Bättre byggnad med Miljöbyggnad?

Bättre byggnad med Miljöbyggnad? En undersökning av eventuella byggnadsprestandaskillnader mellan konventionella och miljöcertifierade flerbostadshus Ho-Man Wong Master of Science Thesis KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI-2015-101MSC SE-100 44 STOCKHOLM

Master of Science Thesis EGI-2015101MSC Bättre byggnad med Miljöbyggnad? En undersökning av eventuella byggnadsprestandaskillnader mellan konventionella och miljöcertifierade flerbostadshus Ho-Man Wong Godkänd Examinator Joachim Claesson Uppdragsgivare ÅF Handledare Ho-Man Wong Kontaktperson Sara Jernelius Sammanfattning Byggnader som tar hänsyn till attribut av hållbarhet kallas för "gröna byggnader". Genom att använda miljöcertifieringssystem kan byggnader utvärderas hur miljömässigt hållbara de är. De mest kända miljöcertifieringssystem är LEED och Breeam och har ursprung från USA respektive Storbritannien. I likhet med andra länder har Sverige också utvecklat sitt eget miljöcertifieringssystem, där det svenska systemet Miljöbyggnad är anpassad till det svenska klimatet. En amerikansk professor påstår att bygga gröna byggnader leder till högre byggnadsprestanda än konventionella byggnader. I korthet omfattar termen byggnadsprestanda alla byggnadsrelaterade fysiska egenskaper och kvaliteter, där viktiga faktorer inkluderar såsom energieffektivisering, hållbar plats, inomhusmiljö. Påståendet av den amerikanska professorn är emellertid baserad på den amerikanska byggsektorn och miljöcertifieringssystemen. Gäller detta påstående för alla miljöcertifieringssystem, däribland Miljöbyggnad? Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kraven för certifiering av Miljöbyggnad GULD kontra dagens byggregler (BBR-krav), och om det finns, hur påverkar i så fall dessa förändringar byggnadsprestandan. Denna studie består av två delar: en komparativ analys, där dagens BBR-krav jämförs med Miljöbyggnads GULD-krav. Den andra delen är en fallstudie som undersöker om resultaten från komparativa analysen överensstämmer med verkligheten. För att undersöka detta certifieras byggnaden enligt Miljöbyggnad GULD och därmed se om resultaten motsvarar de teoretiska skillnaderna. i

Från den komparativa analysen föreligger det signifikanta teoretiska skillnader mellan kraven i Miljöbyggnad GULD och BBR, dock endast en del av indikatorerna kunde fastställas att med Miljöbyggnad GULD leder till förbättrad byggnadsprestanda. Från fallstudien, kan det noteras att dessa skillnader inte verkar ha samma resultat som den komparativa analysen. Den komparativa analysen visar det inte de underliggande faktorerna, såsom närmiljö och byggherrens incitament. Dessa är avgörande faktorer som kan ändra en hel del på utformningen av byggnaden. Men för denna fallstudie visar att bygga enligt Miljöbyggnad GULD skulle förändringarna leda till följande byggnadsprestandaskillnader: lägre radon, ta hänsyn till kvävedioxid, balanserad tillgång till solljus och inga farliga ämnen, som i viss mån påverkar till en bättre byggnadsprestanda inom vissa indikatorer. ii

Master of Science Thesis EGI-2015-101MSC Better building with Miljöbyggnad? A study of potential building performance differences between conventional and environmental certificated in multi-apartment dwellings Ho-Man Wong Approval Examiner Joachim Claesson Commissioner ÅF Supervisor Ho-Man Wong Contact person Sara Jernelius Abstract Buildings that consider the attributes of sustainability are called Green Building. By using the environmental certification system, buildings can be evaluated on how environmentally sustainable they are. The most well-known environmental certification systems are LEED and Breeam originating from the U.S. and Great Britain, respectively. Like other countries, Sweden has also developed their own environmental certification system, where the Swedish system Miljöbyggnad, adapts to the Swedish Climate. An American professor states that by building conventional buildings into Green Buildings, leads to higher building performance. Briefly, the term building performance encompasses all building-related physical properties and qualities, including important elements such as energy efficiency, sustainable site, indoor environmental quality. However, the statement of the American professor is based upon the U.S. building sector and environmental certification systems. Does this imply for all environmental certification systems, including Miljöbyggnad? The purpose of the study is to investigate whether there are differences between the requirements for certification of Miljöbyggnad GOLD versus today's building regulations requirements (BBR), and if there is, how does these changes affect the building performance. This study is composed of two parts: one comparative analysis, where today s building regulations requirements (BBR) is compared with the Miljöbyggnad GOLD requirements. Secondly, there is a case study to investigate if the results from the comparative analysis are comparative to reality. In order to examine this, a building is being certificated by Miljöbyggnad GOLD to see if the differences correspond to the theoretical differences. iii

From the comparative analysis, there are some significant theoretical differences between the requirements of Miljöbyggnad GOLD and the building regulations requirements (BBR), however, only some of the indicators could determined by the standards that Miljöbyggnad GOLD provides. From the case study, it can be noted that these differences do not appear to have the same results as in the comparative analysis. Within the comparative analysis, it does not show the underlying factors, such as surroundings environments and incentive of the contractor. These are decisive factors that can change a lot of the shape and design of the building. Nevertheless, for this case study, by building according to Miljöbyggnad GOLD, the changes would lead to following building performance differences; lower radon, consider nitrogen dioxide, more efficient making use of sunlight and no dangerous substances, with the affect to some extent of better building performance within some of the indicators. iv

Förord Det här examensarbetet är utfört på Institutionen för Energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med ÅF Infrastucture AB och Svenska Bostäder i Stockholm. Först och främst vill jag tacka mina handledare på ÅF, Sara Jernelius och Karin Byman samt handledare på KTH, Jonas Anund Vogel, Jaime Arias Hurtado och Joachim Claesson. Ni har varit fantastiska handledare och varit till stor hjälp under arbetets gång. Jag har fått lära mig mycket saker av er som jag kommer att nytta i livet, så ett stort tack till er. Ett stort tack också till projektledaren Karin Ståhl på Svenska Bostäder som har varit hjälpsam och bistått med arkiv. Utan Svenska Bostäder skulle denna studie inte ha kunnat genomföra. Tack även till Agnieszka Zalejska Jonsson på KTH som svarat på frågor och föreslagit arbetsprocessen till studien. Sist men inte minst vill jag slutligen rikta ett stort tack till alla medverkande kollegor från ÅF, som under arbetets gång har deltagit i diskussioner och har bidragit med åsikter och feedback samt förgyllt skrivperioden med härliga kafferaster bestående av skratt och roliga konversationer. Stort tack till mina kära vänner som har hjälp till och korrekturläst min avhandling när jag blivit förblindad i det jag har skrivit. v

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemformulering... 3 1.3 Syfte och frågeställningar... 4 1.4 Avgränsningar... 4 2 METODIK... 6 2.1 Metodansats... 6 2.2 Komparativa analysen... 6 2.3 Fallstudie... 7 2.4 Datainsamling... 7 3 MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM MILJÖBYGGNAD... 8 3.1 Historik Miljöbyggnad... 9 3.2 Certifieringsprocess i Miljöbyggnad... 9 3.3 Klassning och krav... 10 3.4 Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader Miljöbyggnad Manual 2.2... 13 3.4.1 Energianvändning... 13 3.4.2 Värmeeffektbehov... 13 3.4.3 Solvärmelast... 14 3.4.4 Energislag... 15 3.4.5 Ljudmiljö... 16 3.4.6 Radon... 16 3.4.7 Ventilationsstandard... 17 3.4.8 Kvävedioxid... 17 3.4.9 Fuktsäkerhet... 18 3.4.10 Termiskt Klimat Vinter och Sommar... 19 3.4.11 Dagsljus... 21 3.4.12 Legionella... 22 3.4.13 Dokumentation av byggvaror... 22 3.4.14 Utfasning av farliga ämnen... 23 4 KOMPARATIVA ANALYSEN HUR FÖRHÅLLER SIG BBR TILL MILJÖBYGGNAD?... 24 5 MILJÖSTYRNING I NYBYGGNATIONSPROCESSEN... 30 5.1 Byggprocess för nybyggnation med miljöcertifiering... 30 5.2 Byggherrens förutsättningar att målstyra... 32 6 VAD MENAS MED BYGGNADSPRESTANDA?... 33 7 FALLSTUDIEN BLÅ JUNGFRUN... 35 vi

7.1 Blir det någon förändring på Blå Jungfrun med Miljöbyggnad GULD?... 36 7.1.1 Energianvändning... 36 7.1.2 Värmeeffektbehov... 37 7.1.3 Solvärmelast... 38 7.1.4 Energislag... 38 7.1.5 Ljudmiljö... 39 7.1.6 Radon... 40 7.1.7 Ventilationsstandard... 41 7.1.8 Kvävedioxid... 41 7.1.9 Fuktsäkerhet... 42 7.1.10 Termiskt klimat vinter... 42 7.1.11 Termiskt klimat sommar... 43 7.1.12 Dagsljus... 44 7.1.13 Legionella... 46 7.1.14 Dokumentation av byggvaror... 47 7.1.15 Utfasning av farliga ämnen... 47 7.2 Blå Jungfruns totalbetyg i Miljöbyggnad... 48 8 DISKUSSION... 50 8.1 Flera fall i fallstudien ger bättre bild av byggnadsprestandan... 50 8.2 Val av byggnadsobjektet... 50 8.3 Har BBR höga krav eller Miljöbyggnad låg ambitionsnivå?... 50 8.4 Fortsatt studie... 51 9 SLUTSATS... 52 10 LITTERATURFÖRTECKNING... 54 vii

Figurförteckning Figur 1. Certifierade och registrerade byggnader i Sverige i Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM, 2014-08-28 (SGBC, 2014 a)... 3 Figur 2. Områden som certifieringssystem Miljöbyggnad, LEED, Breeam och GreenBuilding bedömer (SGBC, 2014 a).... 8 Figur 3. Moment i certifieringsprocess (SGBC, 2014 b).... 9 Figur 4. Flödesschema på byggprocessen olika skeden (Josephsson, 2013).... 30 Figur 5. Kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen, söder om Stockholm (Byggteknik, 2014)... 35 Figur 6. Dagsljusfaktorn uttryckt i procent för våningsplanet med rummen riktad mot söderläge.... 45 viii

Tabellförteckning Tabell 1. Miljöbyggnads indikatorer för nybyggnation med tillhörande aspekt och område (SGBC, 2014 b)... 11 Tabell 2. Indikatorer som bedöms på rumsnivå... 12 Tabell 3. Exempel på betygsammanslagning... 12 Tabell 4. Betygskriterier för indikator 1 Energianvändning... 13 Tabell 5. Betygskriterier för indikator 2 Värmeeffektbehov [W/m 2 ]... 13 Tabell 6. Betygskriterier för indikator 3 Solvärmelast... 15 Tabell 7. Kategorier för energislag.... 15 Tabell 8. Betygskriterier för indikator 4 Energislag... 15 Tabell 9. Betygskriterier för indikator 5 Ljudmiljö... 16 Tabell 10. Betygskriterier för indikator 6 Radon... 17 Tabell 11. Betygskriterier för indikator 7 Ventilationsstandard... 17 Tabell 12. Betygskriterier för indikator 8 Kvävedioxid... 18 Tabell 13. Betygskriterier för indikator 9 Fuktsäkerhet... 19 Tabell 14. Betygskriterier för indikator 10 - Termiskt klimat vinter... 20 Tabell 15. Betygskriterier för indikator 11 Termiskt klimat sommar (PPD-krav)... 20 Tabell 16. Betygskriterier för indikator 11 Termiskt klimat sommar (SVF)... 20 Tabell 17. Betygskriterier för indikator 12 Dagsljus (DF)... 21 Tabell 18. Betygskriterier för indikator 12 Dagsljus (AF)... 21 Tabell 19. Betygskriterier för indikator 13 Legionella... 22 Tabell 20. Betygskriterier för indikator 14 Dokumentation av byggvaror... 23 Tabell 21. Betygskriterier för indikator 15 Utfasning av farliga ämnen.... 23 Tabell 22. Skillnaden mellan BBR-krav och Miljöbyggnad GULD... 26 Tabell 23. Lägenhetsfördelningen i kvarteret Blå Jungfrun... 36 Tabell 24. Slutresultat av solvärmelasttalet.... 38 Tabell 25. Olika andelar av el och fjärrvärme inom varje miljökategori.... 39 Tabell 26. Bedömning av termiskt klimat med solvärmefaktor.... 44 Tabell 27. Betygsammansättningen av Blå Jungfrun om den certifieras enligt Miljöbyggnad 2.2... 48 ix

1 Inledning De tidigare studierna har ämnat åt att undersöka om miljöcertifiering bidrar till ökat fastighetsvärde, specifika miljöaspekter kopplade till miljöcertifieringssystem, eller rena komparativa analyser mellan certifieringssystemen. Till skillnad från tidigare studier vill detta examensarbete undersöka om miljöcertifiering av byggnader leder till en bättre byggnad, mätt i byggnadsprestanda, där begreppet byggnadsprestanda är indelat i sex olika kategorier varav effektivare energianvändning, val av hållbar byggnadsplats och bättre inomhuskvalitet är några viktiga faktorer. 1.1 Bakgrund Majoriteten av klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändringen sker till följd av mänsklig påverkan. Detta påverkar såväl natur som människor och sker till följd av förbränning av fossila bränslen, dagens jordbruksmetoder och skogsskövling vilket i sin tur leder till ökade växthusgaser i atmosfären. Den förhöjda växthusgashalterna överstiger vad jordens växtlighet kan absorbera och hamnar utanför det naturliga kretsloppet, vilket resulterar i att förstärkt växthuseffekt och global uppvärmning. Av växthusgaserna är det koldioxid som ligger bakom av den totala förstärkningseffekten. Dagens utsläpp beror till största delen på vår elproduktion och dagens transportmetoder. Ytterligare instanser som ger ett betydande bidrag är utsläpp från industri och byggnadssektorn (WWF, 2014). Europeiska Unionen (EU) har som övergripande klimatmål att den globala uppvärmningen ej ska öka mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen på 1800-talet. För att uppnå detta har EU förordat klimat- och energisparande åtgärder som ska uppnås fram till år 2020, som brukar förkortas till 20-20-20. Det första målet är att minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivå, det andra att sänka energianvändningen med 20 procent och det tredje att höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion (Sveriges Riksdag, 2015). Sedan är det upp till varje EU-medlem att formulera individuella målsättningar för att uppnå klimatmålen i 20-20-20. I Sverige har riksdagen beslutat att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent jämfört med 1990, energianvändningen effektiviseras med 20 procent jämfört med 2008 samt att användningen av förnybar energi ska uppgå till 50 procent av den totala energianvändningen år 2020 (Naturvårdverket, 2015 a). För att alla EU-medlemmar ska hålla sig inom ramarna för målet 20-20-20 har EU upprättat olika direktiv. Ett av direktiven som behandlar energieffektivisering är att minska energianvändningen inom byggsektorn genom att effektivisera byggnaders energiprestanda (EUR-lex, 2014). Cirka 40 procent av världens energianvändning kan härledas till byggsektorn och har stor potential för åtgärder för att bygga hållbart. Byggnader har en livslängd runt 100 år och har således en långtgående inverkan på vår energikonsumtion. Byggnader som tar särskild hänsyn till attribut av hållbarhet kallas för gröna byggnader. Det är svårt att fastlägga exakt när konceptet av gröna byggnader startades men sägs ha börjat efter oljekrisen 1973, då oljepriset steg kraftigt och konsumenter ställde sig tveksamma till om de kunde förlita sig på tillgången till oljan. Den 1

förändrade energiprisbilden gjorde att företag och regeringar började rikta uppmärksamheten till förnybara energikällor. Samtidigt började aktörer inom byggbranschen att ifrågasätta byggtekniken för konventionella byggnader och inspirerades till att söka nya lösningar för att bygga mer hållbart. Efter oljekrisen har utvecklingen av gröna byggnader fortsatt och grön konstruktion har blivit mer förekommande för nya byggprojekt (Kubba, 2012; Bauer, Mösle, & Schwarz, 2010). Termen gröna byggnader har ingen allmänt accepterad definition. Men byggnader som klassats som gröna är kända för att hålla hög byggnadsprestanda. The California Department of Resources Recycling and Recovery i USA har följande definition av gröna byggnader som ska hålla hög byggnadsprestanda (Kubba, 2012): En struktur som är designad, byggd, renoverad, driven, eller återanvänder på ett ekologiskt och resurseffektivt vis. Gröna byggnader är designade att tillmötesgå vissa mål såsom att skydda de boendes hälsa; förbättra anställdas produktivitet; användning av energi, vatten och andra tillgångar mer effektivt; samt reducera övergripande inverkan på miljön. Kärnan i budskapet är i grund och botten att effektivisera byggnadens energi- och vattenanvändning och samtidigt att byggnader kan ge de boende ett gott välbefinnande, alltså god inomhusmiljö, och att miljövänliga material har använts på byggnaden. För att uppnå dessa mål på byggnaderna och förbli en grön byggnad infördes ett nytt system så kallat miljöcertifieringssystem för byggnader (Kubba, 2012). Certifieringssystemen omfattar ett antal miljöaspekter och genom att följa certifieringssystem kan byggnader klassas hur miljömässigt hållbara de är. För tillfället finns ett hundratals certifieringssystem världen över, vilka LEED och Breeam tillhör de mest välkända som har ursprung i USA respektive Storbritannien. Liksom många andra länder har Sverige också utvecklat ett miljöcertifieringssystem, som benämns Miljöbyggnad. (SGBC, 2014 a). I Sverige är det Swedish Green Building Council (SGBC) som tillhandahåller certifieringar av byggnader. Det är en ideell organisation vars mål är att verka för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i bygg- och fastighetssektorn. Som tidigare nämnt finns ett hundratal certifieringssystem världen över, men SGBC har valt ut fyra certifieringssystem som passar för byggnader och fastighetsägare i Sverige: Miljöbyggnad, LEED, Breeam och GreenBuilding (SGBC, 2014 a). De senaste åren har intresset och efterfrågan för miljöcertifieringar ökat, speciellt för Miljöbyggnad, vilket framgår i Figur 1. 2

Figur 1. Certifierade och registrerade byggnader i Sverige i Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM, 2014-08-28 (SGBC, 2014 a) 1.2 Problemformulering Miljöcertifieringssystem har till syfte att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Den amerikanska forskaren Kubba (2012) beskriver i sin bok om alla byggnadsrelaterade aspekter kring gröna byggnader och hur dessa aspekter ska integreras för att vid konstruktion skapa hållbara byggnader. När byggnader byggs med grönt perspektiv och utnyttjar miljöcertifieringssystem vid byggnation inkluderar certifieringssystemet aspekter som inte är inkluderade i de gängse byggreglerna för de konventionella byggnader. Av den anledningen medför miljöcertifierade byggnader många flera fördelar, bland annat att byggnader som byggs enligt miljöcertifieringssystem uppnår högre byggnadsprestanda än konventionella byggnader. Några förbättringar inom byggnadsprestanda inkluderar följande: Reducerad energianvändning Reducerad föroreningar Miljövänliga för ekosystemet Förbättrad inomhusklimat Ökad produktivitet Minskad avfall Problemet som uppstår i Kubbas påstående är att han utgår huvudsakligen från den amerikanska bygg- och fastighetssektorn och de amerikanska certifieringssystemen LEED, Energy Star och 3

Green Globes. Han upplyser även om andra miljöcertifieringssystem som finns i världen över, men Miljöbyggnad är inte en av dem (Kubba, 2012). Jämförs certifieringssystemen LEED och Miljöbyggnad skiljer det sig i många hänseenden. LEED bedömer flera områden medan Miljöbyggnad bedömer endast tre områden, Energi, Inomhusmiljö och Material, se Figur 2. Vid bedömning använder sig LEED av ett poängsystem som avgör det slutgiltiga klassificeringsnivå och en byggnad som certifieras enligt Miljöbyggnad kan uppnå fyra betygsnivåer: KLASSAD, BRONS, SILVER eller GULD. Samtidigt som det amerikanska LEED präglas av amerikanska ramverk och standarder, så präglas Miljöbyggnad av de svenska byggreglerna Boverkets Byggregler (BBR). Vid uppförande av alla byggnationer måste BBR-kraven uppfyllas innan kraven i Miljöbyggnad kan tas an. Med hänsyn till att Miljöbyggnad och LEED skiljer sig i många hänseenden är det något som förundras i Kubbas påstående. Om det enligt Kubba påstår: att gröna byggnader korresponderar i högre byggnadsprestanda, gäller påståendet indirekt för alla miljöcertifieringssystem? Innebär det att byggnader som byggs enligt Miljöbyggnad har bättre byggnadsprestanda än konventionella byggnader som byggs enligt BBR? 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kraven för certifiering av Miljöbyggnad GULD kontra dagens BBR-krav, och om det finns, hur påverkar i så fall dessa förändringar byggnadsprestandan. För att nå fram till detta syfte avser undersökningen att besvara följande frågor: Vad är det för skillnader mellan dagens BBR-krav och Miljöbyggnads GULD-krav? Om det finns skillnader, leder dessa till några prestandaskillnader? 1.4 Avgränsningar Studien har avgränsat till att undersöka skillnader mellan dagens BBR-krav och Miljöbyggnad GULD, där kraven för Miljöbyggnad BRONS och SILVER inte kommer att beaktas vid jämförelsen. För BBR och Miljöbyggnad finns det krav för både nybyggnationer och befintliga byggnader, men studien avgränsar till att undersöka kraven för nybyggnation mellan BBR och Miljöbyggnad för flerbostadshus. BBR-föreskriften omfattar alla byggnadsaspekter medan Miljöbyggnad har i sin bedömning valt ut ett antal miljöaspekter. Därför kommer den komparativa analysen och fallstudien att endast undersöka de miljökvaliteter/miljöaspekter (indikatorerna) som ingår i Miljöbyggnad och det som är utöver Miljöbyggnads beaktning kommer att uteslutas, exempelvis Brandskydd ingår i BBRföreskriften dock inte i Miljöbyggnad och därför kommer Brandskydd att inte beaktas i undersökningen. 4

För fallstudien kommer specifikt ett flerbostadshus att undersökas. I och med det inte finns ett statistiskt underlag som kan utnyttjas måste genomförandet av denna studie utgå från att enskilt fall. Att undersöka flera flerbostadshus är för omfattande och tidskrävande för ett examensarbete och därav kommer specifikt ett flerbostadshus att undersökas grundligt. 5

2 Metodik Kapitlet metodik syftar till att beskriva studiens tillvägagångsätt. Inledningsvis beskrivs vilka metoder som används och sedan beskrivning av utförandet kring den komparativa analysen samt fallstudien. Slutligen hur datainsamlingen har skett för studiens omfattning. 2.1 Metodansats Denna studie kategoriseras som en utforskande studie, som har till syfte på djupet förstå hur något fungerar eller utförs (Neville, 2007). Studien är uppdelat i två delar: en komparativ studie där dagens BBR-krav och Miljöbyggnad GULD jämförs och en fallstudie för att undersöka om resultaten från den komparativa analysen överensstämmer med verkligheten. I den komparativa studien används en komparativ analysmetod som utförs för att finna eventuella skillnader och likheter mellan kraven på Miljöbyggnad GULD kontra dagens BBR-krav (Denk, 2012). Undersökningens fallstudie använder sig istället av en kvalitativ analys. Fallstudien utgår från en byggnad certifieras enligt Miljöbyggnad, mer information presenteras i avsnitt 2.3, och utförandet sker genom att kvalitativ analysera arkiven tillhörande byggnaden, det vill säga en arkivanalys (Höst, et al., 2006). Byggnader är konstruerade olika och är inte enhetliga och på grund av det anses en kvantitativ metod inte vara anpassad för denna undersökning. 2.2 Komparativa analysen En komparativ analys utförs för att finna eventuella skillnader och likheter mellan kraven på Miljöbyggnad GULD kontra dagens BBR-krav. Utifrån BBR-föreskriften och Miljöbyggnads Manual 2.2 ska kravspecifikationen för respektive teoretiskt undersökas för att se hur de förhåller sig till varandra. Författaren Lennart Hellspong skriver i sin bok Metoder för brukstextanalyser att det finns en förslagsmall att följa vid komparativ analys, bestående av sex punkter. Alla sex punkter behöver inte följas utan kan användas fritt och kreativt (Hellspong, 2001). Tre av de sex punkterna kommer att tas i beaktande i denna undersökning, vilka är: Innehållet: likheter och skillnader rent innehållsmässigt, teman i texterna, huvudämnen och delämnen. Stilen: är texterna i kravspecifikationen abstrakta eller konkreta. Samband: har texterna något inflytande på varandra. Med hänsyn till dessa tre punkter är avsikten att undersöka hur innehållet av kravspecifikationerna sammanfaller med varandra. Tas vissa miljöaspekter med i Miljöbyggnads beaktning men inte i 6

BBR? Hur är texter i kravspecifikationerna formulerade, är de konkreta eller abstrakta i sitt budskap? Hur är sambandet mellan Miljöbyggnad GULD och BBR-kraven? 2.3 Fallstudie För fallstudier väljs antingen ett eller flera enskilda exempel för att i sin tur kunna utforska, förklara eller beskriva det fenomen som studien handlar om (Höst, Regnell, & Runesson, 2006). Denna fallstudie är menad att använda ett enskilt fall för att undersöka om resultaten från den komparativa analysen överensstämmer med verkligheten. Om en byggnad byggs enligt Miljöbyggnad GULD, ger det upphov till samma förändringar på byggnadsprestandan som från komparativa analysen? Därför sker tillvägagångssättet genom att först välja ett forskningsobjekt. Den färdiga konventionella byggnaden är byggd enligt BBR-kraven och bedöms i enlighet med Miljöbyggnads miljöaspekter. Utvärderingen av byggnadsobjektet är att undersöka om byggnaden uppfyller alla kraven i BBR. Efteråt när den har utvärderats utifrån miljöaspekterna i Miljöbyggnad undersöks sedan hur det påverkar konventionella byggnaden om den byggs enligt Miljöbyggnad GULD och försöka konstatera om förändringarna leder några prestandaskillnader. Urvalet av byggnaden är kvarteret Blå Jungfrun, mer information om byggnaden presenteras i kapitel 7. Fastighetsägaren till Blå Jungfrun är Svenska Bostäder. Anledningen till att just Blå Jungfrun har blivit utvald är tack vare att byggnaden är väl dokumenterad. Dock är byggnaden inte fullständigt byggt enligt BBR utan har byggts med passivhusteknik, se Appendix 1. Byggnader som byggts med passivhusteknik har huvudsaklig fokus på låg energianvändning. Annars har Blå Jungfrun i de övriga byggnadsaspekterna byggts enligt BBR. Trots denna avvikelse har Blå Jungfrun valts som forskningsobjekt därför att om byggnaden är väl dokumenterad och det blir lättillgängligt att erhålla den information och data som behövs till studien, medför det att antaganden kan reduceras och underlättar utförandet av fallstudien. Dessutom utförs uppföljningar av energi- och vattenförbrukning varje år som undersökningen kan ta del av. En annan anledning är även att Blå Jungfrun har haft samarbeten av tidigare examensarbeten och är villiga att dela med sig av informationen. 2.4 Datainsamling Datainsamling för den komparativa analysen har utgått från att i Miljöbyggnads Manual 2.2 för nyproducerade byggnader ta fram de sammanfallande avsnitten i BBR-föreskriften för att sedan kunna utföra komparativa analysen. Datainsamlingen kan anses att det sker i form av litteraturgranskning mellan Miljöbyggnads Manual och BBR-föreskriften. För fallstudien har datainsamlingen skett genom att samla in arkiv som Svenska Bostäder har förvarat. Svenska Bostäder har tillhandahållit de behövliga arkiven som är nödvändiga för fallstudiens utförande. Arkiven innefattar alltifrån fuktsäkerhetsprojektering till energianvändningen av byggnaden. I byggnaden finns det mätapparater installerade som utför årlig uppföljning av varje lägenhets energi- och vattenanvändning, som det har samlats in till fallstudien. 7

3 Miljöcertifieringssystem Miljöbyggnad Undersökningens ägnar åt att behandla Miljöbyggnad och därför är huvudsakligt fokus att beskriva hur det svenska certifieringssystemet Miljöbyggnad är uppbyggt. Kapitlet tar upp hur certifieringsprocessen går till, beskriver betygssättningssystemet, samt går igenom vad respektive miljöaspekt har för krav. Miljöklassning av byggnader ökar såväl nationellt och internationellt. Idag finns det ett hundratal olika miljöcertifieringssystem och alla har en sak gemensamt; användandet av miljöcertifieringssystemen har som utgångspunkt att bidra till förbättringar inom byggsektorns arbete kring miljöfrågor och högre byggnadsprestanda. De bedömda områdena som finns i systemen summeras och ger sedan ett slutgiltigt betyg för byggnaden (Martinsson, 2013). Fyra alternativa certifieringssystem som SGBC anser passar för byggnader och fastighetsägare i Sverige är: Miljöbyggnad, LEED, Breeam och GreenBuilding. Områdena som de nämnda certifieringssystemen bedömer inom presenteras i Figur 2. Utifrån figuren kan det utläsas att LEED och Breeam omfattar flera områden i sin bedömning än Miljöbyggnad och GreenBuilding. GreenBuilding avser på att effektivisera energianvändningen i sina lokaler och därav enbart bedömning inom energiområdet. (SGBC, 2014 a). Figur 2. Områden som certifieringssystem Miljöbyggnad, LEED, Breeam och GreenBuilding bedömer (SGBC, 2014 a). 8

3.1 Historik Miljöbyggnad Miljöbyggnad är ett certifieringssystem utformat för svenska förhållanden som utvecklades av flertalet byggföretag och högskolor tillsammans inom Bygg-Bo-dialogen. Bygga-Bo-dialogen initierades 2003 och var ett samarbete mellan företag, stat och kommuner och hade i syfte att utveckla en mer hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Ett av organisationens delmål var att samtliga nybyggda hus och 30 procent av det befintliga beståndet skulle vara miljöklassat senast år 2009. Med detta som utgångspunkt skapades år 2009 miljöklassningssystemet Miljöklassad byggnad. När regeringens beslutade om att lägga ner Bygga-Bo-dialogen överlämnades miljöklassningssystemet år 2011 till organisationen Swedish Green Building Council (SGBC) och i samband med överlåtelsen ändrades namnet till den nuvarande benämningen Miljöbyggnad. (SGBC, 2014 b). 3.2 Certifieringsprocess i Miljöbyggnad Certifieringsprocessen i Miljöbyggnad sker i många steg och kan användas för att certifiera alla typer av byggnader, såväl befintliga byggnader och nybyggnation. Det är flera aktörer som medverkar under certifieringsprocessen; fastighetsägare, Miljöbyggnads handläggare med flera. Figur 5 nedan visar certifieringsprocessen i Miljöbyggnad Figur 3. Moment i certifieringsprocess (SGBC, 2014 b). Certifieringsprocessen enligt Miljöbyggnad (SGBC, 2014 b): Registrering: Till att börja med måste byggnaden registreras hos SGBC innan den kan certifieras enligt Miljöbyggnad. Registreringsdatumet avgör vilken manualversion och vilka förtydliganden som gäller för certifieringen, det vill säga vilka bedömningskriterier som ansökan kommer att bedömas efter. Ansökning: Inom tre år efter att byggnaden har registrerats ska ansökan om certifiering av Miljöbyggnad skickas in till SGBC, annars måste byggnaden omregistreras för att kunna certifieras. Ansökan innehåller beskrivning om byggnaden och hur den uppfyller Miljöbyggnads betygskriterier. Efteråt kontrollerar SGBC att alla dokument i ansökan är korrekta. Granskning och korrigering: En opartisk granskare bedömer om betygskriterierna är uppfyllda. Om det saknas något i ansökan något skickas den tillbaka till sökanden för korrigering. 9

Certifiering: Om ansökan blir godkänd kan ett certifikat för befintliga byggnader utfärdas. För nybyggnation eller ombyggnationer utfärdas ett preliminärt certifikat som sedan måste verifieras. Certifieringen är giltig i maximalt 10 år från första beslutet eller tills byggnaden har genomgått större förändringar. Verifiering: Verifiering av byggnadsprestanda skall utföras tidigast ett år och senast två år efter idrifttagande. Vid verifiering jämförts utförande och funktioner med underlaget i den preliminära bedömningen. En verifieringsrapport skickas in för granskning och efter godkänd verifiering utfärdas det slutgiltiga certifikatet. 3.3 Klassning och krav Till skillnad från exempelvis certifieringssystemen LEED och Breeam som omfattar flera områden, se Figur 2, bedömer Miljöbyggnad bara områdena Energi, Innemiljö och Material. I Miljöbyggnad certifieras enbart byggnaden i sig vilket betyder att externa faktorer inte kan kompensera byggnadens brister och påverka certifieringen (SGBC, 2011 c). De tre områdena är sedan indelade i ett antal underkategorier vilka betygssätts utifrån en eller flera indikatorer. Indikator i Miljöbyggnad avser de faktorer som kvantifierar byggnadens miljökvaliteter (SGBC, 2014 b). Vid klassning av nybyggnationer tas 15 utav alla de 16 indikatorer i beaktande, vilket presenteras i Tabell 1. Den 16:e indikatorn behandlar om sanering av farliga ämnen och tas endast med i beaktande för befintliga byggnader. 10

Tabell 1. Miljöbyggnads indikatorer för nybyggnation med tillhörande aspekt och område (SGBC, 2014 b) Index Indikator Aspekt Område 1 Energianvändning Energianvändning 2 Värmeeffektbehov Effektbehov Energi 3 Solvärmelast 4 Energislag Energislag 5 Ljudmiljö Ljudmiljö 6 Radon 7 Ventilationsstandard Luftkvalité 8 Kvävedioxid 9 Fuktsäkerhet Fukt Innemiljö Termiskt klimat 12 Dagsljus Dagsljus 13 Legionella Legionella Material 10 14 Termiskt klimat vinter Dokumentation av byggvaror Dokumentation av byggvaror 11 15 Termiskt klimat sommar Utfasning av farliga ämnen Utfasning av farliga ämnen I Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå fyra betygsnivåer: KLASSAD, BRONS, SILVER, GULD. Betyget KLASSAD visar att indikatorn är bedömd men att den inte uppfyller Miljöbyggnads grundkrav. I stort sett motsvarar BRONS-nivån myndighetskraven i BBR. Erhåller byggnaden Miljöbyggnad BRONS så betyder det att byggnaden i stort uppfyller myndighetskraven. En svag indikator ska inte kunna kompensera med högt betyg i en annan. Om någon av indikatorerna är klassad BRONS finns då ingen möjlighet för hela byggnaden att klassas som GULD (SGBC, 2014 b). Miljöbyggnad använder en speciell metod vid bedömning av byggnaden, så kallad betygsaggregering, och kan skildras som ett hieratiskt betygsystem. Indikatorerna kan bedömas antingen på rumsnivå eller på byggnadsnivå. Beroende på om indikatorn bedöms utifrån rums- eller byggnadsnivå sker betygsaggregering i tre eller fyra steg. Indikatorerna på rumsnivå summeras och helhetsomdömet bestäms av det lägsta enskilda indikatoromdömet. De vistelserum som ska bedömas väljs utifrån ett representativt våningsplan och sammanlagda arean för alla bedömda vistelserummen ska utgöra 20 procent av våningsplanet. Viktigt att tillägga är att de utvalda vistelserummen ska ha sämst förutsättning för att klara bedömningskriteriet. Varje indikator bedöms först varefter de olika indikatorerna inom respektive aspekt viktas samman till ett betyg för aspekten. Därefter viktas betyget av aspekterna inom varje område samman till ett betyg för området. Slutligen avgör det sämsta av de tre områdesbetygen för det totala betyget för hela byggnaden, som ger det 11

övergripande omdömet. Om hälften eller mer av betygen är högre än de lägsta så höjs betyget ett steg annars är det lägsta betyget som avgör det totala betyget inom varje aspekt eller område (SGBC, 2014 b). I Tabell 2 presenteras vilka indikatorer som bedöms på rumsnivå och Tabell 3 illustrerar ett exempel på betygssammanslagningen. Tabell 2. Indikatorer som bedöms på rumsnivå Index Indikator 3 Solvärmelast 5 Ljudmiljö 10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus Tabell 3. Exempel på betygsammanslagning Indikator Aspekt Område Byggnad Energianvändning GULD Energi GULD Värmeeffektbehov Solvärmelast GULD SILVER Effektbehov SILVER Energislag GULD Energislag GULD Ljudmiljö SILVER Ljudkvalitet SILVER Radon SILVER Ventilationsstandard SILVER Kvävedioxid GULD Luftkvalitet SILVER Fuktsäkerhet BRONS Fukt BRONS Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar GULD GULD Termiskt klimat GULD Dagsljus SILVER Dagsljus SILVER Legionella GULD Legionella GULD Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen SILVER Dokumentation SILVER GULD Utfasning GULD Energi GULD Innemiljö SILVER Material GULD SILVER 12

3.4 Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader Miljöbyggnad Manual 2.2 De bedömningskriterier och krav som presenteras i detta delavsnitt gäller för endast flerbostadshus eller bostäder eftersom undersökningen har avgränsats till att enbart undersöka nybyggnation av flerbostadshus, se avsnitt 1.4. De krav som inte berör studiens omfång har utelämnats. Samtliga tabeller och ekvationer i detta avsnitt är tagna ur Miljöbyggnads Manual 2.2 (SGBC, 2014 c). 3.4.1 Energianvändning Indikatorn energianvändning bedömer byggnadens årliga specifika energianvändning, där specifika energianvändningen mäts i kwh/m 2 och år. Syftet med indikatorn är att byggnader ska ha låg energianvändning. Den ska omfatta energianvändningen köpt eller egentliga levererad energi till byggnaden, vilket menas med den energi som går åt för uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla och fastighetsel. Dock ingår inte hushålls- och verksamhetsel i bedömningen (SGBC, 2014 c). Sverige är indelat i fyra klimatzoner. Klimatzonen är indelat så att kravnivån för den specifika energianvändningen anpassas bättre till de förutsättningarna gällande byggnaderna i de olika delarna i landet. För Stockholm som tillhör Klimatzon III är kravet för specifik energianvändning 80 kwh/m 2 och år (Boverket, 2014 a). Betygskriterier för årlig specifik energianvändning presenteras i nedanstående Tabell 4. Tabell 4. Betygskriterier för indikator 1 Energianvändning Indikator 1 BRONS SILVER GULD Bostäder BBR 75 % BBR 65 % BBR 3.4.2 Värmeeffektbehov Indikatorn värmeeffektbehovet är som det namnet syftar på att bedöma byggnadens värmeeffektbehov, som utvärderas vid den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT) och uttrycks i W/m 2. Syftet med indikatorn är att minska behovet av tillför effekt för uppvärmning. (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna i Tabell 5 beror på hur byggnaden är uppvärmd samt vilken klimatzon byggnaden befinner sig i. Tabell 5. Betygskriterier för indikator 2 Värmeeffektbehov [W/m 2 ] Indikator 2 BRONS SILVER GULD Ej elvärmda Elvärmda Ej elvärmda Elvärmda Ej elvärmda Elvärmda Klimatzon III 60 40 40 30 25 20 13

Miljöbyggnad definierar värmeeffektbehovet P total som byggnadens värmeförluster på grund av värmetransmissionen, luftläckage och ventilation fördelade på byggnadens A temp, där A temp står för arean innanför ytterväggarna som är värmd till 10 C eller mer (SGBC, 2014 c). I Ekvation (1) visas beräkning av värmeeffektbehovet. P = P + P + P [ W] total transmission luftläckage ventilation (1) Värmeeffektbehov = P A total temp 3.4.3 Solvärmelast En stor del av byggnaders värmeförluster sker via fönster, och ett sätt att minska värmeförlusten är att välja fönster med låga U-värden, där U-värde beskriver hur pass bra isoleringsförmågan hos en konstruktion är. Andra viktiga egenskaper hos fönster inkluderar solsenergitransmittans (g-värde), som beskriver totala genomträngligheten av solenergi, och dagsljustransmittans, som beskriver det transmitterande synliga ljuset.. Den lämpliga kombinationen av fönsteregenskaperna beror också på de yttre faktorerna, såsom klimatet, solorienteringen och byggnadens tillämpning (Walker, 2010). Indikatorn bedömer solvärmelasttalet som har beteckningen SVL med enheten W/m 2, golv. Syftet med indikatorn är att begränsa solvärmetillskottet till byggnaden under den varma årstiden, på så sätt minska behovet av komfortkyla eller olägenheten med övertemperaturer. Solvärmelasten beräknas med en förenklad metod som utgår från att maximal solstrålning mellan vår- och höstdagjämning mot en vertikal yta är ungefär 800 W/m 2. Bedömningen av solvärmelast sker endast för rum med fönster riktad mot öst, väst eller syd. Fönster mot norr beaktas inte i Miljöbyggnad (SGBC, 2014 c). För rum med fönster åt endast ett väderstreck gäller Ekvation (2) A SVL g W m glas 2 = 800 syst / A rum (2) Vistelserum med fönster åt två väderstreck mellan öst, syd och väst är solbelysta längre tid som kan påverka storleken på solvärmelasten. För dessa beräknas solvärmelasten med sambandet presenterad i Ekvation (3) A A SVL = 560 gsyst + 560 g W / m glas Ö, S,V glas Ö, S,V 2 syst Arum Arum (3) Konstanterna 800 W/m 2 och 560 W/m 2 antas vara instrålningen, A glas är fönsterglasets area och A rum är rummets area. Faktorn g syst är total solenergitransmittans vilket är en dimensionslös koefficient som representerar solvärmen som passerar genom fönsterglas och solskydd. Tabell 6 visar betygskriterierna för bostäder. 14

Tabell 6. Betygskriterier för indikator 3 Solvärmelast Indikator 3 BRONS SILVER GULD Bostäder 38 W/m 2 29 W/m 2 18 W/m 2 3.4.4 Energislag Bedömningen av indikatorn energislag utgår från att all energi som används i byggnaden ska fördelas efter energikälla enligt miljökategorierna i Tabell 7. Syftet med indikatorn är att byggnader ska i stor uträckning använda förnybar energi, som ger små utsläpp och lite avfall. Till skillnad från indikator 1 Energianvändning inkluderas hushållsel och verksamhetsel vid bedömning. Grundtanken med denna indikator är att skapa ett incitament för brukarna av byggnaden att medverka vid miljöbedömningen (SGBC, 2014 c). Tabell 7. Kategorier för energislag. Kategori Energislag 1 Solenergi, vind- och vattenkraft samt spillvärme från industrier 2 Energi från biobränsle i värme- och kraftvärmeverk, miljöprövad briobränslepanna 3 Energi från icke miljögodkända biobränslepannor 4 Icke förnybar eller flödande energi, exempelvis olja, kol, kärnkraft (uran) etc. Betygskriterierna för energislagsindikatorn presenteras i följande Tabell 8. Tabell 8. Betygskriterier för indikator 4 Energislag Indikator 4 BRONS SILVER GULD Bostäder >50 % från Miljökategorierna 1,2 & 3 > 10 % från Miljökategori 1 och < 25 % från Miljökategori 4. Alt. > 50 % från Miljökategori 2 och < 25 % från Miljökategori 4 > 20 % från Miljökategori 1 och < 20 % från vardera Miljökategori 3 & 4. Alt. > 50 % från Miljökategori 2 och < 20 % från vardera Miljökategori 3 & 4 15

3.4.5 Ljudmiljö Buller är en miljöstörning som kommer från olika ljudkällor, både från utomhus (väg-, spår- och flygtrafik etcetera) och inomhus (fläktbuller i fastigheter och ljud från grannar etcetera). Buller ger negativa hälsoeffekter på människan. Det påverkar människans koncentrationsförmåga som i sin tur leder till försvårad prestations- och inlärningsförmåga, sömnstörningar samt vid höga ljudnivåer ge upphov till hörselnedsättningar och tinnitus. Resultat från undersökningar tyder på att vuxna människor som exponeras av ett långvarigt buller leder till ökad risk för blodtryckssjukdomar (Folkhäslomyndigheten, 2014). Syftet med indikatorn ljudmiljö är att byggnader ska ha god ljudmiljö. Ljudmiljön för inomhus bedömer fyra akustiska parametrar: ljud från installationer inomhus, luftljudsisolering, stegljudsisolering och ljud utifrån, till exempel från trafik eller från andra ljudkällor. Bedömningen för bostäder utgår ifrån standarden SS25267 och riktigheten ska bedömas av en ljudsakkunnig. Här krävs det enkätundersökning för att uppnå GULD. Enkätresultatet ska visa att minst 80 procent av svarande brukare anser att ljudmiljön är mycket bra, bra eller acceptabel. (SGBC, 2014 b; SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för ljudmiljön visas i nedanstående Tabell 9. Tabell 9. Betygskriterier för indikator 5 Ljudmiljö Indikator 5 BRONS SILVER GULD Bostäder Ljudklass C på de fyra bedömda ljudparametrarna enligt SS25267 eller SS25268 Minst två av de bedömda ljudparametrarna i SS25267 eller SS25268 ska uppfylla ljudklass B eller högre. Övriga ljudparametrar bedömda till minst ljudklass C Minst ljudklass B på fyra av de bedömda ljudparametrarna i SS25268 eller SS25268. Godkänt enkät-resultat eller egen-deklaration. 3.4.6 Radon Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i berggrunden och i mark på de flesta ställen i Sverige och beroende på hur hög radonhalten är i området varierar från plats till plats. Livslång exponering av radon kan orsaka lungcancer, där stråldosen mätt i Bq/m 3 avgör risknivån. Det är viktigt att kontrollera radonhalten i inomhusluften och det enda sättet att upptäcka radon är att utföra mätningar (Folkhälsomyndigheten, 2015 a). Syftet med indikatorn är att byggnader ska ha låg radonhalt i inomhusluften. Indikatorn radon bedömer radonhalten inomhus och sker via uppmätning av ett antal representativa punkter i marken och beroende på eftersträvad klass väljs åtgärder i grundkonstruktion och ventilationssystem. Det högsta uppmätta värdet ska representera för indikatorbetyget vid 16

granskning av radon medan Strålmyndighetens krav är årsmedelvärdet (SGBC, 2014 c). Kraven gällande radon visas i Tabell 10. Tabell 10. Betygskriterier för indikator 6 Radon Indikator 6 BRONS SILVER GULD Bostäder 200 Bq/m 3 100 Bq/m 3 50 Bq/m 3 3.4.7 Ventilationsstandard I byggnader har ventilationssystemet rollen att reglera och försäkra optimal inomhusluft och god termisk komfort. Balansen mellan inomhuskomfort och luftkvalité beror på ett flertal faktorer, vilket inkluderar termisk reglering, kontroll av interna och externa källor av föroreningar, tillföra acceptabel och föra bort oacceptabel luft, också boendes aktiviteter och preferenser, och rimlig drift och underhåll av byggnadens system (Havtun & Bohdanowicz, 2013). Indikatorn ventilationsstandard bedömer byggnadens ventilationslösning för att indikera luftkvalitet. Syftet med indikatorn ventilationsstandard är att premiera byggnader med god ventilation. Liksom för ljudmiljön krävs enkätundersökning för att uppnå GULD, vilket har samma tillvägagångsätt som för ljudmiljön (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för ventilationsstandard visas i nedanstående Tabell 11. Tabell 11. Betygskriterier för indikator 7 Ventilationsstandard Indikator 7 BRONS SILVER GULD Bostäder Uteluftsflöde 0,35 l/(s, m 2 golv) Uteluftsflöde 0,35 l/(s, m 2 golv) Möjligheten till forcering av från-luftflöde i kök enligt BFS 1998:38 SILVER + Frånluftsflöde i bad-, dusch- eller tvättrum enligt BFS 1998:38 Godkänt enkätresultat eller egendeklaration 3.4.8 Kvävedioxid Kvävedioxid, NO 2, är en gas som bildas vid förbränningsprocesser då luftens kväve och syre reagerar med varandra. Den huvudsakliga källan till kvävedioxidutsläpp kommer från trafiken. För byggnader i tätorter utgås bedömningen utifrån kvävedioxidhalten utomhus på byggnadsplatsen för att uppskatta hur hög halten blir inomhus. Syftet med indikatorn är att byggnader ska ha en låg halt kvävedioxid i inomhusluften. (SGBC, 2014 c). Data på kvävedioxidhalten för byggnadsplatsen 17

finns att hämta från exempelvis Östra Sveriges Luftvårdsförbund som kartlägger kvävedioxidhalten för olika områden i Sverige. (Östra Sverige Luftvårdsförbund, 2010). I Tabell 12 visas betygskriterierna för kvävedioxid. Tabell 12. Betygskriterier för indikator 8 Kvävedioxid Indikator 8 BRONS SILVER GULD 20 µg/m 3 Bostäder > 40 µg/m 3 40 µg/m 3 Alt. Byggnad utanför tätort: placerad > 250 m från väg med > 10 000 fordon/dygn 3.4.9 Fuktsäkerhet Alla material har olika toleranser för fukt, men om material och konstruktioner är fuktiga under en längre period brukar det bli skador, som kan antingen vara på materialet eller på damm och skräp som finns på eller i konstruktionen. Fukt medverkar till nedbrytning av material och kan leda till tillväxt av mikroorganismer (mögel och bakterier), där ett kännetecken är när obehaglig lukt uppstår. Studier har även visat att stor mängd mögel kan orsaka hälsoeffekter, såsom astma och allergiska symptom. Oavsett vad kan fukt- och mögelskador inträffa i alla konstruktioner, men vissa är mer utsatta än andra. De som konstruktioner som drabbas oftare är väggar, golv och tak och därför måste de väljas och tätas noggrant så att risken blir så minimal som möjligt (SP). Indikatorn fuktsäkerhet bedömer metoden för projektering och byggande med avseende på hög fuktsäkerhet. Syftet med indikatorn är att byggnader ska undvika och förebygga risken för framtida fukt- och vattenskador (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för fuktsäkerhet visas i nedanstående Tabell 13. Enkätundersökningen för GULD ska visa att färre än 10 procent av svarande brukare upplever allergi-, hälso- eller mögelbesvär. 18

Tabell 13. Betygskriterier för indikator 9 Fuktsäkerhet Indikator 9 BRONS SILVER GULD Bostäder Byggnaden är fuktsäkerhetsprojekterad och utförd enligt BBR BRONS + Aktuella branschregler följs för utförande av våtrum. Fuktsäkerhetsprojektering enligt Bygga F eller motsvarande. Fuktmätningar i betong utförs enligt Rådet för Byggkompetens (RBK) SILVER + En diplomerad fuktsakkunnig och en fuktsäkerhetsansvarig ska vara utsedda. Godkänt enkätresultat eller egendeklaration. 3.4.10 Termiskt Klimat Vinter och Sommar Termisk komfort är ett begrepp som beskriver hur människan upplever komforten inomhus. Vanligtvis är detta en komplex parameter i och med att individer har olika preferenser och upplever komforten olika. Därför har mänskliga faktorn en betydande inverkan och påverkas av olika parametrar såsom lufttemperatur, luftfuktighet, lufthastighet, fysisk aktivitet, kläder och temperaturen hos omgivande ytor. Genom olika studier har ett mått framtagits på hur en genomsnittlig person upplever inomhusklimatet. Måttet baseras på olika värden inom alla dessa parametrar och därmed förutsäga hur inomhusklimatet ska anpassas för brukarnas trevnad. Det är uppdelat i två variabler, Predicted Mean Vote (PMV) och Predicted Percentage of Dissatisfied (PPD). PMV bedöms på en skala mellan -3 och +3; där -3 är riktigt kallt, 0 är neutralt och +3 är riktigt varmt. Sedan för varje PMV-värde finns ett motsvarande PPD-värde, det vill säga andelen människor som beräknas vara missnöjda med det termiska klimatet (Havtun & Bohdanowicz, 2013). Miljöbyggnad har delat upp termiskt klimat till två separata indikatorer, ett vinterfall och sommarfall. I detta avsnitt sammanslås bedömningen av termiskt klimat till samma delkapitel eftersom båda indikatorerna bedömer det termiska klimatet i vistelserummen, men å andra sida skiljer sig bedömningen en aning (SGBC, 2014 c). För bostäder i vinterfallet krävs det att ta reda på PPD-index. Betygskriterierna för termiskt klimat vinter visas i nedanstående Tabell 14. 19

Tabell 14. Betygskriterier för indikator 10 - Termiskt klimat vinter Indikator 10 BRONS SILVER GULD Bostäder Termiskt klimat motsvarande PPD 20 % Termiskt klimat motsvarande PPD 15 % Termiskt klimat motsvarande PPD 10 % Godkänt enkätresultat eller egendeklaration. För bostäder och flerbostadshus i sommartid bedöms med antingen PPD-index eller solvärmefaktor (SVF) som är en förenklad metod. Betygskriterierna för termiskt klimat sommar visas i Tabell 15 och Tabell 16. Tabell 15. Betygskriterier för indikator 11 Termiskt klimat sommar (PPD-krav) Indikator 11 BRONS SILVER GULD Bostäder Termiskt klimat motsvarande PPD 20 % Öppningsbara fönster Termiskt klimat motsvarande PPD 15 % Öppningsbara fönster Termiskt klimat motsvarande PPD 10 % Öppningsbara fönster Godkänt enkätresultat eller egendeklaration. Tabell 16. Betygskriterier för indikator 11 Termiskt klimat sommar (SVF) Indikator 11 BRONS SILVER GULD SVF < 0,048 SVF < 0,036 SVF < 0,025 Flerbostadshus Öppningsbara fönster Öppningsbara fönster Öppningsbara fönster Godkänt enkätresultat eller egendeklaration. För SVF-faktorn beräknas den enligt Ekvation (4), där parametrarna är densamma som för indikatorn 3 Solvärmelast. A glas 2 SVF = gsyst [ W / m ] Agolv (4) 20

3.4.11 Dagsljus Insläpp av dagsljus har många fördelar till exempel gör det möjligt att stänga av artificiell belysning vilket resulterar i energi- och kostnadsbesparingar. Människans ögon har utvecklats i solljuset och reagerar därför mycket bättre på det än artificiell ljus. Därtill kan det vara besvärande för människor att arbeta i ett rum utan fönster med ingen medvetenhet av vädret samt kontakt med utomhus. Det är bevisat att människor som utsätts för solljus är gladare samt är mer produktiva (Armstrong, 2010). Syftet med indikatorn dagsljus är att byggnaden ska ha god tillgång till dagsljus. Indikatorn dagsljus bedömer byggnadens dagsljuskvalitet i vistelserummen och för bostäder bedöms med två metoder; antingen dagsljusfaktorn eller fönsterglasandel, som är en förenklad metod. Dagsljusfaktorn är mängden dagsljus i en punkt i ett rum som anger förhållandet mellan ljusmängden inomhus och utomhus en mulen dag, då mulen dag anses vara det sämsta väderförhållande. Ekvation (5) visar hur dagsljusfaktorn beräknas och uttrycks i procent. Annars om bedömningen sker med fönsterglasandelmetoden beräknas dagsljuskvalitén enligt Ekvation (6) (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för respektive metoderna presenteras i Tabell 17 och Tabell 18. illuminans inomhus DF = illuminans utomhus [%] (5) Aglas AF = 100 [%] A golv (6) Tabell 17. Betygskriterier för indikator 12 Dagsljus (DF) Indikator 12 BRONS SILVER GULD Bostäder DF 1,0 % DF 1,2 % DF 1,2 % visas med datorsimulering. Godkänt resultat från enkät eller egen-deklaration. Tabell 18. Betygskriterier för indikator 12 Dagsljus (AF) Indikator 12 BRONS SILVER GULD Bostäder AF 10 % AF 15 % Kan ej uppnås med AF 21

3.4.12 Legionella Legionella är en bakteriekultur som kan orsaka två typer av sjukdomar: legionärsjuka (en svår lunginflammation) och pontiacfeber (influensaliknande symtom med feber och muskelvärk). Bakterien finns naturligt i jord, vattendrag och sjöar men kan bland annat finnas i olika vattensystem. Tillväxten av legionellabakterien sker vid låga temperaturer såsom 20 till 45 C. Legionella förekommer i distributionsnätet för vatten och i vattenberedare men sprids från befuktningsanläggningar, luftkonditionering, kyltorn och med mera. Sjukdomarna uppstår när människan andas in vattenaerosoler innehållande bakteriekulturen (Folkhälsomyndigheten, 2015 b). Indikatorn legionella bedömer åtgärderna för att minska risken för tillväxt och spridning av legionella bakterier i och från tappvattensystemet i byggnaden. (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för legionella visas i nedanstående Tabell 19. Tabell 19. Betygskriterier för indikator 13 Legionella Indikator 13 BRONS SILVER GULD Flerbostadshus Temperatur på stillastående tappvarmvatten. Gemensam rörledning till flera duschplatser där temperaturen är högst 38 C ska inte vara längre än 5 meter. Proppade ledningar ska vara så korta att temperaturen på det stilla stående vattnet inte understiger 50 C BRONS + Riskvärdering genomförs med avseende på tillväxt och spridning av legionella. Åtgärder som minskar legionellarisken genomförs. Legionellaskydd enligt Branschregler Säker Vatten-installation SILVER + Termometrar monteras på utgående varmvatten och på returen i varje vvc-krets Instruktioner ska finnas för regelbundna kontroller av vv- och vvctemperatur i flerbostadshus. 3.4.13 Dokumentation av byggvaror Indikatorn dokumentation av byggvaror bedömer byggnaden dokumentationen av inbyggda byggvaror. Syftet är att byggnader ska dokumentera alla sina byggvaror och byggnadsmaterial. Under utförandes gång ska en loggbok upprättas, som ska omfatta byggvaror i grundkonstruktion, stomme, ytterväggar, yttertak och innerväggar. Betygskriterierna för dokumentation av byggvaror visas i nedanstående Tabell 20.. 22

Tabell 20. Betygskriterier för indikator 14 Dokumentation av byggvaror Indikator 14 BRONS SILVER GULD Bostäder En byggnads-relaterad loggbok upprättas med information om byggvaror i olika produktkategorier enligt BSAB 96. BRONS + Loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren SILVER + Loggboken innehåller in-formation om byggvarors ungefärliga placering och mängd i byggnaden 3.4.14 Utfasning av farliga ämnen Indikatorn utfasning av farliga ämnen bedömer förekomsten av utfasningsämnen enligt KEMI:s definition i loggbokens byggvaror, loggboken som introducerades i indikatorn 14. Syftet med indikatorn är att byggnader ska använda material och byggvaror som inte innehåller ämnen med farliga egenskaper. Betygskriterierna för utfasning av farliga ämnen visas i nedanstående Tabell 21. Tabell 21. Betygskriterier för indikator 15 Utfasning av farliga ämnen. Indikator 15 BRONS SILVER GULD Bostäder Dokumentation saknas Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier förekommer endast i mindre omfattning hos logg-bokens byggvaror och är dokumenterade i en avvikelselista. Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier förekommer inte i de dokumenterade byggvarorna i loggboken. 23

4 Komparativa analysen hur förhåller sig BBR till Miljöbyggnad? Kapitlet beskriver skillnaderna mellan kraven för certifiering av Miljöbyggnad GULD och dagens BBR-krav, samt hur de förhållandet till varandra. Avsikten med kapitlet är att beskriva BBR-rollen i byggnationer och ge en uppfattning på hur Miljöbyggnad integreras med BBR vid uppförande av miljöcertifierade byggnader. Kapitlet innehåller även den komparativa analysen mellan dagens BBR-krav och Miljöbyggnads GULD-krav. Regler är ett samlingsbegrepp för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheternas föreskrifter och allmänna råd. Lagar beslutas av riksdagen och förordningar är komplement till lagarna som fastställs av regeringen. Det är myndigheternas uppgift att ge ut föreskrifter och allmänna råd, vilka dessa innehåller bestämmelser för hur kraven i lagar och förordningar ska tillämpas. Ett samlingsnamn för lagar, förordningar och föreskrifter är författning (Nordstrand, 2008). Boverket är den centrala myndigheten för frågor om samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Boverket arbetar bland annat med att ta fram föreskrifter, ansvara för tillsyn över energideklarationer och tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) och administrera statliga stöd och bidrag. För alla byggnadsverk gäller Plan- och Bygglagen (PBL) och Plan- och byggförordningen (PBF), där föreskrifter och allmänna råd som tillhör denna lag och förordning heter Boverkets Byggregler (BBR) (Boverket, 2014 b) BBR gäller vid uppförande av alla nybyggnation och ombyggnationer. Föreskrifterna i BBR är i huvudsak formulerade som funktionskrav, som innebär att i föreskriften ska ange syftet med kravet, vilken funktion eller egenskap som ska uppnås, men inte hur kravet ska uppfyllas utan det beskriver istället allmänna råd. Allmänna råden i BBR beskriver rekommendationer på hur föreskriften kan tillämpas och hur kraven i författningarna kan uppfyllas. Det är inte obligatoriskt att följa dessa råd, men efterföljs råden vet byggherren att kraven i författningen kommer att uppfyllas (Nordstrand, 2008). BBR innehåller åtta huvudavsnitt och det är kraven inom dessa huvudavsnitt som ligger till grund för Miljöbyggnads grundkrav: 1. Inledning 2. Allmänna regler för byggnader 3. Utformning 4. - (Tidigare Bärförmåga, stadga och beständighet men har upphävts) 5. Brandskydd 6. Hygien, hälsa och miljö 7. Bullerskydd 8. Säkerhet vid användning 9. Energihushållning 24

Kraven i Miljöbyggnad grundar sig utifrån dessa åtta huvudavsnitten i BBR. Indikatorerna beaktar olika delar av BBR, som antingen kan utgöra ett eller flera delavsnitt. Byggnader som certifieras enligt Miljöbyggnad måste kraven i BBR uppfyllas innan Miljöbyggnads GULD-krav kan tillämpas. Det som är utöver Miljöbyggnad beaktning ska istället BBR efterföljas. Sammantaget kan det beskrivas som att vid uppförande av nybyggnation måste i första hand kraven i BBR uppfyllas och då har byggnaden uppnått alla byggregler enligt PBL. Sedan om byggnader ska certifieras enligt Miljöbyggnad gäller det att integrera kraven från Miljöbyggnad med BBR, så att byggnaden uppfyller kraven från BBR och från certifieringssystemet för att i sin tur erhålla den önskade klassificeringsnivån. Hur kraven mellan dagens BBR och Miljöbyggnad GULD skildrar sig redovisas i Tabell 22, där i tabellen finns ett kommentarfält som beskriver hur lite om skillnaderna. 25

Tabell 22. Skillnaden mellan BBR-krav och Miljöbyggnad GULD Indikator BBR MB GULD Kommentar 1 Energianvändning 80 kwh/m 2 för klimatzon III 65 % av BBR Certifiering av Miljöbyggnad GULD kräver att byggnaden oavsett klimatzon har 35 procent mindre energianvändning än BBR-krav. Miljöbyggnad GULD kvantifierar ett specifikt värde på värmeeffektbehovet som byggnaden måste uppfylla medan BBR har schablonvärden för värmegenomgångskoefficienten (Uvärde) på olika komponenter. 2 Värmeeffektbehov Finns krav på effektbehov för elvärmda och ej elvärmda byggnader Ej elvärmda: 25 W/m 2 Elvärmda: 20 W/m 2 3 Solvärmelast Rekommendation för hur solvärmelast kan utnyttjas och minska kylbehovet. 18 W/m 2 Miljöbyggnad GULD kvantifierar ett specifikt värde på solvärmelasten som byggnaden måste uppfylla medan BBR rekommenderar att ta hänsyn till solvärmelast. Genom att tänka på fönsterförhållande, solavskärmning osv. kan för hög solvärmelast undvikas menar BBR. 4 Energislag - I stort sett endast använda förnybar energi BBR-krav saknas på vilket energislag en byggnad ska ha. Miljöbyggnad GULD kräver att byggnaden i stort sett använder förnybar energi, och därmed göra ett miljösmart val. 5 Ljudmiljö Bedöma fyra ljudparametrar med ljudklass C. För bättre betyg bedöms enligt SS25267 för bostäder Bedöma fyra ljudparametrar med ljudklass B enligt SS25267 för bostäder samt enkätresultat Både Miljöbyggnad GULD och BBR bedömer samma ljudparametrar dock kräver Miljöbyggnad GULD att samtliga fyra ljudparametrarna ska uppnå ljudklass B samt ett godkänt enkätresultat. 26

6 Radon Årsmedelvärde 200 Bq/m 3 Högsta värde 50 Bq/m 3 Byggnadens radonhalt redovisas annorlunda. För Miljöbyggnad GULD kräver att byggnadens högsta uppmätta värde redovisas medan för BBR gäller årsmedelvärde. 7 Ventilationsstandard Uteluftsflöde 0,35l/s,m 2 Uteluftsflöde 0,35l/s,m 2 och med forcering av frånluftsflöde i kök och bad-, dusch-, eller tvättrum enligt BFS 1998:38 samt enkätresultat 8 Kvävedioxid - < 20 µg/m 3 9 Fuktsäkerhet BBR avsnitt 6:5 10 Termiskt klimat vinter Anvisningar av temp. och lufthastigheter. BBR avsnitt 6:5, branschregler följs för våtrum, fuktsäkerhetsprojektering, fuktmätningar i betong, fuktsakkunnig samt enkätresultat PPD 10 % samt enkätresultat Enda som skiljer mellan BBR och Miljöbyggnad GULD är ett godkänt enkätresultat från hyresgästerna. Annars är de andra kriterierna densamma som BBR. BBR beaktar inte kvävedioxid i sin bedömning. För Miljöbyggnad GULD mäts kvävedioxidhalten utomhus för att uppskatta kvävedioxidhalten inomhus. Det uppmätta värdet ska understiga 20 µg/m 3. I BBR avsnitt 6:5 innefattar allting med fukt att göra. Här ingår allmänna råd på att använda sig av ByggaF, fuktmätningar i betong osv. Enda skillnad mellan BBR och Miljöbyggnad Guld är ett godkänt enkätresultat. BBR hänvisar till att använda vissa temperaturer och lufthastigheter. Miljöbyggnad GULD har också liknande temperaturer och lufthastigheter som rekommenderas att använda, men slutligen krävs att PPD-index ska vara lägre än 10 procent samt ett godkänt enkätresultat. 27

11 Termisk klimat sommar Utöver vintertid, vissa temperaturer ska ändras samt lufthastighet. PPD 10 % eller SVF < 0,025 med öppningsbara fönster samt enkätresultat Inga direkta regler som antyder för termiskt klimat sommar. Regler för termiskt klimat har däremot regleringar ifall sommartid. Annorlunda formulerade. 12 Dagsljus Schablonvärde för fönsterglasarea 10 % och dagsljusfaktorn 1,0 %. Datasimulering av DF 1,2 % samt enkätresultat BBR har schablonvärden på fönsterglasarea och dagsljusfaktorn, men inget krav på att datorsimulering skall utföras. Dessa värden kan beräknas fram med en förenklad metod som består av ett antal ekvationer. För Miljöbyggnad GULD krävs det att dagsljusfaktorn simuleras fram med förhållandet på 1,2% eller högre. Dessutom krävs ett godkänt enkätresultat. 13 Legionella Avsnitt 6:622, riskvärdering, men inga åtgärderskontroller Avsnitt 6:622, riskvärdering, legionella skydd, installera termometer och regelbundna kontroller. Miljöbyggnad GULD grundar sig på avsnitt 6:622 och kräver att fler kontroller genomförs, såsom att montera termometer och regelbundna kontroller. 14 Dokumentation av byggvaror - Loggbok upprättas i digitalform med information om varornas placering och mängd BBR har inget krav på dokumentering av de inbyggda byggvarorna. För Miljöbyggnad GULD måste en digital loggbok upprättas, exempelvis på Byggvarubedömningen. 15 Utfasning av farliga ämnen - Inga farliga ämnen enligt KEMI:s definition och presenteras i loggboken. BBR har inget krav på utfasning på farliga ämnen. För Miljöbyggnad GULD skall inga farliga ämnen enligt KEMI:s definition förekomma och skall redovisas i loggboken. 28

Bland de 15 indikatorerna kräver fem av dessa ett godkänt enkätresultat, vilka är indikatorerna ljudmiljö, ventilationsstandard, fuktsäkerhet, termiskt klimat vinter och sommar samt dagsljus. Boverket och Energimyndigheten utförde gemensamt ett regeringsuppdrag och utvärderade lågenergibyggnader kontra BBR. Fallstudien utvärderade delvis på hur den tekniska egenskapen hos inomhusklimatet påverkades när byggnader projekteras med lägre energiprestanda. På liknande sätt som Miljöbyggnad GULD genomfördes enkätundersökningar i fallstudien vid utvärdering av lågenergibyggnader. När byggnader uppnår en lägre energiprestanda visar enkätsvaren att det leder även till en positiv effekt på inomhusklimatet. Men Boverket och Energimyndigheten menar att även om enkätsvaren ger ett positivt genklang, så ger det endast en bild av hur brukaren upplever innemiljön och komforten och hur byggnaden används, och snarare ingen information som tyder på hur byggnaden fungerar rent tekniskt. Dessa upplevelser är viktiga att få reda på i en utvärdering, men de behöver inte nödvändigtvis avspegla måttet på om kraven i BBR uppnås eller inte (Boverket, 2015). Utifrån den komparativa analysen tyder det på att det föreligger signifikanta skillnader mellan Miljöbyggnads GULD-krav och dagens BBR-krav, dock för vissa indikatorer. Åter till avsnitt 2.2 ska tre punkter tas i beaktning vid den komparativa analysen och det som undersöks är innehållet, stilen och sambandet. Det är svårt att fastställa hur omfattande alla skillnader är och för att underlätta hur förhållandet mellan kraven är, har indikatorerna delats in i fyra kategorier. 1. Konkreta kravspecifikationer För indikatorerna energianvändning, ljudmiljö, radon, dagsljus och legionella har både Miljöbyggnad GULD och BBR konkreta beskrivningar och däribland mätbara värden. För dessa indikatorer är det enkelt att urskilja förändringarna och hur det påverkar byggnadsprestandan. 2. Abstrakta kravspecifikationer Motsvarande BBR-krav till indikatorerna värmeeffektbehov, solvärmelast och termiskt klimat vinter och sommar har en abstrakt kravbeskrivning och förespråkar att dessa indikatorer ska beaktas vid konstruktion, där den som uppför byggnaden kan göra en fri tolkning på vad som måste uppfyllas. Istället har Miljöbyggnad kvantifierat värden för dessa indikatorer. Med konkreta värden vet den som bygger i vilken riktlinje de ska jobba sig mot för att uppfylla kravet. Komplicerat att avgöra om byggnader byggs enligt Miljöbyggnad GULD leder till några prestandaskillnader eftersom det inte är konkret jämförbart. 3. Finns ej med i BBR Det finns fyra indikatorer som BBR inte har upprättat några krav på däremot anser Miljöbyggnad att dessa miljöaspekter bör tas med i sin bedömning. Dessa indikatorer är energislag, kvävedioxid, dokumentation av byggvaror och utfasning av farliga ämnen. Svårt att fastställa vara dessa indikatorer kommer att leda till en bättre byggnadsprestanda. Antingen kan byggnader ha tagit hänsyn till dessa indikatorer eller ha de inte gjort det. 4. Inga skillnader mellan BBR och Miljöbyggnad GULD Till sist föreligger det inga skillnader för indikatorerna ventilationsstandard och fuktsäkerhet utan kraven sammanfaller med varandra mellan Miljöbyggnad GULD och BBR. Genom att bygga enligt BBR innebär det att det skulle leda till samma byggnadsprestanda. 29

5 Miljöstyrning i nybyggnationsprocessen Tills vidare har studien beskrivit hur Miljöbyggnad är uppbyggd och hur BBR och Miljöbyggnad förhåller sig till varandra. För att förstå hur Miljöbyggnads certifieringsprocess integreras i ett byggnadsverk beskriver detta kapitel byggprocessen för nybyggnation. Det är viktigt att miljöcertifiering av nybyggnation beaktas tidigt i byggprocessen eftersom omstruktureringar av byggprojekt kan leda till höga kostnader. Enligt Kubba (2012) leder god planering och tidig tillämpning av miljöcertifiering i byggprocessen till att den totala byggkostnaden behöver inte med nödvändighet kosta mer än konventionella byggnader. Detta kapitel syftar därför till att beskriva hur miljöstyrning i byggprocessen bör utformas vid nybyggnation. Den aktör som har störst påverkan på byggprocessen är byggherren och därför beskrivs vilka möjligheter det finns för byggherren att styra byggnadens utformning från idé- till genomförande. 5.1 Byggprocess för nybyggnation med miljöcertifiering Byggprocess är kedjan av alla aktiviteter som äger rum vid utformning, uppförande och användning av ett byggnadsverk. Den omfattar det hela händelseförloppet från och med första idéutkastet till färdig byggnad (Käll, 2001). Under processens gång är många aktörer inblandade och omfattande informationsmängder skapas och utbyts. Det är inte ovanligt att aktörer som arbetar i byggnadsprojekt stöter på oväntade problem och därför måste stanna upp eller börja om. Därför sträcker sig byggnadsprocessen över en längre tidsperiod, vanligen flera år, och det är nödvändigt att dela in processen i flera faser för att erhålla en överblick av förloppet. Samtidigt kan in alla faserna skarpt avgränsas utan ofta överlappar de varandra (Josephson, 2013). I Figur 4 illustreras förloppet för byggprocessen i form av flödesschema. Figur 4. Flödesschema på byggprocessen olika skeden (Josephsson, 2013). 30

Förstudie: Förstudien påbörjar genom att upprätta en uppdragsspecifikation/idéprogram med beskrivning av byggnadens verksamhet, krav på byggnadsverket och underlag för projekteringen. Från början utser byggherren en projektledare som har rollen att planera och leda genomförandet av projektet. Under denna period ska projektledarens ansvar, befogenhet samt beställarorganisation klarläggas. Sedan tar projektledaren tillsammans med projektgruppen, som består av bland annat byggherre och arkitekter, fram översiktlig beskrivning av tider, kostnader samt identifierar risker och klarlägger de grundläggande funktionella kraven för det aktuella byggprojektet. Om miljörelaterade funktionskrav (miljökrav) ska tas hänsyn i byggnadsverket är det lämpligt att redan i förstudien ta upp frågan. Miljökrav kan vara exempelvis om byggnaden ska miljöklassas enligt certifieringssystem, som exempelvis Miljöbyggnad, och då vilken ambitionsnivå byggnadsverket ska uppnå (BRONS, SILVER eller GULD) (Ottosson, 2009; Erlandsson & Carlson, 2003). Programskedet: Under programskedet formuleras projektplanen som innehåller utförligare beskrivning på funktionskrav, miljökrav, nya risk-, kostnads- och tidsbedömning i förhållande till förstudien. Om bestämmelse att byggnaden ska miljöklassas har förelagts har byggherren till uppgift att precisera ambitionsnivån för byggnadens olika byggnadsaspekter så att den bedömda budgeten håller inom ramarna. Vid detta skede bör även en miljökonsult involveras i mån av att precisera ambitionsnivån för miljökraven. Samtidigt bestäms även i detta skede entreprenadform (totalentreprenad eller generalentreprenad), samarbetsform och ersättningsform för byggprojektet (Käll, 2001; Nordstrand, 2008). Projektering: I projekteringsskedet tas handlingar och underlag för själva byggandet fram: systemhandlingar och bygghandlingar (Käll, 2001). Systemhandlingarna överför funktionella krav till tekniskt specificerade handlingar, som tillhandahåller ramar med avseende på tid, kostnader, riskstrategi, miljö- och arbetsmiljö som fastslagits i projektplanen. Nästa steg i processen är att använda dessa dokument för produktionen, i vilken bygghandlingarna träder i kraft. Bygghandlingarna omfattar alla aspekter som är nödvändiga för upphandling, tillverkning och produktion av byggnadsverket. Bygghandlingarna ska innefatta miljökraven samt hur de ska beaktas framöver i processen (upphandling, tillverkning och produktion). I projekteringsskedet görs en preliminär bedömning av det betyg/miljöprestanda i vald aspekt om de kommer att uppfyllas därför att bygghandlingarna kommer senare att agera som underlag för preliminär certifiering av miljöcertifieringssystem. Denna bedömning omfattar även planerat drift och underhåll, rivning med mera (Ottosson, 2009; Erlandsson & Carlson, 2003) Upphandling: Upphandlingen innebär att beställaren köper eller anskaffar sig en tjänst, entreprenad eller varor och utrustning. Under hela processens gång sker det upphandlingar. Byggherren upphandlar bygg- och installationsentreprenader av en eller flera entreprenörer, i sin tur upphandlar en entreprenör byggvaror och underentreprenader och förvaltare gör upphandlingar av ombyggnader och underhållsarbeten etcetera. Vid upphandling mellan entreprenörer har de till uppgift att bereda bygget och se över inköp, produkternas miljöprestanda, byggmetoder etcetera ska uppfylla miljökraven (Nordstrand, 2008; Erlandsson & Carlson, 2003). 31

Produktion: Efter upphandling och kontraktsskrivning med entreprenören kan produktionen påbörjas. Byggnaden ska produceras enligt de handlingar och dokument som framtagits för produktsframställningen. Kontroll och uppföljning att miljöcertifieringskraven sker enligt upprättad projektplan. Dessa ska dokumenteras av entreprenörerna som har utfört för att senare kunna använda till verifiering av slutgiltiga certifikatet (Käll, 2001; Mirjolet, 2014). Förvaltning: Förvaltningsskedet inleds då den egentliga byggprocessen är slut. Byggnaden överlämnas till byggherren och byggnaden kan tas i bruk för vad den är avsedd för. Efter att byggnaden är färdigställt och börjat förvaltas ska byggnaden verifieras för att erhålla det slutgiltiga certifikatet i Miljöbyggnad. Som tidigare nämnt i avsnitt 3.2 ska det ske tidigast ett år och senast två år efter idrifttagande (Nordstrand, 2008; Mirjolet, 2014) 5.2 Byggherrens förutsättningar att målstyra Den som vill uppföra eller renovera och tänker låta bygga, kallas för byggherre. Byggherren är den person, företag eller myndighet för vars ett byggnadsarbete utförs och ska leda utvecklingen av ett byggnadsverk från idéutkast till genomförande. Därför har byggherren en betydande och central roll i byggprocessen. När ett byggnadsarbete utförs är det någon som har beställt byggnadsverket, denne brukar kallas för beställare. I de flesta fallen är byggherren lika med beställaren, men alla beställare behöver inte vara byggherren. Det som skiljer sig mellan begreppen är att beställaren är uppdragsgivaren medan byggherren är ytterst ansvarig för byggprojektet och har till uppgift byggprojektet utför enligt bestämmelserna som finns i PBL. När byggherren har bestämt sig för att bygga något har ett byggprojekt skapats och därmed börjas byggprocessen (Käll, 2001; Nordstrand, 2008). De faktorer som påverkar byggnadsprojektets utformning är i praktiken inte bara den fysiska byggkonstruktionen och dess egenskaper, byggherren och aktörerna som är inblandade i byggprojektet är också påverkande faktorer och vilkas inverkan är inte alltid enkelt att särskilja. Vad som egentligen beror på de övergripande samhällskraven eller byggherrens ambitionsnivå kan inte alltid strikt avgöras. Oavsett problemen är det konstaterat att byggherren är spindeln i nätet och ansvarar för helheten av byggnaden, från början till slutet av byggprocessen. Byggherren ska förverkliga den bakomliggande idén och de tilltänkta brukarnas förväntade behov, och styr över hur byggprocessen skall gå till. Byggherrens kompetens, det vill säga kunskap och förmåga att agera, avgör om en byggnad blir lönsam i ett långsiktigt perspektiv. Han väljer lokalisering, utformning och tekniska egenskaper tillsammans med projektledaren och de inblandade aktörerna. Alla val som han gör är avgörande för kostnader för investering, drift och underhåll, men också intäkter, samhällsnytta och fastighetsvärdet. Med hänsyn till den långsiktiga lönsamheten måste byggherren likaså tänka på flexibiliteten hos byggnaden, så att det går att tillgodose nya behov som kan uppstå under den långa livslängden hos byggnaden. Alltså innebär det att byggherrens kompetens till framsynthet är betydelsefull för byggnadens utformning och han har störst förutsättningar för att styra byggprojektets riktlinje (Erlandsson & Carlson, 2003; Boverket, 2009). 32

6 Vad menas med Byggnadsprestanda? Fram tills detta kapitel har studiens grundläggande informationen introducerats. Beskrivning av certifieringssystemet Miljöbyggnad, hur förhållandet mellan BBR och Miljöbyggnad samt vikten av byggherrens roll i byggprojektet. Det som återstår att tas upp är begreppet byggnadsprestanda som studien kretsar kring. I byggvärlden introducerades under 80-talet ett nytt begrepp så kallad byggnadsprestanda, även kallad för total byggnadsprestanda. Begreppet utvecklades på grund av byggföretagens kontinuerliga misslyckanden att tillmötesgå kundernas önskemål. Dessa misslyckanden berodde på många faktorer, som exempelvis dålig inomhusklimat, ineffektiv energi-, material- och resursanvändning, dålig kundtillfredsställelse och många flera. Utarbetandet av begreppet byggnadsprestanda var dels att skapa en riktlinje och sedan kunna jämföra olika byggnader inom samma punkter, dels att öka förståelsen om hur byggnader kan tillhandahålla bättre prestanda; såsom högre inomhuskvalitet, energikonserverande och enkel underhållning. Av den orsaken begagnas sig begreppet i många fall med hållbara byggnader (Fadeyi, Jallow, Anumba, & Dulaimi, 2013). Begreppet byggnadsprestanda innesluter alla byggnadsrelaterade fysiska egenskaper och kvaliteter. Skillnaden mellan fysisk egenskap och kvalitet är ganska subtilt eftersom det är många aspekter som innefattas i begreppet byggnadsprestanda. För att underlätta och åtskilja aspekterna som behandlas i byggnadsprestanda är de indelat i sex underliggande kategorier (Sui, Jun, & Kok, 2008; Fadeyi, Jallow, Anumba, & Dulaimi, 2013). De sex underliggande kategorier är följande: Termisk-prestanda syftar till att förbättra aspekter som berör lufttemperatur, luftfuktighet, lufthastighet och strålningstemperatur med flera. Inomhusluftkvalitet-prestanda syftar till att minska halter av luftföroreningar i byggnader. Akustisk-prestanda syftar till att förbättra aspekter som berör exempelvis efterklang, ljudnivå och ljusvibrationer med flera. Ljus-prestanda syftar till att förbättra aspekter som berör exempelvis ljusinsläpp (integrering av dagsljus och artificiellt ljus), färg och allmänt visuellt framträdande. Ergonomisk-prestanda syftar till att förbättra aspekter som berör exempelvis människan närbelägenhet, tillgänglighet, produktivitet och ergonomi. Byggnadsintegritets-prestanda beror på överväganden av hållbara platser, vatteneffektivisering, energieffektivisering, material och resurstillgången. Vid konstruktion av byggnader måste i första hand de fysiska egenskaper uppfyllas men samtidigt får det inte glömmas bort att byggnaders huvudsakliga ändamål är att de byggs för människans välbefinnande. Därför är det viktigt att brukarens fysiologiska behov (fysisk hälsa), sociologiska behov och psykologiska behov (psykisk hälsa) måste tillfredsställas och följaktligen är kundtillfredsställelse ett viktigt villkor som byggnader måste leva upp till. Prestanda inom termisk, inomhusluftkvalitet, akustiskt, ljus och ergonomi står mer eller mindre i inbördes förhållande till människans sinnen och kvalitén på dessa prestandan inverkar på kundtillfredsställelsen. För att 33

uppnå en hög byggnadsprestanda måste kategoriernas innehållande parametrarna dimensioneras och en storlek passar alla tillvägagångssätt fungerar inte för att uppnå en god kundtillfredsställelse (Hartkopf & Loftness, 1999). 34

7 Fallstudien Blå Jungfrun Fallstudien utförs med avseende på att undersöka om resultaten från komparativa analysen överensstämmer med verkligheten. Därför inleds detta kapitel med en kortfattad beskrivning om Blå Jungfrun för att få en uppfattning om byggnadsobjektet som behandlas. Därefter undersöks om certifiering av Miljöbyggnad på Blå Jungfrun leder till några byggnadsprestandaskillnader. Under utvärderingen diskuteras även skillnaderna mellan BBR och Miljöbyggnad GULD och sammankopplar resultatet från fallstudien med den komparativa analysen. Avslutningsvis på detta kapitel illustreras alla Blå Jungfruns uppnådda indikatorbetyg och vad det skulle leda till för totalbetyg i Miljöbyggnad. Eftersom utvärderingen baserad på endast ett faktiskt fall med en byggnad som med större avseende har byggt enligt BBR är det inte möjligt att dra generella slutsatser. Alla resultat ska därför tolkas och användas försiktighet. Byggnadsobjektet som studeras i fallstudien är Blå Jungfrun och Svenska Bostäder är fastighetsägare. Blå Jungfrun har byggts enligt passivhustekniken som innebär att byggnaden har projekteras med låg energianvändning som ändamål, i övrigt har byggnaden fullföljt kraven i BBR. Kravspecifikation för passivhus har utarbetats av Forum för Energieffektiva Byggnader, som benämns med förkortningen FEBY. Se Appendix 1 för mer information om tekniken bakom passivhus samt kraven från FEBY. I Figur 5 visas en bild på byggnaden. Figur 5. Kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen, söder om Stockholm (Byggteknik, 2014) Blå Jungfrun består av fyra lamellhus med totalt 97 hyreslägenheter och i Tabell 23 redovisas storlekarna på varje lägenhet. Alla husen har samma yttre formgivning men lägenheternas storlek och sammansättningen varierar mellan husen. Byggstarten började 2008 och de två första husen var 35

färdiga maj-juli 2010 och de två sista stod färdiga samma år i september-november. Som tillägg var byggherren Svenska Bostäder och totalentreprenören för bygget var Skanska AB (Ståhl, 2008; Skanska, 2010) Tabell 23. Lägenhetsfördelningen i kvarteret Blå Jungfrun Antal rum Storlek [m 2 ] Antal lägenheter 2 rum och kök 53-55 21 3 rum och kök 73-85 36 4 rum och kök 88-105 20 5 rum och kök 111 20 7.1 Blir det någon förändring på Blå Jungfrun med Miljöbyggnad GULD? Blå Jungfrun består av fyra lamellhus och för utvärdering av Blå Jungfrun sker på hus 2. Därför att alla husen är i viss omfattning annorlunda utformade och hus 2 anses vara den mest representativa bland de fyra lamellhusen. Hus 2 bedöms i enlighet med Miljöbyggnads indikatorer och sedan utvärderas om hus 2 uppfyller alla kraven i BBR och samtidigt bedöms kraven i Miljöbyggnads bedömningskriterier. För att i stort motsvarar grundkraven (BRONS) i Miljöbyggnad med myndighetskraven i BBR utvärdera. Genom att bedöma hur Blå Jungfrun presterar i Miljöbyggnad visar det en bild på vilken nivå byggnader som har byggt enligt BBR uppnår i Miljöbyggnad. I följande avsnitt presenteras erhållet indikatorbetyg om på Blå Jungfrun. Här beskrivs tillvägagångssättet och antaganden som har gjorts. De kompletterande uppgifterna finns presenterade i Appendix 2. I fortsättningen av utvärderingen refereras benämningen Blå Jungfrun till hus 2. 7.1.1 Energianvändning Blå Jungfruns energianvändning år 2014 uppmättes till 54 kwh/m 2 och år, se Appendix 2. BBR kravet för den årliga energianvändningen är 80 kwh/m 2 och år för klimatzon III. Om Blå Jungfrun ska uppnå GULD krävs att energianvändningen understiger 65 procent av BBR-kravet, vilket motsvaras till 52 kwh/m 2 och år. Det uppmätta värdet överstiger GULD kravet med två enheter och klassas till SILVER. Boverket utförde en uppföljning av byggnaders energianvändning, som färdigställdes mellan år 2002 till 2012. Hypotesen var om byggherrarna bygger bättre än de krav som samhället ställer. För flerbostadshus i klimatzon III år 2012, låg medelvärdet för specifik energianvändning ca 12 kwh/m 2 och år lägre än BBR ställer anspråk på, med dåvarande kravet 90 kwh/m 2 och år. Detta 36

motsvarar ca 13 procent lägre än det krav som BBR ställer. Standardavvikelserna som redovisades i uppföljningen visar att den specifika energianvändningen för flerbostadshusen ligger på ett intervall mellan ca 68 till 88 kwh/m 2 och år (Boverket, 2014 a). Resultatet från BBR:s uppföljning visar att byggnader, som har byggts enligt BBR, vanligtvis klarar av energianvändningskravet i BBR där de till och med lyckas sänka energianvändningen med 13 procent. Om Blå Jungfrun skulle ha byggts enligt BBR och lyckas sänka energianvändningen med 13 procent motsvarar nedsänkningen BRONS-nivån i Miljöbyggnad. Genom att bygga enligt Miljöbyggnad GULD skulle det medföra att energianvändningen minskas till 35 procent av BBRkravet, och då leda till en bättre byggnadsintegritets-prestanda. Denna slutsats går emellertid inte att dra eftersom faktumet att Blå Jungfrun byggdes enligt passivhusteknik och byggnaden har åstadkommit en låg energianvändning. Slutsatsen som kan dras utifrån fallstudien är att om Blå Jungfrun certifieras enligt Miljöbyggnad GULD skulle den behöva sänka energianvändningen med ytterligare 2 kwh/m 2 och resulterar i att byggnaden får en aning lägre energiprestanda, med andra ord en ytterst liten förbättrad byggnadsprestanda i indikatorn energianvändning. 7.1.2 Värmeeffektbehov Vid beräkning av värmeeffektbehovet används Excel-verktyget skapad av Miljöbyggnad. För transmissionsförlusterna är U-värdena hämtade ur energiutredningsrapport skapad vid konstruktion samt delareorna beräknades fram ur ritningarna, för ventilationsförlusterna hämtades data från luftbehandlingsbeskrivningen och för luftläckageförluster hämtades värdena från täthetsprovningen. För värmeeffektbehovet gjordes ett antaganden för köldbryggorna i hela byggnaden. Se Appendix 2 för värden och antaganden vid beräkning av värmeeffektbehov. Resultatet av det totala värmeeffektbehovet motsvarar 22 W/m 2,A temp. Blå Jungfrun tillhör klimatzon III och huset värms upp med fjärrvärme, vilket räknas som ej elvärmd byggnad. För GULD ska värmeeffektbehovet understiga 25 W/m 2,A temp, vilket Blå Jungfrun underskrider GULD-kriteriet och uppnår indikatorbetyget GULD. Passivhustekniken har på samma sätt påverkat utfallet av indikatorbetyget för värmeeffektbehov på grund av att byggnaden projekterades med låg värmeeffektkrav. För att göra en mätbar jämförelse på värmeeffektbehovet, mellan Miljöbyggnad GULD och BBR, sätts de rekommenderande U- värdena av BBR (för olika komponenter) in i Excel-verktyget. Resultatet på värmeeffektbehovet med BBR-värdena landade på 28 W/m 2,A temp. Se Appendix 2 för BBR-värden och antaganden vid beräkning av värmeeffektbehov. Om Blå Jungfrun skulle ha byggts med riktvärdena från BBR, innebär det att byggnaden skulle uppnå indikatorbetyget SILVER. Genom att bygga enligt Miljöbyggnad GULD skulle medföra att Blå Jungfrun får en lägre värmeeffektbehov och då bättre byggnadsintegritets-prestanda, från 28 W/m 2,A temp till 22 W/m 2,A temp. I och med detta är endast en spekulation och ett möjligt utfall, går det inte att konstatera och dra slutsatsen att bygga enligt Miljöbyggnad GULD leder till förbättrad byggnadsprestanda på indikatorn värmeeffektbehov. 37

7.1.3 Solvärmelast Solvärmelastindikatorn utgår från en rumsbedömning innan ett indikatorbetyg kan åstadkommas. Det mest representativa våningsplanet är våning 4. Majoriteten av de sämsta vistelserummen består av kök och vardagsrum. Bedömningen av sämsta vistelserummen beror på förhållandet mellan fönsterarean och rummets golvyta och de med högst snitt anses vara de sämsta vistelserummen. Innan indikatorbetyget kan utvärderas krävs att alla parametrar är framtagna. Areorna är tagen från ritningarna medan det var tvungen att simulera g syst i fönsterglasen med hjälp av datorprogrammet ParaSol. Fönstren är indelad i balkong- och persiennfönster på grund av skilda g syst, se Appendix 2 för beräkning av g syst. I Tabell 24 presenteras slutresultatet av solvärmelasttalet för vardera vistelserum. Tabell 24. Slutresultat av solvärmelasttalet. Lgh Rum g syst [-] A glas [m 2 ] A golv [m 2 ] SVL Betyg Kommentar 0441 Vardagsrum 0,109 & 0,203 4,683 14,641 24 SILVER Två fönstertyper, två väderstreck 0442 Kök 0,109 2,162 10,803 17,5 GULD Persiennfönster 0442 Vardagsrum 0,203 3,183 14,451 35,8 BRONS Balkongfönster 0443 Vardagsrum 0,203 3,183 14,79 35 BRONS Balkongfönster 0342 Vardagsrum 0,203 3,183 14,451 35,8 BRONS Balkongfönster 0342 Kök 0,109 2,162 10,803 17,5 GULD Persiennfönster 0341 Vardagsrum 0,203 3,183 14,79 35 BRONS Balkongfönster För solvärmelasttalet har beräkningarna räknas ut enligt Ekvation (3) och (4). Endast vardagsrummet i lägenheten 0441 har fönster i riktning mot två väderstreck, i övrigt är resterande riktade mot söder. Den sammanlagda golvytan av vistelserummen utgöra 20,3 procent av våningsplanens totala golvyta och uppfyller 20 procent kriteriet. Ur Tabell 24 utläses att de flesta av rummen uppnår enbart BRONS-nivå. Hälften av bedömd rumsarea har inte högre betyg än BRONS och till följd av det klassas indikatorn till BRONS. För diskussion av solvärmelast, se avsnitt 7.1.12. 7.1.4 Energislag Miljökategorisering olika energislag har gjorts med hjälp av Excel-verktygen som är skapad av Miljöbyggnad. I Excel-verktyg är elens och fjärrvärmens andel redan förbestämda i miljökategorierna. Resultatet vid insättning av värdena, som finns Appendix 2, visas i Tabell 25. 38

Tabell 25. Olika andelar av el och fjärrvärme inom varje miljökategori. Byggnadens energiposter Hushålls- eller verksamhetsel Driftsel (Fastighetsel) Årlig energianvändning (kwh/m 2 ) Energikälla Kategori 1 2 4 33 Nordisk elmix 0,0 18,2 14,9 9 Miljömärkt el 9,0 0,0 0,0 Fjärrvärme 46 Stockholm, korr 6,3 24,6 15,1 Totalt 15 43 30 17,4% 48,5% 34,1% Den tillförda energin till Blå Jungfrun har en låg andel förnybar energi, det vill säga energin kommer från ej från miljökategori 1, och har hög andel energi från miljökategori 4. Därför klassas Blå Jungfrun till BRONS på indikator energislag. Att byggnader använder sig av en hög andel förnybar energi påverkar inte byggnadsprestandan. Oavsett vad för energi som levereras till huset är energibehovet alltid densamma. Enligt BBR är det den levererade energin (även kallat för köpt energi) som styr normerna för hur omfattande byggnaders energibehov är. I EU:s energieffektiviseringsdirektivet tar de hänsyn till så kallade för primärenergifaktorn, vilket bör införas i BBR menar Johnny Keller i sin artikel publicerad i Bygg och Teknik (Keller, 2013). Begreppet primärenergi är den energi som finns i olika typer av bränslen och naturresurser, som inte har genomgått någon omvandling av människor, och ger en helhetsbild av energianvändningens miljöpåverkan. Förhållandet mellan användningen av primärenergi och hur mycket nyttig energi som fås ut kallas för primärenergifaktorn (Dalaryd, 2013). Med andra ord tar primärenergifaktorn hänsyn till den tillförda energin i form av kvaliteten på den energi som åtgår att tillverka till el. Genom att mäta den köpta energin i kombination med primärenergifaktorn erhålls ett bättre kvalitativt värde på tillförda energin. En sådan kombination beaktar ett större globalt klimatperspektiv med kvaliteten av tillförd energi och utsläpp av växthusgaser (Keller, 2013). I nuläget finns detta inte med i byggreglerna och påverkar inte Blå Jungfruns byggnadsprestanda. För att skapa ett riktigt incitament för brukarna att medverka vid miljöbedömningen, är detta en eventuell åtgärd som Miljöbyggnad kan införa i sitt certifieringssystem. 7.1.5 Ljudmiljö På Blå Jungfrun har bedömning och mätningar av ljudmiljön utförts enligt den svenska standarden SS25267 för bostäder. Enligt ljudrapporten verifierades att alla utförda moment uppnår Blå Jungfrun ljudklass B enligt SS25267, vilket motsvarar ett av kriterierna för nivån GULD. Det andra kriteriet krävs ett godkänt enkätresultat med 80 procent av brukarna är nöjda. Enkätundersökning har tilldelats till de boende men använder inte Miljöbyggnads enkätmall utan Svenska Bostäder genomförde en egen enkätundersökning som visar att 86,2 procent av hyresgästerna är nöjda med 39

ljudmiljön, både för inom- och utomhus. Det andra kriteriet bedöms därför som godkänt och indikatorn ljudmiljö erhåller GULD. Som tidigare nämnt i avsnitt 4 kan enkätundersökningar inte avgöra om den tekniska aspekten uppnår sin ljudprestanda utan det krävs mätningar som kan konstatera detta. Med hjälp av enkätundersökningar visar det dock på om brukarna upplever indikatorn och kan påvisar om det uppfyller villkoret kundtillfredsställelse. Samtidigt kan det tänkas sig att innan upphandling och produktionsfasen avsätta en enkätundersökning, med 80 procent av brukarna ska vara nöjda, skapar det en slags drivkraft för byggarna att konstruera med hög prestanda. Därför att byggarna måste anstränga sig och konstruera med större noggrannhet för att majoriteten av brukarna är nöjda, annars kommer byggnaden inte att klassas till GULD. Orsaken till att Blå Jungfrun har uppnått GULD i detta fall kan mycket väl bero på byggherrens incitament. Därför att Blå Jungfrun har projekterats enligt kraven i FEBY-07, se Appendix 1, och i den beskrivs att ljud från ventilationssystemet ska uppnå ljudklass B i sovrum, enligt SS25267. BBR kräver att samtliga ljudparametrarna ska uppfylla ljudklass C, men i detta fall har däremot samtliga ljudparametrarna uppnått ljudklass B. Byggherrens är ytterst ansvarig för byggprojektet och har till uppgift att byggnadsreglerna uppnås, därmed en avgörande roll på byggnadens slutgiltiga utformning. Byggherren som alla andra individer har sina egna värderingar och åsikter på vad som är betydelsefulla, och valde därför i detta fall att klassa byggnaden till ljudklass B. Det kan delvis ha berott på passivhustekniken. Byggnader som konstrueras enligt passivhustekniken har vanligtvis tjockare väggar, för att minska värmeförlusterna. Dessa tjocka väggar innebär ljud inte kan tränga igenom lika lätt. Detta är svårt att avgöra i och med bland arkiven finns inget dokumenterat på vilket av påståendena som kan påvisa slutresultatet. 7.1.6 Radon Enligt radonrapporten, som utfördes under mätperioden 2010-2011, visas det uppmätta årsmedelvärde uppnådde 80 Bq/m 3 för Blå Jungfrun. Utifrån Miljöbyggnads krav är det högsta uppmätta radonvärdet som ska redovisas. Antag att årsmedelvärdet på 80 Bq/m 3 är det högsta uppmätta värdet och då uppnår Blå Jungfrun indikatorbetyget SILVER. I Sverige är riktvärdet mot åtgärder för radon 200 Bq/m 3 (becquerel per kubikmeter i luft) men enligt Världshälsoorganisationen (WHO) menar att radon har större hälsorisker än vad de tidigare forskningsresultaten har visat och rekommenderar därmed att gränsvärdet bör sänkas till 100 Bq/m 3 (WHO, 2009). Enligt en kanadensisk studie studerade de hur många procent av lungcancerfallen förorsakad av radon skulle kunnat ha förhindrats beroende på radonhalten. Bland de 847 lungcancer dödsfallen kunde 46 procent av dödsfallen ha förhindrats om radonhalten hade minskat till 50 Bq/m 3, 28 procent med minskning till 100 Bq/m 3, 18 procent med minskning till 150 Bq/m 3 och 11 procent med minskning till 200 Bq/m 3 (Peterson, Aker, Kim, Li, Brand, & Copes, 2013). Radon förekommer naturligt i berggrunden och mark och halten varierar beroende på geografisk byggnadsplats. Ifall scenariot ser ut som liknande: att en byggnad byggs på en plats med låg 40

radonhalt med en halt under 50 Bq/m 3 eller till och med noll radonhalt, skulle det inte ske någon förändring i byggnadsprestanda med Miljöbyggnad GULD. Att bygga enligt Miljöbyggnad GULD skulle inte leda till någon prestandaskillnad, ty ingen åtgärd behövs utföras. Däremot för Blå Jungfru skulle emellertid att bygga enligt Miljöbyggnad GULD leda till förbättrad byggnadsprestanda, i den mån av minskad luftföroreningar (inomhuskvalitet-prestanda). Därför att det uppmätta årsmedelvärdet uppnådde 80 Bq/m 3, vilket innebär att det högsta uppmätta värdet är högre än 80 Bq/m 3. Certifiering av Miljöbyggnad skulle innebära att åtgärder krävs för att sänka radonhalten till 50 Bq/m 3 och till följd av det leda till en bättre inomhuskvalitet med lägre risk för lungcancer. 7.1.7 Ventilationsstandard Indikatorn ventilationsstandarden för bostäder kräver att ventilationen distribuerar uteluftsflöde över 0,35 l/s, m 2. Blå Jungfrun har ett totalt uteluftsflöde på 1,1 m 3 /s och luftflödet måste konvertera till samma enhet innan bedömningen kan sek. Genom att omvandla uteluftsflöde till l/s och sedan dividera med A temp fås det önskade enheten. Uteluftsflödet resulterar i 0,357 l/s, m 2. För högre betyg ska det finnas möjlighet till forcering av frånluftsflöde i kök samt frånluftsflöde i bad-, dusch- eller tvättrum där alla följer enligt BFS 1998:38. I jämförelse med ventilationsritningarna uppfyller Blå Jungfrun alla kraven i BFS 1998:38 och samtidigt har de ett godkänt OVK-protokoll. Enkätresultat utförd av Svenska Bostäder visar att 90 procent av svarande är nöjda med luftkvaliteten och ventilationen. Med alla kraven uppfyllda enligt BFS 199:38 och ett godkänt enkätresultat blir indikatorbetyget GULD. Enligt den komparativa analysen finns det ingen signifikant skillnad mellan BBR och Miljöbyggnad GULD förutom en enkätundersökning som skiljer dem emellan. Fallstudien avspeglar samma resultat som den komparativa analysen; att bygga enligt BBR kan likväl uppnå samma termisk prestanda som Miljöbyggnad GULD. I detta avseende hade Svenska Bostäder utfört en enkätundersökning, men innan upphandlingsskedet hade de inte avsatt något krav på att ett enkätresultat med 80 procent av brukarna ska vara nöjda vid förvaltningsskedet, utan att enkätundersökningen gjordes i efterhand. Med samma resonemang som i avsnitt 7.1.5. Redan från början avsätta att en viss procent av enkätundersökningen ska vara nöjda skapar ett drivkraft till att hög prestanda ska konstrueras. Byggarna måste anstränga sig och konstruera med större noggrannhet för att majoriteten av brukarna är nöjda, annars kommer byggnaden inte att klassas till GULD. 7.1.8 Kvävedioxid Det uppmätta värdet av Östra Sveriges Luftvårdsförbund visar att kvävedioxidhalten utomhus på byggnadsplatsen ligger mellan intervallet 18-24 µg/m 3. Kvävedioxidhalten ligger mellan två betygsnivåer och kan därför inte avgöra det exakta kvävedioxidvärdet för Blå Jungfrun. Majoriteten av intervallets värdemängd överstiger GULD-kriteriet och befinner sig inom SILVER-kriteriet. Dessutom har ingen inomhusmätning av kvävedioxidhalten utfört. Antag att kvävedioxidvärdet från Östra Sveriges Luftvårdsförbund stämmer och samma kvävedioxidhalt uppträds i inomhus. Då klassas indikatorbetyget till SILVER. 41

Den huvudsakliga källan till kvävedioxidutsläppen kommer från trafiken och beroende på byggnadens geografiska placering påverkar det de åtgärder som krävs för att erhålla GULD-nivå. Studier har bevisat att kvävedioxiden är en giftig gas och WHO anser att riktvärdet för årliga medelvärdet i inomhusluften bör vara 40 µg/m 3 för att skydda allmänheten från hälsoriskerna som kvävedioxid kan orsaka. Om en person exponeras av hög kvävedioxidhalt under en kort tid (200 µg/m 3 ) kan det ge upphov till svåra inflammationer i personens luftvägar. Därtill har epidemiologiska studier visats att sambandet med långvarig exponering av kvävedioxid leder till ökad risk för minskad lungfunktion och luftkatarr hos astmatiska barn (WHO, 2010). Genom att ha en låg kvävedioxidhalt medför det att en minskad halt av luftföroreningar och därmed en förbättrad byggnadsprestanda (inomhuskvalitet-prestanda). Då BBR inte har ett sådant krav i föreskriften och ty inte möjligt att fastställa om att bygga enligt Miljöbyggnad GULD leder till bättre byggnadsprestanda. Det behövs mätbara värden för att kunna påvisa om Miljöbyggnad GULD leder till en bättre byggnadsprestanda för denna indikator. En anmärkningsvärt punkt är att BBR kanske bör reflektera över och inkludera kvävedioxidhalt som ett funktionskrav eftersom kvävedioxid kan förorsaka lungsjukdomar. 7.1.9 Fuktsäkerhet Svenska Bostäder har fuktsäkerhetsprojekterat enligt BBR avsnitt 6:5 som i samband med det har Blå Jungfrun uppnått de grundläggande kraven och även uppfyllt alla kraven för ytterligare högre betyg förutom avsaknaden av ett godkänt enkätresultat. Fuktsäkerhetsprojekteringen följer inte enligt mallen från ByggaF men i jämförelse med ByggaF har fuktsäkerhetsdokumentationen en liknande struktur som anses vara motsvarande till ByggaF. Då ett godkänt enkätresultat saknas leder detta till indikatorbetyget SILVER. Utifrån den komparativa analysen framgår det att den enda påtagliga skillnaden i indikatorn fuktsäkerhett mellan BBR-kraven och Miljöbyggnad GULD består av ett godkänt enkätresultat. Som tidigare nämnt kan inte enkätundersökning avgöra huruvida om fuktsäkerhetsprojekteringen är utfört utan ger endast en bild av hur brukarna upplever fuktproblemet i byggnaden. Samma resonemang gäller för denna indikator. Genom att innan upphandling och produktionsfasen avsätta en enkätundersökningen, med minst 80 procent av brukarna ska vara nöjda, skapar det en drivkraft för byggarna att konstruera med hög prestanda. Därför att byggarna måste anstränga sig och konstruera med större noggrannhet för att majoriteten av brukarna är nöjda, annars kommer byggnaden inte att klassas till GULD. 7.1.10 Termiskt klimat vinter Bedömningen av termiskt klimat vinter gjordes med hjälp av datasimulering av PPD-index i programmet IDA ICE. Indikator bedöms utifrån rumsnivå men bedömningen har utgått från att enbart simulera ett vistelserum, som är det sämsta av alla. Enligt anvisningarna krävs för indikatorn som bedöms utifrån rumsnivå att det ska utgöra 20 procent. Detta har inte fullföljts och motiveringen finns i Appendix 2. 42

Simuleringsresultatet av PPD-index över vardagsrummet motsvarar 10,5 procent, det vill säga i denna vistelserum kommer 10,5 procent av de personer som befinner sig i rummet att känna inte tillfredsställda Det motsvarar betyget SILVER. Det termiska klimatet beskriver hur människor upplever inomhusklimatet. Det är inte bara lufttemperaturen som avgör den termiska komforten, utan även andra parametrar som har en inverkan är lufthastighet, strålningstemperatur och luftfuktighet. Den individuella uppfattningen på termisk komfort beror på med takt av värmeutbytet mellan människan och omgivningen (klädsel och aktivitet) och eftersom alla individer är ingen lik uppfattas kvalitén på termiska komforten olika (Havtun & Bohdanowicz, 2013). Certifiering av Miljöbyggnad GULD kräver att PPD-index understiger 10 procent. Även om simuleringar har utförts och PPD-index motsvarar lägre än 10 procent innebär det inte att i förvaltningsskedet kommer enbart 10 procent av brukarna som är missnöjda. För att säkerställa att antalet missnöjda överensstämmer med verkligheten bör en enkätundersökning genomföras. Därför att visar enkätresultatet en bild av hur brukarna upplever indikatorn. Det märkliga för termiskt klimat vinter är att Miljöbyggnad ställer anspråk på att PPDindex med 10 procent, samtidigt som det godkända enkätresultatet tillåter att 20 procent av brukarna är missnöjda (80 procent av ska vara nöjda och tillåter de återstående 20 procent att vara missnöjda). Kanske bör Miljöbyggnad höja andelen nöjda i enkätresultat och på så sätt representerar och korresponderar enkätresultatet densamma som med PPD-index kravet. Det är svårt att avgöra om Blå Jungfrun i verkligheten byggdes enligt Miljöbyggnad GULD skulle leda till bättre termiskt komfort eftersom det krävs uppföljningar för att fastställa detta resonemang. 7.1.11 Termiskt klimat sommar För sommarfallet utvärderas det termiska klimatet med hjälp av solvärmefaktor (SVF), som är den förenklade metoden. Valet kring metoden beror på dels att ingen fungerande simuleringsfil av Blå Jungfrun för att utvärdera PPD-index och dels det är tillåtet att bedöma termiskt klimat för bostäder med hjälp av solvärmefaktor. Därför bestämdes att använda den förenklade metoden, då det tillåter att användas för GULD-nivå. Uträkningen av solvärmefaktor sker enligt Ekvation (4) och parametervärdena är densamma som i indikator 3 Solvärmelast. Resultatet av solvärmefaktorn presenteras i nedanstående Tabell 26. 43

Tabell 26. Bedömning av termiskt klimat med solvärmefaktor. Lgh Rum g syst [-] A glas [m 2 ] A golv [m 2 ] SVF Betyg Kommentar 0441 Vardagsrum 0,109 & 0,203 4,683 14,641 0,043 BRONS Balkong- och persiennfönster 0442 Kök 0,109 2,162 10,803 0,022 GULD Persiennfönster 0442 Vardagsrum 0,203 3,183 14,451 0,045 BRONS Balkongfönster 0443 Vardagsrum 0,203 3,183 14,79 0,044 BRONS Balkongfönster 0342 Vardagsrum 0,203 3,183 14,451 0,045 BRONS Balkongfönster 0342 Kök 0,109 2,162 10,803 0,022 GULD Persiennfönster 0341 Vardagsrum 0,203 3,183 14,79 0,044 BRONS Balkongfönster Resultatet visar att alla vardagsrummen åstadkommer BRONS medan köken GULD. Sammanvägningen av rumsbetygen resulterar i BRONS och indikatorn klassas även därför till BRONS. För diskussionsdelen av termiskt klimat sommar, se avsnitt 7.1.12. 7.1.12 Dagsljus Med tanke på att indikatorn solvärmelast har klassat till BRONS innebär det att vistelserummen nämligen har relativt stora fönster i förhållandet till golvytan och hög andel solljus släpps in. Av den anledningen är det troligt att GULD kan uppnås. Med fönsterglasandelmetoden finns inte möjligheten att uppnå GULD utan endast SILVER. Därför anses dagsljusfaktorn som den lämpliga metoden vid bedömning av indikatorbetyget. Dagsljusfaktorn har beräknats med hjälp av simuleringsprogrammet Velux Daylight Visualizer. För kompletterade uppgifter om utförande se Appendix 2. Resultatet av dagsljusfaktorn illustreras i Figur 6. 44

Figur 6. Dagsljusfaktorn uttryckt i procent för våningsplanet med rummen riktad mot söderläge. Slutresultatet av indikatorn dagsljus visar att vistelserummen har en dagljusfaktor som ligger på åtminstone 3 procent och är betydligt högre än 1,2 procent. En enkätundersökning har genomförts av Svenska Bostäder och enkätresultatet visar att 97 procent av svarande är nöjda med ljusmiljön/tillgången på dagsljus. Alla kriteriet är uppfyllda och indikatorn dagsljus klassas till GULD. Indikatorerna solvärmelast, termiskt klimat sommar och dagsljus står alla i inbördes förhållandet till varandra. En artikel publicerat i Bygg och Teknik undersökte sambandet mellan höga inomhustemperaturer och solvärmelasttalet. De menar att solvärmelasttalet är svår att uppfylla eftersom det inte motsvarar något BBR-krav, med tydliga gränsvärden. Den har en abstrakt beskrivning och förespråkas att ta hänsyn till projekteringsprocessen. Därför är det inte sällan vid en solvärmelastutredning att små fönsterstorlekar projekteras för att minska övertemperaturer. Solvärmelast står i direkt motsatsförhållande till kravet på dagsljus och till följd av detta görs åtgärder för att förbättra bostadsbyggnadens förutsättningar för ena indikatorn, blir effekten ofta en försämring för den andra. Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan solvärmelasttalet och andel tid med hög övertemperaturer inomhus. De kommer fram till att fler parametrar förbättras med minskad fönsteryta, där energianvändning för både värme och kyla och, värmeeffektbehovet minskas samt termiskt komfort blir bättre. Enda förbättringen med ökad fönsteryta är att det tillåter mer dagsljus in i byggnaden (Berggren, Engström, & Karlsson, 2013). En annan fallstudie undersökte inverkan på indikatorerna solvärmelast, dagsljus och termiskt klimat sommar med olika fönsteregenskaper. Resultatet visade att för dagsljusfaktorn är utformningen och placeringen av fönster den betydelsefulla faktorn. För solvärmelasten har g-värdet den största påverkan, om g-värdet är lågt leder det till stor fördel för betyget solvärmelasten. Däremot innebär 45

ett lägre g-värde att glaset har en mörkare beläggning och släpper in mindre ljus, vilket hämmar dagsljusfaktorn och försämrar dess indikatorbetyg. En annan parameter som påverkar utfallet av solvärmelasten och dagsljusfaktorn är rummets golvyta. Med förstorad golvarea i förhållande till fönsterarean är fördelen att lägre solvärmelast tränger sig in i rummet, men nackdelen är lägre dagsljuset. Studien undersökte även hur det i sin tur påverkar det termiska klimatet. PPD-index förändras med hjälp av andra parametrar som till exempel klädsel, ventilation och så vidare i datorsimuleringen, där fönsteregenskaperna inte är den största påverkande faktorn (Dahlberg, 2013). Sammanfattningsvis är det till synes svårt att uppnå en god balans mellan ansenligt dagsljus, låg solvärmelast samt en tillfredställande termiskt klimat sommartid. För denna fallstudie illustrerar Blå Jungfrun ett tydligt exempel på svårigheten att balansera de tre indikatorerna. Dagsljustillgången visar sig vara väldigt hög och god men fått motsatt effekt på solvärmelasttalet, som i sin tur förorsakar till en försämrad termiskt klimat på sommaren. Om Blå Jungfrun byggs enligt Miljöbyggnad GULD medför det att byggnaden måste balansera tillgången till solljus till byggnaden, där det tillåter med låg solvärmelast, god termiskt komfort på sommaren och hög dagsljusinsläpp. 7.1.13 Legionella Svenska Bostäder har regelbundna rutinkontroller av vv- och vvc-temperaturer som genomförs för varje fastighet som de äger. Utförande följer ett protokoll som delvis tar hänsyn till förebyggning av legionella. Utförs rutinkontrollen i enlighet med protokollen kommer de att uppfylla Miljöbyggnads GULD krav. Här antas att Svenska Bostäder utför rutinkontrollen enligt protokollet och uppnår GULD-kriterierna. BBR har upprättat olika temperaturer som ska förhindra legionellaspridning och Miljöbyggnad ställer anspråk på att kontrollåtgärder ska utföras för att upprätthålla de avsatta temperaturerna av BBR. Anledningen till att BBR inte förordat några kontrollåtgärdeer utav legionella är på grund av att utförande av kontrollåtgärder ingår i miljöbalkens bestämmelser. Miljöbalken trädde i kraft år 1999 och syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Miljöbalken berör alla typer av åtgärder, oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet (Naturvårdsverket, 2015 b). Tillsyn enligt miljöbalken ligger hos fastighetsägarens ansvar och fastighetsägaren ska bedriva och utföra egenkontroller för att förebygga tillväxt av legionella. Branschorganisationen Fastighetsägarna nämner i sin handbok några punkter som bör finnas med i egenkontrollprogram för legionella (Johansson & Hammerskog, 2009): Rutiner för att temperaturen i tappvattensystemet kontrolleras regelbundet Säkerställ att det inte finns några blindledningar. Rutiner för att regelbundet kontrollera att returtemperaturen i värmecentralen är minst 50 C i vvc-systemet. 46

Dessa punkter motsvarar i stor utsträckning Miljöbyggnads GULD-krav. Följaktligen innebär detta att Miljöbyggnads GULD-nivå kan åstadkommas om byggnader byggs enligt BBR och följer Fastighetsägarnas råd. Här föreligger det inga skillnader där det påverkar byggnadsprestandan, vilket fallstudien tyder på samma resultat. 7.1.14 Dokumentation av byggvaror Blå Jungfrun har loggboken registrerad digitalt hos Byggvarubedömningen (BVD) och i den finns det information om byggvarornas ungefärliga placering och mängd. Detta resulterar i att indikatorbetyget GULD har uppnåtts. För diskussion av dokumentation av byggvaror, se avsnitt 7.1.15. 7.1.15 Utfasning av farliga ämnen En granskning utifrån KEMI:s kriterier har gjorts bland produkterna i produktdatabasen Byggvarubedömningen. Bland de 111 produkterna registrerade i loggboken är det två styckena som inte är godkända, där ett av oljetäcklasur innehåller cancerframkallande ämnen. Tyvärr kan inte alla produkter bedömas på grund av vissa har inte sammanfattad en fullständig innehållsförteckning i Byggvarubedömningen. Dessa byggvaror förblir uteslutna vid bedömningen. Antalet utfasningsämnen förekommer i mindre omfattning hos loggbokens byggvaror och därför uppnås indikatorbetyget SILVER. Indikatorn dokumentation av byggvaror och utfasning av farliga ämnen går i hand i hand. Byggprodukter innehåller kemikalier och det innebär att farliga ämnen avges under byggvarans livscykel, från framställning av råvaran till rivning och återvinning. Eftersom byggprodukter kan ge upphov till emissioner av farliga ämnen och dessa kan med sannolikhet exponeras via inomhusmiljön. Efter att ha förbrukat sina år som byggprodukter blir dessa till avfall. Under den senaste tioårsperioden genererades årligen cirka 10 miljoner ton avfall från bygg och anläggningssektorn. Cirka tio procent av detta bestod av farligt avfall (Naturvårdsverket, 2015 c). För att återanvändningen ska vara möjligt är det viktigt att ta hänsyn till innehåll av farliga ämnen (KEMI, 2012). För att nå etappmålet om ökad resurshållning i byggsektorn har KEMI och Naturvårdsverket under senare år uttrycket behovet av att ha bättre kännedom om ämnen i byggprodukter och i byggnader (Boverket, 2015). Med hjälp av loggboken som Miljöbyggnad GULD kräver underlättar det för framtida sanering av avfall samt underlättar att veta vilka byggprodukter som har farliga ämnen i sig. Blå Jungfrun har skapat en loggbok utan att BBR ställer anspråk på och kan mycket väl bero på byggherrens ambitionsnivå. Samtidigt har Blå Jungfrun i en mycket liten omfattning farliga ämnen bland byggvarorna. Om Blå Jungfrun byggs enligt Miljöbyggnad GULD innebär det att byggnaden innehålla inga farliga ämnen överhuvudtaget och leder till en bättre byggnadsintegritet. 47

7.2 Blå Jungfruns totalbetyg i Miljöbyggnad I Tabell 27 sammanställs alla indikatorbetygen från utvärderingen av Blå Jungfrun för att få en överblick på hur Blå Jungfrun presterar i Miljöbyggnad när de har byggt enligt BBR. Det slutgiltiga betyget för Blå Jungfrun blir BRONS om den idag skulle klassificeras enligt Miljöbyggnad 2.2. Tabell 27. Betygsammansättningen av Blå Jungfrun om den certifieras enligt Miljöbyggnad 2.2 Indikator Aspekt Område Byggnad Energianvändning SILVER Energi SILVER Värmeeffektbehov Solvärmelast GULD BRONS Effektbehov BRONS Energislag BRONS Energislag BRONS Ljudmiljö GULD Ljudkvalitet GULD Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid SILVER GULD SILVER Luftkvalitet SILVER Fuktsäkerhet SILVER Fukt SILVER Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar SILVER BRONS Termiskt klimat BRONS Dagsljus GULD Dagsljus GULD Legionella GULD Legionella GULD Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen GULD Dokumentation GULD SILVER Utfasning SILVER Energi BRONS Innemiljö SILVER Material GULD BRONS Det förväntades att Blå Jungfrun som har byggt enligt BBR skulle majoriteten av indikatorerna uppnå BRONS. Därför att Miljöbyggnad BRONS i stort sett motsvarar myndighetskraven i BBR (SGBC, 2014 b). För indikatorerna ventilationsstandard och fuktsäkerhet föreligger det inga byggnadsprestandaskillnader mellan Miljöbyggnad GULD och BBR, vilket fallstudien konstaterar samma resultat. För indikatorn energianvändning och värmeeffektbehov förmodades att båda indikatorerna skulle klassas till den högre nivån med anledning av passivhustekniken. I övrigt indikerar fallstudien att skillnaderna som föreligger i den komparativa analysen överensstämmer inte med verkligenheten. Med hjälp av denna fallstudie har det kunna fastställa att bygga enligt BBR leder till att byggnaden uppnår högre byggnadsprestanda än vad BBR ställer anspråk på. Utifrån 48

komparativa analysen skildras inte de underliggande faktorerna, såsom närmiljö och byggherrens incitament, som har ett stort inflytande på byggnadens utformning. Beroende på närmiljö påverkar det byggnadens förutsättningar att uppnå indikatorerna radon och kvävedioxid. Fallstudien upplyser även byggherrens maktroll på byggnadens utformning, där indikatorerna ljudmiljö, legionella och dokumentation av byggvaror är ett tydligt illustration. Därför att vid utvärdering av Blå Jungfrun uppvisar indikatorresultaten att Blå Jungfrun har uppnått Miljöbyggnad GULD-krav trots att kravspecifikationerna i BBR inte ställer samma krav. Sammanfattningsvis kan det fastslås att beroende på närmiljö och byggherrens ambitionsnivå bestämmer det vilka åtgärder som krävs respektive utförs på byggnaden. De signifikanta skillnader som urskildes i den komparativa analysen behöver ovillkorligen inte överensstämma med verkligheten. 49

8 Diskussion Kapitlet avser att diskutera kring de mer övergripande frågor om fallstudien, BBR och Miljöbyggnad. Här diskuteras tankar och åsikter på vad som kan ha gjorts annorlunda i studien och avslutar med att ge förslag på fortsatt forskning, som har framkommit under studiens gång. 8.1 Flera fall i fallstudien ger bättre bild av byggnadsprestandan Undersökningen har utgått från att använda sig av ett flerbostadshus för att urskilja om de teoretiska skillnaderna överensstämmer med verkligheten. Det optimala vore om flera fall skulle utnyttjas till undersökningen. På så sätt kan fallen sammankopplas därmed se sambanden för hur byggnader förefaller när de byggs enligt BBR, varav de byggs med högre eller lägre mått än vad BBR ställer anspråk på. Om det nu skulle innebära att alla dessa flerbostadshusen framhäver samma mönster i enlighet med denna fallstudie, exempelvis inga av flerbostadshusen tar hänsyn till indikatorn solvärmelast när de byggs enligt BBR, illustreras det en mer allmängiltig bild på hur konventionella byggnader konstrueras. 8.2 Val av byggnadsobjektet Att Blå Jungfrun valdes som byggnadsobjekt till fallstudien kan ifrågasättas. Då den har byggts enligt passivhusteknik som är kända för att vara energieffektiva och resurssnåla. Trots att Blå Jungfrun avviker från de konventionella byggnader inom energiavseendet övervägdes ändå att välja Blå Jungfrun som byggnadsobjekt. Av praktiska skäl är den väl dokumenterat och då kan många antaganden försummas. Av tidigare erfarenhet arkiveras inte alla dokument som har skapats under processens gång och i många fall saknas dokument på olika utförande och mätningar. Det viktiga att ha i åtanken vid utvärdering av hur Blå Jungfrun byggdes enligt BBR är att ha överseende kring energiaspekten och hur det kan ha påverkat på andra indikatorer. 8.3 Har BBR höga krav eller Miljöbyggnad låg ambitionsnivå? Miljöbyggnads BRONS-krav motsvarar myndighetskraven i BBR och det förväntades att Blå Jungfrun skulle uppnå BRONS-nivå på flertalet av indikatorerna men så blev inte fallet. Blå Jungfrun som har byggts enligt passivhusteknik, har en låg energianvändning och värmeeffektbehov, och således var förväntningarna att indikatorerna energianvändning och värmeeffektbehov skulle prestera bättre än BBR-kraven. Utöver denna betraktelse förväntandes resterande indikatorer uppnå BRONS. Tvärtom visar denna fallstudie att byggnader som byggs enligt BBR uppnår i många avseende högre standard än BBR, alltså grundkraven i Miljöbyggnad, Det finns givetvis många påverkande faktorer som måste tas hänsyn till, exempelvis närmiljön och byggherrens incitament. Om så är fallet att BBR-kraven uppnår högre standard än Miljöbyggnad BRONS vid nybyggnation, kan det funderas över ifall BBR ställer höga krav och upprätthåller en 50

hög standard eller om Miljöbyggnad har låg ambitionsnivå i förhållande till hållbarhetsfrågan. I jämförelse med Miljöbyggnad och andra certifieringssystem, exempelvis LEED och Breeam, är bedömningen hos Miljöbyggnad inte lika omfattande. Kanske behöver Miljöbyggnads bedömningsmall utvärderas beträffande att fler områden bör tas med i certifieringssystemet. 8.4 Fortsatt studie Utifrån detta arbete anser författaren att fler studier som behandlar om byggnadsprestanda krävs för att kunna utvärdera Miljöbyggnad som certifieringssystem. Denna undersökning skulle kunna ligga till grund för framtida arbeten inom området byggnadsprestanda. Studien har avgränsat att enbart behandla skillnader mellan dagens BBR-krav och Miljöbyggnad GULD för flerbostadshus och sedan undersöka hur dessa förändringar påverkar byggnadsprestandan. Ett framtida forskningsförslag är att undersöka om samma prestandaföreteelser hos flerbostadshus förekommer hos lokaler. I jämförelse med flerbostadshus och lokaler har de olika målsättningar. Lokaler används vanligtvis för kommersiellt bruk och är därför annorlunda utformade. Det intressanta vore då att undersöka vilka skillnader finns det mellan BBR-krav och Miljöbyggnad GULD för lokaler. Sedan undersöka om de eventuella skillnaderna påverkar byggnadsprestandan på samma sätt som för denna studie. 51

9 Slutsats I detta avslutande kapitel dras slutsatserna som studien har kommit fram till och återvänder till frågeställningarna som ställdes upp i det inledande kapitlet. Utifrån den komparativa analysen påvisar studien att det finns signifikanta skillnader mellan kraven för certifiering av Miljöbyggnad GULD och dagens BBR-krav, dock endast för fåtal indikatorer. Indikatorerna energianvändning, ljudmiljö, radon, dagsljus och legionella har konkreta kravspecifikationer och i jämförelsen visar att Miljöbyggnad GULD ställer högre anspråk än BBR och om byggnader byggs enligt Miljöbyggnad GULD leder det till bättre byggnadsprestanda. Beträffande indikatorerna ventilationsstandard och fuktsäkerhet föreligger det inga skillnader på funktionskraven mellan Miljöbyggnad GULD och BBR, och att bygga enligt Miljöbyggnad GULD leder inte till några prestandaskillnader. Till sist för de resterande indikatorerna som antingen BBRkraven har en abstrakt beskrivning eller där BBR inte beaktar, har det varit komplicerat att konstatera att bygga enligt Miljöbyggnad GULD leder till bättre byggnadsprestanda. Påtagliga skillnader som kan anmärkas är att Miljöbyggnad har kvantifierade värden eller en konkret beskrivning för dessa indikatorer. Då BBR-föreskriften har en abstrakt beskrivning kan byggherren göra en fri tolkning vid uppförande av nybyggnation medan Miljöbyggnad GULD som har avsatt ett konkret krav gör att det inte kan missuppfattas på vad som måste uppfyllas. Fallstudien indikerar på att den komparativa analysen överensstämmer inte med verkligheten. De signifikanta skillnader i komparativa analysen uppvisar inte med samma resultat i fallstudien. I och med de underliggande faktorerna inte alltid syns vid en teoretisk komparativ analys. I detta fall gäller det närmiljö och byggherrens incitament som har påverkat resultaten för vissa indikatorbetygen. Tack vare dessa faktorer visar det sig att bygga enligt BBR uppnår byggnaden höga byggnadsprestanda än det BBR ställer anspråk på. För att återvända till frågeställningen, leder skillnader mellan kraven för Miljöbyggnad GULD och BBR till några prestandaskillnader? Om Blå Jungfrun hade byggts enligt Miljöbyggnad GULD, leder förändringarna till följande byggnadsprestandaskillnader: Lägre radonhalt Blå Jungfrun skulle behöva utföra åtgärder som sänker radonhalten och det innebär lägre risk för lungcancer, därmed leda till bättre inomhuskvalitetsprestanda Ta hänsyn till kvävedioxid aspekten BBR gör inget anspråk på att kvävedioxidhalt i inomhusluften. Kvävedioxid anses vara en luftförorening och med hjälp av Miljöbyggnad GULD medför att mätningar krävs att utföras för att upprätthålla en låg nivå kvävedioxidhalt i inomhusluften. Balanserad tillgång till solljus Blå Jungfrun har tagit hänsyn till dagsljusinsläppet på byggnaden men däremot inte på solvärmelast. Att bygga enligt Miljöbyggnad GULD leder det till att solvärmelasten och dagsljuset i byggnaden behöver dimensioneras för att båda indikatorerna ska uppnå GULD. I det här fallet är solvärmelasten för hög och till följd av det sämre termiskt klimat under sommartid. 52

Inga farliga ämnen förekommer - även om farliga ämnen förekommer i mindre omfattning så skulle bygga enligt Miljöbyggnad GULD medföra till utfasning av alla farliga ämnen. Avslutningsvis den slutsatsen som kan dras är att bygga enligt Miljöbyggnad GULD innebär att det leder till bättre byggnadsprestanda, dock för endast vissa indikatorer och det beror även på närmiljö och byggherrens ambitionsnivå. Kubbas påstående att gröna byggnader korresponderar i högre byggnadsprestanda överensstämmer i viss omfattning enligt denna fallstudie. Det rekommenderas att fler studier undersöker på byggnadsprestandaskillnader mellan Miljöbyggnad GULD och BBR för att kunna fastställa att Kubbas påstående gäller för Miljöbyggnad. 53

10 Litteraturförteckning Östra Sverige Luftvårdsförbund. (2010). År 2010, dygnsmedelhalter av kvävedioxid och partiklar (PM10). Hökarängen, Stockholm, Sverige. AB Svensk Byggtjänst. (2010). Aff-definitioner 10. Termer och definitioner för entreprenader inom fastighetsförvaltning och verksamhetsanknutna tjänster. Stockholm: AV Svensk Byggtjänst. Armstrong, J. W. (2010). Health, Comfort & Productivity. i R. S. Means, Green Building (ss. 171-205). Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc. Axelsson, G., Andersson, E. M., & Barregard, L. (den 15 Februari 2015). Lung cancer risk from radon exposure in dwellings in Sweden: how many cases can be prevented if radon levels are lowered? Cancer Causes & Control, ss. 541-547. Bauer, M., Mösle, P., & Schwarz, M. (2010). Green Building: Guidebook for Sustainable Architecture. Stuttgart, Tyskland: Springer-Verlag Berlin Heidelberg. Berggren, B., Engström, C., & Karlsson, E. (2013). Inomhustemperatur och solvärmelast - hänger det ihop? Bygg och Teknik (8), 40-43. BFS. (2011). Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd. Karlskrona: Boverket. Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer (1:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Blomqvist, M., & Unnbom, S. (2014). Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad. Sammhällsbyggnad, Byggteknik och Design. Stockholm: KTH. Boverket. (den 21 september 2015). Boverket. Hämtat från Dokumentationsystem för byggprodukter vid nybyggnation: http://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/loggboken/ den 30 oktober 2015 b Boverket. (2008). Bullerskydd i bostäder och lokaler. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2009). Byggherrefunktion som förändringsagent. Karlstad: Boverket. Boverket. (den 09 Juli 2014 b). Läsanvisningar till regler om byggande. Hämtat från Boverket: http://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-ombyggande/ den 31 Juli 2015 Boverket. (2014 a). Skärpta energihushållningskrav. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2015). Utvärdering av lågenergibyggnader - en fallstudie. Karlskrona: Boverket och Energimyndigheten. 54

Byggteknik. (den 07 Augusti 2014). Beteendevanor, sekundärenergi och byggnadsens produktionsfas påverkar energi och utsläpp av växthusgaser. Hämtat från http://byggteknikforlaget.se/beteendevanorsekundarenergi-och-byggnadsens-produktionsfas-paverkar-energi-och-utslapp-av-vaxthusgaser/ den 14 April 2015 Dahlberg, M. (2013). Solvärmelastens, dagsljusfaktorns och det termiska klimatets inverkan med olika fönster för Miljöbyggnad. Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik. Högskolan i Gävle. Dalaryd, E. (den 08 maj 2013). TEM-funderingar. Hämtat från Veckans Begrepp: primärenergi/primärenergifaktorn: https://temfunderingar.wordpress.com/2013/05/08/veckansbegrepp-primarenergiprimarenergifaktor/ den 23 oktober 2015 Denk, T. (2012). Komparativa analysmetoder (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Energimyndigheten. (den 02 Mars 2011 a). Energieffektiva flerbostadshus. (Energimyndigheten) Hämtat från http://www.energimyndigheten.se/foretag/energieffektivt-byggande/lokaler-ochflerbostadshus/bygga-och-renovera/energieffektiva-flerbostadshus/ den 27 Mars 2015 Erlandsson, M., & Carlson, P.-O. (2003). Miljöanpassade byggnader: Användarhandbok för funktionskrav och klassificering. IVL Svenska Miljöinstitutet. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet. EUR-lex. (den 06 Februari 2014). Byggnaders energiprestanda. Hämtat från EUR-lex: Ingången till EUrätten: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/?uri=uriserv:en0021 den 10 Augusti 2015 Fadeyi, M., Jallow, A., Anumba, C., & Dulaimi, M. (2013). Process Management Approach for Achieving Total Building Performance: Essential Requirements for Sustainable Construction. i C. Anumba, & A. Memari, AEI 2013: Building Solutions for Architectural Engineering (ss. 174-183). American Society of Civil Engineers. Folkhälsomyndigheten. (den 14 Mars 2015 b). Legionella. Hämtat från Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/objektburensmitta/legionella/ den 06 Augusti 2015 Folkhälsomyndigheten. (den 10 Juni 2015 a). Radon. Hämtat från Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-ochmiljohalsa/inomhusmiljo/radon/ den 03 Augusti 2015 Folkhäslomyndigheten. (den 30 April 2014). Buller. Hämtat från Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-ochmiljohalsa/inomhusmiljo/buller/ den 17 Augusti 2015 Höst, M., Regnell, B., & Runesson, P. (2006). Att genomföra examensarbete. Lund: Studentlitteratur. 55

Hartkopf, V., & Loftness, V. (1999). Global relevance of total building performance. Automation in Constructions, 377-393. Havtun, H., & Bohdanowicz, P. (2013). Sustainable Energy Utilization (4:e uppl.). Stockholm: KTH Energy Technology. Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Hens, H. (2012). Performance metrics and arrays. i H. Hens, Applied Building Physics: Boundary Conditions, Building Performance and Material Properties (ss. 51-58). Berlin, KG, Tyskland: Ernst & Sohn Verlag für Architektur und technische Wissenschaften GmbH & Co. IVA. (2012). Energieffektiviserning av Sveriges bebyggelse. Stockholm: IVA. Johansson, B., & Hammerskog, P. (2009). God inomhusmiljö - en handbok för fastighetsägare. Stockholm: Fastighetsägarna Stockholm. Jonsson, A. Z. (den 24 Juni 2015). Köldbryggor i passiva hus. Stockholm, Sverige: KTH - Byggoch Fastighetsekonomi. Josephson, P.-E. (2013). Långsiktig framgång - reducera fel och slöseri i byggandet. Malmö: AB Svenska Byggtjänst. Josephsson, P.-E. (2013). Långsiktig framgång - reducera fel och slöseri i byggandet. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Käll, G. (2001). Basutbildning för installationskonsulter. Stockholm: Gunnar Käll Konsult AB & Leif Zetterström Ingenjörsbyrå AB. Keller, J. (2013). Boverket - är det inte dags att tänka om?. Bygg & Teknik, 5, 41-43. KEMI. (den 26 april 2012). KEMI. Hämtat från Byggprodukter: https://www.kemi.se/sv/innehall/fragor-i-fokus/byggprodukter/ den 30 oktober 2015 Kubba, S. (2012). Handbook of Green Building Design and Construction. Waltham, MA, USA: Elsevier Inc. Ljug-Duarte, P., & Lundberg, T. (2013). Projektering av kontorsbyggnader i tidigt skede. Byggteknik och Design. Stockholm: KTH. Martinsson, J. A. (2013). Miljöklassningssystem för fjärrvämeuppvärmda byggnader. IVL Svenska Miljöinstitution. Svensk Fjärrvärme AB. Mirjolet, C. (2014). Miljöstyrning i Riksbyggens ombyggnadsprocess med hjälp av Miljöbyggnad. Stockholm: KTH. 56

Nationalencyklopedin. (2015 c). Bostad. Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bostad den 10 Augusti 2015 Naturvårdsverket. (den 10 augusti 2015 b). Naturvårdsverket. Hämtat från Hållbar utveckling med miljöbalken: http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/rattsinformation/miljobalken/ den 28 oktober 2015 Naturvårdsverket. (den 24 mars 2015 c). Naturvårdsverket. Hämtat från Vägledning för bygg- och rivningsavfall: http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/avfall/bygg-- och-rivningsavfall/ den 30 oktober 2015 Naturvårdverket. (den 13 Februari 2015 a). Sveriges klimatpolitik. Hämtat från Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efteromrade/klimat/klimatpolitik/ den 10 Augusti 2015 Neville, C. (2007). Introduction to Research and Research Method. Bradford: Bradford University School of Management. Nordström, J. (2015). Energiuppföljning Blå Jungfrun. Stockholm: Skanska. Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen (Fjärde upplagan uppl.). Stockhol: Liber AB. Ottosson, H. (2009). VAD NÄR HUR och av VEM, praktiskt projektledning inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Värnamo: AB Svensk Byggtjänst. Passivhuscentrum. (den 18 Augusti 2015). PassivhusExpo. Hämtat från Passivhus: http://www.passivhuscentrum.se/utstallningen Peterson, E., Aker, A., Kim, J., Li, Y., Brand, K., & Copes, R. (2013). Lung cancer risk from radon in Ontario, Canada: how many lung cancers can we prevent? Cancer Causes Control (24), 2013 2020. SCB. (den 21 Maj 2015). Beviljade bygglov, bruttoarea. Alla byggnader. Hämtat från Statistiska Centralbyrån : http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-ochbebyggelse/bygglovsstatistik-for-bostader-och-lokaler/bygglovsstatistik-for-bostader-ochlokaler/7483/7490/30311/ den 8 Augusti 2015 Schmid, K., Kuwert, T., & Drexler, H. (den 19 Mars 2010). Radon in Indoor Spaces: An Underestimated Risk Factor for Lung Cancer in Environmental Medicine. Deutsches Ärzteblatt International, ss. 181-186. SGBC. (den 13 Maj 2013 b). Avgifter i Miljöbyggnad. Hämtat från http://www.sgbc.se/avgifter-imiljobyggnad den 01 Juli 2015 SGBC. (den 03 September 2014 a). Certifieringssystem. Hämtat från https://www.sgbc.se/certifieringssystem-292 den 01 Juli 2015 57

SGBC. (2014 c). Miljöbyggnad - Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. Swedish Green Building Council. SGBC. (2014 b). Miljöbyggnad - Metodik (Manual 2,2 141001 uppl.). Stockholm: Swedish Green Building Council. SGBC. (den 10 Juni 2011 c). Om Miljöbyggnad. Hämtat från Ett faktablad från SGBC: http://www.sgbc.se/docman/certifieringssystem/581-miljobyggnad-informationsblad-v2/file den 23 Juli 2015 Skanska. (2010). Kortfattad Bygg och installationsbeskrivning Blå Jungfrun. Stockholm: Skanska hus. SP. (u.d.). Fukt och mögelskador i hus. Hämtat från Science Partner, SP: http://www.sp.se/sv/index/services/moist/sidor/default.aspx 2015 Ståhl, K. (2008). Miljöprogram: Kv Blå Jungfrun, Hökarängen. Stockholm: AB Svenska Bostäder. Sui, P., Jun, Y., & Kok, H. (2008). Influence of total building performance, spatial and acoustic concepts on buildability scores of facilities. Facilities, 26 (1/2), ss. 85-104. Sveby. (2012). Brukarindata bostäder (Version 1.0 uppl.). Stockholm: Sveby. Sveriges Riksdag. (den 25 02 2015). EU-upplysningen. Hämtat från Klimatmål för att stoppa global uppvärmning: http://www.eu-upplysningen.se Walker, A. (2010). Solar Energy Systems. i R. Means, Green Building (ss. 121-156). Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc. WGBC. (den 11 April 2013). The Business Case for Green Building. s. 22. WHO. (2010). WHO Guidelines For Indoor Air Quality: Selected Pollutants. (B. O. WHO European Centre for Environment and Health, Red.) Geneva: WHO. WHO. (2009). WHO Handbook On Indoor Radon. Geneva: World Health Organization. WWF. (den 05 Augusti 2014). Mänsklig påverkan. (WWF) Hämtat från http://www.wwf.se/vrtarbete/klimat/mnsklig-pverkan/1124268-mnsklig-pverkan-klimat den 18 Mars 2015 58

Appendix 1 Passivhusteknik Byggnader byggt med passivhusteknik är energieffektiva och resurssnåla med huvudsaklig fokus på låg energianvändning. Passiva hus är välisolerade som vanligtvis har en väggtjocklek på ca 30 till 50 centimeter. De har inget konventionellt värmesystem utan använder en värmeväxlare i ventilationssystemet för att återvinna överskottsvärmen; spillvärmen från hushållsapparater och kroppsvärmen från människor. Ventilationssystemet fungerar så att överskottsvärmen värmer luften i byggnaden. Sedan i värmeväxlaren värms den kalla tilluften med hjälp av den varma frånluften från byggnaden och därmed kan den vara utan uppvärmningssystem och självförsörjande utav värmebehovet. Ett sådant ventilationssystem kallas för FTX-system. Fördelen med FTXsystem är att energibesparingen kan uppgå till mellan 50 till 80 procent. Dock vid kalla vintertemperaturer krävs det ibland att extra tillskott av värme tillförs och då brukar fjärrvärme eller elvärme användas (Energimyndigheten, 2011 a). Passivhusen är även byggda med solavskärmning, i form av balkong eller skärmtak över fönstren för att undvika alltför mycket solvärmelast på sommaren. I och med passivhusen är välisolerade byggnader innebär att en hög solvärmelast leder till olägenheter med övertemperaturer. (Energimyndigheten, 2011 a). I Figur 1 illustreras konceptet med passivhustekniken. Figur 1. Enkel beskrivning på hur passivhus konceptet fungerar (Passivhuscentrum, 2015) 1

Kravspecifikation för passivhus i Sverige, FEBY07 Kraven på passivhus syftar till att minimera tillförd värmeeffektbehovet i byggnader. Den termiska komforten Utöver de kraven som presenteras i följande avsnitt gäller minst krav enigt Boverket Byggregler (BBR) Effektkrav: Värmeeffektbehovet för hela byggnaden ska högst uppgå till värde 10 W/m 2, beräknat enligt angivna parametrar värde: Innetemperatur 20 C En dimensionerande vinterutetemperatur. Soltillskott skall ej medräknas Energikrav: Totalt köpt energi för byggnaden räknas in i energianvändningen exklusive hushållsel (det vill säga driftsel, varmvatten, värme) och ska understiga 45 kwh/m 2 Byggnadskrav: Lufttäckning genom klimatskalet får maximalt vara 0,3 l/s,m 2 vid ett tryck på +/- 50 Pa Byggnadens fönster ska ha ett verifierat U-värde på högst 0,9 W/(m 2 K) Innemiljökrav: Ljud från ventilationssystemet skall klara minst ljudklass B i sovrum, enligt SS25267 Tillufttemperatur efter eftervärmare skall uppgå till högst 52 grader i respektive tilluftsdon när tilluftssystemet ska användas som värmebärare. 2

Appendix 2 Utvärdering av Blå Jungfrun I detta appendix redovisas delresultat och antaganden som har gjorts vid utvärderingen av Blå Jungfrun. Energianvändning och energislag I Tabell 1 redovisas levererad energi till Blå Jungfrun samt inom vilka energislag energin är indelad i (Nordström, 2015) Tabell 1. Uppmätta värden av energianvändningen från 2014 (Nordström, 2015). kwh/m 2,A temp och år Energislag, källa Hushållsel 28 Nordisk elmix Varmvatten 27 Fjärrvärme, Fortum Elvärme 5 Nordisk elmix Fjärrvärme 19 Fjärrvärme, Fortum Fastighetsel 9 Miljömärkt el 1

Värmeeffektbehov Antaganden gjordes på köldbryggorna i byggnaden. För GULD måste köldbryggornas material beräknas och redovisas för att utreda totala transmissionsförlusten, vilket kan göras genom flertalet beräkningsprogram. Emellertid finns inte bland arkiven en fullständig data på köldbryggorna och befintliga data är inte tillräcklig för beräkning av transmissionsförlusten hos köldbryggorna. Därför antas i det här fallet att köldbryggorna är redan beräknade och redovisade, där slutresultatet av köldbryggornas transmissionsförlust uttrycks i procentenhet. Vid kontakt med KTH-doktorand A.Z. Jonsson, certifierad Passive House Consultant, inom bygg- och fastighetsekonomiavdelningen menar att för passivhus kan köldbryggornas transmissionsförluster antas till 10 procent (Jonsson, 2015). Vid beräkning av BBR värmeeffektbehovet i Excel-verktyget byts enbart U-värdena ut och de resterande parametrar förblir densamma. Lufttätheten i BBR ska egentligen vara 0,6 l/s och för Blå Jungfrun projekterades det med lufttätheten 0,3 l/s. För att undersöka på luftläckaget måste det göras mätningar och därför förblir luftombytet densamma vid jämförelse på värmeeffektbehovet mellan Miljöbyggnad GULD och BBR. Samtidigt brukar konventinella byggnader ha en större andel av köldbryggor. Enligt A.Z Jonsson (2015) kan köldbryggorna för konventionella byggnader antas till 20 procent. U-värdena från BBR presenteras i Figur 1. Figur 1. U-värdena som BBR rekommenderar I Tabell 2 utläses värdena för beräkning av värmeeffektbehov. 2

Tabell 2. Excel-verktyget som användes vid beräkning av värmeeffektbehov. Beräkningen avser byggnaden Eventuell kommentar Blå Jungfrun A temp, m 2 3077 Beräknat värmeeffektbehov Inomhustemperatur 22 22 W/m 2,A temp Klimatort Bromma DVUT -17,1 Transmissionsförluster Ventilationsförluster, aggregat 1 Area U-värde Luftflöde, l/s 1100 Byggnadsdel m 2 W/K,m 2 Temperaturverkningsgrad, % 85,2 Fönster, typ 1 365 0,9 Fönster, typ 2 0 0 Ventilationsförluster, aggregat 2 Fönster, typ 3 0 0 Luftflöde, l/s 0 Yttervägg, typ 1 3 111 0,13 Temperaturverkningsgrad, % 0 Yttervägg, typ 2 0 0 Yttervägg, typ 3 0 0 Ventilationsförluster, aggregat 3 Tak, typ 1 635 0,1 Luftflöde, l/s 0 Tak, typ 2 0 0 Temperaturverkningsgrad, % 0 Tak, typ 3 0 0 Grundkonstruktion 0-1 m 466 0,15 Grundkonstruktion 1-6 m 0 0 Luftläckageförluster Grundkonstruktion > 6 m 0 0 Invändig byggnadsvolym, m3 8978 Källarväggar 0-1 m 0 0 Luftläckage, oms/h 0,195 Källarväggar 1-2 m 0 0 Källarväggar > 2 m 0 0 Källargolv 0-6 m 0 0 Källargolv >6 m 0 0 Ytterdörr, typ 1 4 0,9 Ytterdörr, typ 2 0 0 Annan yta 0 0 Köldbryggor i % för SILVER och BRONS Version 2 111029 10 % 3

Solvärmelast och termiskt klimat sommar Blå Jungfrun ligger huvudsakligen i riktning mot söder väderstreck och för att undvika övertemperaturer har balkongerna utformats som solskydd vilket ska avskärma fönstren. De fönster som inte kunnat få denna lösning har istället mellanliggande persienner inmonterats. I och med fönsterglasen är utformad med olika solskyddslösningar har de olika egenskaper, vilket innebär att de har skilda g syst. För att i studien inte ska förväxla mellan fönsterglasen med varandra delas de in i följande kategorier: balkong- och persiennfönster. Simulering av balkongfönstrets g syst har svårigheten varit att utforma balkongens konstruktion. Programmet har begränsade funktioner gällande byggkonstruktionens uppbyggnad och tillägg av balkong är en av begräsningarna. Av den orsaken blir lösningen på problemet att installera en markis ovanför fönstret och anta den som en balkong. Eftersom de skiljer sig i material och tekniska egenskaper såsom transmittans, reflektion, absorption etcetera, har markisens parametrar valts med omsorg som ska försöka efterlikna balkongens funktion och egenskaper. Simulering av persiennfönstren är persiennbladen inställda att automatisk anpassa vinkel utefter infallsvinkel från solinstrålningen. Simulering av g syst skedde månadsvis. Det g syst som användes vid beräkning av solvärmelasten är medelvärdet av respektive fönsterglas som presenteras i följande Tabell 3. Tabell 3. Medelvärdet av g syst för olika kategorier av fönster Månad g syst [-] Persiennfönster g syst [-] Balkongfönster 1 0,242 0,100 2 0,198 0,077 3 0,199 0,097 4 0,188 0,121 5 0,187 0,143 6 0,182 0,154 7 0,187 0,155 8 0,182 0,134 9 0,188 0,112 10 0,196 0,084 11 0,227 0,070 12 0,255 0,064 Medelvärde 0,203 0,109 För indikatorerna solvärmelast och termiskt klimat sommar har båda erhållit indikatorbetyget BRONS och en bakomliggande orsak kan bero på solenergitransmittans (g-värde), som därmed anses vara en felkälla vid utvärdering av Blå Jungfrun. Bedömningen av indikatorerna solvärmelast 4

och termiskt klimat sommar har utgått från att använda sig av samma beräkningsmetod, som med hjälp av förhållandet mellan fönsterarean och golvarean, och fönstrets solenergitransmittans (gvärde) bedöma indikatorbetyget. Skillnaden är att för indikatorn solvärmelast beaktas även solinstrålningskoefficienten vid bedömning av rumsbetyget. Den dimensionslösa koefficienten g- värde har beräknats med hjälp av programmet Parasol och är ett program som är lätthanterligt. För att bibehålla enkelhetens skull har programmet ett begränsat gränssnitt och på grund av det fick grova antaganden göras i programmet vid dimensionering av solavskärmningen på byggnaden. Blå Jungfrun har konstruerat balkonger som ska fungera som solavskärmning för att minska solvärmelasten. Olyckligtvis finns balkong inte som tillval i Parasol utan alternativet har varit att installera en markis och ersätta den som solavskärmning vid beräkning av g-värdet. Svårigheten med att ersätta balkongen med en markis har varit att hitta en markis med snarlika materialegenskaper mellan dem. Valet avslutades med att välja den markis som släpper igenom minst ljus. Av den orsaken är det svårt att avgöra varav g-värdet är rimligt och representativt. Detta kan eventuellt ha varit en påverkande faktor för indikatorbetyget för solvärmelast och termiskt klimat sommar. 5

Termiskt klimat vintertid Den tillgängliga simuleringsfilen fungerar inte i den nya IDA ICE version och på grund av det är tvungen att skapa ny simuleringsfil, där många antaganden och förenklingar gjordes. Termiskt klimat bedöms utifrån rumsnivå vilket menas med att 20 procent av vistelserummen ska bedömas. I och med det är tidskrävande att skapa ett komplett våningsplan beslutades att modellens omfång förminskas till att enbart skapa och simulera det sämsta vistelserummet av alla på det representativa våningsplanet. Rummets utformning har sedan valt med större noggrannhet för att anpassa rummets förhållanden i verkligheten. Exempelvis luftbehandlingssystemet, väggarnas isolering, personens position i rummet följde enligt arkivdata och standard ISO 7730. Antaganden som inomhusklädsel, mänsklig aktivitet, lufthastighet, relativa luftfuktigheten i rummet följdes enligt de parametervärden som beskrivs i Miljöbyggnads Manual 2.2. Alla antaganden som har gjorts introduceras i nedanstående styckeslista och en sammanfattad tabell av värdena introduceras i Tabell 4: För inomhusklädsel, aktivitet och lufthastigheten är värdena tagen ur Miljöbyggnads manual (2014 b). Relativa luftfuktigheten antas vara 40 procent, enligt standard ISO 7730 Innertemperaturer, t a, enligt Sveby rekommenderas 21 C (Sveby, 2012). En person har placerats ut i den punkten som anses vara mest termisk obehag Uteluftflödet 0,357 l/s,m 2 till rummet Rummets golv area multipliceras med ventilationsflödet för att ta reda på vad totala flödet in till rummet blir. Det sämsta rummet anses vara lägenhet 0441, se Tabell 24 i avsnitt 9.3. Tabell 4. Parametervärden för vintertid Parameter Vinter Relativa luftfuktighet, RF 40 % lufthastighet, v Inomhusklädsel Aktivitet 0,15 [m/s] 1 clo 1,2 met Innertemperatur, t a 21 C Uteluftsflöde 0,357 l/s,m 2 Antalet personer 1 6

Simuleringsresultatet av PPD-index över vardagsrummet motsvarar 10,48 procent, det vill säga i denna vistelserum kommer 10,48 procent av de personer som befinner sig i rummet att känna inte tillfredsställda Det motsvarar indikatorbetyget SILVER och enkätundersökningar saknas också. I Figur 2 visas modellen som har skapats i IDA ICE. Figur 2. Rummet som har skapats i IDA ICE 7

Dagsljusfaktorn Bedömning av indikatorn sker via rumsnivå och det representativa våningsplanet samt de sämsta vistelserummen är densamma som tidigare fallen för beräkning vid termisk klimat sommar och solvärmelast, se Tabell 24 i avsnitt 9.3 för de sämsta vistelserummen. En förenklad modell har skapats till simuleringen av dagsljusfaktorn. Istället för att konstruera hela byggnaden har enbart det representativa våningsplanet och rummen riktad mot söderläge ritats ut på modellen eftersom de sämsta vistelserummen befinner sig på söderläge. Förutom har balkonger, dörrar och fönster valts med samma storlekar och utplacerats på samma ställe enligt ritningarna, se Figur 3. Figur 3. Simuleringsmodellen på våningsplan 4 i hus 2 När alla fysikaliska och inomhus parametrarna har valts simulerades dagsljusfaktorn över ett år. I Figur 4 illustreras dagsljusfaktorn i byggnaden över varje månad. Resultatet visar att byggnaden utsätts för likvärdigt dagsljus varje månad och det är ingen som utmärker sig. Därför valdes den första figuren i bilden. Figur 4. Simuleringsresultatet på dagsljusfaktorn över varje månad. 8