Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I FARA. Isbjörn. Östersjövikare. WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för de arktiska haven

Relevanta dokument
VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT?

AV KÄRLEK TILL HAVET. Kom med! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora barriärrevet DAGSVERKES- INSAMLINGEN

Päls med många funktioner

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Fakta om Polartrakterna

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Samla dina vänner och uppmana Lego att avbryta samarbetet med Shell!

Fakta om klimatförändringar

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Fiskguiden Frågor & svar

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor. Mattias de Woul Världsnaturfonden WWF

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Sveriges miljömål.

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Skärgårdsfåglarna framtiden? Förändringar hos sjöfåglar och säl. Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Snart kan du bo på Mossholmen!

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Barnens Östersjöprotest

TRE AV DE NIO De två största är förlusten av deras livsmiljöer samt tjuvjakt. UNDERARTERNA Tigrarnas kroppsdelar och päls är eftertraktade

Sveriges miljömål.

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Frågor och svar. om polarforskning

Morgondagens stora miljöoch hållbarhetsutmaningar

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Viltinventeringar och viltforskning

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA

Bevarandeplan för Natura område

WWFs riktlinjer för insamling

Sälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017

5 Stora. försök att minska övergödningen

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Vägar till hållbara vattentjänster. Utredningen om hållbara vattentjänster 1

Fokus på ökad återvinning

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Remiss ang förslag till förvaltningsplan för gråsäl i Östersjön Dnr Nv

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Naturturismen. - en resurs för att värna naturarvet och kulturarvet. Men då krävs långsiktighet och rättvisa villkor. Ulf Lovén & Staffan Widstrand

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Magnus Melin/NATURBILD 36 BOTTNISKA VIKEN 2003

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Ett urval ur WWF:s undersökning till privatpersoner för Svenska pärlor 2013

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Vad gör Länsstyrelsen?

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

Canons program för återvinning av tonerkassetter

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Vi och naturen i Öresund

UPPTÄCK NORDENS ARKTIS -studiecirkel

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. Greenpeace Fult Fiske 1

Upptäck Jordens resurser

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Värld av is. Ett hotat Arktis. foto Mireille de la Lez text Fredrik Granath. Översättning Lena Angantyr. Albert Bonniers Förlag

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Svenska Björn SE

Kustbeståndens utveckling

Smugglar svenska turister elfenben? Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF 2014

Populationernas ekologi (sid )

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne

Otroligt enkelt att isolera

Borås Stad. Earth Hour Skickat: den 14 januari :44. Earth Hour var med i årets viktigaste kampanj

Transkript:

Isbjörn: Steve Morello/WWF-Canon, Östersjövikare: Seppo Keränen/WWF Valross: Paul Nicklen/National Geographic Stock / WWF-Canada, Peetu Piiroinen: Jani Räsänen Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I FARA WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för de arktiska haven 2014-2015 Isbjörn Peetu Piiroinen Östersjövikare Valross

VI BEHÖVER IS OCH SNÖ! DE KYLIGA ARTERNA ÄR I FARA Staffan Widstrand /WWF WWF skyddar djurarter som är beroende av is och snö, såsom östersjövikaren, isbjörnen och valrossen. Vi skyddar även deras livsmiljöer: Östersjön och de arktiska haven.vi arbetar för att dämpa klimatförändringen för att det även i framtiden ska finnas tillräckligt med is och snö i de arktiska havsområdena. Ni kan erbjuda värdefull hjälp genom att delta i Dagsverkesinsamlingen. Uppmuntra också andra att delta!

Seppo Keränen /WWF-Finland VIKAREN BYGGER SITT BO I SNÖDRIVOR Östersjövikaren gräver sig genom isen underifrån och bygger ett bo i en snödriva där den föder sina ungar. Snöboet skyddar kutarna, det vill säga vikarens ungar, från kyla och rovdjur.

WWF SKYDDAR ÖSTERSJÖVIKAREN Sari Näsälä / WWF På grund av klimatförändringen är östersjövikaren i fara, eftersom det under milda vintrar inte alltid finns tillräckligt med is och snö i Östersjön. Därför är det viktigt att dämpa klimatuppvärmningen. WWF skyddar vikaren på många olika sätt. Vi gör beräkningar med vilka vi fastställer antalet vikare och i vilka områden de finns. Vi undersöker även vikarnas liv och främjar grundandet av skyddsområden.

Sari Näsälä / WWF ÖSTERSJÖNS TILLSTÅND HAR FÖRBÄTTRATS TACK VARE SKYDDET WWF motarbetar övergödningen av Östersjön och förbättrar fiskets hållbarhet. Vi vill öka antalet skyddsområden och minska riskerna med oljetransporterna så att även kommande generationer ska kunna njuta av Östersjöns natur. Endast tillsammans och genom att samarbeta kan vi förbättra situationen i våra närmaste hav. Med Dagsverkesinsamlingen kan också ni hjälpa!

WWF ARBETAR FÖR DE ARKTISKA OMRÅDENA naturepl.com / Steven Kazlowski / WWF-Canon Klimatuppvärmningen sker mycket snabbare i de arktiska områdena än på jordklotet i genomsnitt. Därför är det arktiska områdets orörda natur samt de djurarter som är beroende av is och snö, såsom isbjörnen och valrossen, i fara. Det arktiska området på kartan Wikimedia Commons /Heraldry

WWF ARBETAR FÖR DE ARKTISKA OMRÅDENA Klimatuppvärmningen sker mycket snabbare i de arktiska områdena än på jordklotet i genomsnitt. Därför är det arktiska områdets orörda natur samt de djurarter som är beroende av is och snö, såsom isbjörnen och valrossen, i fara. WWF-Canon / Sindre Kinnerød

WWF SKYDDAR ISBJÖRNEN WWF följer isbjörnarna med hjälp av satellithalsband och skaffar information om deras liv. Steve Morello / WWF-Canon Vi skyddar även isbjörnarnas livsmiljöer: På WWF:s initiativ har tre nationalparker grundats i det arktiska området. Dessutom uppmuntrar vi länderna i det arktiska området och till och med kräver att de ska skydda isbjörnarna och deras livsmiljöer.

Staffan Widstrand /WWF GENOM ATT DÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGEN HJÄLPER VI ÄVEN VALROSSARNA Valrossarna samlas i stora flockar längs kusten eftersom deras levnadsutrymme har minskat till följd av att isen smälter. Om flocken till exempel blir skrämd av en isbjörn som närmar sig finns det risk för att de mindre valrossarna blir klämda av de större.

Isbjörn: Steve Morello/WWF-Canon, Östersjövikare: Seppo Keränen/WWF Valross: Paul Nicklen/National Geographic Stock / WWF-Canada, Peetu Piiroinen: Jani Räsänen ETT VARMT TACK FÖR ERT STÖD! Ni kan delta i Dagsverksinsamlingen för de arktiska haven på: wwf.fi/paivatyokerays Där hittar ni även mer information och material som hör samman med insamlingen. Insamlingen pågår hela läsåret. Mer information: wwf.fi/paivatyokerays eller Sanna Björkman tfn: 050 5970 278 sanna.bjorkman@wwf.fi