Året i korthet 2006
Innehåll Förord 2 Länsstyrelsens uppdrag och verksamhetsidé 3 Viktiga insatser och resultat 2006 5 Miljömålsuppföljning 5 Regionalt utvecklingsprogram 5 Nytt och gammalt landsbygdsprogram 5 Natur- och kulturturism 7 Exempel på tillsynsinsatser 7 Två skogsstrategier 7 Planerings- och kunskapsunderlag 9 Uppföljning av handlingsplan för jämställdhetsintegrering 9 En väl fungerande arbetsmarknad 10 Medarbetarna om året som gått: 13 Emilie Vejlens, miljöhandläggare 14 Urban Svensson, skogsvårdskonsulent 15 Jerker Loré, jurist 16 Kenneth Eckard, handläggare landsbygdsutveckling 17 Beatrice Rydén och Majvor Östergren, antikvarier 18 Pia Lagergren, arbetsförmedlare 19 Länsstyrelsens verksamhet i siffor 20 Verksamhetskostnader 20 Ekonomisk redovisning 20 Ärendehandläggning 21 Personal 21 2
Förord Länsstyrelsen är en viktig organisation i det gotländska samhället med en bred verksamhet inom många olika områden. Varje år lämnar vi en omfattande redovisning av vår verksamhet till vår uppdragsgivare regeringen. Den folder som du nu håller i din hand innehåller ett axplock ur vår årsredovisning. Vid sidan av dessa texter innehåller foldern även intervjuer med några länsstyrelsemedarbetare som återger sin syn på arbetet under det gångna året. Är du intresserad av att ta del av Länsstyrelsens fullständiga årsredovisning eller vill veta mer om vår verksamhet i allmänhet så är du välkommen att besöka vår hemsida www.i.lst.se eller kontakta oss för mer information. Trevlig läsning! Marianne Samuelsson Landshövding 3
Länsstyrelsen uppdrag och verksamhetsidé Vår verksamhet bedrivs inom politikområdena Regional samhällsorganisation, Arbetsmarknadspolitik och Skogspolitik. Vårt arbete med dessa politikområden skall bidra till måluppfyllelse även inom andra Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Detta innebär att vi skall: Verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn skall tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån ett statligt helhetsperspektiv, samordna olika samhällsintressen inom myndighetens ansvarsområde. Främja länets utveckling och noga följa länets tillstånd samt underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt för regeringen att känna till om länet och händelser som inträffat där. Länsstyrelsens verksamhetsidé Vår verksamhet bidrar till långsiktig hållbarhet Vi bidrar till utvecklingen och vården av de gotländska värdena och till en väl fungerande arbetsmarknad Vi fokuserar på människan, naturen och kulturen Vi utför med samordnad kraft vårt uppdrag på ett demokratiskt, rättssäkert och effektivt sätt. 4
Viktiga insatser och resultat 2006 Redovisningen av viktiga insatser och resultat har inte för avsikt att vara heltäckande. Istället har några nedslag gjorts inom för Länsstyrelsen strategiska och resursmässigt omfattande områden. 2006 Gotländska miljömål - en bedömning av läget deltagit i arbetet med att ta fram ett regionalt utvecklingsprogram som leds och samordnas av Gotlands kommun. Deltagandet har skett genom att en eller flera medarbetare från Länsstyrelsen ingått i någon av de åtta arbetsgrupper som formerats inom ramen för framtagandet. För att säkerställa en helhetssyn i Länsstyrelsens bidrag har de medarbetare som ingår i arbetsgrupperna även bildat en intern arbetsgrupp för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte. Miljömålsuppföljning Under året följdes för första gången de regionala miljömålen upp. Det finns goda förhoppningar om att vi skall nå målsättningarna: Bara naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag. I en jämförelse med riket kan man konstatera att arbetet på flera områden kommit långt på Gotland. Däremot visade uppföljningen att det blir svårt att nå följande målsättningar inom angivna tidsramar: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och Levande kust och skärgård samt Ett rikt växt- och djurliv. För samtliga miljömål gäller att de endast kan uppnås genom att insatser från alla aktörer i samhället, i form av myndigheter, kommunen, näringsliv och enskilda medborgare, initieras. Regionalt utvecklingsprogram Länsstyrelsen har under framförallt hösten och vintern aktivt Nytt och gammalt landsbygdsprogram Den viktigaste insatsen som Länsstyrelsen genomfört under 2006, i arbetet med att stödja en positiv utveckling av landsbygden, är framtagandet av en regional genomförandestrategi för nya landsbygdsprogrammet. Strategin är flexibelt utformad vilket innebär att den är öppen för nya idéer och lösningar vartefter som förutsättningarna i det gotländska samhället förändras. En viktig skillnad mellan det nya och det gamla programmet är att fokus flyttats från lantbruket 5
till landsbygden som helhet. Exempel på nya insatsområden är skogen, turismen och energiomställningen. Det gamla landsbygdsprogrammet har genom miljöstöden haft, och det nya kommer att ha, en stor betydelse för det gotländska lantbrukets omställning till en mer miljömässig produktion. Miljöstöd Betesmarker Antal (st) Areal (ha) 2004 1 272 25 944 2005 1 373 30 313 2006 1 287 29 383 Andel av beslutat miljömål (betesmarker) >100 % Ekologisk odling Antal (st) Areal (ha) 2004 429 13 269 2005 495 15 074 2006 491 14 977 Andel ekologisk odling ca 17 % cirka 17 % till ekologisk odling vilket innebär att vi kommit en bit på vägen men ännu inte har uppnått den nationella målsättningen. Det gamla landsbygdsprogrammet har haft stor betydelse för utvecklingen inom miljöområdet. Men det är inte det enda område där det haft betydelse, exempelvis har det varit viktigt för investeringsviljan i lantbruket. Den gotländska lantbrukskåren är jämfört med riket ung och expansiv. Av den anledningen har programmets investerings- och startstöd haft stor betydelse. Under de tre senaste åren har sammanlagt investeringsstöd beviljats till 97 lantbrukare uppgående till cirka 18,1 miljoner. Under motsvarande period har 25 nya lantbrukare beviljats startstöd på 4,5 miljoner. Stöden i sig är kanske inte så omfattande men Länsstyrelsens uppfattning är att de kan vara av avgörande betydelse när någon funderar på att starta upp eller utöka sin verksamhet. Tabell 1 visar antalet och arealen EU-stödsberättigad betesmark samt ekologisk odling för åren 2004-2006. Enligt det regionala miljömålet Ett rikt odlingslandskap skall arealen hävdad betesmark, av de mest hotade typerna, 8 000 7 000 6 000 5 000 5 635 7 166 5 346 uppgå till minst 25 000 hektar år 2010. Som framgår av 4 000 tabellen ovan har Länsstyrelsen de senaste två åren beviljat 3 000 miljöstöd till runt 30 000 hektar betesmark. Övervägande 2 000 1 300 1 600 1 600 delen av denna mark utgörs av de mest hotade typerna varvid vi kan konstatera att miljömålet i dagsläget är uppnått. Stöd (tkr) 1 000 0 År 2004 2005 2006 Regeringens mål för den ekologiska odlingen är att 20 % av jordbruksmarken skall nyttjas till certifierad ekologisk odling år 2010. Av den gotländska jordbruksmarken nyttjas Investeringsstöd Startstöd Diagram 1 visar beviljade investerings- och startstöd för åren 2004-2006. 6
har 47 restauranger (av drygt 180) kontrollerats. Vidare har Länsstyrelsen i arbetet med alkohollagen bistått med råd till alkoholhandläggare och medverkat vid Gotlands kommuns information till tillståndshavare om exempelvis ny lagstiftning. Natur- och kulturturism Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att under 2006 och 2007 utarbeta ett handlingsprogram för natur- och kulturturismens utveckling i länet. Det handlar om att finna nya vägar för att hållbart nyttja de unika kultur- och naturvärden som finns på ön. I syfte att utforska dessa vägar har Länsstyrelsen, bland annat, tillsatt en samverkansgrupp med representation från Gotlands kommun, Högskolan på Gotland, Länsmuseet, Turistföreningen, LRF och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har under året utvecklat ett samarbete med Kustbevakningen när det gäller tillsyn av marinarkeologiska fornlämningar. Främst rör detta Visby redd, där ett nätverk har bildats i vilket även Sjöfartsverket (Ostkustens sjötrafikområde), Gotlands kommun (Hamnavdelningen) samt företaget Carl E Ekman AB ingår. Länsstyrelsens arbete med förorenade områden drivs både via tillsyn och statliga bidrag. Av de 20 högst riskklassade objekten pågår utredningar på 16 och åtgärder på två objekt. Av de 20 objekten finns helt eller delvis ansvarig verksamhetsutövare på åtminstone tolv objekt. Exempel på tillsynsinsatser Länsstyrelsen medverkade under sommaren i en samordnad tillsynsinsats, kring alkohollagens bestämmelser, där Länsstyrelsen, polis, skattemyndigheten och tullverket deltog. Totalt Två skogsstrategier Länsstyrelsen har under året arbetat med att ta fram två viktiga strategier rörande den gotländska skogen. Den första strategin har tagits fram i syfte att ge vägledning i arbete- 7
med formellt skydd av skogsmark, det vill säga miljömålet Levande skogar delmål 1. Den andra strategin behandlar de skogliga sektorsmål som syftar till att öka aktiviteten och därmed också produktionen i den gotländska skogen. Länsstyrelsens styrelse fattade beslut om båda dessa strategier på förra årets sista styrelsemöte. En förutsättning för att skogsbruket skall kunna leva upp till högt ställda miljöambitioner, i form av formella och frivilliga avsättningar, är att den övriga marken effektivt nyttjas till produktion av vedråvara. I syfte att stimulera till detta har Länsstyrelsen under året i samverkan med skogsbruket utarbetat en strategi för ökad aktivitet i den gotländska skogen. Miljömålet Levande skogar anger att fram till och med 2010 skall 11 500 hektar skyddsvärd produktiv skogsmark vara avsatt eller skötas för naturvårdsändamål. Av målet framgår det även att det under perioden 1999 till 2010 formellt skall skyddas 5 500 hektar genom naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Av tabellen framgår det att Länsstyrelsen till och med 2006 endast formellt skyddat drygt 60 % av den areal som vi skall skydda enligt miljömålet och därmed blir det mycket svårt att klara målsättningen till 2010. Områdesskyddad areal Beslutad Områdesskyddad areal 2006 (ha) 220 varav produktiv skogsmark (ha) 207 Områdesskyddad areal 1999-2006 (ha) 5 539 varav produktiv skogsmark (ha) 3 457 Andel av beslutat miljömål (%) 63 Initierad (ej beslutad) Områdesskyddad areal 2006 (ha) 307 varav produktiv skogsmark (ha) 287 Utbetalda intrångsersättningar 2006 (kr) 5 264 000 Tabell 2 visar arealen områdesskyddad skogsmark samt arealen skogsmark där ett skyddsarbete initierats under 2006. Areal (ha) 1200 1000 800 618 600 508 400 200 288 0 År 2004 2005 2006 Föryngringsavverkning Sektorsmål (1 000 ha) Diagram 2 visar den föryngringsavverkade arealen samt sektorsmålet för åren 2004-2006. Det största problemet inom det gotländska skogsbruket är att alldeles för lite skog föryngringsavverkas. Sektorsmålet för föryngringsavverkningar anger en målnivå på 1 000 hektar per år fram till och med 2010. Den låga aktiviteten bedöms framförallt bero på att få gotländska skogsägare direkt försörjer sig på sitt skogsbruk. Under 2006 ökade föryngringsavverkningarna kraftigt jämfört med föregående år, fortfarande är vi dock långt ifrån att uppnå sektorsmålet. 8
Planerings- och kunskapsunderlag För att kunna göra långsiktiga konsekvensbedömningar är det för Länsstyrelsen, liksom för staten i stort, av största vikt att ha tillgång till aktuella och relevanta planerings- och kunskapsunderlag. Två strategiska insatser som Länsstyrelsen genomfört under året är framtagandet av planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar (regeringsuppdrag) samt kunskapsunderlaget kring markanvändningen på norra Gotland. Gällande vindkraftsproduktion har Länsstyrelsen funnit att områden om cirka 2 200 hektar på land bedöms kunna nyttjas för ytterligare vindkraftsproduktion, potentialen till havs har inte kunnat kvantifieras, men bedöms som stor. Kunskapsunderlaget kring markanvändningen på norra Gotland har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökningar och Gotlands kommun. I underlaget återfinns statistik på allt från vilka kvinnor och män som äger skog till näringslivsstruktur och berggrundens hydrologiska egenskaper på norra Gotland. Uppföljning av handlingsplan för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen har under året följt upp den handlingsplan som finns för jämställdhetsintegreringsarbetet. Uppföljningen av arbetet mot externa aktörer visar bland annat att Länsstyrelsen sedan handlingsplanens antagande 2005 genomfört tolv seminarier och två konferenser om jämställdhet för att höja medvetenheten om samt påvisa betydelsen av att integrera jämställdhetsfrågan inom olika sak- och politikområden. Därutöver har myndigheten vid 20 tillfällen medverkat i externa utbildningsinsatser i jämställdhet. Sammanlagt bedömer Länsstyrelsen att 1 300 personer har deltagit i dessa olika arrangemang under 2005 och 2006. Av deltagarna är majoriteten kvinnor men antalet män har ökat med tiden. Den aktör som efterfrågar mest kunskap och stöd från Länsstyrelsen är Gotlands kommun. Deras behov av stöd handlar om hur man kan jobba med jämställdhetsintegrering inom den sociala dimensionen (barn, utbildning och socialtjänst) samt inom tillväxtdimensionen (regionalt utvecklingsarbete och samhällsplanering). Andra aktörer som efterfrågat stöd är statliga myndigheter. 9
Länsstyrelsens bedömning är att kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, och därmed frågans komplexitet, ökar i länet för varje år. Detta har fått till följd att efterfrågan på Länsstyrelsens kompetens ständigt ökar. arbetskraften under året ökat relativt kraftigt. Sysselsättning 2006* 2005* Antal sysselsatta i åldern 16-64 år 29 400 27 600 varav kvinnor 14 100 13 400 varav män 15 300 14 200 * Avser 3:e kvartalet Tabell 3 visar antalet sysselsatta i åldern 16-64 år för åren 2005-2006. Väl fungerande arbetsmarknad Länsstyrelsens bedömmer att tillståndet på den gotländska arbetsmarknaden är relativt gott. Under året har vi kunnat se att fler arbetslösa går i jobb, de flesta män, färre anmäler sig till Arbetsförmedlingen, mer nyanmälda platser och så vidare. Förklarande faktorer till den positiva utvecklingen är bland annat etableringen av nya myndigheter och en kraftig nybyggnation. Orosmoln finns givetvis, till exempel Swedish Meats varsel av ett 80-tal anställda. Sysselsättningsutveckling Under året har en ökad aktivitet på länets arbetsmarknad noterats. Antalet sysselsatta ökade under 2006 med 1 800 personer. Av tabellen ovan framgår det även att de gotländska männen har haft en mer gynnsam sysselsättningsutveckling än kvinnorna. Sammanlagt har antalet arbetslösa under året endast minskat med 300 personer detta till följd av att Nya arbetstillfällen Utvecklingen under de senaste åren har inneburit att det är främst inom den privata sektorn (handel- och tjänstesektorerna) som nya jobb skapats. Tillverkningsindustrin har trots god ekonomi och bra orderingång inte aviserat särskilt många rekryteringar förrän under fjärde kvartalet 2006. Nyanmälda platser (st.) 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950 År 2371 2373 2121 2004 2005 2006 Diagram 3 visar antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen för åren 2004-2006. Starta eget Länsstyrelsen försöker inom ramen för sitt arbete med ar- 10
betsmarknadspolitiken stimulera till nyföretagande genom utbildning och bidrag. gram per vecka. Programvolymen har ökat jämfört med föregående år (2005: 1 581 personer, varav 49 % kvinnor och 51 % män). Under året har 30 kvinnor och 29 män genomgått en förberedande utbildning i Starta eget (2005: 36 kvinnor och 35 män). Bidrag till att Starta eget har under motsvarande period beviljats till 26 kvinnor och 41 män, vilket är en minskning jämfört med föregående år (2005: 33 kvinnor och 49 män). De företag som beviljats bidrag har sammantaget startat upp 40 olika typer av verksamheter, de två vanligaste har varit byggnadssnickeri och konsultverksamhet inom organisation och information. Starta eget 2006 2005 Starta eget bidrag (tkr) 6 732 7 385 Kostnader för Starta eget utbildningar (tkr) 1 116 1 232 Tabell 4 visar beviljade Starta eget bidrag samt kostnader för Starta eget utbildningar för åren 2005-2006. Arbetsmarknadsåtgärder Omfattningen på arbetsmarknadspolitiska insatser, som utbildning, praktik och andra programinsatser ökade fram till och med september (jämfört med föregående år) för att därefter minska betydligt. Sammantaget innebar detta att insatserna under 2006 minskade med 6,2 % i omfattning jämfört med föregående år. Varje månad har i genomsnitt 61 personer (40 % kvinnor och 60 % män) genomgått någon yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och 80 personer (55 % kvinnor och 45 % män) någon förberedande utbildning. Under hösten har omfattningen på de förberedande utbildningarna minskat betydligt. Arbetsmarknadspolitiska medel 2006 2005 Beviljade arbetsmarknadspolitiska medel (tkr) 196 847 209 762 varav Aktivitetsstöd (tkr) 89 016 106 598 varav Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden (tkr) varav Kompetenshöjande insatser inom arbetsmarknadspolitiken (tkr) 79 640 68 496 28 191 34 668 Tabell 5 visar beviljade arbetsmarknadspolitiska medel för åren 2005-2006. Ökad anställningsbarhet En viktig uppgift för Länsstyrelsen i arbetet för en väl fungerande arbetsmarknad är att öka anställningsbarheten hos arbetslösa och därmed skapa förutsättningar för ett tillvaratagande och sunt nyttjande av mänskliga resurser. Under året har i genomsnitt 1 653 personer (50 % kvinnor och 50 % män) deltagit i något arbetsmarknadspolitiskt pro- Länsstyrelsen har under året genomfört ett flertal satsningar för att öka anställningsbarheten hos arbetslösa. Exempel på satsningar som gjorts är: 11
Gemensam väg Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen och utbildningsföretaget Hansa Utbildning AB. Projektet riktar sig till personer som har svårt att få ett arbete. I projektet varvas praktik på arbetsplatser med teori. Under året har 49 % kvinnor och 51 % män deltagit i projektet. Prognos för den gotländska arbetsmarknaden år 2007 INNEHÅLL Arbetsmarknadsutsikter på Gotland 2007 2 Inledning 2 Ökad tillväxt i det gotländska näringslivet 2 Sysselsättningsökning 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Lediga platser 3 Allt fler får jobb 3 Stort utbud av arbetskraft på Gotland 4 Obalans 4 Varselsituationen 6 Resurspoolen En samverkanssatsning mellan Gotlands idrottsförbund och Länsstyrelsen. Poolen syftar till att skapa anställningar för personer med funktionshinder inom administration och vaktmästeri. Elva personer, två kvinnor och nio män, har under året ingått i poolen. Arbetsmarknadsprognosen Vi ger ut arbetsmarknadsprognosen vår och höst, som ett viktigt redskap för arbetsförmedlingens verksamhetsplanering. Prognosen, som bland annat baseras på ett åttiotal intervjuer med privata och offentliga arbetsgivare, speglar den förväntade utvecklingen för olika branscher och yrkesområden på den gotländska arbetsmarknaden fram till andra halvåret 2007. Arbetsmarknadsprognosen bör även kunna ge kunskap och vägledning utanför arbetsmarknadsområdet som ett led i en Befolkningsutvecklingen på Gotland 7 Åldersavgångar och tillträdande 8 Sysselsättningens förändring under prognosperioden 8 Liten brist på arbetskraft i länet 8 Ohälsans utveckling på Gotland de senaste åren 9 Ohälsa och kön 9 Arbetslivsinriktad rehabilitering 9 Studerande 10 Gymnasieskolan/Komvux/Folkhögskolorna 10 Högskolan på Gotland 10 Utrikes födda 10 Marknadsutveckling 10 Industri och tillverkning/livsmedelsindustrin 11 Energi 11 Bygg och anläggning 11 Jordbruk 12 Trädgårdsnäring/Skogsbruk/Fiske 13 Transport 13 Handel, daglighandel/handel, sällanköpshandel 14 Privata tjänster och företagstjänster 14 Turismen på Gotland 15 Vård och omsorg 15 Utbildning och forskning 15 Förskolan/grundskolan/gymnasieskolan 15 Högskolan på Gotland 16 Huvudproblem på länets arbetsmarknad 6 Hög ungdomsarbetslöshet 6 Arbetslösa +55 år 7 Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad 7 Exportsäljare En utbildningssatsning som genomförts tillsammans med Östsvenska handelskammaren, ALMI och Gotlandsakademin. Målet med utbildningen är att få arbetslösa kvinnor och män anställda i småföretag samt öka företagets exportandel. Deltagande i utbildningsinsatsen är 56 % män och 44 % kvinnor. Gotlandslärling Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen, Folkuniversitetet och LO-distriktet. Projektet riktar sig till alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen men i synnerhet till dem som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar. Målet med satsningen är att lärlingen skall få anställning på företaget efter lärlingsperiodens slut. Deltagande i projektet är 61 % män och 39 % kvinnor. gemensam strävan att skapa en väl fungerande arbetsmarknad samt främja tillväxt och ökad sysselsättning på Gotland. Kultur 16 Offentlig förvaltning 16 Gotlands kommun 16 Utbildningsbakgrund 16 Regional utveckling 17 Ungdomar diskuterar Gotland i framtiden 18 Vad tycker arbetsgivarna och de gotländska ungdomarna 18 Barometern 22 Vi ger ut arbetsmarknadsprognosen vår och höst, som ett viktigt redskap för arbetsförmedlingens verksamhetsplanering. Vill du veta mer om arbetet med prognosen, se Pia Lagergrens intervju på sidan 19 12
Medarbetarna om året som gått På följande sex sidor kan Du läsa om hur några av Länsstyrelsens medarbetare upplevt verksamhetsåret 2006. I intervjuform möter Du sju handläggare i olika roller, som berättar om vad som engagerat dem mest. Områden som berörs är Miljöskydd, Skogsbruk, Juridik, Landsbygdsutveckling, Kulturmiljö och Arbetsmarknad. 13
Vi har kommit halvvägs mot ett ekologiskt hållbart Gotland! Emilie Vejlens, miljöhandläggare - Miljömålsuppföljningen, säger Emilie, direkt, när jag frågar vad hon vill framhålla av 2006 års arbete. Vi har kommit halvvägs till 2010 och då går flera av de gotländska delmålen ut. Därför fick vi i uppdrag via regleringsbrevet, att göra en bedömning av läget, berättar Emilie Vejlens. Det är ett stort arbete. Länsstyrelsen på Gotland valde att ha en arbetsgrupp för varje mål, där man plockade in personer utifrån som knöt an till varje mål. Representanter från Högskolan, Gotlands kommun, LRF med fler har deltagit i detta arbete och Emilie har själv suttit med i samtliga grupper. Arbetet drogs igång under våren 2006 med att inventera vilket underlag som egentligen fanns. -Det finns faktiskt en hel del undersökningar och statistik, så vi kunde följa upp de flesta målen. Men för många delmål, så saknades underlag, där fick det istället bli kvalificerade uppskattningar. Därför var det särskilt bra att vi hade så kompetenta arbetsgrupper, berättar Emilie. Men själva uppdraget var inte att producera en skrift, utan att redovisa arbetet till den nationella miljömålsportalen www.miljpomal.nu, som är väl värd att besöka, men faktum är att vår skrift Gotländska miljömål bedömning av läget, är betydligt trevligare att läsa. - Jämför vi oss med den nationella bedömningen, så har vi en mer positiv bild av vad vi kan uppnå och faktiskt har uppnått. Men, det finns mycket kvar att göra. Vi har ett par mål där vi bedömer att vi kommer ha svårt att uppfylla miljömålet, säger Emilie och nämner Hav i balans och Grundvatten av god kvalitet samt Ett rikt växt- och djurliv. Här krävs extra insatser. Det här arbetet har tagit mycket av Emilies arbetstid under vår, sommar och höst. Men hon tycker att det har varit lärorikt, och intressant. - Jag har fått en samlad bild, eftersom jag har deltagit i alla de olika arbetsgrupperna. Nu har vi ett bättre underlag för att bedöma hur vårt arbete går och var vi bör satsa mer för att nå en ekologisk hållbar utveckling. Skriften Gotländska miljömål bedömning av läget, har skickats ut till beslutsfattare, skolor, företag, och organisationer. Vill Du ha ett eget exemplar, så kontakta Emilie Vejlens. 14
Skogsdagar satte fart på plantering och avverkning! Urban Svensson, skogsvårdskonsulent - Av allt som hände under 2006, så är det nog framförallt den ihärdiga värmen och torkan som jag minns bäst, säger Urban Svensson. På många nyplanterade hyggen måste kompletteringar ske med nya plantor helst nu till våren. Men 2006 var det inte bara de regnfattiga sommarmånaderna som ställde till problem för skogsnäringen, utan även att torkan fortsatte långt fram på hösten. - Det här ledde till att många tallar och granar blev torkstressade och därmed fick insektsskador berättar Urban, som under senhösten ägnade en hel del tid åt att uppmana skogsägare till att ta bort de skadade träden. Men, Urban tror att den storm som drabbade Sverige och Gotland i början av detta år fick många skogsägare att ta sig an stormfälld skog i första hand. Annars var det just brist på skoglig aktivitet som fick Urban och hans kollegor att under det gångna året dra igång ett antal skogsdagar för att uppmuntra till mer aktiviteter. - Vi kunde se att det var allt för låga slutavverknings-, och gallrings- och röjningsaktivitet er i de gotländska skogarna. Vad det berodde på kan man bara spekulera i säger Urban och nämner att det kan ha varit en rekyleffekt efter stormen Gudrun. Många skogsägare, även på Gotland, fick avverka då och det stora överskott av virke som stormen orsakade framförallt i södra Sverige, befarade många skulle leda till stora prissänkningar på massaved och timmer, men så blev det inte i verkligheten. - För att åter få fart på skogsproduktionen, har vi under det gångna året tillsammans med skogsbruket på Gotland genomfört inte mindre än 18 skogsdagar, med sammanlagt över 300 deltagare. Det har varit traditionella skogsdagar där alla moment har tagits upp, men framförallt har vi visat på produktions- och kostnadsvinster med ett aktivt skogsbruk. Skog kräver skötsel, då blir den värdefull. Ju mer man avverkar desto mer kan man avverka i framtiden, en märklig ekvation som faktiskt stämmer, menar Urban. Urban konstaterar att de lyckades bra med skogsdagarna. Vi har fått beröm av skogsägarna för intressanta och aktuell arrangemang. Nu gäller det att det också ger resultat. Faktum är att både Mellanskog och Gotlandsflis på nyåret märkt en klar uppgång. Men det kan också hänga samman med att de har höjt leveranspriset, så skogsägaren får lite mer i plånboken, tillägger Urban. 15
Snabbt, rättssäkert och hållbart! Jerker Loré, jurist Jerker är utbildad jurist. Han tog sin examen för ett par år sedan och började arbeta på Länsstyrelsen i juni 2006. - Länsstyrelsen är en osedvanligt öppen organisation. Jag kände mig välkommen redan från första början. Det var lätt komma in i arbetet, säger Jerker och prisar den obligatoriska förmiddagskafferasten med korridorrkompisarna. som finns tillgänglig här. Jag har aldrig tidigare arbetat med PBL och fick ta över dessa ärenden i princip från första dagen. Tillsammans med övriga medarbetare har jag därmed fått både ansvaret och möjligheten att bygga upp en passande handläggningsmodell. Effektivitet och rättsäkerhet är ledorden. Det är ett mycket utvecklande arbete och vi har kommit en god bit på vägen. - Jag vill lyfta fram Länsstyrelsens arbete med att ta fram ett yttrande om Bungetäkten som en stor händelse förra året, säger Jerker Loré. Han var själv inte inblandad, men som länsstyrelsemedarbetare tycker han att ärendet verkar ha skötts mycket bra. - Som utomstående betraktare tror jag att Länsstyrelsen tog rätt beslut. Det omfattande förarbetet medförde att myndigheten kunde göra en genomtänkt avvägning. Trots att beslutet var obekvämt för en del kunde Länsstyrelsen vara tydlig och sätta ner foten. - Här i min korridor tar man hand om varandra och det är ett viktigt stöd när man är nyanställd. Jerker berättar att han också genom sitt arbete som en av tre jurister har många kontakter med övriga medarbetare på Länsstyrelsen. I sin roll som handläggare av överklagningsärenden enligt plan- och bygglagen (PBL) måste han samverka med medarbetare inom vitt skilda områden. - I PBL-ärenden uppkommer så olika frågeställningar som jag som jurist inte har en chans att besvara på egen hand. Då måste jag söka mig ut i organisationen. Det är fascinerande hur mycket kunskap - Vi strävar efter en kort handläggningstid. I dag tar det ofta för långt tid, men jag är optimistisk. I bygglovsärenden står ofta stora intressen mot varandra. En snabb lösning skall också vara rättssäker och hållbar, tillägger Jerker. Som jurist fungerar Jerker också som internkonsult. Även i denna roll får han möjlighet att träffa medarbetare inom olika områden. Det är kanske det roligaste. Interna frågor, att sätta sig in i andras problemställningar och hjälpa till att lösa dem. Det känns bra att stödja andra. 16
Vi har arbetat med att underlätta handläggningen av det nya Landsbygdsprogrammet! Kenneth Eckard, handläggare landsbygdsutveckling - Ja, då vill jag nog nämna LIV-projektet, säger Kenneth Eckard. Det var ett samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna som pågick under förra året. Det vill jag gärna berätta mer om. Vårt uppdrag var att ta fram administrativa rutiner för det nya landsbygdsprogrammet 2007-2013. Från Länsstyrelsen på Gotland har förutom Kenneth, Gunilla Lexell, Karin Nilsson och Ingrid Jacobsson deltagit i LIV-projektet. Landsbygdsprogrammet, berättar Kenneth, och nämner att programmet omfattar mer än traditionella lantbruket. Det handlar konkret om att stödja verksamhet som bidrar till att utveckla såväl företag som landsbygd. Inom programmet har länsstyrelsen regionalt valt att lyfta fram några angelägna utvecklingsområden såsom animalieproduktion, turism, bioenergi, småskalig livsmedelsförädling, social välvärd, kompetensutveckling och jämställdhet, men tillägger Kenneth, det mer traditionella jordbruksstöden med direkt- och miljöstöd utgör fortfarande 75 % av hela landsbygdsprogrammet. - Vi har arbetat med regelverk, handläggning, information och IT-stöd, allt för att kunna underlätta hanteringen av de nya stöden. Arbetat har skett i olika arbetsgrupper. Handläggningsprocessen för projekt har kartlagts, IT-stöd har tagits fram. Det har varit ett stort arbete som länsstyrelsemedarbetarna har deltagit i. handläggare delaktiga i processen redan från början. Det har gett oss möjligheter att initialt påverka handläggningsrutiner och det känns väldigt bra. Det kommer att underlätta vårt dagliga arbete nu när vi praktiskt börjar arbeta med det nya landsbygdsprogrammet, konstaterar Kenneth och ser nöjd ut när jag säger att det måste kännas bra att ni har gjort en insats för alla EU-handläggare på landets länsstyrelser och inte minst, förenklat för den som ska söka, vilket också har också varit en självklar målsättning med projektet. - Jo, just detta känns bra att se tillbaka på från 2006, avrundar Kenneth vårt samtal med. - Det gällde att hitta nya väl fungerande handläggningsrutiner för det kommande - Faktum är att det här är ett delvis nytt tankesätt, att Jordbruksverket gör oss 17
Gamla lador och silverskatter allt ryms inom kulturmiljö Beatrice Rydén och Majvor Östergren, antikvarier 18 2006 var ett bra år, säger Beatrice spontant. Jag har arbetat med projektet lantbrukets ekonomibyggnader, vilket har varit väldigt givande och roligt. Förutom att fördela de 200 000 kr Länsstyrelsen fick från Riksantikvarieämbetet, har Beatrice inom projektets ramar informerat om projektet vid Hembygdsförbundets tredingsmöten och för andra intresserade, vilket ledde till att det blev ett stort allmänt intresse för restaurering av uthusbyggnader med mer. - Det här arbetet har vi gjort ihop med länsmuseet. Internt har jag samarbetat med personal från Landsbygd och Lantbruk, vilket varit lärorikt, säger Beatrice entusiastiskt. Överloppsbyggnader kallas de byggnader som i dag inte alltid har en funktion att fylla. Landsbygden har omstrukturerats och hus blir över, men Beatrice menar att de har en viktig funktion för såväl gårdsbilden som hela landsbygdens miljö. Projektet fick också stor uppmärksamhet i media och resultatet blev över förväntan, 45 ansökningar kom in och av dem kunde 18 beviljas bidrag. Så nu kan ett par kvarnar, jordkällare, vedbodar och magasin räddas från förfall. Ägarna fick som mest 15 000 kr per objekt, vilket blev den morot som behövdes för fastighetsägarna att både satsa egna pengar och ofta egna arbetsinsatser, berättar Beatrice. Majvor Östergren, vet lika snabbt som- Beatrice vad hon vill framhålla från året som gått, nämligen genomslaget i media när Edvin och Arvid Swanborg hittade vikingaskatten i en åker i Sundre i slutet av oktober. Nyheten gick ut i hela världen i såväl text som bild. Första dagen blev en av grabbarna intervjuad i 26 olika media, dagen efter kom ytterligare ett tiotal. Japan, Indien, Pakistan, Argentina, Tyskland, England och USA är några av de länder som uppmärksammade nyheten, berättar Majvor som själv tillsammans med Edvin satt dagen efter att fyndet blev offentligt i soffan hos både TV 4:as Nyhetsmorgon och SVT:s Gomorron Sverige! Men här på Gotland var det en nyhet under ett par dagar, som sedan helt försvann. - Jag tror världen har behov av positiva nyheter och det finns ett stort intresse för nordisk vikingatid just nu. Det gläder mig som arkeolog och har betydelse, inte minst som bidragande faktor för utveckling av natur- och kulturturism. Vi skulle kunna göra så mycket mer av vikingatiden. Majvor berättar bland annat om tankarna på ett Vikingamuseum. - De mynt vi hittar här finns inte ens bevarade i hemländerna. Därför har vi ett ansvar även för andra länders historia. I praktiken är dessa skatter ett världsarv, konstaterar hon stolt.
Vi har omorganiserat och därmed fått mycket bättre arbetsgivarkontakter! Pia Lagergren, arbetsförmedlare - 2006 var ett omvälvande år, konstaterar Pia Lagergren på Arbetsförmedlingen i Visby och berättar att hon under hösten blev teamsamordnare på heltid för att arbeta med omorganisationen och uppbyggnad av de nya branschteamen. - Från den 1 november i fjol har vi omorganiserat Arbetsförmedlingen i fyra olika branschlag. Lagen är uppdelade efter de olika inriktningar som arbetsplatserna i länet har och så har vi så klart alla sökande fördelade efter dessa lag. Pia förtydligar: Alla företag inom hotell och restaurang till exempel, har nu en och samma kontaktperson, en person som bara ska ha arbetsgivarkontakter. I samma lag finns nu också alla som söker jobb inom denna sektor. - Det här gör att vi kan få mycket bättre branschkunskap, bättre kontakt med arbetsgivarna och därmed också mycket större möjligheter till att göra bra rekryteringar. Till nytta för såväl våra sökande som för Gotlands arbetsgivare. I varje branschlag finns nu också yrkesvägledaroch rehabiliteringsresurser. - Branschlagen har även ett särskilt ansvar när det gäller arbetet med arbetsmarknadsprognoserna. Två gånger om året genomför vi ett antal intervjuer med arbetsgivare inom de olika branscherna för att få ett underlag för att kunna göra bedömningar av utvecklingen på den gotländska arbetsmarknaden. De gotländska intervjuerna är även en del i det underlag som AMS använder för att upprätta en arbetsmarknadsprognos för hela landet. - Att det här är rätt form för Arbetsförmedlingen fick vi bekräftat när vi den 18 januari i år hade vår branschlagsträff. Fyra arbetsgivare deltog och vi diskuterade hur vårt samarbete fungerade. Det bekräftade det vi kände, att arbetsgivarna också föredrar den här modellen. Pia delar teamsamordnararbetet med Jörgen Melin. Förutom branschlagen har de också ansvar för Direktservicegruppen, alltså de som jobbar i kundmottagningen. Sammanlagt är det drygt 25 personer i teamet. - Ja, det är det här jag vill berätta om när Du frågar om något som varit särskilt upplyftande under det gångna året. Faktum är att stämningen på vår arbetsplats har blivit mycket bättre nu när vi är mindre grupper eller lag som vi kallar oss, och alla har vi nu tydligare ansvar och mål. Vi har faktiskt riktigt kul på jobbet, trots att vi har så mycket att göra. Säger Pia som har arbetat som arbetsförmedlare i tolv år. 19
Länsstyrelsens verksamhet i siffror Länsstyrelsens verksamhetskostnader uppgick år 2006 till cirkla 190 miljoner kronor. Verksamhetskostnader Diagrammen visar hur Länsstyrelsens kostnader fördelades på verksamhetsområden och verksamhetsgrenar. I myndighetsövergripande verksamhet ingår bland annat administration, lokaler, IT med mera. Myndighetsövergripande verksamhet samt Administration och intern service 23,7 % Ärendehandläggning 24,8 % Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 47,9 % Ekonomisk redovisning Omsättningen och balansomslutningen ökade under 2006, jämfört med 2005, med cirka 22 respektive 33 %. Resultaträkning (tkr) 2006 2005 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 56 785 48 822 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 14 053 13 681 Intäkter av bidrag 118 729 93 310 Finansiella intäkter 263 117 Summa verksamhetens intäkter 189 830 155 930 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 121 400 105 637 Kostnader för lokaler 13 694 12 501 Övriga driftskostnader 49 493 34 795 Finansiella kostnader 223 170 Avskrivningar och nedskrivningar 4 541 3 622 Summa verksamhetens kostnader 189 351 156 725 Verksamhetsutfall 479-795 Stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden 5,8 % Matchning på arbetsmarknaden 8,3 % Övriga verksamhetsgrenar 17,2 % Miljömålsarbete 11,6 % Tillsyn och vägledning 3,6 % Uppdragsverksamhet 16,2 % Myndighetsövergripande verksamhet samt Administration och intern service 23,7 % Utåtriktat sektorsövergripande arbete 17,2 % Balansräkning (tkr) 2006 2005 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1 830 3 322 Materiella tillgångar 8 341 8 799 Utlåning 1 355 1 355 Varulager m.m. 2 896 3 188 Fodringar 8 350 11 900 Periodavgränsningsposter 14 350 12 377 Avräkning med statsverket 14 657-195 Kassa och bank 6 658 3 302 Summa tillgångar 58 437 44 048 Kapital och skulder Myndighetskapital -8 018-6 215 Avsättningar 832 1 414 Skulder m.m. 36 514 24 559 Periodavgränsningsposter 29 109 24 290 Summa kapital och skulder 58 437 44 048 20
Ärendehandläggning Under 2006 avgjorde Länsstyrelsen runt 16 100 ärenden. Av dessa ärenden överklagades Länsstyrelsens beslut i 128 fall vilket motsvarar 0,8 % av samtliga beslut. I åtta fall (motsvarande 0,05 % av fallen) ändrades Länsstyrelsens beslut i en högre instans. Under 2006 ökade Länsstyrelsens ärendebalans med knappt 24 %. Diagrammet nedan visar fördelningen av ärenden på olika sakområden. På grund av stora pensionsavgångar under kommande år och för att underlätta generationsväxlingen och kompetensöverföringen har ett traineeprogram genomförts. Ytterligare syfte var att tillföra organisationen ny kompetens och att stärka mångfalden. Länsstyrelsen har under 2006 haft nio traineeplatser inom olika verksamhetsområden. Skogsbruk 1,9 % Övriga sakområden 13,9 % Lantbruk 47,4 % Kulturmiljö 8 % Övriga sakområden 26,7 % Arbetsmarknad 65,1 % Övrig förvaltning 2,2 % Kulturmiljö 4,0 % Myndighetsövergripande verksamhet 12,8 % Arbetsmarknad 10,9 % Administration och intern service 22,2 % Körkort och trafikföreskrifter 19,7 % Lantbruk 25,4 % Naturvård och miljöskydd 27,2 % Skogsbruk 28,2 % Personal Länsstyrelsens personal uppgick 2006 till 215,6 årsarbetskrafter. Antalet anställda var den 31 december 2006 252 personer varav 128 kvinnor och 124 män. Medelåldern hos personalen var vid samma tidpunkt 48,2 år (kvinnor: 47,1 år och män: 49,4 år) Av personalen hade 27 % av kvinnorna och 20,5 % av männen någon eftergymnasial utbildning år 2006. Diagrammet ovan visar årsarbetskrafternas fördelning på sakområden. 21
UTGIVARE: Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby. Tel 0498-29 21 00. E-post: lansstyrelsen@i.lst.se UTGIVNINGSDATUM: 2007-03-05 TEXT: Länsstyrelsen FOTO: Länsstyrelsen REDAKTÖR: Länsstyrelsen, Jonas Löfstedt FORM & PRODUKTON: Länsstyrelsen, Lena Hultberg Skriften finns endast tillgänglig i PDF-format på Länsstyrelsens hemsida www.i.lst.se Önskas utskrift kontakta Länsstyrelsen.