VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT?
|
|
- Susanne Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ukko-Pekka Luukkonen Unglejon världsmästare målvakt JARI LUUKKONEN / WWF, SEPPO KERÄNEN / WWF, ERIC ISSELEE / SHUTTERSTOCK, MARKUS TRIENKE / FLICKR VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT?
2 Svar: båda behöver is för att klara sig. PETER PROKOSCH / WWF SKYDDA DET KYLIGA LIVET! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och de arktiska havsområdena
3 MERVI KUNNASRANTA / WWF Tillsammans tar vi en försvarsseger! Kom med och skydda arter som är beroende av Östersjön och av is och snö.
4 MIKA LAUNIS / UM Finland är ett arktiskt land. På grund av klimatförändringen värms det arktiska området upp ungefär två gånger snabbare än jordklotet i genomsnitt. WWF arbetar med hjälp av hela sitt internationella nätverk för att dämpa klimatförändringen.
5 SEPPO KERÄNEN / WWF Skydda Östersjövikaren! Östersjövikarens parning och digivning riskeras när det inte finns tillräckligt med is och snö. Utan skydd av det varma snöboet kan kuten frysa ihjäl eller bli byte för rovdjur. Därför utgör det allt varmare klimatet ett allvarligt hot för vikaren.
6 SARI NÄSÄLÄ / WWF Vårt unika och fantastiska hemmahav Östersjön är ett känsligt och sårbart hav som påverkas av klimatförändringen på många olika sätt. Det allt varmare vattnet ändrar den biologiska artmångfalden. En ökad mängd lakvatten orsakar övergödning av havet, vilket till exempel leder till ökad förekomst av blåalger på sommaren.
7 Vad blir kvar? / WWF Isbjörnarnas hem smälter Isbjörnen, som lever i de kalla, arktiska områdena behöver isflak för att skaffa näring, eftersom den jagar säl på isen. När istäcket minskar blir den hungriga isbjörnen tvungen att skaffa näring på land. Till följd av detta ökar antalet icke önskvärda möten med människor.
8 PAUL NICKLEN / NATIONAL GEOGRAPHIC STOCK / WWF-CANADA De arktiska havens jätte Grönlandsvalen är det mest långlivade däggdjuret i världen. Den kan bli över 200 år gammal. Den är den enda rätvalen som tillbringar hela sitt liv i de arktiska havsområdena. När istäcket minskar hotas valarna av den ökande fartygstrafiken och det buller den orsakar samt av den ökade risken för oljekatastrofer.
9 Även i isen finns värdefullt liv STAFFAN WIDSTRAND / WWF TERHI LIUHTO / WWF 1. Vid iskanten lever ett mångsidigt växt- och djurplanktonsamhälle. 2. Isalgerna lever på havsisens undersida och inuti isen i smältvattenkanalerna. 3. Jättelika stim av lysräkor äter alger som växer på isens undersida. 4. Lysräkorna (krill) utgör den huvudsakliga näringen för många valar, sälar, fiskar och fåglar. När isen smälter rubbas näringskedjan och livsmiljön. Vi behöver mer forskningsdata för att kunna förutse konsekvenserna.
10 Tillsammans är det möjligt! KLEIN & HUBERT / WWF Hur hjälper ditt stöd? Vad WWF gör för att rädda haven: WWF:s internationellt erkända arbete för att dämpa klimatförändringen, politisk påverkan, företagssamarbete och inverkan på medborgarnas hållbara val. Arbete för Östersjöns och dess arters väl. Förberedelser inför en oljekatastrof. WWF Finlands oljebekämpningsgruppers kunnande kan utnyttjas av de arktiska havsområdenas trupper. Att grunda patruller för att förhindra konflikter mellan människor och isbjörnar. Uppföljning och forskning Finansiering av valuppföljning för att kunna vidta rätt skyddsåtgärder och öka kunskapen.
11 TACK! Det finns lösningar för att rädda haven. Vi behöver en gemensam vilja och verksamhet. Uppmuntra också andra att delta i WWF:s Dagsverkesinsamling! Er hjälp är mycket värdefull. Insamlingstiden pågår hela läsåret. På vår webbplats hittar du mer material och information. Nu måste vi agera! Ukko-Pekka Luukkonen Unglejon världsmästare målvakt JARI LUUKKONEN / WWF Mer information och deltagaranmälan: wwf.fi/paivatyokerays eller Sanna Björkman tel sanna.bjorkman@wwf.fi
Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I FARA. Isbjörn. Östersjövikare. WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för de arktiska haven
Isbjörn: Steve Morello/WWF-Canon, Östersjövikare: Seppo Keränen/WWF Valross: Paul Nicklen/National Geographic Stock / WWF-Canada, Peetu Piiroinen: Jani Räsänen Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I
Läs merAV KÄRLEK TILL HAVET. Kom med! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora barriärrevet 2015-2016 2015-2016 DAGSVERKES- INSAMLINGEN
CAT HOLLOWAY / WWF-CANON TROY MAYNE DAGSVERKES- Kom med! LUNAZUL SURF SCHOOL CHRISTOFFER BOSTRÖM / WWF TERICA / FLICKR AV KÄRLEK TILL HAVET WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merVattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Läs merSälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar
Sälar Ett forskningsprojekt av Mikaela Inledning Jag heter Mikaela och är 17 år. Jag har forskat om sälar. Jag valde att forska om sälar för att dom är så söta. Jag började skriva frågor om sälar som jag
Läs merFrågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
Läs merFakta om Polartrakterna
Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens
Läs merFORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA
FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA MED GUNNAR KIHLBERG Gunnar Kihlberg var med på forskningsexpeditionen Beringia 2005 till Arktis. Gunnar deltog i forskningsexpeditionen genom Polarforskningssekretariatets
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merAktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN
Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merSvåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Läs merBarnens Östersjöprotest
Vårt hav Östersjön Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man alltid blir tillfrågad om vad man tycker
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merGuidade turer vid Bulls måse
Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merHavsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall
Havsplanering Fysisk planering en del av havsförvaltningen Eva Rosenhall eva.rosenhall@havochvatten.se 1 Havsplanering Ny statlig fysisk planering av havet miljöbalken 1 sept 2014 Kommunal planering enligt
Läs meristället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från
Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv
Läs merHandlingsprogram för Bottenviken - 2005
Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem
Läs merVårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?
Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man
Läs merHandlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merRestaurering av Fiskvandringsleder i Malax
Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra
Läs merSvalbard - isbjörnsexpedition 2011
Svalbard - isbjörnsexpedition 2011 Christopher Wiken Ännu en säsong har passerat med fantastisk isbjörnsskådning med många fina fototillfällen. Isförhållandena för att färdas på havsisen var bra i år och
Läs merLänsstyrelsens arbete med slutförvarsansökan
Länsstyrelsens arbete med slutförvarsansökan Lars Johnsson, miljöskyddshandläggare Tillsyn och prövning av kärnteknisk verksamhet Hur arbetar länsstyrelsen idag med kärnteknisk verksamhet (KTV) Tillsyn
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merINFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN ÖVERSVÄMNING Risken för översvämningar ökar efter vintrar med stora snömängder. Under våren, när snö och isar smälter, kan den så kallade vårfloden
Läs merBÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND
BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merBriggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen
Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns
Läs mermåndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård
Bidrag till vattenvård Behovet av åtgärder är stort Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. 750 miljoner kronor för år 2016 400 miljoner kronor fördelas till
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs merDet finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.
Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt. Det finns ju nästan inget bättre än att vara ute med båten. Men alla tycker tyvärr
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merSpektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merUtveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar
Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merBorås Stad. Earth Hour Skickat: den 14 januari :44. Earth Hour var med i årets viktigaste kampanj
Borås Stad Från: Earth Hour Skickat: den 14 januari 2019 16:44 Till: Earth Hour Ämne: Earth Hour 2019 - var med i årets viktigaste kampanj Om mailet inte visas korrekt Öppna brevet
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merPlastföroreningar I havet Havet
WISDOMS ÖVNINGSBOK 1.1 / KAPITEL 2 / ÅLDER 8-10 NAMN: DATUM: Plastföroreningar I havet Havet Hej, kan ni hjälpa mig med att sätta ut rätt namn på vattnets kretslopp? Skriv ordet på linjerna i bilden! Kan
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merViltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid
Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens
Läs merVeckobrev från Isbrytaren Oden
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2018-08-10 Hej på er! En dryg vecka har passerat revy sedan vi lämnade Longyearbyen och startade sommarens expedition Arctic Ocean 2018 (AO-18). Vi har sedan avgång Lyckats
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merLektionsuppgift: Mångfalden i sjön
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merVeckobrev från Isbrytaren Oden
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2018-08-22 Hej på er igen! Ett antal dagar har passerat sedan förra brevet, kanske lite för många men det har varit fullt upp med annat. Vi har sedan förra brevet lyckats
Läs merH A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
4.7.2017 L 171/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1180 av den 24 februari 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/118 om fastställande av
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merSjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merLäxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merVem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!
Mitt fåfänga får, får, får har färgat sitt hår, hår, hår Min händiga häst, häst, häst har vävt sig en väst, väst, väst Min snokande snok, snok, snok har skrivit en bok, bok, bok om min konstiga katt, katt,
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan
BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merStorskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag
INTRESSEFÖRENINGEN FÖR EN LEVANDE SKÄRGÅRD R.F. Storskarven vid den österbottniska kusten. 26.03.2015 (24.08.2010) Skarven i människornas vardag BAKGRUND OCH VERKSAMHETSIDÉ Föreningen är en sammanhållande
Läs merPOLARTRAKTERNA TEXTSAMMANSTÄLLNING. Naturhistoriska riksmuseet Stockholm. Text: 1:e intendent Lars Bern
POLARTRAKTERNA TEXTSAMMANSTÄLLNING Naturhistoriska riksmuseet Stockholm Text: 1:e intendent Lars Bern 1 2 ARKTIS Sommar på tundran Svepande horisonter, höga himlar Tundran är det milsvida, flacka och trädlösa
Läs merSÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den 23.9.2017 Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merFiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50 GOD JUL och Gott nytt ÅR Hej styrelsen i SFK Laxen önskar alla en God Jul och Gott nytt Fiskeår 2015. I och med helgerna och att redaktören är på resande fot
Läs mer1. Arjeplog X. Gällivare 2. Kiruna. www.tipspromenadfragor.se
1 Sveriges högsta berg, Kebnekaise, är en del av ett bergsmassiv, som i sin tur ingår i bergskedjan Skanderna. Kebnekaise har två toppar, sydtoppen är den högsta 2.106 m.ö.h. Det bestegs den första gången
Läs merDe rätta svaren presenteras nedan
Många deltog i vår Fiskspaning under påsklovet, bra jobbat alla som var med! GRATTIS! En vinnare är nu framlottad bland de rätta svaren och kontaktas via telefon eller mejl. De rätta svaren presenteras
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merFosfor eller kväve eller båda?
Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och
Läs mer