Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Relevanta dokument
Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

Naturvård och mångfald i skogen

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Thomas Åman, Skogscentralen Lars Berggren, Skogsstyrelsen Projekt FLISIK

Uppföljning av skogsprogrammen

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Uppföljning av skogsprogrammen

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

Österbottens regionala programmet för genomförande av naturvården

Statsrådets förordning

Dikesrensningens regelverk

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

PEFC-skogscertifiering Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

Markavvattning i skogen

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Avverkningsmetodernas fördelning % Kalavverkning 83 Naturlig förnyelse 13 Överståndaravverkning 4

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet

Torvmarker och effekter av dikning

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Tolkningsrekommendationer för avgränsning och behandling av särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Lantbrukets mångfunktionella våtmark

Nylands regionala programmet för genomförande av naturvården

Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Lär dig mer om markavvattning

Utveckling av landsbygden i Nyland

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Landskapsplanering Exempel och modellobjekt för områden i virkesproduktion. November 2012 Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio

Förslag/uppslag till examensarbeten

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Kulturlämningar och skogsbruk

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Det är skillnad på spår och spår

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Ansökan om tillstånd till avverkning

Vattenvårdsplan - Esse å

Sura sulfatjordar vad är det?

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Åtgärdsprogram för levande skogar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård

Gödsling gör att din skog växer bättre

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen. Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen

Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Märkenkall vindkraftspark

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN FORTSÄTTNING PÅ HANDLINGSPLANEN FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN I SKOGARNA I SÖDRA FINLAND

Diken i skogsmark. Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland. Emelie Gunnarsson

Vad är skogsstrategin? Dialog

Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark?

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Dikning skyddar vägen

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.

Vad händer med Storsjön?

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Vägar till ett hållbart torvbruk

Transkript:

Skogsbruk och vattenskydd FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis 25.5.2016 Antti Leinonen 1

Vattenvårdens mål Skogsbruksåtgärderna förverkligas så att de förorsakar så lite skada som möjligt på vattendragen och småvattnen Minimera urlakningen av fastsubstans och näringsämnen Värna om värdefulla småvatten och de omedelbara närmiljöerna till småvattnen Skogsbrukets belastning uppstår främst genom: Förnyelseavverkningar och tillhörande markberedningar Iståndsättningsdikningar Gödslingar 2

Iståndsättningsdikningar Iståndsättningsdikning = ett tidigare dikat dikessystems underhåll vars dräneringseffekt är tillräcklig med tanke på trädbeståndet För iståndsättningsdikning är det möjligt att få KEMERA-stöd när det gått minst 20 år från dikningen Krav för att få stödet är att vattenvården ombesörjs enligt vattenvårdsdirektivens minimi nivå Vattenvårdens viktigaste mål är att minska urlakningen av fastsubstans 3

Iståndsättningsdikning Gamalt skogsdike innan rensningen Nyligen grävt dike som urlakar lite fast substans Nyligen grävt dike som urlakar rikligt med fastsubstans 4

Iståndsättningsdikning Erosionskänliga diken borde identifieras på förhand Erosionen påverkas av vattenmängden, markens lutning samt jordart Mera känslig för erosion är utfallsdiken där jordarten är finkorning I normalfall så återgår fast substans belastningen till det som varit innan dikningen inom ca. 10 år Under särskilda förhållanden kan ersionen vara kraftig betydligt längre 1. Våren efter dikningen 2. vår 3. vår 5

Urlakningen av fastsubstans Strömmnings hastigheten saktas in så att fast substansen inte längre åker med Den fast substans som finns färdigt i vattenmassan stoppas Grovkornigt Finkornigt 6

Metoder för att minska urlakningen Lämna erosionskänsliga diken ogrävda Dikesavbrott Slamgropar I samband med dikesrensningen i början av varje dike samt varje 100 meter Slambassäng Den fasta substansen stoppas upp och lagras i bassängen 7

Vattenvårdskonstruktioner Bottendammar och kontrollering av vattenströmmen i samband med slambassäng Förstärker bassängens funktion och ökar dess effektivitet Kuva: Pentti Olli 8

Vattenvårdskonstruktioner Bottendammar och stensättning av erosionsdiken Erosionsdikets lutning minskas och erosionsdiket skyddas Kuva: Pentti Olli Kuva: Kuva: Pentti Antti Olli Leinonen 9

Vattenvårdskonstruktioner Översilningsområdet är skogsbrukets effektivaste vattenvårdskonstruktion Vattnets leds till myren där vattnet filtreras genom torven och ytväxtligheten Kuva: Pentti Olli Kuva: Kuva: Antti Pentti Antti Leinonen Olli Leinonen 10

Vattenvårdskonstruktioner Våtmarker Våtmarksvegetation och inbromsning av fastsubstans Vilt- rekreationsvärden Kuva: Antti Kuva: Leinonen Pentti Olli Kuva: Kuva: Antti Pentti Antti Leinonen Olli Leinonen 11

Avverkningar och markberedningar Intill vattendragen och småvattnen lämnas en skyddszon där buskvegetationen lämnas oröjd och marksiktet bryts inte upp Minst 5 meter, men bredden varierar beroende på hur mycket vatten som rinner mot skyddszonen och lutningen Särskild uppmärksamhet läggs på att bortledningen av vatten från förnyelse ytor Om markberedningen innefattar dikning så lämnas grävavbrott och slamgropar görs De gröna linjerna på bilden föreställer beräknade riktningar för ytvattenströmningar (höjdmodell). Vid de röda cirklarna är det särskilt viktigt att skyddszonerna är tillräckliga 12

Småvattnens viktiga livsmiljöer Skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer: Källors, bäckars och rännilar med fortgående rinnande vatten samt högst 0,5ha stora tjärnars omedelbara närmiljöer Till småvattnen kan också bördiga kärr eller lövsumpskogar höra Lämpliga objekt för Metso-programmet: Skogar i närheten till vattendrag Svämskogar och lövsumpskogar För mångfalden betydelsefulla kärr 13

Frivilligt skydd av viktiga livsmiljöer i Tillfälliga lagen om hållbart skogsbruk, miljöstöd Tidsbundet avtal (10 år) I första hand skyddas enligt skogslagen särskilt viktiga livsmiljöer Restaurering och skötsel av livsmiljöer kan också stödas Metso-avtal angränsning till småvatten Evighets- eller tidsbundna avtal Större helheter Avtalen görs upp med NTM-centralen 14

Skogsbrukets vattenvård och naturvårdsprojekt i anslutning till småvatten Finansieras genom medel från den tillfälliga lagen om hållbart skogsbruk: skötsel- och restaureringsarbeten av för mångfalden viktiga livsmiljöer som sträcker sig över flera fastigheter förhindring eller reparation av olägenheter förorsakade av skogsdikningar, om åtgärderna har en effekt som är större än normal med tanke på vattnet och vattenvården och kostnaderna inte kan riktas till det som specifikt orsakat olägenheterna Deltagandet är frivilligt och orsakar inga kostnader för markägarna Skogscentralen kommer överens med förverkligandet av arbetena tillsammans med markägarna sedan konkurrensutsätts Kuva: Pentti Olli entreprenören och verkställigheten övervakas. 15

Tack för visat intresse! Tilläggsuppgifter: Projekchef Antti Leinonen, 040 841 5790, antti.leinonen@metsakeskus.fi Miljöstöd och naturvård: Expert på naturvård Nina Jungell, 040 532 1165, nina.jungell@skogscentralen.fi 16