Gylleneskor intervjuar: Arrival Hennes kärlek till ABBA startade en världskarriär Gruppen ARRIVAL är ett väldigt speciellt fenomen i musikvärlden. Kanske inte så kända i Sverige, i alla fall inte ännu. Till Melodifestivalen 2007 siktar man på en medverkan med en ABBA inspirerad låt. Det är nämligen som duktiga ABBA imitatörer gruppen ARRIVAL har blivit världskända. Vicky Zetterberg (Frida i bandet) är eldsjälen och skaparen av den framgångsrika gruppen ARRIVAL. Hon lever ständigt med ABBAs musik och kärleken till den har blivit hennes arbete. Gylleneskor har intervjuat Vicky och passade på att fråga om hennes förhållande till ABBA. Hur är det att turnera runt hela världen och se ut som om man är Anni-Frid? Är Vicky besatt av ABBA!?? Vi får veta hur viktigt det är med detaljerna och vi får höra lite roliga turnéblunders. Läs den fascinerande historien om hur det gick till att starta det som nu är världens ledande ABBAshow. av Alexander Borodin Alexander: Hur kom det sig att du skapade en grupp som gör ABBAshower? Vicky: Min familj är väldigt musikalisk och jag har alltid gillat att dansa och sjunga ända sedan barnsben. Jag och min bror Martin brukade stå och mima och dansa till musik vi hörde på radion. Vi hade olika musiksmak men just när det var ABBAs musik så tyckte vi båda lika mycket om det. Alexander: Men från att stå och sjunga till musik på radion är ju steget ändå ganska långt till att sedan göra en stor show? Vicky: Som tonåring gjorde jag redan en del shower i skolan. När jag var 14 år ung gjorde jag min första ABBA show tillsammans med mina vänner Eva-Lena och Lasse Bingolotto Kronér. Jag spelade också med i olika lokala band men en lärare i min musikskola sa att min röst inte passade för
hårdrock utan mer passade för ballader och ja just det musik som ABBA. Att min röst låter som en mix, en hybrid av både Agnetha och Frida har jag fått höra ofta. Jag gillar ju annars hårdrock, men jag har ju tvingats acceptera att det inte var min grej att sjunga sån musik. Men den utlösande faktorn till att ARRIVAL faktiskt startade var att jag besökte en konsert i Australien. Alexander: Jasså, vad hände då? Vicky: I Australien finns det ett band som heter Bjorn Again jag såg dom på en konsert och blev fruktansvärt besviken och upprörd. De gör ju en parodi på ABBA. ABBA är ju älskad av en hel värld och ska behandlas med respekt. Jag tänkte efter konserten att så här ska ju en ABBA show definitivt inte vara och lät mig inspireras till att göra en show som skulle fungera som en hyllning till ABBA och som samtidigt försöker visa hur det verkligen var när ABBA var ute på turné. Alexander: Men ni är så stora nu med turnéer över hela världen, hur har ni växt? Vicky: Vi har funnits i elva år nu. Vi var amatörmusiker från början och de första två åren var det mest en plojgrej liksom. Men sen så fick vi mer uppmärksamhet och jag insåg att det här kunde växa sig stort. Jag började koncentrera mig på att plocka ihop riktiga och duktiga musiker när bandet blev mer professionellt så förstod folk att det här var allvar och att vi var duktiga och växte därför ännu mer. Nu är vi omkring 50 personer men vi har också ersättare vilket innebär att Arrival faktiskt egentligen involverar över 100 personer. På så sätt kan man plocka ihop bandet lätt när man har olika turnéer. Det har t.om. hänt att vi har klonat oss. Vi hade en turné i Australien samtidigt som vi hade gigs i Sverige. Båda arrangörerna fick bra spelningar ändå tack vare att vi alla är duktiga musiker. Alexander: ABBA var ju bara av Benny, Björn Frida och Agnetha trodde ju jag, men ni är ju så många i bandet, ibland mer än 50 stycken? Vicky: När ABBA var ute på turné var man aldrig bara fyra personer. Det vara gigantiska shower med många musiker, kör och dansare. Det är den känslan vi återskapar. En resa tillbaks till 70-talet. Vi är ju mer än bara ett vanligt coverband. Jag blir alltid irriterad när folk jämför oss med eller ser oss som ett coverband. Vi gör ju en hel show med kläder och allting. Många förundras just över kläderna och undrar vad det är vi egentligen har på oss (skrattar).
Alexander: Ja, just det kläderna är viktiga? Vicky: Ja man måste ha rätt kläder för rätt låt. Många av ABBAs fans lägger märke till detta. Vi kan inte ha 1978 års turné kläder när vi t.ex. kör Ring ring från 1973. När vi var i Australien var recensenterna överlyckliga för faktumet att vi gör precis allt rätt in i minsta detalj. Alexander: Jag antar att det blir en hel del klädbyten? Vicky: Ja det blir omkring 4-6 dräkter och klädbyten per show. När vi kör i USA blir det ännu fler klädbyten publiken älskar det. Alexander: Men hur gör ni för att få alla detaljer rätt? Vicky: Vår viktigaste tillgång är att självaste Owe Sandström, som ju designade ABBAs originalkläder hjälper oss. Vi har hans tillåtelse att använda originalmönstren när vi gör våra kläder. Sen så gör ju han scenografin till våra shower. Owe brukar dessutom följa med oss under våra turnéer och visar upp ABBAs originalkläder på en utställning i anslutning till våra konserter. I övrigt så tittar vi mycket på olika inspelningar som finns från deras konserter. Bl.a. är ABBA - the Movie väldigt bra att titta på när vi skapar våra shower. Det är viktigt att publiken får den rätta känslan. Det gäller för övrigt inte bara kläderna, t.ex. så måste våra karaktärer vara rätt Frida var mer vild och Agnetha mer lugn så att säga. En annan sak som många andra som imiterar ABBA ofta gör fel är att Frida och Agnetha ska stå med ryggen mot varandra. Det var faktiskt inte så ofta dom gjorde det. Alexander: Har du sett ABBA live själv? Vicky: Jag såg dom på riktigt i konsert fem gånger, sista gången var 1979 det var också då ABBA gjorde sin sista turné. Alexander: Men jag antar att du har träffat Abborna på riktigt även efter det? Vicky: O, ja. Jag har träffat Björn och Benny massa gånger, framförallt Benny. Jag skickar alltid över allt vi gör för att veta att det är OK. Benny gillar ju oss han har sagt Jag gillar Arrival för ni har verkligen kollat in
alla detaljer och detaljer är viktiga för Benny. Han vill att det ska vara som det är och inte att man gör en massa egna grejer och blandar in i det hela. Alexander: Jag vet att ni kör lite historik om ABBA också i showen? Vicky: Ja vi vill lära vår publik något. Vi berättar lite historia och anekdoter om låtarna vi kör och berättar om ABBA som grupp. Men vi berättar inte om deras privatliv och alla dom där historierna det räcker liksom med hur de behandlades i svensk media som ju inte var särskilt snälla mot ABBA de fokuserade ju bara på hur mycket pengar dom tjänade. Inte att man satte svensk musik på världskartan. Agnetha är ju fortfarande bitter för det där. Det vi berättar är det positiva och om musiken. På tal om historia kan jag nämna en rolig och intressant grej vi gör. Det är att vi faktiskt framför en show i showen. The Girl with the Golden hair är en musikal som Björn & Benny gjorde 1977 vi gör den i showen, det är tre låtar som vi gör. Det blir som ett litet teaterinslag och det här är nåt som många i publiken aldrig har hört talas om förut. Alexander: Ni har också fått en outgiven ABBA låt som ni har spelat in!? Vicky: Ja den heter Just A Notion. Jag skickade ett brev till Björn och Benny och frågade om ARRIVAL fick deras tillåtelse att spela in ABBAs outgivna låt. Jag hade också kontakt sedan tidigare med ABBAs forna gitarrist Rutger Gunnarson. Så en dag fick jag tillåtelse av Björn och Benny att arrangera och spela in ABBAs outgivna låt. Hela ARRIVAL drog till skivstudion i Skara och vi passade samtidigt på att spela in ett helt album med ABBA låtar. Än så länge är First Flight det enda albumet vi har hunnit spela in. Men som du vet är ju en ny specialskriven låt för ARRIVAL låt på gång nu! Alexander: Ja just det och ni har ambitionen att få med den i Melodifestivalen? Vicky: Ja, vi samarbetar med låtskrivarna Bengt Bencker och Jörgen Andersson om det här, dom har skrivit musik för bl.a. Vikingarna, Wizex, Kellys, och Sanna Nielsen m.fl. Just den här låten var tänkt för Sanna Nielsen från början men så fick de höra Arrival! Och det kommer låta
mycket ABBA om låten! Den här låten ska vi alltså skicka in till tävling i Melodifestivalen 2007! Alexander: Men alltså, tänker ni ställa upp i Melodifestivalen och både låta och se ut som ABBA kopior!? Vicky: Både ja och nej, Det har ju varit ganska så mycket ABBAanspelningar i låtarna genom tiderna, och nu ska vi göra det rejält med sång som låter som ABBA. Men det här är viktigt, vi ska vara oss själva som grupp på scen, vi ska vara ARRIVAL och vi tänker inte gå in i en roll där vi säger eller ser ut som ABBA rakt av. Vi är ARRIVAL som kör en ABBA influerad låt i Melodifestivalen, förutsatt att juryn väljer ut vår låt förstås. Vi kommer att samarbeta mer framöver med Bencker och Andersson och spela in flera låtar, vi vill inte känna oss pressade att vi ska prestera en massa låtar, men på sikt får vi se, kanske blir det ett nytt ARRIVAL album med bara våra egna låtar! Alexander: Ska man tolka det här som om ni är trötta på att bara uppfattas som ABBA kopior och vill att man ska uppmärksamma er som musiker och artister också? Vicky: Vi vill ju gärna att folk ska uppskatta oss som bra musiker. Och det gör ju publiken också dom förstår att vi är bra musiker. Men faktum är att jag har blivit uppvaktad flera gånger av olika kompositörer som vill skriva originalmusik med oss. Men vi har helt seriöst aldrig haft tid med något annat ARRIVAL. Det är genom mitt arbeta med ARRIVAL jag har fått kontakter och har fått uppleva hela världen. ABBA gav även oss en världskarriär. Jag och vi som är engagerade i ARRIVAL är lyckliga med det. Det viktigaste är också att vi har så himla roligt. Glädjen och att ha kul är det viktigaste och det har jag känt i elva år nu och aldrig känt att jag skulle tröttna på det. Så länge glädjen finns kvar då finns ARRIVAL kvar. Alexander: Jag har hört att ABBAs musik är ungefär som danskonst det ska se lätt ut men är egentligen oerhört svårt. ABBAs musik låter enkel och ljuvlig men är ganska komplicerad alla lär inte klara av att spela den bra stämmer det? Vicky: ABBA är en utmaning. ABBA är svårt. Jag kan ta som exempel när vi anlitade en mycket erfaren gitarrist som visserligen var helt grön när det gällde att spela ABBAs musik. Han trodde att det skulle räcka med 2 veckor att öva in alltsammans. (skrattar) Han höll på att dö! Det blev inte mycket sömn under dom 2 veckorna! Han hade aldrig kunnat föreställa sig att det skulle vara så svårt. Det händer väldigt mycket i musiken. Variationer och saker som ett vanligt lyssnar öra knappt uppfattar. Det är typiskt, många som ska ge sig på ABBA ger upp när dom inser att det är så svårt. Eller värre, det dom gör blir inget bra helt enkelt om de inte över tillräckligt mycket. Alexander:
utomlands än i Sverige? Vicky: Ja fast vi turnerar ju mycket i Sverige också, men vi är dyra och alla har inte riktigt råd med oss. I vinter ska vi ju köra vår julbordskonserter. Men sen så är ju de nordiska marknaderna som helhet. Men visst det är ju de stora turnéerna i USA och i Australien, de är ju som tokiga där. Där kör vi stora arenaversioner med minst 8000 i publiken varje gång. Vi turnerar i Tyskland, Österrike, Grekland, Turkiet. E så har vi fårr åka på stora grejer i Vietnam och Kina. I Kina var vi direktsändning på TV med mer än 500 miljoner tittare. Nu sitter vi och förhandlar om att åka på tur i Indien, Ryssland och Förenade Arabemiraten. Det är en stor apparat det här. Intresset för ABBA växer ju bara hela tiden. Det är inspirerande och kul att man vill boka från oss hela världen oss trots att det är dyrt. Det ser vi som en bekräftelse på att det vi gör är bra. Alexander: Du har säkert upplevt något roligt som har hänt under dom här turnéerna? Vicky: I Vietnam, fick vi en enorm uppmärksamhet. Vi blev mottagna som om det var ett stort officiellt statsbesök av nåt slag. Det var 10 meter höga plakat som välkomnade oss vid flygplatsen. Folk mötte upp oss och stod längs färdvägen och jublade när vi blev eskorterade i en stor kortege med limousiner in till stan. Jag vet inte men de kanske trodde att det var ABBA på riktigt som kom. (skrattar) Jag blev lite orolig och trodde att de kanske hade missförstått alltsammans. Jag försökte förklara det för dom - att vi var kopior så att säga, men de brydde sig inte om det de sa bara men ni kör ju ABBAs musik det är ju huvudsaken. En liknande upplevelse fick vi en gång efter en konsert då ett japanskt par kom fram till oss som var oerhört exalterade. Det är fantastiskt för ni ser exakt likadana ut fortfarande som i den där 20 år gamla filmen vi har där hemma med er. Det blev både lustigt och lite konstigt. De trodde alltså att det var vi som var original Abborna. Jag försökte förklara för dom lite försiktigt att vi inte var dom, men jag tror inte riktigt dom förstod hur det förhåll sig ändå, (skrattar). Alexander: Har det hänt nåt annat pinsamt någon gång? Vicky: Ett pinsamt ögonblick, ja ett av de värsta är mitt under en show och mina byxor spricker där bak. Jag har ingenting under dom nämligen... Jag märker ingenting utan fortsätter dansa som vanligt. Men Karoline, (Agnetha i showen) blir förskräckt och börjar med en konstig dans. Jag begriper ingenting vad det är som händer. Men Karoline försöker alltså dölja mina byxor med sin sjal. Men det går inget bra och det hela slutar med att vi mer eller mindre står tätt ihop med varandra under resten av dansnumret. Det såg väldigt knasigt ut på scen och ingen kan ha fattat vad vi höll på med. Efteråt kom vår manager fram som var ganska sur och han frågade Vad fan är det ni håller på med!? Vi svarade att mina byxor sprack men vi tror inte att det syntes. Han svarar bara Men det är ju klart att det syns!! Då tyckte man att det var oerhört pinsamt och jobbigt men nu så här efteråt skrattar man ju bara åt det.
Alexander: Det är viktigt att ha distans till det man gör i showbiz? Vicky: Oh, ja. Återigen, man kan jämföra oss med några andra av alla dom här banden som kör ABBA. Jag har själv sett hur vissa håller på. Dom beter sig som om dom vore Björn, Benny, Frida och Agnetha på riktigt alltså. Skriver autografer till folk med deras namnteckningar. Använder citat under konserterna och även efteråt som de riktiga Abborna gjorde. Ibland tror jag faktiskt att några av dom här verkligen tror att dom är ABBA på riktigt. Det är nästan lite obehagligt att se. Man har lärt sig en del också genom åren. Det finns så många oseriösa människor i branschen. Agenter som bara vill tjäna snabba pengar. Där har man råkat ut för en del förut innan man lärde sig. Jag är inte så blåögd längre nu. Men jag förstår inte varför man ska ge sig in i musikbranschen och showbiz om man bara är ute efter snabba pengar? Då kan man lika gärna vara börsmäklare. Det är för att vi tycker att det här är roligt och att vi älskar musik vi håller på. Alexander: Vad hade du gjort om det inte varit ABBA? Vicky: Jag hade hållit på med musik på nåt sätt det är jag övertygad om. Men det är svårt att tänka sig en värld utan ABBAs musik, eller hur? Man är ju så fascinerad av ABBA - musiken och hela konceptet för de har ju trollbundit en hel värld det är svårt att sätta fingret på vad det är. Det är också vissa saker, uppmuntrande ord och annat som gör att man fortsätter. En gång efter en konsert vi hade kört i USA kom ett äldre par fram till oss. Kvinnan hade gråtit för hon tyckte det var så vackert och samtidigt sorgligt. Vi hade nämligen kört en ganska okänd ABBA-låt som dom aldrig hade hört förut: One man, One woman. Den handlar om ett par som glider isär men sen hittar tillbaka. Hon sa att hon inte visste att ABBA kunde vara så vackert. Det är när sådant händer man känner att det man gör betyder någonting på ett djupare plan. Det inspirerar en till att fortsätta med ARRIVAL. Vi håller legenden och kunskapen om ABBAs fantastiska musik vid liv. av Alexander Borodin för Gylleneskor.se 2006-07-28 Gylleneskor tackar Vicky och Arrival för denna intervju.