Kapitel 6. Termokemi

Relevanta dokument
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Grundläggande energibegrepp

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Aggregationstillstånd

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Övningar Homogena Jämvikter

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Termodynamik. Läran om energi och dess egenskaper

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 14. Syror och baser

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Fysikaliska modeller

Temperatur T 1K (Kelvin)

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 2/ Per-Erik Bengtsson Förbränningsfysik

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 3/ Förbränningsfysik

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Förnybara energikällor:

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Kap 4 energianalys av slutna system

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Kap Kort presentation

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kapitel 16. Löslighet och komplex

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

El- och värmeproduktion 2012

Transkript:

Kapitel 6 Termokemi

Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Energi Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Copyright Cengage Learning. All rights reserved 3

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Termodynamiskens första lag Energi kan aldrig skapas eller förstöras utan endast omvandlas från en form till en annan. (E universum är konstant) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 4

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Energiformer Potentiell energi (lagrad energi) Kinetiskt energi (använd energi)

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Inre energi (U) är summan av den kinetiska och potentiella energin hos alla partiklar i ett system (till exempel i ett ämnesprov) U = Σ(KE + PE) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 6

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Energilagringskapacitet värmeabsorption J C = = = temperaturökning C J K Copyright Cengage Learning. All rights reserved 7

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Värmekapacitet specifik värmekapacitet C = J/ C g eller J/K g molär värmekapacitet C m = J/ C mol eller J/K mol Copyright Cengage Learning. All rights reserved 8

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Specifik värmekapacitet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 9

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Energi versus energitransport En kropps temperatur återspeglar partiklars slumpvisa rörelser och är kopplad till systemets kinetiska energi. Värme är en form av energitransport som endast är möjlig vid en temperaturskillnad. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 10

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Det infraröda fotografiet visar var energi transporteras i form av värme. Ju rödare färg desto större energitransport.

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling System och omgivning System = Det som vi avser beskriva Omgivning = Allt annat i universum Universum = System + Omgivning Systemgräns är mellan system och omgivning Copyright Cengage Learning. All rights reserved 12

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Termodynamikens första lag: Universums energi är konstant. E Universum = E System + E Omgivning ΔE System = -ΔE Omgivning Copyright Cengage Learning. All rights reserved 13

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Termodynamiska storheter består av två delar: (1) ett nummer som anger magnituden av förändringen och (2) ett tecken som anger förändringens riktning. Riktningen anges ALLTID från systemets synvinkel. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 14

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Inre energi, U är summan av den kinetiska och potentiella energin hos alla partiklar i systemet kan förändras då energi passerar över systemgränsen som värme eller arbete ΔE = q + w ΔE = förändring i systemets inre energi q = värme w = arbete Copyright Cengage Learning. All rights reserved 15

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Värme Värmeflöden vid kemiska reaktioner. Exoterm: Värme flödar ut ur systemet (till omgivningen). Endoterm: Värme flödar in till systemet (från omgivningen). Copyright Cengage Learning. All rights reserved 16

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Arbete arbete = kraft sträcka då tryck = kraft / area, ges att arbete = tryck volymförändring w system = p ΔV system Copyright Cengage Learning. All rights reserved 17

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Arbete En volymförändring mot atmosfärstryck innebär ett arbete av storleken w = - p atm V Volymförändringen på bilden ges av: V = h A Copyright Cengage Learning. All rights reserved 18

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Övning En varmluftsballong kan lyfta genom att man värmer upp luften inuti. I det sista skedet av den här processen används en propangaslåga för uppvärmningen. Då lågan tillför ballongen 1.3 10 8 J värme ökar volymen från 4.00 10 3 m 3 till 4.50 10 3 m 3. Beräkna ökningen i inre energi hos luftmassan inne i balongen. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 19

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Konceptkoll När vatten fryser, är det en endoterm eller exoterm process? Förklara. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 20

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Konceptkoll Vätgas och syrgas reagerar häftigt och bildar vattenånga. Förklara... Vad har lägre energi: en blandning av syrgas och vätgas eller vattenånga? Copyright Cengage Learning. All rights reserved 21

Avsnitt 6.1 Energi och omvandling Arbete och energitransport Copyright Cengage Learning. All rights reserved 22

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Entalpiförändring Tillståndsstorhet ΔH = q vid konstant tryck ΔH = H produkter H reaktanter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 23

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Entalpi, H Entalpi = H = E + p V ΔH = ΔE + p ΔV Inre Energi = E = Σ(KE+PE) ΔE = q + w = q p ΔV Vid konstant tryck: q p = ΔE + p ΔV ΔH = q p = värmeenergiflöde Copyright Cengage Learning. All rights reserved 24

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Kalorimetri Vetenskapen för mätning av reaktionsvärmet Vid konstant tryck: q p = ΔH = C H2O m H2O ΔT H2O Vid konstant volym: q v = ΔE = C H2O m H2O ΔT H2O Copyright Cengage Learning. All rights reserved 25

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Kalorimetri Konstant tryck

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Övning 1.00 l av 1.00 M Ba(NO 3 ) 2 (aq) vid 25 C sätts med 1.00 l av 1.00 M Na 2 SO 4 (aq) vid 25 C, BaSO 4 (s) fälls ut och blandningens temperatur ökar till 28.1 C. Antag att ingen värme avges till omgivningen och att lösningarnas specifika värmekapacitet är 4.18 J/( C g) och densiteten 1.0 g/ml samt beräkna entalpiförändringen per mol BaSO 4 (s) som bildas. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 27

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Bombkalorimeter Konstant volym Varierande tryck Gör skäl för sitt namn när den slutar fungera

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Övning Beakta förbränningen av propan: C 3 H 8 (g) + 5O 2 (g) 3CO 2 (g) + 4H 2 O(l) ΔH = 2221 kj/mol Antag att all värme i processen kommer från förbränningen av propan. Beräkna ΔH då 5.00 g propan förbränns i ett överskott av syre vid konstant tryck. 252 kj Copyright Cengage Learning. All rights reserved 29

Avsnitt 6.2 Entalpi och kalorimetri Tillståndsstorheter (eng. State functions) Beror enbart på systemets tillstånd, inte hur det blev så (den är oberoende av färdväg). Energi, entalpi, och tryck är tillståndsstorheter Arbete och värme är inte tillståndsstorheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 30

Avsnitt 6.3 Hess lag Då man går från en viss uppsättning av reaktanter till en viss uppsättning av produkter spelar det ingen roll om rekationen sker i ett steg eller i en serie av steg, entalpiförändringen är den samma (tillståndsstorhet). Copyright Cengage Learning. All rights reserved 31

Avsnitt 6.3 Hess lag Hess lag 1. Entalpiförändringen är oberoende reaktionsvägen + N 2 (g) + O 2 (g) 2NO(g) ΔH = 180 kj 2NO(g) + O 2 (g) 2NO 2 (g) ΔH = 112 kj N 2 (g) + 2O 2 (g) 2NO 2 (g) ΔH = 68 kj 2. Omvänd reaktion ger teckenbyte: N 2 (g) + O 2 (g) 2NO(g) 2NO(g) N 2 (g) + O 2 (g) ΔH = 180 kj ΔH = 180 kj 3. Om reaktionen multipliceras med en siffra, multipliceras ΔH med samma siffra. 6NO(g) 3N 2 (g) + 3O 2 (g) ΔH = 540 kj Copyright Cengage Learning. All rights reserved 32

Avsnitt 6.3 Hess lag Principen av Hess lag Copyright Cengage Learning. All rights reserved 33

Avsnitt 6.3 Hess lag Copyright Cengage Learning. All rights reserved 34

Avsnitt 6.3 Hess lag Enthalpy Change from Graphite to Diamond? C(graphite) C(diamond) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 35

Avsnitt 6.3 Hess lag Problemlösningsstrategi Arbeta baklänges från den sökta reaktionen och dess reaktanter och produkter för att manipulera fram den sökta reaktionsvägen. Reversera reaktioner för att producera och förbruka reaktanter och produkter. Multiplicera reaktioner för att erhålla rätt antal reaktanter och produkter. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 36

Avsnitt 6.4 Standardbildningsentalpier Standardbildningsentalpi, ΔH f ΔH f för ett ämne är entalpiförändringen då av 1 mol av ämnet bildas från dess grundämnen vid standardtillstånd Copyright Cengage Learning. All rights reserved 37

Avsnitt 6.4 Standardbildningsentalpier Standardbildningsentalpier Copyright Cengage Learning. All rights reserved 38

Avsnitt 6.4 Standardbildningsentalpier Standardtillstånd 1. Förening För en gas är trycket 1 atm. För en lösning är koncentrationen 1 M För en vätska eller fast ämne är standardtillståndet det rena ämnet. 2. Grundämne Aggregationstillståndet vid 1 atm and 25 C [ex.vis. N 2 (g), K(s)]. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 39

Avsnitt 6.4 Standardbildningsentalpier Entalpiförändringen vid kemiska reaktioner kan beräknas ur standardbildningsentalpierna för reaktanter och produkter. ΔH r = Δn Δ H f (produkter) - Δn ΔH f (reaktanter) värdet ΔH r beror på hur reaktionslikheten är given om reaktionen är omvänd, är ΔH r omvänd om koefficienten för en reaktion multipliceras med en siffra, multipliceras ΔH r med samma siffra. grundämnen i sitt standardtillstånd, ΔH f = 0 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 40

Avsnitt 6.4 Standardbildningsentalpier Utnyttjande av standardbildningsentalpier CH 4 (g) + 2O 2 (g) CO 2 (g) + 2H 2 O(l) ΔH reaction = ( 75 kj) + 0 + ( 394 kj) + ( 572 kj) = 891 kj Copyright Cengage Learning. All rights reserved 41

Avsnitt 6.4 Standardbildningsentalpier Övning Beräkna ΔH för reaktionen: 2Na(s) + 2H 2 O(l) 2NaOH(aq) + H 2 (g) m.h.a. följande standardbildningsentalpier: ΔH f (kj/mol) Na(s) 0 H 2 O(l) 286 NaOH(aq) 470 H 2 (g) 0 ΔH = 368 kj Copyright Cengage Learning. All rights reserved 42

Avsnitt 6.4 Standardbildningsentalpier Övning Metanol används ofta som bränsle i tävlingsbilar i stället för vanlig bensin. Hur mycket energi frigörs under förbränning av 1.0 gram metanol jämfört med förbränning av 1.0 gram bensin (som egentligen är en blanding av olika kolväten, men som för enkelhetens skull kan sägas vara ren oktan, C 8 H 18 )? Copyright Cengage Learning. All rights reserved 43

Avsnitt 6.5 Energikällor Energikällor som utnyttjas i Finland Copyright Cengage Learning. All rights reserved /Statistikcentralen - Energistatistik 2002/ 44

Avsnitt 6.5 Energikällor Energikällor och slutanvändning i Finland 2004 Energikällor: 1486 PJ Olja 25 % Kol 15 % Naturgas 11 % Kärnenergi 16 % Vattenkraft 4 % Vindkraft 0 % Träbränslen 21 % Torv 6 % Övriga 2 % El nettoimp. 1 % Slutanvändning: 1125 PJ Industri 50% Transport 16% Uppvärmning 22% Övrigt 11% Copyright Cengage Learning. All rights reserved 45

Avsnitt 6.5 Energikällor Energikällor i USA 1850 2000 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 46

Avsnitt 6.6 Förnyelsebara energikällor Förnyelsebara energikällor Sol Vatten Vind Biomassa Avfall Torv Copyright Cengage Learning. All rights reserved 47

Avsnitt 6.6 Förnyelsebara energikällor Växthuseffekt

Avsnitt 6.6 Förnyelsebara energikällor Koldioxid och medeltemperatur

Kapitel 6 Innehåll Termodynamik, del 1 Energi lagar, former, källor Transport system, värme, arbete Entalpi förändring, Hess lag, ΔH f Copyright Cengage Learning. All rights reserved 50