Sammanställning av frågor och synpunkter från Polarforum 2012

Dnr: 2011-192 2012-05-17 Polarforum 2012 Sammanställning av frågor och synpunkter från Polarforum 2012 Polarforum 2012 avslutades 27 mars med en plenumdiskussion sprungen ur arbetsgruppernas diskussioner. Denna sammanställning grundas på diskussionen samt de skriftliga rapporter som inkommit från gruppsammankallande. Sammanställningen har cirkulerats för kommentarer och tillägg hos gruppsammankallande före färdigställandet. Grupperna är sorterade i alfabetisk ordning. Atmosfärsforskning Ralf Döscher, SMHI Polarforums arbetsgrupper skulle vinna på att gruppera sig runt infrastrukturplattformarna. På så sätt skapas ett mer genuint intresse i arbetsgrupperna för praktiska frågor kring expeditioner och logistik och dessa frågor skulle kunna hanteras på ett mer effektivt sätt. Denna rekommendation är även en konsekvens av det begränsade deltagandet i atmosfärgruppen (3-5 personer). Många hade parallella intressen. Själva Polarforum borde utvecklas mot att ha ett mer vetenskapligt fokus. Förslagsvis som Swedish Polar Science Days som kunde löpa över två dagar med tydligt fokus på forskningsresultat utan alltför många parallella sessioner. Det kan arrangeras i samverkan med internationella nätverk som svenska forskargrupper deltar i. Det skulle kunna ge samordningsvinster och volymfördelar för arrangemanget. Fler vetenskapliga aktiviteter skulle öka polarforums betydelse. Kommentar från Polarforskningssekretariatet: Det är tydligt från flera av grupperna och från individuella kommentarer att vi tillsammans måste se över och omorganisera gruppstrukturen kring Polarforum och infrastrukturplattformarna. Vi kommer att arbeta fram ett förslag som tydligare fångar upp dels de operationella frågorna för plattformarna, dels kontaktytan kring de internationella organisationerna 1

IASC och nu också SCAR samt tillhandahålla möjligheten för forskarstyrda grupperingar därutöver. Dronning Maud Land Per Holmlund, Stockholms universitet Gruppsamtalet behandlade tre frågor: 1) Långsiktighet Det saknas idag en forskarstyrd gruppering som bildar en länk mellan Polarforskningssekretariatet och de enskilda forskarna. En kommitté, eller rådsgrupp borde tillsättas som står för visioner och som kan sammanlänka olika forskningsintentioner. Det vore önskvärt om Polarforskningssekretariatet kunde ange realistiska tidpunkter för när större satsningar kan ske inom DML. Polarforskningssekretariatet bör tydliggöra viken typ av infrastruktur som är tillgänglig för den närmaste 5-10 årsperioden. Polarforskningssekretariatet bör informera forskarsamhället hur man går tillväga för att få tillgång till gällande infrastruktur. 2) Finansiering Den nuvarande modellen med att rankingen är frikopplad från finansieringen fungerar dåligt. VR bör se över möjligheten av att ha två projekt samtidigt eftersom expeditionsplaneringen inte är synkroniserad med kontraktstider på VR. 3) SCAR Sverige måste ha representation inom SCAR. Det är nödvändigt för omvärldens förtroende för svensk forskning och det är nödvändigt för att svenska forskare ska ha förtroende för framtida svenska satsningar. Förslaget från VR under detta möte mottas med stor tacksamhet. Det är dock ännu oklart hur det ska sjösättas. Polarforskningssekretariatet har sedan september 2011 en plattformsansvarig med uppdraget att arbeta långsiktigt med infrastrukturen, så vi är väl medvetna om behovet. Målet är naturligtvis att infrastrukturen ska spegla framtida forskningsbehov, vilket är komplicerat att uppnå med Polarforskningssekretariatets breda uppdrag att stödja all svensk 2

polarforskning och i den ansökningsstyrda peer-review process som styr medelstilldelningen. Vi tror att den bästa vägen är en utökad dialog med Polarforum/referensgrupper och att främja ett starkare svenskt engagemang i internationella sammanhang såsom IASC och SCAR. Polarforum skapades för att ge forskarsamhället ett sammanhållet forum för dialog med sekretariatet. Arbetsgrupperna var tänkta som självorganiserande, forskarstyrda grupperingar, men detta har inte fungerat särskilt väl och det är läge att se över den nuvarande formen. Våra utlysningar är verktyget för att beviljas och få stöd för fältarbete vid Wasa/Svea och andra plattformar. Vi välkomnar samtidigt alltid en tidig dialog före ansökan om forskningsplaner och vilka fältbehov de för med sig. Polarforskningssekretariatet har initierat en dialog med VR om hur man ska hantera parallella ansökningar. Till saken hör att Polarforskningssekretariatet har egen budget och tidsram för planering, skiljd från VRs, samt att det finns fler forskningsfinansiärer än VR som stödjer projekt. Synpunkter och erfarenheter som kan leda till förslag som minskar dessa inbyggda svårigheter är mycket välkomna. VR äger SCAR-frågan och Polarforum kommer att vara dess avrapporteringsbas. Det är viktigt att man i forskarled pratar ihop sig angående nomineringarna till SCAR. Fjällforskning Gunhild Rosqvist, Stockholms universitet Det finns många aktörer inom fjällforskningen i Sverige, men ingen tar ett övergripande ansvar eller skjuter till de extra resurser som krävs för att kunna lyfta fjällforskningen. Satsningen Arktiska Sverige 2008 i Polarforskningssekretariatets regi var ett gott men avgränsat initiativ för att främja tvärvetenskaplig fjällforskning. Det är angeläget att denna satsning nu utvärderas som en grund för argumentation för kommande satsningar. I och med att Abisko naturvetenskapliga station nu är en del av Polarforskningssekretariatet kommer vi naturligt att gradvis få en allt större 3

roll i svensk fjällforskning. I den svenska fjällforskningen finns dock redan en lång rad aktörer med egna infrastrukturer, långsiktiga projekt, miljöövervakning, myndighetsansvar, etc. Polarforskningssekretariatet kommer ta upp frågan om den svenska fjällforskningen med sitt departement, Utbildningsdepartementet, i syfte att finna det mest optimala rollen för sekretariatet. Human- och samhällsvetenskaper Dag Avango, KTH Hum/sam-gruppen beslöt att höja sin ambitionsnivå och profil genom att formera en ny organisation The Swedish Humanities and Social Science Polar Committee. Denna grupp kommer att fortsätta att fungera som arbetsgrupp inom Polarforum, i samverkan med svensk hum-sam representation i IASC och SCAR. Kommitteens uppgifter och ambitioner kommer dock att vara bredare än tidigare. Dess syfte blir att stärka humanioras och samhällsvetenskapens position inom polarforskningen i Sverige. Kommitteen skall sammanföra forskare inom fältet i Sverige och vidmakthålla aktuell information om pågående forskning, den ska identifiera aktuella forskningsproblem, verka för ökat stöd från forskningsfinansiärer och beslutsfattare, initiera forskningsprojekt och ansökningar, stärka banden mellan forskningsfältet i Sverige och internationellt, arbeta för en ökad tillgång till logistikstöd från Polarforskningssekretariatet samt verka för ett ökat samarbete mellan hum-sam forskare och naturvetare inom polarforskningen. Gruppen kommer ha ett första konstituerande möte i Umeå senhösten 2012. Gruppen ställer sig negativ till förslaget att organisera polarforumgrupperna kring forskningsplattformarna, eftersom det idag finns ett betydande antal polarforskare i Sverige, såväl inom naturvetenskap som inom humaniora och samhällsvetenskap, som inte använder de plattformar som Polarforskningssekretariatet erbjuder. Dessa forskare har större behov av nuvarande tematiska organisation av polarforums grupper. Vi är mycket positiva till initiativet och uppskattar om gruppen fortsätter att fylla en funktion som arbetsgrupp inom Polarforum. Marin forskning Anna Wåhlin, Göteborgs universitet 4

Gruppen har sammanställt en lista på nio punkter som kommer att skickas till Polarforskningssekretariatet. Av dessa frågor finns några som är av mer generellt slag: Det är många gånger otydligt vad stöd från Polarforskningssekretariatet innebär och innehåller. Många upplever en osäkerhet i vad som ingår, t.ex. kan labbhyra ingå?, kan stöd för forskning på utländsk plattform ingå? Tydlighet är nödvändig för att kunna planera sin forskning. Polarforskningssekretariatet bör i högre grad hjälpa till med frakthantering/tullfrågor och tillhörande dokumenthantering. Gruppen föreslår att en referensgrupp kring marin infrastruktur som kan jobba tätt med Polarforskningssekretariatet bildas. En sådan grupp ska representera hela marina gruppen som fortsättningsvis kan samlas för de större frågorna ungefär en gång per år. Gruppen är positiv till VR:s förslag till svenska representanter i SCAR och kommer att lägga fram nomineringar. Det kan vara kontraproduktivt att i utlysningen exakt lista och definiera vad som kan ingå i en stödform, eftersom det kan leda till ofrivillig utestängning av projekt och begränsa möjligheterna för utformningen av enskilda projekt. Däremot kan vi vara tydligare när det gäller direkta kostnader som exempelvis resor och labbhyra, samt gentemot beviljade projekt genom att på ett tidigt stadium (genom PI-avtal) slå fast ansvarsfördelning och ramar för stödet. Den minskade flexibiliteten i projektplaneringen uppvägs troligen av ökad tydlighet och förutsägbarhet för forskargruppen. Vi är mycket positiva till förslaget om rådgivande referensgrupper för plattformarna och återkommer för förslag kring detta och förändringar av existerande arbetsgrupper För SCAR och grupperingar, se kommentarer ovan till Atmosfärsgruppen respektive DML. Permafrostforskning Gustaf Hugelius, Stockholms universitet Gruppen ser följande frågor som de viktigaste för Polarforskningssekretariatet att beakta och som kvarstår från gruppens förra möte: 5

Polarforskningssekretariatet bör kunna erbjuda hjälp och bistå med att få utrustning och prover in och ut ur Ryssland, eftersom svårigheterna kring detta hämmar svensk polarforskning. Polarforskningssekretariatet kan ansvara för en sammanställning av bilaterala avtal mellan svenska universitet och utländska universitet/organisationer med bäring på polarforskning. Det är viktigt att Abiskostationens inriktning och planer för framtiden kommuniceras till aktiva forskare. Polarforskningssekretariatets webbsida bör kunna användas mer för att annonsera och informera om arrangemang med polarinriktning. Hantering av tillstånd och frakt in och ut ur Ryssland är för alla forskningsnationer ett besvärligt område och många ärenden och incidenter i samband med fältresor i Ryssland rapporteras. Polarforskningssekretariatet kommer inte att kunna erbjuda någon enkel lösning för forskargrupper, men lyfter frågan i internationella samarbeten, i diplomatkontakter och i kontinuerlig dialog med det ryska forskningssystemet. I dagsläget fokuseras Polarforskningssekretariatets resurser med nödvändighet på att lösa problemen för de Rysslandsbaserade projekt som vi genomför och stödjer. Om vi genom detta arbete finner mer framkomliga lösningar så kommer vi att försöka erbjuda lösningar som främjar fler delar av svensk polarforskning. Nationellt erfarenhetsutbyte mellan forskare, operatörer och speditörer skulle kunna vara ett uppslag för kommande aktiviteter inom Polarforum, om intresse finns i forskarleden. Polarforskningssekretariatet lägger kontinuerligt ut aktuell information om utlysningar, konferenser, nyhetsbrev, stipendier mm via webb, PolarNytt, RSSflöde och Twitter. Forskare och alla är mycket välkomna att föreslå ytterligare evenemang och liknande att informera om via dessa kanaler (kontaktperson: jan-ola.olofsson@polar.se). Terrester forskning Per Möller, Lunds universitet 6

Gruppen är sprungen ur den uppdelning som gjordes för fyra år sedan och har blivit obsolet på grund av bildandet av andra grupper inom Polarforum och med bildandet av IASC:s working groups (WG), där en del av den terrestra forskningen representeras av IASC WG Cryosphere, men det kan ifrågasättas om den fångar upp kvartär paleoglaciologi och paleoklimatologi. IASC WG Terrestrial har utvecklats mot ekologi i ett klimatförändringsperspektiv och har inte varit närvarande på Polarforum under detta eller föregående år. IASC Terrestrial har helt uteslutit den geologiska forskningen i Arktis. Den kan möjligen rådas bot på genom bildandet av IASC WG Geology, som VR i sin presentation visade att det fanns planer på. Två andra viktiga frågor gruppen identifierade är: Hur fångar vi upp de forskare som inte definierar sig som Arktis- eller polarforskare men som lite som ensamvargar behöver tillgång till arktiskt belägna lokaler i sina forskningsplaner? Hur fångar vi upp projekt som är helt disparata i sina forskningsfrågeställningar men som har ett gemensamt önskemål om att komma till visst geografiskt område? Hur kan dessa forskningskonsortier bildas/initieras, och hur ansöker de och får del av kakan? IASC har beslutat att inrätta en s.k. Action Group för geologi, som ska utröna hur ämnets intressen bäst ska tillvaratas. Om grupperingar inom Polarforum och mot IASC, se kommentar till Atmosfärgruppen ovan. Polarforskningssekretariatets utlysning SiMO (stöd i mindre omfattning) hade delvis som syfte att fånga upp forskare och forskargrupper med begränsad erfarenhet av polarområdena där våra erfarenheter, kontakter eller kunskaper kan spela en avgörande roll för ett projekts genomförande, utan att finansiera eller organisera en hel expedition. För kommande SiMO och andra utlysningar kan säkert tydligheten kring detta ökas och att det ligger i vårt uppdrag att även arbeta för de som inte själva definierar sig som polarforskare. Vi tar gärna emot konkreta förslag kring detta och hur vi, tillsammans med de mer seniora forskarna, på olika sätt kan främja möjligheterna för kvinnor och för yngre forskare att ge sig in i polarforskningen. Frågan om forskarkonsortier är komplicerad i förhållande till den transparenta och forskarstyrda process vi eftersträvar, samt dagens ofta kortsiktiga forskningsfinansiering. Polarforskningssekretariatet har under våren inlett en dialog med VR kring detta. En framkomlig väg skulle kunna vara att i nästa 7

utlysning öppna en form av pre-proposals, som på ett översiktligt plan skisserar på större sammanhållna satsningar. Om dessa i sin tur blir så stora att de kräver operationella resurser från flera länder, kan vi även lyfta projektet bilateralt eller i internationella sammanhang såsom Forum of Arctic Operators (FARO) eller Council of Managers of Antarctic Programs (COMNAP). 8