Tenta i Digitalteknik

Relevanta dokument
Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Tentamen IE Digital Design Måndag 23/

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 21/

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

IE1204/IE1205 Digital Design

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 23/

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/

Tentamen IE1204 Digital Design Måndag 15/

Tentamen IE Digital Design Fredag 13/

Digital elektronik CL0090

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamensskrivning 11 januari 2016

Sekvensnät. William Sandqvist

Programmerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik

DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Sekvensnät Som Du kommer ihåg

Digital Design IE1204

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitalteknik 5p

Digital- och datorteknik

Omtentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 14/

Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

IE1204 Digital Design

IE1204/5 Digital Design typtenta

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Digital Design IE1204

IE1204 Digital Design

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Tentamen i Digital Design

-c wc. Pre- Next state Out- Vi ser att tillstånden är redan sorterade i grupper med olika utsignaler,

Digitalteknik syntes Arne Linde 2012

Digital elektronik CL0090

Laboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Asynkrona sekvensmaskiner

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Läsminne Read Only Memory ROM

Adderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45

Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov)

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Tentamen med lösningar IE Digital Design Fredag 13/

Digital Design IE1204

Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

VHDL 1. Programmerbara kretsar

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

TSEA22 Digitalteknik 2019!

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

IE1204/5 Digital Design typtenta

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

PARALLELL OCH SEKVENTIELL DATABEHANDLING. Innehåll

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl

Digital Design IE1204

Design av mindre digitala system. Föreläsning Digitalteknik, TSEA52 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Digital Design IE1204

Digital- och datorteknik

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck

Exempel 3 på Tentamen

Adderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Transkript:

Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-08-28 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel Pennor, sudd, kaffe och joltcola. Lycka till!

1 Aritmetik 10p. A 5p) Fyll i tabellen nedan, vi använder 4-bitars operander och 4-bitars resultat. För subtraktion använder vi två-komplement metoden. Status koderna är; C = Carry, V = Overflow. Operation A B Result binary Result hex Result decimal unsigned Result Decimal signed A+B 1101 1110 0100 0101 A-B 1101 1110 1101 1101 A >> B 1001 0010 - - Arithmetic 4 bit B 2p) Vi antar 4 bitars operander och 8 bitars resultat. Visa hur du beräknar resultatet för 0111*1011. Vad är motsvarande operander och resultat decimal unsigned. C 3p) Vi antar 4 bitars operander och 8 bitars resultat. Visa hur du beräknar resultatet för 0111*1011. Vad är motsvarande operander och resultat decimal signed. C V

2 Kombinatorik och logikminimering, Karnaugh 10p. Antag att kostnaden för varje komponent är proportionell mot antalet ingångar, dvs en OR med två ingångar har kostnaden 2. a) 2p. Ange funtionen f(x3,x2,x1,x0) från Karnaughdiagrammet nedan som disjunktiv, alltså Sum Of Products (SOP), samt konjunktiv, alltså Product of Sums (POS ) form. OBS ingen minimering. b) 1p. Rita motsvarande två nivå grindnät för SOP formen, mha OR och AND grindar med möjliga interterare på ingångarna. c) 1p. Vilken är kostnaden för grindnätet 2b) d) 2p. Miminera mha Karnaugh diagram funktionen från 2a i SOP form. Ange den resulterande SOP formen. e) 1p. Vilken är grindnätskostnaden för den minimerade SOP formen. x3x2\x1x0 00 01 11 10 00 01 11 10 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 f) 1p. Antag funktionen f(x3, x2, x1, x0) enligt Karnaugh diagramet nedan. indikerar don t care. Minimera funktionen (som SOP) givet att vi sätter alla don t cares till 0. Vilken blir grindnätskostnaden för den minimerade SOP formen? g) 2p. Antag funktionen f(x3, x2, x1, x0) enligt Karnaugh diagramet. indikerar Don t care. Minimera funktionen (som SOP) givet att vi kan sätta don t cares till 0 eller 1 för att minimera funktionen. Vilken blir grindnätskostnaden för den minimerade SOP formen? x3x2\x1x0 00 01 11 10 00 01 11 10 1 - - 1 1 - - 1 1-1

3 Sekvenskretsar 10p. a) 1p Rita tillståndsgrafen för en Mooreautomat som kan detektera SEKVENSER, 1,0,1,0 b) 2p Ställ upp en tillståndstabell med tillståndskodningen binär och en med gray kod. c) 2p Realisera din binärkodade automat (b) mha D-vippor, och kombinatoriska grindar. d) 1p Rita tillståndsgrafen för en Mealy automat som kan detektera SEKVENSER, 0,1,0 e) 1p Ställ upp en tillståndstabell för (d) med tillståndskodningen one-hot f) 3p Realisera din one hot kodade automat (d) mha D-vippor, och Kombinatoriska grindar. För full poäng, använd don't care informationen och minimera grindnätet tex mha Karnaughdiagram.

4 Kretsanalys och minnesavkodning 10p. 4 a) 5p. I figuren nedan ser du en sekvensiell krets. D-FF är flanktriggad och har en setup-time tid på 2 ns (som signalen måste vara stabil innan triggning), och en fördröjning på 3 nanosekunder (från klocka till utgång). Varje grind har en outputdelay fördröjning på 2ns. Externa ingångar kan anses ha en output-delay på 0 nanosekunder. Du skall använda topologisk sortering för att: 2p)1.5p Räkna ut kritisk väg, den tidsmässigt längsta tid som signalen behöver från en klockpuls till nästa. (I detta skall setup-time och output-delay ingå. (Visa i bilden nedan, delresultaten som ges vid topologisk sortering.) 0.5p Vilken blir den maximala klockfrekvensen för detta system?

1p) Skapa en krets som räknar ut f = (x1 or x2) and x3. (Ge kretschema) 2p) Dra x3 till f. Analysera kretsen latchen mha topologisk sortering. Kommentera resultatet? 4 b) 5p. Du har obegränsad tillgång på minneskapslar/avkodare, men du skall lösa uppgiften med minimalt antal kapslar. Varje minneskapsel har fyra adresser, och en databit per adress. Minneskapslarna har en aktivt låg ingång (ChipSelect). Adressavkodare har fyra utgångar. Se figuren nedan. 2.5p Rita schema för ett minne med 8 adresser a fyra bitar. 2.5p Rita schema för ett minne med 6 adresser a fyra bitar.

5 C Stack based computer 8p. Konstruera(dvs rita schematisk skiss) en 8bitars Stackbaserad dator. Datorn ska stödja addition, subtraktion, högershift, vänstershift, PUSH och POP. Interfacet till datorn skall vara: entity CPU is Data_in : in std_logic_vector(7 downto 0); Data_out : out std_logic_vector(7 downto 0); OpCode : in std_logic_vector(2 downto 0); reset,clk : in std_logic); ); end CPU; Du har följande moduler att tillgå: 8Bitars ALUn ifrån föregående uppgift 8Bitars Adderare som adderar 1 entity ADD1 is A : in std_logic_vector(7 downto 0); R : out std_logic_vector(7 downto 0)); end ADD1; 8Bitars Subtraherare som subtraherar 1 entity SUB1 is A : in std_logic_vector(7 downto 0); R : out std_logic_vector(7 downto 0)); end SUB1; 8Bitars Subtraherare som subtraherar 2 entity SUB2 is A : in std_logic_vector(7 downto 0); R : out std_logic_vector(7 downto 0)); end SUB2; 8x8bitars dataminne med dubbla läsutgångar entity mem8_8 is A_adress : in std_logic_vector(7 downto 0); B_adress : in std_logic_vector(7 downto 0); A_out : out std_logic_vector(7 downto 0); B_out : out std_logic_vector(7 downto 0); Write_adress : in std_logic_vector(7 downto 0); Write_data : in std_logic_vector(7 downto 0); Write_enable : in std_logic; reset,clk : in std_logic); ); end mem8_8; 8Bitars Register (D-vippa) entity reg8 is X : in std_logic_vector(7 downto 0); Y : out std_logic_vector(7 downto 0); reset,clk : in std_logic)); end reg8;

8Bitars 2ingångars MUX entity mux8-2 is A,B : in std_logic_vector(7 downto 0); R : out std_logic_vector(7 downto 0); select : in std_logic)); end mux8-2; För full poäng krävs att exakt en av varje av dessa moduler används, förutom MUXen som får användas valfritt antal gånger. Du behöver konstruera en Dekoder/Kontroller för din dator, du får använda valfri metod(ritning, Tabell, VHDL, pseudo-kod, Basic, etc...) för att beskriva funktionaliteten för dekodern. Du får välja opkoder själv, välj dom smart så så att dekodern blir trivial. Datorn ska kunna utföra följande program: Steg1, RESET Datapekare = 0 (eller stackpekare) (detta är ditt 8-bits register...) Dataminne: 0 0 0 0 0 0 0 0 Data_out = 0 ( = Dataminne[datapekare-1] ) Steg2, PUSH 3 Datapekare = 1 3 0 0 0 0 0 0 0 Data_out = 3 Steg3, PUSH 4 Datapekare = 2 3 4 0 0 0 0 0 0 Data_out = 4 Steg4, ADD Datapekare = 1 7 4 0 0 0 0 0 0 Data_out = 7 Steg5, PUSH 1 Datapekare = 2 7 1 0 0 0 0 0 0 Data_out = 1 Steg6, SHIFTRIGHT Datapekare = 1 3 1 0 0 0 0 0 0 Data_out = 3 Steg7, POP

Datapekare = 0 3 1 0 0 0 0 0 0 Data_out = 0 Innehållet i dataminnet är bara relevant under datapekaren, så en lösning som skriver data över/på datapekaren vid tex pop är fortfarande giltig. Lycka Till!