Affärsplats nordvästra Skåne Sammanställning inför diskussion
Bakgrund om regionen Transportnav för norra Europa. läget i norra Öresund + krysspunkt E6/E4. Kompetens värdeskapande processer kring varuhantering, från försäljning, marknadsföring och varuflöden Exempelvis har Helsingborg över 50% större sysselsättning än riket i snitt avseende Detaljandel Partihandel (grossistledet) E-handel och postorder
Ny definition av regionen Källa: Region Skåne
Ny definition av regionen För det första har bättre infrastruktur längs västkusten inneburit att nordvästra Skåne vuxit samman med Malmö- Lund till en gemensam lokal arbetsmarknad med omkring en miljon invånare. Tillväxt i nordväst spiller alltså direkt över till sydväst och vice versa. För det andra har Öresundsbron inneburit en delvis en förändrad logistisk karta. För företagsetableringar märks detta kanske främst i att Kastrup blivit mer tillgängligt. Det som påverkas är snarare företagsservice (t ex reklambyråer) än logistik
Affärsplats Nordväst
Øresundsregionen Kreativitet integration vaekst 1993 Första kvantitativa analysen
Projektområden och ansvariga Projektområde Näringslivets lönsamhet Näringslivets utveckling Värderingar Trafikanalys Institutionell analys Kreativ potential Nyföretagandet Beslutsfattares värderingar Innovationssystem Vetenskapliga samspel Forskare Daniel Wiberg Martin Andersson Ingvar Holmberg, David E. Andersson Johan Klaesson, Börje Johansson Johan Eklund, P O Bjuggren Charlotta Melander David E. Andersson Bo Wijkmark Charlie Karlsson Christian Wichmann Matthiessen Sammanfattande analys och policies Åke E. Andersson
Övergripande struktur
Koncentrationen av befolkning till storstadsområden 140 130 120 110 100 90 80 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 Storstadsområden Stora regioner Medelstora Små Befolkningsutveckling 1968-2008 i fyra regiongrupper (1968=100).
Större regioner har högre inkomster 11,6 11,4 11,2 11 10,8 10,6 10,4 6 8 10 12 14 16 Lönesumma per capita 2007 (log) Lönesumma per capita och befolkningsstorlek 2007 i svenska regioner. (Anm. Siffrorna på båda axlarna är loggade).
Lönesummor per sysselsatt 135000 Stockholm Lönesumma per capita 2007 125000 115000 105000 95000 85000 Göteborg Malmö Skåne Väst 75000 50000 60000 70000 80000 90000 100000 110000 Lönesumma per capita 2007 och 1990 i Svenska LA-regioner. Bruttoregionprodukt (BRP) per capita: Västra skåneregionen på 18e plats 1993 och 16e plats 2007
Tilltagande koncentration sedan 1990-talet Befolkningsförändring under en 40-års period (1968-2000) i storstadsområden och riket som helhet. 1968-1988 1988-2008 1968-2008 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Stockholm 205 39 396 50 602 45 Göteborg 93 18 146 18 220 18 Malmö 50 10 124 16 175 13 Storstadsområden 349 66 667 84 1 016 77 Riket 527 100 797 100 1 325 100 Anm. avser förändring i befolkning (1000-tal). Andel (%) avser regionens andel av Sveriges totala befolkningsökning.
Utbildningsnivåer i regionen Skåne Väst Tillverkningsindustrin har relativt låg utbildningsnivå Kunskapsintensiva tjänstebranscher har relativt hög utbildningsnivå
Dominans av parti- och detaljhandel i importen 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 78 72 69 62 55 45 38 31 28 22 Stockholm Göteborg Skåne Malmö Väst Medelstora Små Parti- och detaljhandel Tillverkning
parti- och detaljhandel är också en stor del av regionens export Skåne Väst
2000-talet..
Generell bild under 2000-talet Stark sysselsättningstillväxt Expansion av tjänstesektorer Växande export inom tillverkande företag och tjänsteföretag Inflyttning av arbetskraft
Stark tillväxt i bruttoregionprodukt Västskåne-Stockholm Skåne Väst - övriga Sverige
Inflyttning, netto 0,015 Starkt inflöde av arbetskraft 0,01 0,005 0-0,005 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008-0,01 låg utbildningsnivå men snabb ökning under 2000-talet av Stockholm Malmö Västskåne tekniker och naturvetare Δ andel med lång utb Δ andel tekniker/nat.vet 1993-2007 2000-2007 1993-2007 2000-2007 Stockholm 15,63 8,04 1,18 1,00 Skåne Malmö Väst 12,43 6,90 1,26 1,15 Övriga Sverige 12,72 6,57 0,96 0,83
Stark tillväxt i exportvärde per sysselsatt inom tillverkning och parti- och detaljhandel
Utveckling av export till Danmark Tillverkande företag V.Skåne Företag inom partioch detaljhandel V.Skåne
Lönerna följer storlek med ett viktigt undantag: kunskapsintensiva tjänstebranscher V.Skåne
Utbildningsnivåer i olika branscher V.Skåne
Fastighetsprisindex för permanenta småhus. 1981=100 V.Skåne
Nyföretagandet i regionen och övriga Sverige 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt Tillverkning Low-end High-end Egenföretagare Stockholm Göteborg Malmö V.Skåne Medelstora Små
Betydelsen av utbildad arbetskraft och tjänstesektorer Utbildningsnivån är en av de mest robusta och viktiga förklaringsfaktorerna för regional tillväxt (se t.ex. Glaeser 2000). tillgängligheten till humankapital / absorptionsförmåga strukturomvandling och produktivitetstillväxt i det lokala näringslivet Tjänstesektorer betydelsefulla för attraktivitet och jobb Konsumenttjänster (diversitet) Fallande sysselsättningsandel i tillverkningsindustri och en ökande andel i tjänstebranscher, primärt kunskapsintensiva sådana. Marknadstillgänglighet utgör en potential för expansion av privata tjänster.
ÖRESUNDSREGIONEN konkurrenskraft och näringslivets lönsamhet Daniel Wiberg Internationella Handelshögskolan i Jönköping, CESIS Kungliga Tekniska Högskolan daniel.wiberg@ihh.hj.se
Tabell 1. Antal företag i studien med rapporterade resultat Region Antal företag totalt Antal företag med positiv omsättning 2008 Antal företag med positiva tillgångar 2008 Antal företag med positiva rörelseresultat 2008 Skåne 8482 7701 7711 5981 Huvudstaden 8749 3034 8611 6189 Själland 3089 709 3047 2296 Totalt 20320 11444 19369 14466 Många själländska företag faller bort från studien då enbart företag med positiv omsättning undersöks. Anledningen till det stora bortfallet av positivt omsättningsresultat tros vara att omsättningen ej har rapporterats av alla företag.
Tabell 2 Definition av industrigrupper Industri Definition SNI92 kod Industrigrupp 1 Jordbruk, skogsbruk, fiske SNI 1-5 Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill SNI 1 Skogsbruk SNI 2 Fiske SNI 5 Industrigrupp 2 Tillverkning- och byggindustrin SNI 10-45 Gruvdrift och stenbrytning SNI 10-14 Tillverkning SNI 15-37 Elförsörjning, gasförsörjning och vattenförsörjning SNI 40-41 Byggverksamhet SNI 45 Industrigrupp 3 Hotell, Restaurang, Transport (Low-end) SNI 50-64 Handel, partihandel och detaljhandel med och service av motorfordon; med hushållsvaror och övriga varor SNI 50-52 Hotell och restaurang SNI 55 Transport, förvaring och kommunikation SNI 60-64 Industrigrupp 4 Avancerade tjänster (High-end) SNI 65-99 Finansförmedling SNI 65-67 Fastigheter, uthyrning och företagsaktiviteter SNI 70-74 Offentlig förvaltning SNI 75 Utbildning SNI 80 Hälso- och sjukvård; socialarbete SNI 85 Annat kommunal-och social arbete; personlig service, SNI 90-93 fritidsaktiviteter Hushållsaktiviteter SNI 95-97 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska Industrigrupp KIBS SNI 99 ambassader o.d. Knowledge Intensive Business Services SNI 72-74 Verksamhet relaterade till datorer, maskinvara, programvara o.d. SNI72 Forskning och utveckling SNI 73 Andra företagsaktiviteter (advokatbyrå, redovisning, konsultverksamhet, teknisk provning och analys, o.d.) SNI 74
Tabell 3 Räntabilitet på eget kapital (return on equity, ROE) per industri och region, 2008 Region Industrigrupp 1 Industrigrupp 2 Industrigrupp 3 Industrigrupp 4 Industrigrupp KIBS Skåne 13 24 19 26 31 Sverige 13 25 20 29 33 Huvudstaden 3 28 19 21 25 Själland 8 25 15 17 22 Danmark 4 27 19 19 23 I tabell 3 är lönsamheten i regionerna och länderna uppdelade i industrigrupper. Då det i vissa fall är stor variation i data och det finns mycket få företag verksamma inom exempelvis Industrigrupp 1 (jordbruk, skogsbruk och fiske) i Huvudstaden, har medianvärdet använts för att mäta centraltendensen vilket eliminerar påverkan av avvikande observationer (outliers).
Figur 4 Räntabilitet på eget kapital (return on equity, ROE) i Skåne och Själlands kommuner, 2008 medianvärde Kvartil 1: 25% av kommunerna med lägst ROE (13-16) Kvartil 2: 25% av kommunerna med näst lägst ROE (17-19) Kvartil 3: 25% av kommunerna med näst högst ROE (20-23) Kvartil 4: 25% av kommunerna med högst ROE (24-28)
Knowledge Intensive Business Services KIBS SNI 72-74 Tabellen anger antal företag inom Knowledge Intensive Business Services industrin per region Region Antal företag inom KIBS industrin Skåne 1409 Huvudstaden 2390 Själland 407 Total 4206
Figur 15. Räntabilitet på eget kapital av företag tillhörande KIBS-industrin
Räntabilitet på eget kapital (ROE) median, KIBS Kvartil 1: 25% av kommunerna med lägst medianvärde av ROE (-10,3-14,9) Kvartil 2: 25% av kommunerna med näst lägst medianvärde av ROE (15-23,6) Kvartil 3: 25% av kommunerna med näst högst medianvärde av ROE (23,7-29,3) Kvartil 4: 25% av kommunerna med högst medianvärde av ROE (29,4-70,8)
Kontingensanalys Med hjälp av ett chi-två-test kan ett statistiskt samband mellan företag tillhörande KIBS-industrin och olika värden på nyckeltal säkerställas eller förkastas. Kontingensanalyser visar ett starkt signifikant samband mellan företag med höga nyckeltalsvärden för lönsamhet och företag tillhörande KIBS-industrin. Det visar sig exempelvis att det finns ett signifikant samband mellan företag verksamma inom KIBS-industrin och företag med hög räntabilitet på eget kapital, hög räntabilitet på totalt kapital och hög vinst per anställd.
Slutsatser? Handelskammarens agenda
Agenda Kompetensförsörjningen är central Förstärkning av kompetensförsörjningen inom marknadsföring/logistik. Campus Helsingborg och projektet CeLIT är centrala här. kraftfulla nya grepp kring hur regionens styrka och tillgångar på detta område kommuniceras Kommunikationer Arbetet med HH leden är avgörande strategiskt som bör kopplas upp kring satsningar på höghastighetståg. Men utöver det ser Handelskammaren två satsningar som är viktiga. E6 Malmö-Helsingborg måste ges ökad kapacitet till sex filer Skånebanan måste stärkas Utöver detta är projekt kring stadsutveckling som nu genomförs i Helsingborg och förnyade samverkansformer i regionen av stor betydelse.
Sektorer med hög specialisering 2008 Specialiseringskvot regionen 2008 Sysselsättningsandel SEKTOR FoU 2,5 1,6 Kemisk industri 2,4 0,3 Industri för precisions-, medicinska och 1,7 0,9 optiska instrument Livsmedel 1,6 2,2 Järnvägsbolag 1,5 0,4 Industri för läkemedel, rengöringsartiklar 1,5 0,6 och toalettartiklar Jordbruk 1,5 1,7 Transporter och transportförmedling 1,3 1,7 Jord och sten 1,3 0,6 Gummi och Plast 1,3 0,7 Fiskerier 1,2 0,0 Uthyrning 1,2 0,3 Förlag, grafisk och annan 1,2 1,2 reproduktionsindustri Industri för kontorsmaskiner o datorer 1,2 0,1 Parti- och agenturhandel utom med 1,2 5,8 motorfordon Reningsverk, avfallsanläggn, 1,2 0,4 renhållningsverk
Expansion av kunskapsintensiva tjänstebranscher samt parti- och detaljhandel Syss 2000 Syss Competitive Shift Tillväxt 2008 Component FoU 3210 7462 4252 4246,3 Företagstjänster 29802 43165 13363 3054,8 Detaljhandel 23786 29983 6197 1845,1 Byggindustri 24029 32504 8475 1764,7 Datakonsulter o dataservicebyråer 7676 10287 2611 1650,8 Hotell och Restuarang 9746 13127 3381 1016,3 Serviceföretag t transport, resebyrå o transportförmedl 6742 8008 1266 963,8 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 6328 8410 2082 699,3 Parti- och agenturhandel 24983 26467 1484 10,7
Hushållstjänster Tillgänglighet (storlek) Arbetstillfällen Arbetskraft Företag Företagstjänster
Upplägg Generell bakgrund Näringslivets och arbetsmarknadens struktur Utvecklingen under 2000-talet Huvudbudskap Regionen har relativt låga utbildningsnivåer och inkomster tillsammans med en relativt liten kunskapsintensiv privat tjänstesektor Stark utveckling under 2000-talet Generell sysselsättningstillväxt Inflöde av humankapital Växande privata tjänstebranscher (kunskapsintensiva tjänster samt parti- och detaljhandel Lönenivåer inom tjänstebranscher Export per sysselsatt (danmark)