Analysrapport Ulricehamn. Trygghetsundersökningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Analysrapport Ulricehamn Trygghetsundersökningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Analys för Ulricehamns kommun 2011

2011-11-29 Vid frågor om innehållet, kontakta: Stefan Hellberg, analytiker Polisområde Älvsborg/stab Polismyndigheten i Västra Götaland Box 344 503 11 Borås 010-5658596 stefan.hellberg@polisen.se Lotta Jofjord, brottsförebyggande kommissarie Polisområde Älvsborg/stab Polismyndigheten i Västra Götaland Box 344 503 11 Borås 010-5658628 lotta.jofjord@polisen.se 1

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING...3 2 RESULTAT OCH ANALYS AV TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN I ULRICEHAMN KOMMUN...4 2.1 NEDSKRÄPNING...4 2.2 SKADEGÖRELSE...6 2.2.1 Skadegörelseproblematik i trygghetsundersökningen...6 2.2.2 Till polisen anmälda skadegörelsebrott...7 2.3 VIDARE NARKOTIKARELATERADE FRÅGOR I TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...9 2.4 PROBLEM MED TRAFIKEN...9 2.5 UTSATT FÖR VÅLD...11 2.6 TILLGREPP/STÖLD...12 2.6.1 Uppger i trygghetsundersökningen att de utsatts för stöld...12 2.6.2 Till polisen anmälda tillgreppsbrott (stöld)...13 2.7 ORO ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT...14 2.8 KÄNNER SIG TRYGG ELLER OTRYGG I SAMBAND MED UTEVISTELSE KVÄLLSTID...15 2.9 POLISEN BRYR SIG ELLER BRYR SIG INTE OM DE LOKALA PROBLEMEN...15 3 STATISTISKA KOMPLEMENT...17 4 UNGDOMAR...18 5 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN...21 6 BAKGRUND OCH SYFTE...22 6.1 BAKGRUND...22 6.1.1 Analysgrupperna...22 6.1.1.1 Centrala analysgruppen... 22 6.1.1.2 Lokala analysgruppen... 22 6.2 SYFTE...23 7 METODOLOGISK RAM OCH DATAINSAMLING...23 Referenser... 25 Övriga referenser... 25 2

1 Sammanfattning Trygghetsundersökningen 2011 1 är polisområde (PO) Älvsborgs nionde trygghetsundersökning som genomförts i samverkan med kommunerna inom polisområdet 2. Denna analysrapport syftar till att uppmärksamma eventuella förändringar i invånarnas, i Ulricehamns kommun, självskattade upplevelser kring och utsatthet av olikartade problemområden såsom våld, skadegörelse eller tillgreppsbrott. Informationskälla i sammanhanget har varit trygghetsundersökningen. Observerade resultat har värderats utifrån information inhämtad från (1) tidigare trygghetsundersökningar, (2) polisiära datasystem, och (3) Mediearkivet. Följande utveckling har registrerats: Problemupplevelsen kring nedskräpning i Ulricehamns kommun har ökat över tid, och i 2011 års trygghetsundersökning uppger 33 procent av respondenterna att de upplever att nedskräpning i närområdet är ett problem Andelen av respondenterna i Ulricehamns kommun som uppger att skadegörelse förekommer i deras närområde, och att detta är ett problem uppgår till 26 procent. Andelen som menar att de utsatts för skadegörelse är mindre än i flertalet tidigare genomförda trygghetsundersökningar. Antalet anmälningar hänförbara till skadegörelsebrott har reducerats de två senaste åren. Anmälningar som rör klotterbrott ökar tid Andelen av respondenterna i Ulricehamns kommun som menar att de upplever trafikrelaterade problem i sitt närområde uppgår till 51 procent. Problemupplevelsen som är hänförbar till trafikområdet tycks öka över tid Ett viktigt konstaterande är att våldsbrott karaktäriseras av stora mörkertal. Platser där respondenterna frekvent uppger sig ha blivit utsatta för våld är Inne i din bostad, På gata, torg, eller annan allmän plats, samt På din arbetsplats Andelen av respondenterna i Ulricehamns kommun som uppger att de utsatts för någon form av tillgreppsbrott har minskat över tid. Antalet anmälningar som rör tillgreppsbrott följer samma utveckling, och är sedermera avtagande över tid Andelen av respondenterna i Ulricehamns kommun som upplever oron inför att utsättas för brott har reducerats då 2011 års trygghetsundersökning relateras till flertalet tidigare genomförda trygghetsundersökningar (se vidare diskussion i avsnitt 2.7) I 2011 års trygghetsundersökning uppger 78 procent att de upplever trygghet vid utevistelse kvällstid i sitt närområde Andelen av respondenterna i Ulricehamns kommun som uppger att polisen bryr sig om de lokala problemen minskar över tid. Tvärtom ökar andelen som anser att polisen inte bryr sig. De avsnitt som behandlar bakgrund, syfte, och tekniska samt definitionsmässiga aspekter, finner läsaren i den avslutande delen av denna analysrapport. Upplägget motiveras av önskan att maximera användningen och tillgängligheten av föreliggande analysarbete. Den intresserade, som vill skaffa sig en bredare förståelse inför föreliggande analysrapport, rekommenderas att inleda sin läsning med kapitel 6 och 7. 1 Trygghetsundersökningen 2011: Kommunens diarienummer:??????????????? Trygghetsundersökningen 2011: Polisens diarienummer: AD-489-24492/10 2 Kommuner inom polisområde Älvsborg: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. 3

2 Resultat och analys av trygghetsundersökningen i Ulricehamn kommun Detta avsnitt behandlar områden som finns med i trygghetsundersökningen och som medborgarna i Ulricehamn kommun framhåller som: händelser eller fenomen som i stor utsträckning upplevs som ett problem eller något man har råkat ut för, till exempel ett brott ett resultat av att man i allt mindre utsträckning ser ett fenomen som ett problem eller ett område som: analysgrupperna särskilt vill belysa för polis- och kommunledning. Under vissa avsnitt som avhandlar att medborgarna utsatts för någon form av brott, och uppgett detta i trygghetsundersökningen, finns en undergrupp i dokumentet som visar motsvarande brottsområdes brottsstatistik. Informationen och diagrammen kompletteras också med resonemang runt resultatet från trygghetsundersökningen och den anmälda brottsstatistiken. I resultatdelen av denna analys kommer även rekommendationer att framföras. Viktigt att poängtera är att dessa utarbetats som ett led i dialogen mellan den centrala och den lokala analysgruppen. Detta resonemang gör sig gällande såtillvida inget annat framförs. Problemområdena nedan är strukturerade utefter ordningen i trygghetsundersökningens korstabell över Ulricehamns kommun, och har således inte något att göra med allvarlighetsgraden på problemen. 2.1 Nedskräpning I 2011 års trygghetsundersökning uppger 33 procent av respondenterna att de upplever nedskräpning i sitt närområde som ett problem. Utvecklingstendenserna kring problemupplevelsen av nedskräpning kan över tid sägas öka. För att konkretisera kan 2011 års trygghetsundersökning (33 procent) relateras till motsvarande siffror i trygghetsundersökningar genomförda åren 1999 (19 procent), 2000 (22 procent), 2003 (20 procent), 2004 (22 procent), och slutligen 2006 (23 procent). Slutsatsen kan därmed sägas vara att andelen av Ulricehamns kommuns respondenter som upplever nedskräpning i sitt närområde som ett problem har ökat över tid. Nedan framställning illustrerar den förda diskussionen. 4

Andelen som upplever nedskräpning som ett problem 35% 30% 25% Procent 20% 15% 10% 5% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 1. Visar andelen av Ulricehamns kommuns respondenter som upplever att nedskräpning i närområdet är ett problem. Över tid och i relativa tal. n=758. Den delgrupp som innehar störst andel respondenter vilka uppger att nedskräpning är ett problem är 15-19 år (52 procent). Det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uppger att nedskräpning i deras närmiljö är ett problem är Annan del (33 procent). Slutligen tenderar män i större utsträckning än kvinnor att uppleva nedskräpning som ett problem. Rekommendationer: Vad analysgrupperna erfar har det förekommit viss problematik kring återvinningsstationer i Ulricehamns kommun. De artiklar eller material som egentligen skall förpassas till soptippar ställs istället vid sidan om återvinningskärlen, och kan bli stående där en tid. Här frågar sig analysgrupperna om den privata part som ansvarar för sophanteringen i Ulricehamns kommun fullgör sitt uppdrag. Genom att granska upphandlingsdokument kan det kartläggas vilket ansvar som åligger den privata parten, samt huruvida uppdraget sköts korrekt. En av polisens roller i det nedskräpningsstävjande arbetet skulle kunna vara att ge kommunens medborgare ekonomiska incitament att inte skräpa ner, det vill säga att i högre grad tilldela nedskräpande individer böter. Att genomföra kontroller och särskilda insatser i områden där nedskräpningsproblematiken är särskilt utmärkande skulle även dessa kunna bidra till att hämma den negativa nedskräpningstendensen. Analysgrupperna anser vidare att det bör finnas tillgång till papperskorgar vid platser där många människor är i rörelse, samt att det bör finnas papperskorgar att tillgå för hundägare. 5

2.2 Skadegörelse 2.2.1 Skadegörelseproblematik i trygghetsundersökningen Först kan det sägas att 26 procent av respondenterna i Ulricehamns kommun uppger att skadegörelse förekommer i deras närområde, och att de anser detta vara ett problem. Relaterat till föregående trygghetsundersökningar föreligger det ingen statistiskt säkerställd förändring. I 2011 års trygghetsundersökning uppger 4 procent av Ulricehamns kommuns respondenter att de anser att skadegörelse förekommer i deras närområde, och att det är ett stort problem. I relation till motsvarande andel i 2008 års trygghetsundersökning (8 procent) har det skett en reducering om 4 procentenheter. Det bör dock poängteras att den i 2011 års trygghetsundersökning registrerade problemupplevelse av skadegörelse (4 procent) är i linje med tidigare genomförda trygghetsundersökningar, med undantag för 2008 års trygghetsundersökning. Nedan diagram illustrerar denna diskussion. Andelen som upplever skadegörelse som ett stort problem 9% 8% 7% 6% Procent 5% 4% 3% 2% 1% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 2. Andelen av Ulricehamns kommuns respondenter som upplever skadegörelse i deras närområde som ett stort problem. Över tid och i relativa tal. n=722. Delgruppen som innehar högst andel respondenter, med avseende på ålder, vilka anser skadegörelse vara ett problem är 20-29 år (37 procent). Det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uppger att skadegörelse i deras närmiljö är ett problem är Ulricehamns tätort (31 procent). Vidare tenderar kvinnor i större utsträckning än män att uppleva skadegörelse i närområdet som ett stort problem. Nu skall fokus riktas på de respondenter som uppger att de blivit utsatta för skadegörelse. I 2011 års trygghetsundersökning uppger drygt 6 procent att de blivit utsatta för skadegörelse de senaste 12 månaderna. Andelen har reducerats då den relateras till motsvarande andel i trygghetsundersökningar genomförda åren 1999 (11 procent), 2000 (11 procent), och slutligen 2004 (12 procent). 6

Självrapporterad utsatthet för skadegörelse 14% 12% 10% Procent 8% 6% 4% 2% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 3. Illustrerar utvecklingen av självrapporterad utsatthet för stöld över tid i Ulricehamns kommun. I relativa tal. n=777. Delgruppen som innehar högst andel respondenter vilka uppger att de utsatts för skadegörelse är 20-29 år (11 procent). Det geografiska område som innehåller störst andel av skadegörelseutsatta respondenter är Ulricehamns tätort (7 procent). De platser, samt övriga omständigheter, som frekvent anges som skadegörelsedrabbade är På er bil när den befunnit sig i annat område än där du bor (30 procent), Annan skadegörelse de senaste 12 månaderna (på arbetet, under resa eller annat) (29 procent), samt På er bil när den befunnit sig i området där du bor (21 procent). Vidare uppger en högre andel av männen, än kvinnorna, att de utsatts för skadegörelse i någon form. 2.2.2 Till polisen anmälda skadegörelsebrott Nedan framställning blottlägger hur den potentiella trenden rörande antalet anmälningar av skadegörelserelaterade brott ser ut. 7

Antal anmälningar rörande skadegörelse och klotter 250 200 Antal 150 100 Skadegörelse Klotter 50 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 tal Diagram 4. Beskriver utvecklingen kring antalet anmälningar rörande skadegörelse och klotter i Ulricehamns kommun, över tid och i absoluta tal. Av diagrammet ovan framgår det att antalet anmälningar rörande skadegörelse har reducerats de två senaste åren. Dessförinnan uppvisar utvecklingskurvan en del fluktuationer, och en svagt ökande trend låter sig skönjas. Men som tidigare konstaterats, det föreligger en reducering i antalet anmälningar de två senaste åren. Anmälningar som kan härledas till klotter uppvisar en ökande trend över tid, även under de två senaste åren då övriga skadegörelserelaterade anmälningar har reducerats. En möjlig förklaringsansats till att klotteranmälningarna ökat över tid går att finna i det faktum att en individ, under 2009 och 2010, gjorde sig skyldig till klotterrelaterad skadegörelse på platser runt om i Ulricehamn. Kostnaden för den orsakade skadegörelsen uppskattades till drygt 500 000 kr 3. I ett samhälle med Ulricehamns befolkningsunderlag kan ovan händelseförlopp komma att tydligt påverka medborgarnas uppfattning kring ett problemområde. Rekommendationer: Först och främst rekommenderar analysgrupperna att de åtaganden som återfinns i 2010 års samverkansöverenskommelsen mellan polis och kommun skall stå fast, och att de framsteg som gjorts skall vidmakthållas. Samtidigt skall arbetet präglas av en förbättringsvilja. Ett viktigt steg i detta arbete är att det avtal som finns verkligen förankras, både i de polisiära som kommunala leden. Skolan är en arena där preventivt arbete skulle kunna genomföras, och detta genom att försöka medvetandegöra konsekvenserna av klotter och skadegörelse. När konsekvenserna av klotter och skadegörelse skall förmedlas till ungdomar kan det vara klokt att konkretisera och exemplifiera i termer som ligger ungdomarna själva 3 Pålsson, O. (2011-02-05), Klottrade för en halv miljon, s. 20, Borås Tidning. 8

nära. Det kan vara svårt att nå fram om enkom argument rörande abstrakta samhällsekonomiska konsekvenser av skadegörelse förs fram. 2.3 Vidare narkotikarelaterade frågor i trygghetsundersökningen Diskussionen runt narkotikarelaterade problem är i sig så pass komplex att analysgruppen väljer att inte göra några uttalanden relaterade till detta ämne i trygghetsundersökningen. Analysgruppen problematiserar denna frågas komplexitet utifrån att den enskilda medborgaren kan ha svårt att avgöra om en person missbrukar narkotika, alkohol eller använder sig av läkemedel eller liknande som gör att personen upplevs som en missbrukare. När det gäller uppgifter om narkotikarelaterade brott i polisens anmälningssystem, RAR 4, är även det förenat med viss komplexitet. I stort sett alla narkotikarelaterade brott som uppdagas av polisen är så kallade spaningsrelaterade brott och ingripandebrott 5. Detta innebär i stora drag att ju fler insatser och mer resurser vi lägger på narkotikarelaterade problem, desto fler anmälningar relaterade till narkotika upprättas i polisens anmälningssystem. 2.4 Problem med trafiken I 2011 års trygghetsundersökning uppger 23 procent av Ulricehamns kommuns respondenter att de upplever stora problem med trafikrelaterade företeelser. Relateras denna siffra till samtliga föregående års trygghetsundersökningar, undantaget 1999 års trygghetsundersökning, kan vi tala om att problemupplevelsen av trafikrelaterade företeelser i Ulricehamns kommun har ökat över tid. Nedan framställning tydliggör detta resonemang. 4 RAR: Rationell anmälansrutin polisens anmälningssystem. 5 Ingripandebrott: egeninitierade insatser och planerade insatser från polisens sida. 9

Andelen som upplever stora problem med trafiken 25% 20% Procent 15% 10% 5% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 5. Andelen som uppger att olika trafikrelaterade företeelser är ett stort problem. Över tid och i relativa tal. n=750. Även då den totala problemupplevelsen 6 beaktas kan vi tala om en ökad upplevelse av trafikrelaterade företeelser. I 2011 års trygghetsundersökning uppger 51 procent av respondenterna att de upplever olika företeelser inom trafikområdet som problematiska. I trygghetsundersökningar genomförda åren 2003, 2004 och 2006 uppgår motsvarande andel till 37, 42 och 42 procent. Mellan dessa årtal är det därmed tal om en ökning om 14 respektive 9 procentenheter. Ålderskategorin som innehar högst andel respondenter vilka upplever förekomsten av trafikproblem i deras närområde är 30-44 år (56 procent). Det geografiska område som innehar högst andel respondenter vilka uttrycker ovan diskuterade åsikt är Gällstad (59 procent). Kvinnor uttrycker i större utsträckning än män att de upplever trafikproblem. Ett trafikområde där respondenternas problemupplevelse har ökat, då 2011 års trygghetsundersökning (39 procent) jämförs med trygghetsundersökningar genomförda åren 1999 (22 procent), 2000 (27 procent), och 2003 (26 procent) är Tung trafik/buller. Mellan åren 2011 och 1999 har problemupplevelsen ökat med 17 procentenheter. Ytterligare ett trafikområde där problemupplevelsen ökat är att Bilarna kör för fort. Här föreligger en ökning om 15 procentenheter då 2011 års trygghetsundersökning (86 procent) relateras till 2006 års trygghetsundersökning (71 procent). Slutligen har andelen som upplever att Buskörning med moped/mc som ett problem ökar då 2011 års trygghetsundersökning (36 procent) relateras till 6 Totala problemupplevelsen: summering av andelen respondenter som angivit Stort problem och Litet problem. 10

trygghetsundersökningar genomförda åren 1999 (18 procent), 2000 (17 procent), och 2003 (19 procent). Problemupplevelsen kring Buskörning med moped/mc som registrerats i trygghetsundersökningar genomförda åren 2006 (42 procent) och 2008 (43 procent) överstiger motsvarande problemupplevelse i 2011 års trygghetsundersökning (36 procent). Trots detta går det inte att uttala sig om en minskad problemupplevelse eftersom förändringen inte kunnat statistiskt säkerställas. Utifrån Mediearkivet går det finna information gällande medborgarförslag vars innehåll inriktats mot trafikområdet. Exempel på ämnen som behandlas i dessa medborgarförslag är bättre trafiksäkerhet kring Montessoriskolan på Lindängsvägen 7. Boende i södra Ulricehamn önskar även att det skall genomföras trafikmätningar för att bekräfta den av boende påtalade intensifiering som skett med avseende på buller och fortkörning 8. Rekommendationer: Först och främst rekommenderas det till kommunen att arbeta för att de trafikföreskrifter som existerar kring Tre rosors väg efterlevs. Genom information skulle målgruppen, i detta fall förarna, delges vilken effekt och påverkan en oaktsam körstil kan generera på den omgivande miljön. Denna rekommendation motiveras ytterst av de skolor som är belägna inom detta område. Vad det gäller rekommendationer riktade till polisen anser analysgrupperna det eftersträvansvärt att den lokala polisen och trafikenheten inom LOP 9 i högre grad skulle kunna bedriva samverkan kring kontroller och övervakning. 2.5 Utsatt för våld Med anledning av det låga antal respondenter runt frågor gällande utsattheten för våld, gör analysgruppen inga djupare analyser med utlåtanden gällande dessa frågor inom trygghetsundersökningen. En viktig förförståelse är att våldsbrott kan sägas karaktäriseras av stora mörkertal, vilket ytterligare försvårar möjligheterna att kommentera och dra slutsatser kring våld och dess komplexa dynamik 10. Nedan beskrivs endast kortfattat vad som varit anmärkningsvärt runt denna punkt. Den ålderskategori som innehar högst andel av respondenter, vilka uppger att de blivit utsatta för våld som gett smärta, är delgruppen 20-29 år (6 procent). Fortsättningsvis kan det nämnas att de våldsdrabbade respondenterna uppger att platsen för våldshandlingen antingen varit Inne i din bostad (47 procent), På gata, torg, eller annan allmän plats (29 procent), samt På din arbetsplats (24 procent). Män och kvinnor drabbas enligt 2011 års trygghetsundersökning i lika stor utsträckning av våld, och det geografiska område som i störst utsträckning innehåller personer som utsatts för våld är Ulricehamns tätort. 7 Rosenberg, A. (2011-06-16), Medborgare önskar bättre trafiksäkerhet vid Montessori, s. 4, Ulricehamns Tidning. 8 Seldevall, C. (2010-03-25), Boende vill ha bättre trafikmiljö, s. 23, Ulricehamns Tidning. 9 LOP: Länsordningspolisen. 10 Sarnecki, J. (2009) Introduktion till kriminologi 11

Rekommendationer: Först och främst vill analysgrupperna rekommendera en utökad samverkan mellan polis och kvinnofridsgruppen. Detta på basis av hur utsattheten för våld ser ut bland respondenterna i 2011 års trygghetsundersökning i Ulricehamns kommun, där män och kvinnor drabbas i lika utsträckning av våld. Polisen rekommenderas även att bedriva ett fortsatt närvaro- och synlighetsarbete inom de områden som kan betraktas som riskområden, med avseende på utsatthet för våld. Exempel på ett sådant riskområde är krogmiljön, där god samverkan mellan polis, kommun och krögare är önskvärd för att effektivt kunna arbeta våldsförebyggande. Krogtillsyn, direktförverkande och projekt för att stoppa langningen är andra metoder som kan användas i det våldsstävjande arbetet. 2.6 Tillgrepp/stöld 2.6.1 Uppger i trygghetsundersökningen att de utsatts för stöld I 2011 års trygghetsundersökning uppger 7 procent av Ulricehamns kommuns respondenter att de blivit utsatta för stöld de senaste 12 månaderna. Andelen som uppger att de utsatts för stöld har reducerats då 2011 års trygghetsundersökning relateras till tidigare genomförda trygghetsundersökningar åren 1999 (19 procent), 2000 (18 procent), 2004 (14 procent), och 2005 (14 procent). Nedan framställning syftar till att tydliggöra den diskuterade utvecklingen. Självrapporterad utsatthet för stöld 20% 18% 16% 14% Procent 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 6. Illustrerar Ulricehamns kommuns respondenters självrapporterade utsattheten för stöld. Över tid och i relativa tal. n=782. Den självrapporterade utsattheten för stöld är i Ulricehamns kommun avtagande över tid. 12

Vilka omständigheter karaktäriserar de situationer där respondenterna uppger att de utsatts för stöld? De svarsalternativ som anges mest frekvens av de stölddrabbade är: På vinden, i källaren, i garage eller annat förvaringsutrymme som tillhör bostaden (33 procent), Annan stöld de senaste 12 månaderna (på arbetet, på resa eller annat) (24 procent), samt Av cykel, moped, mc eller delar av dessa i området där du bor (17 procent). De delgrupper som innehar högst andel av stölddrabbade respondenter är 15-19 år samt 70+ år (9 procent vardera). Det geografiska område som innehåller störst andel av självrapporterade stölddrabbade respondenter är Ulricehamns tätort (8 procent). Män uppger i större utsträckning, än kvinnor, att de utsatts för stöld. 2.6.2 Till polisen anmälda tillgreppsbrott (stöld) Ur nedan framställan framgår det att antalet anmälda tillgreppsrelaterade brott i Ulricehamns kommun tycks uppvisa en nedåtgående trend över tid. Denna trend gör sig även gällande då biltillgrepp 11 granskas. I framställningen nedan har även brottsområdet bostadsinbrott 12 inkorporerats, och till skillnad från kategoriseringarna tillgrepp och bilangrepp uppvisar bostadsinbrott ingen nedåtgående trend. Anmälningar hänförbara detta brottsområde tycks istället förhålla sig på en relativt konstant och jämn nivå över tid. Antal anmälda tillgrepp 1600 1400 1200 Antal 1000 800 600 Tillgrepp Bilangrepp Bostadsinbrott 400 200 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 tal Diagram 7. Illustrerar hur antalet anmälda tillgreppsbrott har utvecklats över tid i Ulricehamns kommun, i absoluta tal. I likhet med utvecklingstrenden gällande den självrapporterade utsattheten för stöld 13 är antalet anmälda tillgreppsbrott i Ulricehamns kommun avtagande. 11 Försök till och fullbordat biltillgrepp, samt stöld ur eller från motordrivet fordon, släpvagn och husvagn. 12 Fullbordat inbrott i villa/radhus, och fullbordat inbrott i lägenhet. 13 Återfinns i diagram 6. 13

Rekommendationer: Analysgrupperna vill här rekommendera polisen att fortsätta föra en dialog med Gällstadsbygdens företagarförening. Tillsammans skulle dessa parter kunna problematisera och diskutera tillvägagångssätt som syftar till att stävja utsattheten för tillgrepp på lång sikt. Det rekommenderas även den lokala polisen, eller lämplig kommunal enhet, att tillgodose seniorföreningen Oasen med informationsmaterial som rör tillgreppsbrott och hur utsattheten för tillgrepp kan minimeras. Informationsmaterial skulle även kunna erbjudas allmänheten, och delas ut på strategiskt valda platser där många människor är i rörelse samtidigt, som exempelvis under julhandeln. Ytterligare rekommendation riktar sig till ett fortsatt arbete kring grannsamverkan, eftersom grannsamverkansmetodik kan verka hämmande på tillgreppsbrott. 2.7 Oro att utsättas för brott Oron att utsättas för brott har i Ulricehamns kommun minskat med dryga 10 procentenheter då 2011 års trygghetsundersökning (60 procent) relateras till trygghetsundersökningar genomförda åren 1999 (70 procent), 2000 (70 procent), samt 2003 (68 procent). Den åldersgrupp som innehåller högst andel respondenter som har upplevt oro för inbrott i den egna bostaden är 30-44 år (61 procent). Åldersgruppen som innehar högst andel respondenter vilka upplever oro inför att utsättas för inbrott i förråd, källare, vindsutrymme eller garage är 45-59 år (57 procent). Vidare är det åldersgruppen 20-29 år (52 procent) som innehar högst andel respondenter vilka oroat sig för att deras diverse fortskaffningsmedel skall utsättas för stöld eller skadegörelse. Samma åldersgrupp innehar även den högsta andelen respondenter, vilka oroat sig för överfall eller misshandel (27 procent). Åldersgruppen som totalt sett innehar högst andel oroliga respondenter är 45-59 år (70 procent). Kvinnor uttrycker i större utsträckning än män oro för att utsättas för brott i 2011 års trygghetsundersökning. De geografiska områden som innehåller högst andel av oroliga respondenter är Ulricehamns tätort och Gällstad (61 procent vardera). Den centrala analysgruppen vill även uppmärksamma de problemområde där respondenternas upplevda oro över tid har reducerats i högst utsträckning: Att din bil, mc, moped eller cykel skall utsättas för stöld eller skadegörelse om den är parkerad i området där du bor och Bli utsatt för inbrott i förråd, källare, vindsutrymme eller garage. Över tid har andelen som upplever oro för att utsättas för det förstnämnda brottsområdet reducerats med 19 procentenheter, från 61 procent (1999) till 42 procent (2011). Andelen som upplevt oro inför att utsättas för inbrott i förråd, källare, vindsutrymme eller garage har reducerats med 12 procentenheter, från 56 procent (1999) till 44 procent (2011). Rekommendationer: Analysgrupperna anser här att polis och kommun skall sträva efter att vidmakthålla de goda nivåer av minskad oro och trygghet som respondenterna i Ulricehamns 14

kommun överlag uppvisar. Vidare rekommendation är att kommunen skulle kunna sträva efter att skapa trygga och säkra gångvägar, och cykelbanor, med hjälp av ökad belysning. 2.8 Känner sig trygg eller otrygg i samband med utevistelse kvällstid I 2011 års trygghetsundersökning uppger 78 procent av respondenterna i Ulricehamns kommun att de känner sig trygga i samband med utevistelse i sitt närområde under kvällstid. Relateras denna till procentsats till motsvarande siffra i 2000 års trygghetsundersökning (71 procent) kan andelen som upplever trygghet sägas ha ökat med 7 procentenheter. Vad det gäller andelen som uppger att de upplever otrygghet inför ovan diskuterade situation uppgår denna i 2011 års trygghetsundersökning till 10 procent. Några statistiskt säkerställda förändringar, gentemot föregående trygghetsundersökningar, har inte kunnat konstateras. Trygghetsundersökningens utformning inbjuder de respondenter som uppger att de känner sig otrygga att, i ett öppet svarsalternativ, närmare specificera den direkta anledningen till den upplevda otryggheten. Respondenterna i Ulricehamns kommun har angivit Mörkrädd (18 procent), Allmänt otrygg (14 procent), samt Annat (12 procent) som anledningar till sin upplevda otrygghet. Den högsta andelen otrygga respondenter återfinns inom ålderskategorin 15-19 år (23 procent), medan den högsta andelen trygga respondenter går att finna i delgruppen 30-44 år (91 procent). Kvinnor upplever i större utsträckning än män otrygghet inför den aktuella problemsituationen. Det geografiska område som innehåller högst andel av trygga respondenter är Annan del (82 procent), och motsvarande geografiskt område rörande otrygghet är Ulricehamns tätort (14 procent). Rekommendationer: Se diskussionen i rekommendationerna tillhörande avsnitt 2.7. 2.9 Polisen bryr sig eller bryr sig inte om de lokala problemen Ulricehamns kommuns invånare upplever i allt mindre grad att polisen bryr sig om de lokala problemen. Den senaste 12-årsperioden har andelen som anser att polisen bryr sig reducerats från 45 procent (1999) till 31 procent (2011). Således handlar det om en nedgång på 14 procentenheter. 15

Vi kan skönja en omvänd utveckling kring uppfattningen att polisen inte bryr sig. I 1999 års trygghetsundersökning uppger 12 procent av Ulricehamns kommuns respondenter att de anser att polisen inte bryr sig. Motsvarande siffra i 2011 års trygghetsundersökning är 22 procent. Därmed har andelen som anser att polisen inte bryr sig ökat med 10 procentenheter under denna period. Resonemanget som förts ovan tydliggörs i diagrammet nedan. Andelen som anser att polisen bryr sig eller inte bryr sig 60% 50% 40% Procent 30% 20% Polisen bryr sig Polisen bryr sig inte 10% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 8. Andelen av respondenterna i Ulricehamns kommun som anser att polisen bryr sig, eller inte bryr sig, över tid. I relativa tal. n=733. Den delgrupp som innehåller högst andel svaranden vilka anser att polisen bryr sig är 15-19 år (45 procent). Åldersgruppen som istället innehar störst andel av individer som anser att polisen inte bryr sig är 30-44 år (32 procent). Män och kvinnor uttrycker i lika stor utsträckning att polisen bryr sig, och män uttrycker i större utsträckning än kvinnor att polisen inte bryr sig. Det geografiska område som innehåller störst andel av respondenter med uppfattningen att polisen inte bryr sig är Annan del (24 procent). Granskar vi vilket geografiskt område där respondenterna är av motsatt uppfattning, det vill säga att polisen bryr sig, finner vi detta vara Gällstad (42 procent). Viktigt att poängtera är att andelen av Ulricehamns kommuns respondenter som valt alternativet Vet ej uppgår till 47 procent. Rekommendationer: Rörande detta problemområde kan det först konstateras att polisen måste bli bättre på att nyttja både traditionella, och sociala, mediekanaler för att på ett fullgott vis förmedla till omvärlden när polisiära insatser genererar samhällsnyttiga resultat. En viktig aspekt att kommunicera till det omgivande samhället är händelsekedjan från brottsanmälan till fällande dom, det vill säga när det går att uppvisa att individens 16

anmälan har resulterat i en positiv utgång för både polis och målsägande. Även strategier som polisen nyttjar bör förmedlas till det omgivande samhället. Slutsatsen är att den lokala polisen måste få ökad exponering i medierna. Analysgrupperna reflekterar även över den kommunikationsstrategi som polisen nyttjar då brottsoffer meddelas om ärendeavskrivning. Om beslutsprocessen kompletteras, så att även muntlig kommunikation ingår, skulle detta kunna verka för att insikt och förståelse inför den polisiära arbetsgången skapas. Troligen värderar den brottsutsatta individen en i högre grad interagerande kommunikationsstrategi. Polisens ingripandeverksamhet bör även karaktäriseras och vägledas av nyckelord som synlighet och närvaro. 3 Statistiska komplement Detta avsnitt avhandlar ytterligare brottsstatistik som hämtats ur polisens anmälningssystem, RAR. Denna information redovisas som ett komplement till trygghetsundersökningen och diskussionerna ovan. Nedan framställning tydliggör den nedåtgående trenden kring antalet anmälda brott i Ulricehamns kommun. Antal anmälda brott Ulricehamns kommun 2500 2215 2000 1500 1785 1665 1795 1568 1561 1621 1416 1583 1690 1463 1529 1000 500 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 9. Illustrerar antalet anmälda brott i Ulricehamns kommun över tid. I absoluta tal. 17

4 Ungdomar Följande avsnitt avhandlar information relaterad till ungdomar. Informationen är hämtad från CAN:s 14 drogvaneundersökning 2010 och polisens anmälningssystem, RAR. Inom kriminologisk forskning är ungdomsåren viktiga ur ett brottsperspektiv, och med anledning av detta redovisas vissa uppgifter kopplade till ungdomar separat under denna punkt. Det stora flertalet av alla ungdomar begår någon form av kriminalitet vid något tillfälle. 15 De flesta fastnar inte i någon långvarig kriminell karriär utan återgår till att bli skötsamma medborgare när de går in i vuxenlivet 16. Just för att ungdomsåren är en brottsaktiv period i en människas liv blir också denna aspekt extra intressant ur ett polisiärt och kommunalt perspektiv. I CAN:s drogvaneundersökning 2010 uppger ungdomar i årskurs 9 i Ulricehamns kommun: att 73 procent av pojkarna är alkoholkonsumenter 17 att 75 procent av flickorna är alkoholkonsumenter att 25 procent av pojkarna är intensivkonsumenter 18 av alkohol att 27 procent av flickorna är intensivkonsumenter av alkohol att pojkarnas årskonsumtion av alkohol är större än flickornas (räknat i liter) att 52 procent av pojkarna och 51 procent av flickorna uppger att det hänt att de blivit bjudna på alkohol i hemmet av sina föräldrar att 19 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna röker ibland eller dagligen (försäljning till ungdomar under 18 är trots allt kriminaliserat!) att 10 procent av pojkarna uppger att de snusar varje dag att 3 procent av de svarande ungdomarna i Ulricehamns kommun har någon gång använt narkotika att 5 procent av pojkarna någon gång har använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp, utan recept att 6 procent av flickorna någon gång har använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp, med recept att 6 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna någon gång tagit läkemedel tillsammans med alkohol Framställningen nedan påvisar hur utvecklingen ser ut kring antalet brott som utförts av 18-åringar och yngre, samt antalet gärningsmän som är 18 år och yngre. Med avseende på antalet gärningsmän som är 18 år och yngre kan inte klar trend utveckling skönjas. 14 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 15 Estrada, F. & Flyghed, J. (Red.) (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten. 16 Ibid. 17 Enligt CAN klassificeras en individ som alkoholkonsument om vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker ett glas öl (gäller ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. 18 Enligt CAN en individ som någon gång i månaden, eller oftare: vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddryck eller sex burkar folköl eller en halv halvflaska starksprit (18 cl). 18

Brott utförda av ungdomar 18 år och yngre 120 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal gm 53 54 44 54 45 32 39 63 52 42 39 42 Antal brott 85 94 84 73 52 41 66 114 66 73 67 53 2010 Diagram 10. Framställningen illustrerar antalet brott som utförts av gärningsmän so är 18 år och yngre, samt antalet gärningsmän som är 18 år och yngre i Ulricehamns kommun. Över tid och i absoluta tal. Därav har ytterligare en framställning konstruerats, i denna har en trendlinje infogats. Antal gärningsmän 70 60 50 Antal 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 tal Diagram 11. Illustrerar utvecklingen kring antalet gärningsmän som är 18 år och yngre i Ulricehamn kommun. Trendlinje har infogats, denna baseras på utvecklingen kring antal gm som redovisas i diagrammet. Över tid och i absoluta tal. 19

I ovan framställning tydliggörs det faktum att antalet gärningsmän, som är 18 år och yngre, tenderar att minska över tid. Vad det rör antalet brott, där gärningsmannen varit 18 år och yngre, så framgår inte entydig bild ur diagram 10. Trenden tycks vara avtagande, och med syftet att blottlägga den föreliggande trendutvecklingen presenteras nedan diagram. Ungdomsbrott Ulricehamns kommun 120 114 100 85 94 84 80 60 73 52 63 57 73 67 53 40 41 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 12. Illustrerar antalet ungdomsbrott i Ulricehamn kommun över tid, i absoluta tal. Trenden gällande ungdomsbrott, där gärningsmannen är 18 år och yngre, tycks avtagande över tid i Ulricehamns kommun. Detsamma tycks gälla trenden rörande totala antalet anmälda brott, och gärningsmän som är 18 år och yngre. Brottstyperna som de brottsaktiva ungdomarna utför redovisas enligt nedan. Mest frekvent utförda brottshandlingar är stöldrelaterade, som i relativa tal utgör 34 procent av samtliga begångna brottshandlingar. 20

Utvalda brottstyper unga gm år 2010 Narkotika 4% Skadeg., klotter 17% Våld 30% Stöld 34% Hot ofred. 15% Diagram 13. Framställningen som illustrerar vilka brottstyperna som de brottsaktiva ungdomarna utför. 5 Samverkansöverenskommelsen Samverkansöverenskommelsen är ett resultat av en metodutveckling genomförd av Sveriges kommuner och landsting, Rikspolisstyrelsen och det nationella Brottsförebyggande rådet. Ulricehamns kommun och polisen inom polisområde Älvsborg upprättade under 2010 en överenskommelse om att samverka utifrån några prioriterade samverkansområden. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Ulricehamns kommun och polisen inom polisområde Älvsborg, Polismyndigheten i Västra Götaland. Målsättningen med detta samarbete är att minska brottsligheten och öka tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen. I samverkansöverenskommelsen mellan Ulricehamns kommun och polisen i polisområde Älvsborg prioriteras följande samverkansområden: Trafiksäkerhet (förebygga trafikolyckor och förhindra buskörning med bl.a. mopeder) Skadegörelse och anlagda bränder Tillgreppsbrott Trygghet i offentlig miljö Runt dessa prioriterade samverkansområden uppsattes ett antal mål där kommunen har vissa utpekade åtgärdsområden, och polisen vissa utpekade åtgärdsområden, som kontinuerligt skall följas upp och eventuellt revideras. 21

6 Bakgrund och syfte 6.1 Bakgrund Inom PO Älvsborg har det mellan åren 1999-2011 genomförts nio trygghetsundersökningar, vilkas resultat främst kommit att användas av personal verksamma med brottförebyggande arbete. Undersökningarna har även nyttjats av personal som återfinns inom polisiärt och kommunalt ledningsarbete. Trygghetsundersökningen tar stora ekonomiska resurser i anspråk, polisledningen har därför önskat en utvärdering som behandlar hur materialet från trygghetsundersökningarna har använts, och hur det skulle kunna användas i framtiden. Slutsatsen utifrån denna utvärdering 19 indikerar att trygghetsundersökningens resultat inte tillvaratagits på ett tillfredsställande vis. För att på ett mer fullgott vis ta vara på den information och kunskap som trygghetsundersökningen kan generera har det upprättats en centralt lokaliserad analysgrupp. Även lokala analysgrupper, på kommunnivå, har upprättats. Personerna som ingår i både den centrala analysgruppen och de lokala analysgrupperna är sakkunniga som handplockats från polisen, kommunerna samt en student från Göteborgs universitet. 6.1.1 Analysgrupperna Analysgrupperna är uppdelade i en central analysgrupp och tio lokala analysgrupper, en i varje kommun. 6.1.1.1 Centrala analysgruppen Den centrala analysgruppen utgörs av en brottsförebyggande kommissarie, en brottsanalytiker, en pensionerad polis med stor erfarenhet av hantering av polisdatabaser, samt en student som för närvarande studerar vid mastersprogrammet i offentlig förvaltning. Samma student har sedan tidigare erhållit en kandidatexamen inom samma akademiska område. Den centrala analysgruppens arbetsgång kommer att ordnas utefter följande princip. Trygghetsundersökningens resultat kommer att granskas på ett övergripande plan, respektive kommun för sig. Jämförelser med tidigare trygghetsundersökningar kommer att göras, och särskilt fokus riktas därefter kring resultat som utmärker sig, både i negativ och positiv bemärkelse. Information skall sedan inhämtas från polisens egna datasystem, relevanta lokala undersökningar, samt ytterligare externa databaser. Slutligen skall denna samlade information jämföras med uppgifter från trygghetsundersökningen. Övriga metodologiska spörsmål kommer att diskuteras i nästkommande metodavsnitt. 6.1.1.2 Lokala analysgruppen Lokala analysgruppen består av någon representant eller representanter från kommunen och den lokala polisen. Även hela, eller delar av, den centrala analysgruppen kommer att ingå i respektive kommuns lokala analysgrupp. Uppgiften 19 Hellberg, S. (2010) Utvärdering av trygghetsmätningarna. 22

som ålagts denna arbetsgrupp är främst av kompletterande karaktär, där dessa kan bidra med en lokalt förankrad problembild som kan verka vitaliserande för den centrala analysgruppens arbete. 6.2 Syfte Det övergripande syftet med polisverksamhet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. I arbetet mot detta övergripande mål skall Polismyndigheten i Västra Götaland utgå från ett medborgarperspektiv 20. Därför är polisens arbete beroende av information som rör medborgarnas syn på trygghet och även hur de upplever sin omgivning. En viktig komponent i att förvärva denna information kan vara trygghetsundersökningen, som kan delge medborgarnas syn på den egna upplevda tryggheten, synen på sitt närområde, samt de egna levnadsvillkoren 21. Inom ramen för föreliggande analysarbete kan följande konstateras. Analysarbetets syfte är att erhållna resultat från genomförd trygghetsundersökning skall handhas på ett i högre grad effektivare och mer kvalitativt sätt, och i slutändan underbygga djupgående och kompletta kommunspecifika analyser. Det handlar därmed om att dra nytta av den värdefulla kunskap som trygghetsundersökningen kan ge. Analysarbetet kan även komma att påverka de mellan respektive kommun och polis upprättade samverkansöverenskommelserna. 7 Metodologisk ram och datainsamling Inför föreliggande analytiska arbete har material inhämtats via: Trygghetsundersökningar, genomförda mellan 1999-2011 CAN Mediearkivet polisens interna databaser, såsom RAR och STORM 22. Analysarbetet tar sin utgångspunkt i bearbetning av statistisk data, vilken hämtas från resultatet av den standardiserade trygghetsundersökningen. Detta tillvägagångssätt indikerar att analysarbetets metodologiska ramverk är av kvantitativ karaktär. Metodiken innebär att analysarbetet koncentreras kring mätbara indikatorer, vilket både möjliggör jämförelser över tid och mellan andra analytiska ramverk 23. Ett huvuddrag i föreliggande analysarbete är ett jämförande perspektiv, där observerade förändringar kring trygghetsundersökningens resultat särskilt skall granskas. Den statistiskt grundade analysen kommer även att kompletteras och förädlas med kvalitativt inhämtad information från de lokala analysgrupperna. Därav kan det analytiska arbetet sägas kombinera en kvantitativ grund med kompletterande kvalitativt underlag. Ett sådant förhållningssätt har flertalet fördelar. Bland annat kan olika aspekter av ett fenomen belysas, vilket verkar för att en mer djupgående analys 20 Internetkälla: https://intrapolis.polisen.se/yoa561_97_631/sv/om-polisen/min-myndighet/vastra- Gotaland/Polismyndigheten-i-Vastra-Gotaland/Mal/ 21 Hellberg, S. (2010), s. 15, Utvärdering av trygghetsmätningarna. 22 System for tasking and operational resource management är polisens IT-system för att hantera alla inkommande händelser. Alla uppdrag polisen får via 112, 11414, via polisstationerna eller initierade av den enskilde polismannen registreras i STORM. Detta gör att man i efterhand kan följa ett ärende, även om händelsen inte leder till en misstanke om brott. 23 Bryman, A. (2008), Social Research Methods. 23

kan genomföras 24. Samtidigt kan flera möjliga förklaringsvariabler bakom ett fenomen åskådliggöras, vilket potentiellt enkom kvantitativ data inte skulle kunna åstadkomma 25. När statistiska analyser används är en vanligt förekommande frågeställning huruvida en förändring är signifikant, det vill säga statistiskt säkerställd. Den centrala analysgruppen har i denna fråga beslutat att i största möjliga mån endast redovisa resultat som är statistiskt säkerställda, vilket mer konkret innebär att resultat som redovisas är statistiskt säkerställt, om inget annat anges. I de fall då den centrala analysgruppen presenterar resultat som inte kan anses vara statistiskt säkerställt kommer detta att framställas tydligt och direkt. Den centrala analysgruppen vill även uppmärksamma läsaren på föreliggande analysrapports bruk och innebörd av problem, stort problem, och litet problem. I de fall där analysgruppen använder problem innebär detta att trygghetsundersökningens alternativ stort problem och litet problem har summerats. Detta med syfte att skapa en heltäckande bild av i vilken utsträckning som respondenterna anser ett område eller en händelse vara problematiskt. Så vidare inget annat anges, och analysgruppens framställan eller diskussion rör problem, så är det ovan resonemang som gör sig gällande. Är det så att stort problem eller litet problem står i centrum för en diskussion refererar dessa enkom till respektive svarsalternativ i trygghetsundersökningen. Totalt gjordes 14 051 postala utskick till målpopulationen som bestod av personer i åldrarna 16-85 år, boende i kommunerna inom polisområde Älvsborg, Västra Götaland. Svarsfrekvensen uppgår totalt till 71 procent, och i Ulricehamns kommun uppgår svarsfrekvensen till 70 procent. Antal nedbrytningar i Ulricehamns kommun uppgår till 3 stycken. Dessa är Tätort (Ulricehamn), Gällstad, samt Annan del. Inom varje nedbrytning har det genomförts ett obundet slumpmässigt urval om 300 personer, vilket innebar att trygghetsundersökningen i Ulricehamns kommuns fall riktade sig till 900 personer. De n-tal som presenteras i samband med diagramframställan av relativa tal baseras på en viktberäkning. Denna har gjorts för att förhindra eventuella skevheter i den insamlade datan jämfört mot populationen, och utan dessa vikter riskerar undersökningsresultat att bli helt missvisande. I Ulricehamns kommuns fall innebär detta att den ovägda basen uppgår till 632 personer, samtidigt som den vägda uppgår till 791 personer. Vidare baseras de presenterade n-talen på antalet individer som svarat på den enskilda frågan, den så kallade nettobasen. 24 Bryman, A. (2008), Social Research Methods. 25 Ibid. 24

Referenser Bryman, A. (2008), Social Research Methods Oxford: Oxford university press. CAN (2010) CAN Uppdragsundersökning 25 Drogvanor i årskurs 9, Södra Älvsborg, 2010. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Estrada, F & Flyghed, J. (red.) (2001), Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur. Hellberg, S. (2010), Utvärdering av trygghetsundersökningarna. Borås: Polismyndigheten i Västra Götaland; polisområde Älvsborg. MIND Research AB (2011), Trygghetsundersökningen i polisområde Älvsborg, Västra Götaland, 2011. Stockholm: MIND research AB. Pålsson, O. (2011-02-05), Klottrade för en halv miljon, s. 20, Borås Tidning. Rosenberg, A. (2011-06-16), Medborgare önskar bättre trafiksäkerhet vid Montessori, s. 4, Ulricehamns Tidning. Sarnecki, J. (2009), Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur. Seldevall, C. (2010-03-25), Boende vill ha bättre trafikmiljö, s.23, Ulricehamns Tidning. Övriga referenser Internetkälla: https://intrapolis.polisen.se/yoa561_97_631/sv/om-polisen/min-myndighet/vastra- Gotaland/Polismyndigheten-i-Vastra-Gotaland/Mal/ 25