synkning varannan timme. Bilder, dokument etc. lagras i ett medialager på för ändamålet avsedd server - 30 dagars backup, full backup varje vardag, synkning varje timme. 5

4. Användbarhet Med användbarhet avses här alla strategier som kan användas för att göra de digitala materialen maximalt lätta att hitta och använda. 4.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med användbarhet under perioden fram till och med 2015? Vilka? Ja, SHMM arbetar för närvarande med en ny webbplats, med att upphandla ett nytt föremålsförvaltningssystem och ett bildhanteringssystem. 4.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området användbarhet under perioden fram till och med 2015? vilka? Ja, kopplat till inrättandet av en ny webbplats samt ett nytt föremålsförvaltningssystem och bildhanteringssystem. Det kan även bli fråga om utvecklingsinsatser till följd av myndighetens ovan nämnda organisationsförändring. SHM har två forskningsprojekt som syftar till att utveckla tillgängligheten till samlingsinformation: Birkaprojektet Polysemantiska projektet 4.3. Hur tillgängliggörs digitala material för allmänheten, inkl olika användargrupper (t ex forskare, barn, unga, personer med funktionsnedsättning)? Idag tillgängliggörs digitala material för allmänheten, inklusive olika användargrupper främst genom myndighetens olika webbplatser, genom bloggar och myndighetens projekts egna digitala plattformar, genom K-samsök och Europeana samt genom sociala plattformar som Wikipedia, Facebook, Instagram, Flickr och YouTube. 4.4. Hur märks/licensieras digitala material upphovsrättsligt? SHM licensierar enligt följande: All metadata licensieras via K-samsök till CC0. För Sök i samlingarna gäller: Text i form av metadata och fakta om objekt som presenteras i tjänsten är offentlig handling och kan användas fritt. Digitaliserade kataloger licensieras via Sök i samlingarna och K-samsök till CC-BY. Digitaliserade dokumentationsbilder licensieras via Sök i samlingarna och K-samsök till CC-BY-NC-SA. Digitaliserade presentationsbilder licensieras via Sök i samlingarna och K-samsök till CC-BY-NC-ND. Alla bilder som används på hemsidan sänds ut med. SHMM har ambitionen att myndighetens fotomaterial i framtiden ska bli så fritt som möjligt. Detta kommer att tas upp i planen 2015. 4.5. På vilka sätt stödjer myndigheten tekniskt ökad sökbarhet? Ges digitala material beständiga identifierare (PID)? Tillgängliggörs material som länkad öppen data (LOD)? Genom K-samsök får SHM:s objekt av typen föremål, media, fyndlokal, konst, inventarienummersamling, Kontext och Location (platsbundet förmedlingspaket) beständiga URI:er. Vi skickar också upp relationer till RAÄ:s fornlämningsregister och bebyggelseregister i K-samsök. 4.6. Hämtas/skördas/levereras data till någon aggregerande publik tjänst? Till K-samsök som i sin tur levererar vidare till Europeana. 5. Bevarande Med bevarande avses här alla insatser som kan göras för att trygga information, data och metadata för framtiden. 6

5.1. Planeras insatser för att öka tempot i arbetet med bevarande under perioden fram till och med 2015? Vilka? För närvarande finns inga planer, men SHMM kommer att formulera eventuella insatser i den plan som antas 2015. SHMM inväntar här riktlinjer och stöd från Digisam för att komma vidare i frågan mot myndighetsgemensamma lösningar för t.ex. centralmuseerna. 5.2. Planeras utvecklingsinsatser inom området bevarande under perioden fram till och med 2015? Vilka? För närvarande finns inga planer, men SHMM kommer att formulera eventuella insatser i den plan som antas 2015. SHMM inväntar här riktlinjer och stöd från Digisam för att komma vidare i frågan mot myndighetsgemensamma lösningar för t.ex. centralmuseerna. 5.3. Finns en strategi för materialets långsiktiga bevarande? Nej, det har myndigheten inte för närvarande men en strategi kan komma att vara en del av SHMM:s plan som antas under 2015. SHMM inväntar riktlinjer och stöd från Digisam för att fastställa en myndighetsspecifik strategi om långsiktigt bevarande. SHMM har även en förhoppning att det ska vara möjligt att ha en strategi i som är myndighetsgemensam för t.ex. centralmuseerna. 5.4. Finns en teknisk lösning för långsiktigt bevarande? Nej, men i denna fråga inväntar SHMM Digisams riktlinjer och stöd för att kunna formulera riktlinjer och göra strategiska beslut gällande tekniska lösningar. 5.5. Hur säkras löpande konvertering/migrering/emulering till nya format och bärare? Det mesta av SHM:s digitala material ligger idag antingen i SQL-databaser eller ordnade på filserver (tiff-, word- och pdf-filer) som används kontinuerligt samt att regelbunden backup görs. Hittills har inget av de format som museet lagrat information i/på behövt konverteras. Idag har KMK samma lösning som SHM men en konvertering har tidigare genomförts av de äldre databaserna till SQL. Efter migrationen gicks materialet igenom för att kvalitetssäkras. 5.6. Finns en policy för eventuell gallring av fysiska bärare efter digitalisering av innehållet? Nej, inte för närvarande, men det kan komma att vara en del av den plan som SHMM antar 2015. SHMM:s ambition är att även de digitala registren ska omfattas av kommande gallringsplan. Det analoga material som SHM digitaliserat ses som originalhandlingar och bevaras därmed i sitt originalskick hos ATA (Antikvariskt topografiskt arkiv). 6. Vilka material prioriteras högst för digitaliseringsinsatser under perioden fram till och med 2015? Vilka material är lägst prioriterade för digitalisering? Varför? Prioriteringen idag av material för digitaliseringsinsatser sker inom ramen för linjearbetet och inom de redan nämnda utvecklingsprojekten. Det sker därför prioriteringar inom bl.a. accessionen och den ordinarie förvaltningen av samlingarna, olika forskningsprojekt samt vid bildarkivering och bildhantering. Således bygger prioriteringar främst på behoven i accessionen och efterfrågan från användare och forskare. 7

Nedanstående redogörelse gäller SHM. A 15% Accession B 15% Hö gprioriterad digitalisering C 20% Medelprioriterad digitalisering D 50% L å gprioriterad digitalisering A. SHM får via fyndöverföringsbeslut från RAÄ ett relativ stort inflöde av arkeologiskt fyndmaterial varje år. SHM har därför valt att i första hand prioritera det till museet nyinkomna materialen gällande digital registrering. Detta målområde utgör uppskattningsvis 15 % av uppskattat totalbehov. SHM arbetar kontinuerligt med att detta arbete ska ske så effektivt som möjligt. B. Näst i prioriteringsordning står det material som är efterfrågat och innebär väsentlig nytta, som tillfredsställer inre och yttre behov och som skapar effektiva arbetsformer. Här omfattas det efterfrågade material för aktuell forskning, externa projekt eller utställningsverksamhet. Materialet registreras on demand, d.v.s. när efterfrågan sker. Uppskattningsvis uppgår även detta material till ca 15 % av uppskattat totalbehov. C. Den tredje prioriteringsgruppen omfattar det material som skapar nytta internt och externt men som inte är efterfrågat i någon större omfattning i nuläget. Föremål inom denna grupp kan lyftas till nivå B med ett on demand-förfarande. Uppskattningsvis uppgår detta material till ca 20 % av uppskattat totalbehov. D. Den fjärde och lägst prioriterade gruppen består av material med låg generell efterfrågan. Omfattar främst de delar av samlingarna som består av anonyma massmaterial. Planeras inte att digitalt registreras inom nuvarande strategi. Kan dock lyftas till nivå B med ett on demand-förfarande. Uppskattningsvis uppgår detta material till ca 50 % av uppskattat totalbehov. 7. Hur arbetar myndigheten/institutionen för att på andra sätt, med digitala verktyg, tillgängliggöra den övriga verksamheten t ex konserveringsarbete, utställningar, pedagogiska program etc för publik och användare? Myndigheten för bl.a. dialog på de stora sociala plattformarna Wikipedia, Facebook, Twitter, Flickr, YouTube och Instagram. Även inom ramen för flera aktuella utställningsprojekt som Massakern vid muren på SHM där majoriteten av kunskap och information tillgängliggörs digitalt. Till utställningen Entreprenörskapande vid KMK används flera olika digitala redskap, t.ex. Flippat museum som är en är hemsida avsedd att användas i det pedagogiska program som utarbetats för utställningen. 8