Målarmusslans återkomst. - till nytta för människa, djur och natur

Målarmusslans återkomst - till nytta för människa, djur och natur

Den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) hade tidigare en omfattande och mycket riklig förekomst i de Centraleuropeiska ländernas vattendrag, troligen även i Sverige. Under gynnsamma förhållanden kunde denna strömvattenlevande art påträffas i höga tätheter upp till flera hundra individer per kvadratmeter på vattendragens bottnar. Idag är den tjockskaliga målarmusslan starkt hotad i flera europeiska länder. Som ett resultat av drastiska populationsförluster inom hela dess utbredningsområde har arten nu blivit en prioritet för bevarande. Arten beskrivs även som starkt hotad (EN) i Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) rödlista över hotade arter. Foto: Jakob Bergengren. Detta är UC4LIFE Målarmusslans återkomst syftar till att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv sydsvenska vattendrag och i Östersjön på sikt till nytta för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan (U. crassus) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets symbol. 2

Målarmusslans återkomst skapar ringar på vattnet Inom projektet Målarmusslans återkomst har under fem år restaureringsåtgärder genomförts med positiva effekter på vattenkvalitet och biodiversitet, motsvarande drygt 200 kilometer rinnande vatten och 300 hektar flodplan i tolv kustmynnande vattendrag, och Östersjön på sikt. Projektet har även bidragit till att kunskapsläget avseende vår mest hotade sötvattenmussla, den tjockskaliga målarmusslan, väsentligt har förbättrats genom forskningsinsatser. För första gången någonsin har arten odlats fram och återintroducerats i svenska vattendrag! Projektet ska ses som en kostnadseffektiv och hållbar miljöinvestering med positiva effekter på vattenrening, biodiversitet, fiskproduktion och rekreation. Samhällsnyttan med projektet är odiskutabelt stor. Sötvattensmusslor - ekosystemingenjörer På grund av deras direkta och indirekta effekter på sötvattensekosystem beskrivs ofta musslor som ekosystemingenjörer. Som filtrerare överför musslor materia och energi från vattenmassan till bottenfaunan och har en stark påverkan på primär- och sekundärproduktion, biogeokemiska kretslopp, sedimenteringshastigheter och siktdjup i vattnet. Dessutom utgör deras skal ett viktigt substrat och livsmiljö för många andra organismer. Sötvattensmusslor bidrar till ekosystemtjänster till människor, såsom vattenrening. De tjänar även som viktig föda för flera kommersiella fiskarter, vilket ger en direkt källa till protein. Dessutom producerar de värdefulla material, såsom pärlor och pärlemor. Foto: Jakob Bergengren. 3

Den tjockskaliga målarmusslan har en spännande livscykel I Sverige finns sju inhemska arter av stormusslor. Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever enbart i strömmande vatten, medan de övriga arterna även lever i sjöar. När vattendrag rätas och rensas, och när dammar sätter stopp för fiskens vandring, påverkas den tjockskaliga målarmusslan och många andra arter negativt. De musslor som är av honkön idkar föräldraomsorg och förvarar sina ägg och mognande larver i en modifierad gäle (marsupium) innanför skalet. Befruktning sker via hanmusslornas spermier som når in i honans mantelhåla via hennes inströmningssifon. De befruktade äggen utvecklas därefter till en specialiserad larv (glochidie), som sedan måste parasitera en värdfisk, på vilken larven utvecklas i en cysta på fiskens gälar eller hud. När larven har suttit på gälarna cirka en månad släpper den taget. Den har nu genomgått en omvandling och blivit en ung (juvenil) mussla, endast cirka en millimeter stor. Nu kommer nästa kritiska fas. Den lilla musslan ska hitta en lämplig botten med grov sand eller finkornigt grus, där den kan gräva ner sig och leva mellan bottenpartiklarna under några år. När musslan har växt till en längd av 10 12 millimeter kommer den sedan uppkrypande till bottenytan, färdig att, som sina vuxna artfränder, börja leva på att filtrera det omgivande vattnet efter små födopartiklar. Målarmusslans livscykel kan förklaras i fyra steg. Vart och ett av dessa steg måste lyckas för att fortplantningen ska bli framgångsrik. 1. På våren släpper hanarna ut sina spermier i vattnet. 2. Ett fåtal spermier når honmusslan när hon filtrerar vattnet. Inne i honan befruktas äggen hon bär på. 3. De befruktade äggen mognar inne i honan i några veckor och utvecklas till små så kallade glochidielarver. Dessa larver släpps sedan ut i vattnet. Nu gäller det för larverna att snabbt hitta en fisk! Larverna hakar sig fast på fiskens gälar och lever där som parasiter under några veckor. Under denna tid växer larverna till färdigbildade musslor. Fisken tar inte någon skada av att bära på mussellarverna. 4. När de små (unga) musslorna har genomfört sin utveckling på värdfisken släpper de från gälarna och faller ned till bottnen. Där gräver de ned sig helt och hållet och lever i sanden eller gruset tills de vuxit till cirka en centimeters längd. Då kryper de upp och sätter sig i bottenytan och börjar filtrera det förbipasserande vattnet likt de vuxna musslorna. 4

När musslornas värdfiskar förflyttar sig i vattendraget får mussellarverna lift och kan etablera sig i nya områden. Eftersom den vuxna musslan endast kan förflytta sig korta sträckor är detta en förutsättning för att arten ska kunna sprida sig mer effektivt i vattenmiljön. 3 2 4 1 5 naturcentrum ab

Unika restaureringsåtgärder i tolv vattendrag Inom UC4LIFE-projektet Målarmusslans återkomst har restaureringsåtgärder genomförts i drygt 200 kilometer rinnande vatten och 300 hektar flodplan i tolv kustmynnande vattendrag med positiva effekter på vattenkvalitet och biodiversitet. Restaureringsåtgärder har genomförts inom totalt tolv områden i projektets vattendrag i Skåne, Blekinge, Jönköpings, Östergötlands och Södermanlands län. Åtgärderna har valts beroende på omfattning och vilka störningar områdena är utsatta för. Ökad konnektivitet ( vattensamband ), via åtgärder för att avlägsna barriärer i vattendragen. Vattendragens bottnar och strandnära miljöer. Livsmiljöer i dalgångar och vattendragens omgivningar. Odling och återintroduktion av den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus), i de vattendrag där arten antingen har dött ut, eller fortfarande existerar i fåtal individer och utan tillfredställande rekrytering, utgör viktig del i projektet. Målsättningen är livskraftiga bestånd inom tio år. Löpande undersökningar syftar till att följa upp om åtgärderna har haft önskad effekt på vattenkvalitet och livsmiljöer inom projektets tolv projektområden. Elritsa (Phoxinus phoxinus) naturcentrum ab Åtgärder gynnsamma för musslor och fisk har positiva effekter på djurlivet, också ovan vattenytan. Här syns en kungsfiskare med en nyfångad elritsa (P. phoxinus) i näbben. Elritsan som för övrigt även tjänstgör som värd för den tjockskaliga målarmusslans larver. Foto: Göran Gustafsson. 6

Vedån Vretaån Svärtaån Kapellån Storån Kisaån Brusaån Emån Bräkneån Mörrumsån Klingaälvsån Fyleån Projektet Målarmusslans återkomst innefattar 12 projektområden, relativt jämnt fördelade inom den tjockskaliga målarmusslans historiska utbredningsområde. Länsstyrelsen i Östergötlands län. Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Terrängkarta raster. 7

Öppna upp barriärer fokus på vandring och spridning av arter Ett av Sveriges längsta (2,4 km) faunapassager har anlagts i Lillån. Inte mindre än åtta barriärer revs ut eller byggdes bort, samtidigt som vattenförsörjningen säkrades genom ny tappningsregim och revidering av vattendom. Ett tusen kvadratmeter produktionsyta för fisk och bottendjur har återskapats. Foto: Peter Johansson. I syfte att skapa bättre livsbetingelser för fisk och musslor och samtidigt skapa bättre förutsättningar för samspelet mellan den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) och dess värdfiskar, har åtta vandringshinder rivits ut och ersatts med faunapassager i sex vattendrag (Klingavälsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Storån och Kisaån) i fem län. Som resultat har spridningsmöjligheter och produktionsytor för fisk och bottenlevande djur ökat dramatiskt. Fria vandringsvägar i våra vattendrag är en förutsättning för friska ekosystem med hög biologisk mångfald. Exempel på en avanserad faunapassage i Bräkneån. Svårigheterna låg främst i att utrymmet för passagen var begränsat. Före åtgärd. Foto: Thomas Nydén. Efter årgärd. Foto: Andreas Nilsson. 8

Biotopvårdsåtgärder fokus på livsmiljöer och ökad biologisk mångfald I syfte att skapa mer variationsrika miljöer i vattendragen och i deras närmiljöer, har biotopvårdsåtgärder genomförts inom samtliga tolv vattendrag. Bland de vanligaste åtgärderna inom projektet hör trädplantering längs strandbrinkar, utläggning av botten - material, bestående av en blandning av sand, sten, block och död ved. Därutöver har nya strömvattenmiljöer skapats genom att torrlagda sidofåror (kvillar) har öppnats upp med förbindelse till huvudfåran, som försörjer kvillarna med vatten. Som resultat skapas större ytor och en mer dynamisk livsmiljö, en ökad produktion och biologisk mångfald, långt större jämfört med de förhållanden som rådde innan åtgärderna genomfördes. Resultat från uppföljande elprovfisken bekräftar tydligt detta sammanhang. Som exempel kan nämnas Fyleån och Kisaån, där tätheter och mångfald av fiskarter har ökat dramatiskt som en följd av de genomförda biotopvårdsåtgärderna. Utlokalisering av nytt bottensubstrat i svårtillgängliga områden i Mörrumsån utfördes med hjälp av helikopter. Foto: Andreas Nilsson. Åtgärderna har bidragit till att ån återfått en mer variationsrik miljö och som resultat en ökad biologisk mångfald. Före åtgärd. Foto: Ursula Zinko. Efter åtgärd. Foto: Helena Herngren. 9

Redan ett år efter meandringen påträffades flera fiskarter via elprovfisken i den nygrävda (återmeandrade) Fyleån. Sex fiskarter fångades, varav flertalet tjänstgör som värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus), vilket är en påtaglig förbättring jämfört med förhållandena före åtgärderna (då fiskar saknades). Foto: Johan Hammar. 10

Dalgångsrestaurering fokus på bättre vattenkvalitet och livsmiljöer I syfte att minska näringsämnestransport och förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i två vattendrag (Klingavälsån och Fyleån) och i Östersjön på sikt, har omfattande grävningar genomförts genom så kallad återmeandring, vilket innebär att tidigare raka diken har grävts om till sitt ursprungliga lopp. Fyledalen har berikats med våtmarker och tidigare kulverterade biflöden har öppnats upp. Båda vattendragen har blivit krokigare, åfårorna dubbelt så långa och livsmiljöerna mer variationsrika. Dessa grävningsarbeten har bidragit till att dalgångarna har ökat sin flödesutjämnande kapacitet, det vill säga att effekterna av översvämningar vid höga flöden dämpas, samtidigt som dalarna bättre kvarhåller vatten vid långvarig torka och låga vattenflöden. Vattendragen har, utöver en förbättrad vattenföringsdynamik (långsammare flöden), bidragit till att näringsämnen i större utsträckning kan kvarhållas och tas upp i vattendraget, i stället för att snabbt transporteras ut till den redan hårt belastade Östersjön. Därutöver har åtgärdsarbetena bidragit till att volymen variationsrika livsmiljöer har mångdubblats. I båda vattendragen pågår sedan 2013 utsättning av den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) på nyanlagda bottnar som tillförts substrat lämpliga för såväl musslorna som deras värdfiskar. Meandringen (å-krökningen, till vänster i bild) i kontrast till den gamla spikraka diket (till höger i bild), bidrar till jämnare flödesdynamik, bättre vattenkvalitet och en högre biologisk mångfald, i hela dalgången. Foto: Johan Hammar. 11

Aktiviteter för skolor, markägare och andra intressenter UC4LIFE-projektet har genomfört mer än 200 informationsevenemang, och nästan 11 000 personer har deltagit i dessa verksamheter. En viktig del i projektet har varit att vända sig till den unga generationen skolbarn. Totalt har cirka 800 barn deltagit i Skåne, Jönköping, Södermanland, med flera län. Att visa och förmedla verksamheterna ute i fält för barn har varit mycket framgångsrikt och fler skolor, utöver de som redan deltagit, har även visat stort intresse för att ta del av dessa programaktiviteter. En bok för skolbarn, Musse målarmussla, om livet i åarna har producerats och fått mycket positiv uppmärksamhet. Totalt har närmare 800 barn lekt, sjungit och gjort teater om målarmusslans spännande liv i våra vattendrag runt om i Sverige. Barnen har fått vara med om alltifrån elprovfiske till musseljakt. De har även fått mikroskopera småmusslor som odlats fram vid Hemmestorps Mölla. Målarmusslan, kan det konstateras, är en skön pedagog! Foto: Ivan Olsson. 12

Forskningsresultat Den tjockskaliga målarmusslans (Unio crassus) livscykel är komplicerad, och bristande kunskaper om musslans ekologi är en viktig orsak till varför den har försvunnit från många vattendrag i Sverige och Europa. Framförallt är kunskapen om musslans värdfiskar bristfällig. Därför har ett viktigt mål varit att kartlägga vilka värdfiskar musslan har i olika vattendrag. Metoden som användes undersöker naturligt inkapslade mussellarver på gälarna hos den vilda fiskfaunan, och kombineras med tester som undersöker olika fiskarters lämplighet som värddjur för musslans larver. Kartläggningen har utförts i Klingavälsån, Fyleån, Bråån, Tommarpsån (Skåne), Bräkneån (Blekinge), Emån (Jönköpngs län), Storån (Östergötland), Vretaån och Svärtaån (Södermanland). Tester av olika fiskarters lämplighet som värdar utfördes i en akvarieanläggning vid Hemmestorps Mölla, Skåne. Dessa tester användes också för att odla fram unga musslor för återintroduktion (utsättning) i Fyleån och Klingavälsån i Skåne. Värdfiskkartläggning Studierna syftar till att identifiera vilka fiskarter som utgör värdar för musslans larver och om olika värdfiskar fungerar olika väl, beroende på vilket vattendrag de tillhör. Finns ingen tillgång till värdfiskar, så sker inte någon rekrytering hos musslorna och bestånden är dömda till utrotning på sikt! I vattendragen har fisk fångats in för analys genom olika fångstmetoder där elfiske visat sig vara mest effektivt. Totalt har 16 arter fångats, och mussellarver fastsittande på fiskarnas gälar har plockats ut och analyserats med innovativ DNA-teknologi för att göra det möjligt att identifiera larvernas arttillhörighet. Elprovfiske. Foto: Stefan Berthold. 13

Slutsatsen är att stensimpa (Cottus gobio), storspigg (Gasterosteus aculeatus), elritsa (Phoxinus phoxinus) och öring (Salmo trutta) är funktionella värdfiskar i det skånska vattendraget Klingavälsån, medan stensimpa (C. gobio) och storspigg (G. aculeatus) är fungerande värdar för den tjockskaliga målarmusslans larver i skånska Fyleån. Generellt kan vi konstatera att benlöja (A. alburnus), elritsa (P. phoxinus) och stensimpa (C. gobio) har visat sig fungera bäst som värd för den tjockskaliga målarmusslan eftersom de ofta fanns i stora tätheter, samt att de producerade flest musslor. Intressant att notera är att olika värdfiskarter, till exempel elritsa (P. phoxinus), stensimpa (C. gobio) och öring (S. trutta), tycks fungera olika väl beroende på vattendrag. Modern vattenvård och vattendragsrestaurering syftar som regel till att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden. Ett sätt att se om förbättringar sker är att använda sig av så kallade indikatorarter. En indikatorart är känslig för miljöstörningar och trivs arten ifråga så trivs ofta många andra arter i och omkring vattendraget. Den tjockskaliga målarmusslan är ett bra exempel på en indikatorart eftersom den har ett komplicerat samspel med flera fiskarter, också de i varierande grad störningskänsliga. Föreliggande studie lägger grunden för kommande vattendragsrestaureringar och återintroduktion av tjockskalig målarmussla eftersom vi har prövat ut nya metoder lämpliga för att identifiera musslans värdfiskar och genom nyvunnnen kunskap även lyckats odla fram musslorna för första gången i Sverige! Projektets stora bedrift är att tjockskalig målarmussla har odlats fram och att utsättning har skett framgångsrikt för första gången i Sverige. Stensimpa (Cottus gobio) Elritsa (Phoxinus phoxinus) Öring (Salmo trutta) naturcentrum ab 14

Musselodling och återintroduktion I syfte att återintroducera den tjockskaliga målarmusslan i vattendrag där den har försvunnit har unika metoder för musselodling (i Hemmestorps Mölla, Skåne län) tagits fram som en del i projektet. Tusentals unga musslor har placerats ut i de skånska vattendragen Klingavälsån och Fyleån. Unga musslor återintroducerades genom att fiskar infekterade med mussellarver placerades i burar tills musslorna släppt från fisken. Dessutom introducerades de unga musslorna försiktigt i Klingavälsån och Fyleån genom att de först placerades på bottnarna och därefter tilläts att gräva ner sig. Som en del av återintroduktionen flyttades vuxna tjockskaliga målarmusslor från Bråån och Tommarpsån till Klingavälsån respektive Fyleån. För att lätt kunna följa musslorna över lång tid märktes varje individ med en sändare som kan skannas av utan att röra musslorna. De vuxna individerna visade sig överleva från sommaren de introduce rades till nästkommande sommar. Vuxna musslor planeras att flyttas till nya platser i flera andra projektåar, Emån, Brusaån, Vretaån och Vedaån. En del av åtgärderna kommer att genomföras efter projektets slut. Musselkläckningstankar i laboratoriet vid Hemmestorps mölla. Tankarna är täckta med nät, för att undvika att fisk hoppar ut. Vattnet pumpas kontinuerligt mellan akvariet och en lagringstank, placerad på golvet under akvariet. När de unga musslorna har lämnat värdfisken, transporteras de via ett rörsystem och infångas därefter i ett finmaskigt nät (sikt) inuti lagringstanken. Sikten tömdes på unga musslor varje dag. Dessa förvarades sedan i små skålar varefter de sattes ut i vattendragen. Foto: Marius Heiss. 15

Unga musslor är känsliga under sina första levnadsår nere i bottnarna. För att följa de unga musslorna testades utsättning av dem i olika typer av boxar. En nyutvecklad metod, där unga musslor placeras i små rör med vattenutbyte, visade sig vara framgångsrik. Metoden har testats under sommaren och hösten 2016 och lovar gott, eftersom en stor andel unga musslor överlever. Sammanfattningsvis har projektet visat att man kan odla fram unga musslor och återutsätta dem på flera olika sätt, samt mäta de unga musslornas överlevnad. Introduktionen av vuxna musslor var även den framgångsrik. Därför finns det ett stort hopp om att vi i framtiden kan få se växande och rekryterande populationer av den tjockskaliga målarmusslan i restaurerade åar. Överst: Mussellarver från tjockskalig målarmussla innan de nyttjades för infektion av fisk. Foto: Lea D. Schneider. Underst: Unga musslor två veckor efter att de lossnat från värdfisken. Foto: Valentina Zülsdorff. Abborre (Perca fluviatilis) Benlöja (Alburnus alburnus) naturcentrum ab 16

Vad händer när projektet är avslutat? Renare vatten och ökad biologisk mångfald? Effekten av restaureringsåtgärder och återintroduktion av odlade musslor studeras genom provtagningar på vattenkvalitet och förekomst av olika organismer både före och efter åtgärdernas genomförande. För den tjockskaliga målarmusslans del är det intressant att följa förändringar i individtätheter, storleksstruktur, föryngring och förekomsten av potentiella värdfiskar. Om vi på sikt kan få starka populationer av den tjockskaliga målarmusslan och samtidigt visa på förbättringar av livsmiljöer och vattenkvalitet utgör detta ett viktigt kvitto på att projektet varit framgångsrikt. Förbättrade ekosytemtjänster? Som del i projektet studeras förändringar i ekosystemtjänster som resultat av åtgärdsarbeten i ett vattendrag (Fyleån), där effekterna av vattendragsrestaureringen kvantifieras i kronor. Förbättrad vattenkvalitet, ökad fiskproduktion, biologisk mångfald och rekreationsvärde bidrar till samhällsnyttiga effekter möjliga att prissätta. Vår hypotes är att samhällsnyttan med restaureringsåtgärderna överträffar kostnaden för investeringen (det vill säga åtgärderna) inom sex år. Ambitionen är att pilotstudien i Fyleån kan göras generell och att metoderna blir applicerbara i andra restaureringsprojekt. Foto: Lennart Johansson 17

Sötvattensmusslor utgör en viktig del av vattenekosystemet. Förändringar i deras mångfald och populationsstruktur påverkas av förlust av livsmiljöer och fragmentering, överexploatering, förorening, förlust av värdfiskar, införande av främmande arter, vattenuttag och klimatförändringar. Resulterande minskningar kan i sin tur ha viktiga återverkningar på ekosystemfunktioner och de ekosystemtjänster som musslorna bidrar till för människan. Trots dramatiska nedgångar och den utrotningsrisk som finns för de europeiska arterna av sötvattensmusslor,- finns det skäl att vara optimistisk. Till exempel har vattenkvaliteten i många europeiska vattendrag förbättrats avsevärt under de senaste decennierna, vilket gör det möjligt för musslor att återvända till flera vattendrag, sjöar och dammar. Mediebevakningen har uppmärksammat bevarandestatusen för denna faunagrupp så att fler människor känner igen dessa djur, likaså en viktig del i bevarandearbetet. Dessutom har antalet europeiska forskare som studerar sötvattenmusslor ökat under de senaste decennierna. Detta har fått till resultat att mer information om ekologiska aspekter och nya sätt att bevara dessa arter växer fram. Arbetet med att bevara både den inhemska och europiska mångfalden av sötvattenmusslor i större skala skulle kunna dra nytta av att en europeiska handlingsplan eller en strategi utformas för att öka samverkan mellan forskare, naturvårdsmyndigheter och inte minst, den stora allmänheten. Tjockskalig målarmussla naturcentrum ab 18

Den tjockskaliga målarmusslan har en spännande livscykel och är en utmärkt pedagog. Foto Ivan Olsson. Projektfakta Projektägare är Länsstyrelsen i Skåne som har följande partners: Länsstyrelserna i Blekinge, Jönköping, Östergötland, Södermanland och Karlstads universitet. Projektet som pågår till och med 2016 (startade 2012), har en budget på cirka 50 MSEK där hälften finansieras av EU-kommissionens LIFE fond och resterande från Havs- och Vattenmyndigheten, Länsstyrelserna samt Karlstads universitet. Utgiven av Länsstyrelsen i Skåne län, projekt UC4LIFE, 2016 OMSLAG OCH GRAFISK FORM Maja Sjöberg AB FOTOGRAFIER Fotografers namn vid respektive bild. Copyright för samtliga foton tillhör respektive fotograf. OMSLAGSFOTO Johan Hammar ÖVRIGA ILLUSTRATIONER Copyright Carina Lindkvist och Therese Johannesson, Naturcentrum AB. REDAKTION Jakob Bergengren (projektkoordinator), Stefan Lundberg (redaktör), Ivan Olsson projektledare), Maja Sjöberg (grafisk formgivare), Martin Österling (vetenskaplig redaktör) REKOMMENDERAD CITERING Lundberg, S. & Österling, M. (red.) 2016. Målarmusslans återkomst till nytta för människa, djur och natur. Lekmannarapport, UC4LIFE, Länsstyrelsen i Skåne län. TRYCK Elanders Sverige AB ISBN 978-91-7675-064-3 19

Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Södermanland samt Karlstads universitet.