Detaljplan för Sölve 3:10 mfl Östra Sölvesborgsviken Sölvesborgs kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsarkitektavdelningen 2008-12-10 Sid 1 (15) Detaljplan för Sölve 3:10 mfl Östra Sölvesborgsviken Sölvesborgs kommun Gestaltningsprogram Antagandehandling 2008-12-10 Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro E-post 294 80 Sölvesborg 0456-816 000 0456-134 29 343-5625 11 00 30-4 solvesborgs.kommun@solvesborg.se

Sid 2 (15) Innehåll 1. Inledning...3 2. Landskapets värden och förutsättningar...3 Vattenområden...4 3. Övergripande gestaltningsprinciper...5 4. Föreslagen gestaltning...6 4.1 Nya bebyggelseområden...6 4.4 Gatunätets utformning...7 4.5 Gång- och cykelvägar...8 4.6 Parkering...9 4.7 Trafiksäkerhet...9 4.8 Grönytor och lek...9 4.9 Tillgänglighet för rörelsehindrade...10 5. Detaljerade riktlinjer för bygglovgivning...11 Husens placering...11 Tillbyggnader och komplementbyggnader...11 Balkonger, verandor och inglasade uterum...11 Materialval och detaljer....11 Färgsättning...12 Tak...12 Fönster och dörrar...13 Tomtavgränsning...13 Dagvattendammar...13 Bilaga 1. Tips till byggherren...14 Huset...14 Tomten...15 Landskapet...15

Sid 3 (15) 1. Inledning Detaljplanen för Sölve 3:10 mfl. Östra Sölvesborgsviken kommer att utgöra en ny stadsdel i Sölvesborgs tätort. Detaljplanens mål är att lägga fast en tydlig struktur med många nivåer av rumsliga kvalitéer, väl förankrad i landskapet och med en stark koppling till Sölvesborgsviken, strandängarna och skogen. Ambitionen är att skapa ett område där gator och platser av olika karaktär och dignitet, tillsammans med bebyggelse ger en stor variationsrikedom och framkallar känslan av ett bostadsområde i naturmiljö. Ett starkt gestaltande helhetsgrepp är det slingrande gatunätet som löper genom området kantat av bebyggelse och tydligt påvisar mötet mellan bebyggd och obebyggd naturmiljö. Även siktlinjerna har en viktig roll i plangestaltningen för att förstärka kontakten med det omkringliggande landskapet samt de centrala delarna av Sölvesborg. Den lägre bebyggelsen, inbäddad i grönska, avgränsas av skog medan flerbostadshusen i vissa fall bli synliga över trädkronorna från både vattnet och Sölvesborgs centrum samt inifrån land. En ny gång- och cykelbro över viken, förstärker kopplingen från centrum till planområdet, och landar i en platsbildning, ett torg, i hjärtat av området. Detaljplanen tar fasta på flera av de gestaltningsprinciper som brukar gå under benämningen trädgårdsstad. Svenska trädgårdsstäder, som är byggda vid början av förra seklet, är eftertraktade även idag att bo i. Det som är annorlunda idag än för 100 år sedan, när de första trädgårdsstäderna planerades, är trafiken och användningen av bilen. Bilanvändningen är viktig i dagens samhälle men står ofta i konflikt med andra intressen. En av målsättningarna med denna detaljplan är att gatan ska tas i anspråk av alla, inte bara bilar. Stor vikt har därför lagts vid gatornas utformning och husens placering i detaljplanen. Bebyggelsen av området föreslås ske i tre etapper med den södra delen med torget och centrum som den första etappen, den mellersta delen som etapp två och den norra delen som sista etapp. 2. Landskapets värden och förutsättningar Området är genom sitt läge och sin omgivning synnerligen attraktivt som bostadsområde och rekreationsområde. Närheten till strandängarna/vassbältet och kusten skapar en omgivning med stor variation och som är rik på naturupplevelser. Förutom nivåskillnaderna i norr är planområdet relativt flackt med en svag sluttning mot havet som innehåller både öppen ängs- och betesmark samt mer eller mindre tät skog. Den enda bebyggelse inom planområdet är en före detta minkfarm med tillhörande minkburar i den nordöstra delen av planområdet samt ett antal bodar i anslutning till småbåtshamnen.

Sid 4 (15) Vattenområden Den västra delen av planområdet utgörs av en relativt grund havsvik med fåtal öar. Vegetationen inom viken karaktäriseras delvis av vidsträckta bladvassbälten. Öarna är under långsam igenväxning av vegetation, bl.a. med träd och buskar. Viken utgör ett viktigt område för fåglar och omfattas därför av Natura 2000 enligt fågeldirektivet. Sölvesborgsviken inom planområdet utformas som vattenområde med ett fåtal bryggor vilka ger möjlighet att ta sig ut i vattenområdet. Anläggning av bryggorna räknas som vattenverksamhet och kräver tillstånd av miljödomstolen. I samband med planens genomförande bör förutsättningarna för att anlägga bryggor för fritidsbåtar i närheten av planområdet, t ex söder om golfbanan eller i innerhamnen, undersökas. Genom vattenområdets södra del planeras en bro över viken. Kommunen har erhållit deldom för vattendom, som är förenad med vissa villkor, för bron. Bron ska t.ex. utformas för både gång- och cykeltrafik och på en bredd av ca 15 m ges en segelfri höjd av 2,30 m vid medelvattenstånd. Småbåtshamnen inom planomådet med tillhörande bodar avses bevaras. Den befintliga tillfartsvägen till hamnen ersätts av en lokalgata, tillfartsvägen utformas istället som gångoch cykelväg. Planen medger att ytterligare bodar får uppföras med karaktär liknande de befintliga d.v.s. uppförda på plintgrund, med fasad i trä i kulörerna rött eller svart samt med svart papptak.

Sid 5 (15) 3. Övergripande gestaltningsprinciper Följande övergripande gestaltningsprinciper har lett till områdets och planbestämmelsernas utformning: a) Variation i bostadstyper och upplåtelseformer Möjlighet ges till olika upplåtelseformer och bostadstyper genom en varierad utformning av byggrätter som utformas med hänsyn till tomternas storlek. Planen medger byggnation av både enfamiljshus, av olika slag (fristående, parhus, radhus) och flerfamiljshus. Det ger inte bara en variation i bebyggelse och arkitektur utan ger även en förutsättning för att olika hushållstyper / familjer ska kunna bo inom samma område. Plats finns även för gemensamma grön-/ lekytor utöver den egna trädgården / uteplatsen. b) Småskalighet och stadskaraktär Bebyggelsen begränsas i höjd. I huvudsak föreslås två till fyra våningar samt fem våningar med inskjuten takvåning i några accentuerade lägen. Vissa centrala kvarter får möjlighet att inreda vindsvåning. I vissa kvarter ges även utrymme till service / kommersiell verksamhet i bottenvåningen. c) Gator / torg I området med dess platser och torg ska det vara lätt att orientera sig. Platsbildningarna bör ha olika karaktär för att öka orienterbarheten i området. Gatorna har flera funktioner. Att leda trafiken. Fungera som viktiga offentliga mötesplatser och vackra rum att vistas i. Små bostadsgator leder till större och bredare gator med planterade träd. Den större tillfartsgatan mellan område bd1 och bd2 (enligt den fördjupade översiktsplanen) mynnar ut i en mötesplats/torg där plats finns för butiker / affärer / gemensamma lokaler. d) Trädgårdar till alla hus I princip alla hus bör ha sin egen entré direkt mot gatan för att husen skall vända en offentlig sida mot gatan och en privat mot trädgården. Trädgårdar är viktiga inte bara för odlande och planteringar utan framförallt som en uteplats intill bostaden där man kan koppla av. Därför kan även små tomter med små trädgårdar uppfylla denna funktion.

Sid 6 (15) 4. Föreslagen gestaltning 4.1 Nya bebyggelseområden Hustyper: Antal enheter: Gestaltningsambitioner: villor, kedjehus/radhus och flerbostadshus ca 490 bostäder varav ca 100 i enbostadshus småskalighet samt balans mellan variation och enhetlighet Utgångspunkten för utbyggnaden inom planområdet är att bebyggelsen ska vara uppdelad i mindre enklaver fördelade över hela planområdet, sammanlänkade via en nordsydlig lokalgata. Enklaverna ligger omslutna av grönska, vilket gör att flertalet av fastigheterna har direktkontakt med naturmarken. Ambitionen är att skapa en visuell gräns mellan bebyggelse och naturmark och förstärka gröna stråk mot kustlinjen. Utformningskraven för bebyggelsen i detaljplanen är generösa. Dock är småskaligheten en viktig målsättning för området liksom balansen mellan variation och enhetlighet. Tillåtet antal våningar, byggnadsyta och totalhöjd anges därför som bestämmelser i på plankartan. Enbostadshusen föreslås vara i en till två våningar medan flerbostadshusen får uppföras i upp till fem våningar. För att möjliggöra verksamheter i flerbostadshusens bottenplan, i anslutning till torget, regleras bottenvåningens rumshöjd till minst 3,0 m. För att uppnå ambitionen om ett sammanhållet bostadsområde, uppdelat i mindre enklaver och som följer det slingrande gatunätet, ska enbostadshusen placeras i anslutning till förgårdsmarken, med långsida och med entré mot gatan. Mur eller plank får inte uppföras mot gator, platser eller naturmark för att tomterna ska upplevas som en del av det gröna rummet. All ny bebyggelse ligger på en marknivå på minst +3 m RH70, antingen naturligt eller på uppfylld mark. Viss uppfyllnad på tomtmark bedöms bli aktuell för bebyggelseområdena närmast havet i planområdets mellersta del samt vid flerbostadshusen i söder. Överskottsmassor som uppkommer vid exploateringen kan användas som uppfyllnad. Bestämmelse om lägsta grundläggningsnivå, +2,5 m RH70, anges som bestämmelse i plankartan. Inom planområdet tillåts inte hus med källare. Den norra delen av planområdet bebyggs med nio radhus/kedjehus och tre flerbostadshus med vardera ca 16-20 lägenheter. Bostadshusen lokaliseras samlade längs lokalgatan. Den norra delen trafikmatas från den nya genomfartsvägen i öster. Inom den mellersta delen föreslås också en blandning av både enbostadshus och flerbostadshus (ca 65 st enbostadshus samt fyra större och fem mindre flerbostadshus). En förskola (för upp till ca fyra avdelningar) föreslås uppföras i anslutning till en av de två angöringsgatorna som planeras för den mellersta delen av planområdet. Inom den södra delen möjliggörs ca 9 radhus/kedjehus och ca 35 friliggande villor. Planen möjliggör även uppförande av en mindre förskola bland enbostadshusen. Mot kustlinjen, och med koppling till den planerade gång- och cykelbron till Sölvesborgs centrum, planeras en platsbildning i form av ett torg. Torget kommer att fungera som en entré till bostadsområdet för de gående och cyklande som kommer via bron. Kring torget föreslås fyra flerbostadshus med möjlighet till verksamheter i husens bottenvåningar. Strax söder och öster om finns möjlighet till ytterligare flerbostadshus samt mindre flerbostadshus. Enbostadshusen placeras utmed gatan och omsluter ett grönt rum med plats för lekplats och dagvattenhantering i sin mitt.

Sid 7 (15) Utöver bostäder medger detaljplanen verksamheter så som skola/förskola samt centrumverksamheter, d.v.s. icke störande verksamheter, kring torget. På sikt kan det finnas tillräckligt underlag för etablering av mindre dagligvaruhandel inom planområdet. Således möjliggör detaljplanen mindre butikslokaler på bottenvåning i flerbostadshusen intill torget. I mellersta delen av planförslaget, i anslutning till den norra huvudgatan, reserveras en ca 4700 m 2 stor tomt för förskola alternativt för bostäder. Även i den södra delen möjliggörs uppförande av bostäder alternativt förskola på en ca 3300 m 2 stor tomt. 4.4 Gatunätets utformning Det slingrande gatunätet genom bebyggelse och naturmark, bestående av huvud- och lokalgator, bidrar till ett varierat gaturum inom planområdet. I övrigt har utgångspunkten för utformning av gatorna varit att främja låga hastigheter. Detta uppnås genom att hålla ner gatornas bredd samt att inga raka gator återfinns i området. De flesta korsningar inom planområdet utformas som små platser med avvikande beläggning för att sänka hastigheten ytterligare. I övrigt har lokalgatuslingan intill flerbostadshusen i den centrala delen av planområdet brutits av och förskjutits i sidled för att fungera som en hastighetsdämpande åtgärd. Huvudgatorna leder från genomfartsvägen dels till torget, där kommersiell verksamhet lokaliseras och dels till den planerade förskolan längre norrut. Huvudgatornas bredd uppgår totalt till 11,0 m, se sektion nedan. Körbanan separeras från en gång- och cykelväg med en planteringszon för träd. På motstående sida av gatan anläggs en gångbana. Figur 1. Sektion HUVUDGATA, sektion 11 m Till huvudgatorna och genomfartsvägen kopplas ett antal lokalgator via vilka de flesta bostäderna nås. En genomgående lokalgata binder samman de tre bebyggelseetapperna. Lokalgatorna, vars bredd uppgår till 6,0 m, får inte separata gångbanor utan en 1 m bred zon med avvikande material föreslås på ena sidan av gatan vilket får gatan att upplevas som trängre. Figur 2. Sektion LOKALGATA, sektion 6 m

Sid 8 (15) I planområdets södra och mellersta del utformas vissa gator med makadamdiken längs båda sidor för omhändertagande av dagvatten. Lokalgatorna med diken utformas 8,4 m och huvudgatan 12,8 m bred, se gatusektioner nedan. Figur 3. Sektion LOKALGATA MED MAKADAMDIKE, sektion 8,40 m Figur 4. Sektion HUVUDGATA MED MAKADAMDIKE, sektion 12,80 m 4.5 Gång- och cykelvägar Gång- och cykeltrafiken inom planområdet kommer till stor del ske i blandtrafik. Längs huvudgatorna och genomfartsvägen i öster, där den mesta trafik förväntas, föreslås dock separerade gång- och cykelvägar. Zonen med avvikande beläggning på lokalgatorna (se sektion för lokalgata) är främst till för fotgängare och får endast vid behov tas i anspråk av bilar. De öst-västliga gc-vägarna bildar sammanhängande nät med övriga gc-vägarna längs genomfartsvägen och havet, samt gc-bron över viken.

Sid 9 (15) 4.6 Parkering Parkeringsytorna föreslås utformas enligt följande parkeringsnormer: Enbostadshus maximalt 2 bilplatser/tomt Radhus/kedjehus maximalt 1 parkeringsplats/tomt och 0,5 bilplatser vid gemensam parkering Flerbostadshus maximalt 1,5 bilplatser/lägenhet vid gemensam parkering Gemensamma parkeringsytor anordnas i anslutning till bostäderna, separerade från gatan. Parkering längs med gatorna ska inte finnas. Vid markparkering bör parkeringsytorna utformas med genomsläppliga markmaterial, t.ex. armerat gräs, grus, genomsläpplig asfalt eller dylikt. Träd bör planteras på parkeringsplatserna. Vid samtliga flerbostadshus bör anordnande av carport undvikas. Om carport byggs bör de placeras så att siktlinjerna mot vattnet, så långt möjligt, kvarstår. 4.7 Trafiksäkerhet Ur trafiksäkerhetssynpunkt bör man i korsningspunkter eftersträva T-korsningar istället för fyrvägskorsningar. Därför har gatorna i några lägen förskjutits i förhållande till varandra. Vid fyrvägskorsningar bör upphöjda platsbildningar eller mini-rondeller anordnas för att öka samverkan mellan trafikanterna. 4.8 Grönytor och lek Planområdets läge vid Sölvesborgsviken och dess natur innebär goda förutsättningar för rekreation och naturupplevelser. Redan idag används vägar och stigar inom området för viss ridning och promenader. Utefter stranden läggs en zon med naturmark. Planen möjliggör här bryggor ut i viken, dock ej för båtar. Bryggorna kommer att användas som utkiks- och informationsplatser och öka tillgängligheten till vattenområdet och förståelsen för områdets naturvärden. Stora delar av sammanhängande befintlig naturmark kommer att bevaras vilket ger bra möjligheter för närrekreation för de boende. Inom planområdets mellersta och södra delar formas två gröna rum med dagvattendammar kantade av bebyggelse och gator. Förutom dessa kommer ytterligare två fördröjningsdammar samt två fördröjningsdiken att anläggas. Dagvattensystemet ska utformas som en kvalitet för området och vara synligt för att ge kunskap om och förståelse för vattnets kretslopp. Mindre bryggor får anordnas i dammarna för att öka tillgängligheten. För att öka barnsäkerheten föreslås dammarna anläggas med flacka slänter (maxlutning 1:6). På delar utmed genomfartsgatan, öster om bebyggelsen, ska en bullerskyddsvall anläggas. Förslagsvis utformas denna, svagt böljande, i samklang med naturen och med öppningar, siktlinjer, mot bebyggelsen och Sölvesborgsviken där så är möjligt. Vallarnas utformning ska variera och de ska bekläs med vegetation. Anläggning av gator och tomtmark kommer att innebära överskottsmassor som förslagsvis kan användas till uppförande av bullerskyddsvallarna. Gång- och cykelvägen inom naturmark, utmed havet, samt på bron mot Sölvesborgs centrum möjliggör ett samlat gång- och cykelstråk runt Sölvesborgsviken, vilket är en stor tillgång för bl.a. friluftslivet i området. Gång- och cykelvägen planeras även få en fortsättning söderut mot golfbanan och vidare mot badstränderna ca tre km söder om planområdet.

Sid 10 (15) Något öster om planområdet finns möjlighet till fiske, i två gamla grustäkter som har efterbehandlats och strax söder om angränsar planområdet till Sölvesborgs golfklubbs golfbana. De sammanhängande grönytorna inom planområdet ger stora möjligheter till spontanlek och närrekreation. Inom planområdets södra del anordnas en lekplats inom parkmark. Övriga lekplatser kan lokaliseras insprängda i naturmarken. Kring föreslagen placering av förskolan lämnas skogsmark kvar för anordnande av en naturlekplats. Även de små platserna som bildas intill gatukorsningar vid lokalgatorna kan användas för närlek. Även bollplaner får uppföras inom planområdets södra och mellersta delar. Lekytor för barnen anvisas till den fina miljön i det centrala parkområdet och tallskogen i områdets centrala delar. Själva den omgivande miljön är inspirerande för lek med många gömställen och klätterställen. Gator och asfalt brukar också användas som lekplatser, där trafiken tillåter det. Bostadsgatorna inom Östra Sölvesborgsviken, med sina gatuprofiler, är planerade för lugnare trafik och kan även användas för lek. En bollplan för större grupplek, kan anordnas i någon av de öppna park-/naturytorna centralt i planområdet. 4.9 Tillgänglighet för rörelsehindrade Eftersom området är relativt flackt finns det bra förutsättningar att utforma området så att god tillgänglighet uppnås. Samtliga gång- och cykelvägar samt utkiksplatser och bryggor ska vara tillgängliga för rörelsehindrade. Tillgänglighet inom tomtmark och i bostäder tillgodoses vid kommande bygglovprövning och bygganmälan. Vid planering och utformning av utemiljöer är det viktigt att tänka på tillgängligheten för rörelsehindrade genom: -val av markbeläggning -möten mellan gata / torg / offentliga lokaler / bostäder att markera för synskadade hur de kan röra sig säkert där gatukanterna inte finns utformning av trottoarkanter med rätt lutning, mm Vid bygglov och bygganmälan prövas andra tillgänglighetsaspekter gällande husens utformning såsom lägenheternas planlösning m.m.

Sid 11 (15) 5. Detaljerade riktlinjer för bygglovgivning Husens placering Hus placeras med sina entréer mot gatan, med eller utan förgårdsmark. Syfte: Att förstärka gatans rumslighet och böljande formspråk. Gatans betydelse och roll förtydligas också genom dess utformning. Det finns flera gatutyper inom området. Hus placeras med längsta fasaden vänd mot gatan, längs en i planen illustrerad linje. Huvudbyggnader placeras utmed kvartersgräns och förgårdsmark mot gata samt övrig allmän plats. Syfte: Att förstärka gaturummets väggar och understryka gaturummets attraktiva böjda dragning. Tillbyggnader och komplementbyggnader Att tydligt kunna skilja på huvudbyggnad och komplementbyggnader gör att bebyggelsen blir mer lättöverskådlig. Storlek, fasadmaterial och färg berättar vad byggnaden ska användas till. Garage och uthus bör underordna sig huvudbyggnaden och vara betydligt mindre. Balkonger, verandor och inglasade uterum Inglasning av balkonger bör ske på samma sätt för hela byggnaden. Synliga profiler ska, där så är möjligt, inte användas. Syfte: Att uppnå en estetiskt tilltalande utformning och en god helhetsverkan. Ofta är dessa ett tillägg i efterhand till ett befintligt hus. En veranda framför ytterdörren gör att denna markeras tydligare. Det är dessutom praktiskt med ett skyddande tak över dörren. Ett uterum är lättare att anpassa och placera om det ligger skilt från huskroppen. Ett lusthus kan vara ett alternativ till uterum. Planera helst uterummet redan från början. Då kan det ges en naturlig placering och utgöra en del av huset. Håll nere verandans storlek så att den inte dominerar över huset. Materialval och detaljer. Använd ett begränsat antal material Undvik material som försöker efterlikna ett annat Naturliga och sunda material som åldras vackert och är möjliga att underhålla bör eftersträvas. Sträva efter att använda lokala material och utgå från naturen. Fasadmaterial bör huvudsakligen vara av trä, tegel eller puts.

Sid 12 (15) Färgsättning Färgsättning på byggnaders fasader bör, så långt möjligt följa nedanstående färgschema. Färgschemat kan ses som en palett som försöker beskriva ett urval av färger som passar in Sölvesborgs centralort. Färgerna har sitt ursprung i senmedeltida och danska färgtraditioner. Färgernas skönhet låg i att materialen var hämtade från naturen; järn, jord, sand, tjära och koppar. Färgerna vill förmedla vårt danska arv. Tingshusgul NCS S 1030-Y20R Dragörgul NCS 1050 Y60R Briggengul NCS 0520 Y20R Tegelbrun NCS 4050 Y80R Slottsröd NCS 2060 Y80R Tegelröd NCS 3040 Y70R Vit NCS 0505 Y20R Faluröd NCS 6040-Y85R Koppar NCS 3020 B70G Följ den lokala traditionen när det gäller färgsättning och fasadmaterial! Använd starkare kulörer till detaljer som fönster och dörrar. Blanka glaserade tak som ger en glittrande effekt i solljus bör undvikas. Tak Taktäckning bör företrädesvis utföras i röda, svarta eller gråa färger i naturliga material, t.ex. tegel, sten eller trä. Takmaterial som förordas: rött lertegel alternativt svart/mörkgrå sten eller papp. Blanka glaserade tak som ger en glittrande effekt i solljus bör undvikas t.ex. glaserade takpannor och metalltak av koppar eller alu-zink. Syfte: Att få ett enhetligt taklandskap och uppnå en god helhetsverkan. Att minska risken för ett oroligt taklandskap eftersom metalltak av koppar eller zink har högt glansvärde och glänser/blänker.

Sid 13 (15) Fönster och dörrar Fönster och dörrar är en del av fasaden och bör harmoniera med den. Enhetliga fönster samt symmetrisk placering av fönster och dörrar bidrar till ett harmoniskt uttryck. Ytterdörren har en stor betydelse för byggnaden. Förekommer glasrutor eller annan uppdelning av dörrens yta bör denna stämma överens med den övriga fönstersättningen. Sparsmakade utsmyckningar är ofta vackrast. Det kan lätt bli för mycket av det goda. Undvik att blanda många fönstertyper och storlekar på samma hus. Välj en enkel dörr som harmonierar med resten av huset. Tomtavgränsning Plank, murar och stödmurar, särskilt i den norra, mer kuperade, delen av planområdet, ska utformas enligt av Byggnadsnämnden godkänt stadsmiljöprogram för Häck, staket plank och mur. Dagvattendammar För att öka barnsäkerheten föreslås dammarna i området anläggas med flacka slänter (maxlutning 1:6). Mindre bryggor får anordnas i dammarna för att öka tillgängligheten. Syfte: Att öka säkerheten kring dagvattendammarna, främst för barn. Parkavdelningens bedömning är att det räcker med en flack släntlutning för att öka säkerheten och att nät på dammens djupaste del ej behövs. Risk finns att skräp, djur, m.m. fastnar i nätet. Vad gäller bryggor så finns det exempel där förskolor använder sig av bryggor i dagvattendammar vid undervisning, t.ex. för att understödja miljöpedagogik, att fånga insekter mm. Stadsarkitektavdelningen 2008-12-10 Karl Magnus Adielsson Stadsarkitekt

Sid 14 (15) Bilaga 1. Tips till byggherren Huset Välj enkla rätvinkliga husvolymer. Var försiktig med spännande vinklar de ger lätt ett oroligt intryck. Dela gärna upp huset i flera volymer så att en kringbygd gård skapas. Genom att bryta ner ett stort hus i flera mindre och smalare volymer kan det nya huset lättare smygas in i landskapet, även på kuperade tomter. Garage och uthus bör underordnas bostadshuset. Låt inte garaget vara blickfång lägg det gärna en bit in på tomten. Låt inte inglasade uterum eller tillbyggnader dominera över själva huset låt huset behålla sin personlighet. Begränsa antalet material. Välj naturliga och sunda material som åldras vackert och är möjliga att underhålla. Undvik material som försöker efterlikna ett annat material. Utgå från följande färgpalett Tingshusgul NCS S 1030-Y20R Dragörgul NCS 1050 Y60R Briggengul NCS 0520 Y20R Tegelbrun NCS 4050 Y80R Slottsröd NCS 2060 Y80R Tegelröd NCS 3040 Y70R Vit NCS 0505 Y20R Faluröd NCS 6040-Y85R Koppar NCS 3020 B70G

Sid 15 (15) Tomten Slamfärg, täckande oljefärger och järnvitriolbestrykning ger vackra ytor som passar i landskapet. Låt huset ha mer väggyta än fönster undvik stora glasade partier. Anpassa noga byggnadsdelar och detaljer till helheten och tyng inte ner huset med för mycket utsmyckning. Låt landskapet fortsätta in på tomten genom att spara utvalda träd och buskar under bygget. Utnyttja de förutsättningar som naturen ger, t.ex. nivåskillnader, som en tillgång istället för att göra om tomten till plan yta. Hela tomten behöver inte vara gräsmatta låt gärna någon del få vara naturtomt. Låt inte de hårdgjorda ytorna på tomten bli för stora och dominerande. Välj gärna plattor, grus eller gräs till körbanor och gångar. Låt buskage och träddungar fungera som naturliga tomtavskiljare om tomten ändå behöver hägnas in, använd gärna häckar och enkelt utformade staket och gärdesgårdar. Komplettera med växter som finns naturligt på platsen. Lämpliga växter i det blekingska landskapet är t.ex. fruktträd, oxel, syrén häggmispel, ölandstok, hägg, hagtorn, kornell, björk, kastanj, lind och fågelbär. Landskapet Hus, tomt och kringliggande landskap bör bilda en harmonisk helhet. Låt inte huset sticka upp ovanför trädtopparna. Huset bör placeras ovanpå marken så att markpåverkan blir så liten som möjligt undvik i möjligaste mån att schakta och fylla ut. Anpassa husets läge på tomten så att vegetationen skyddar huset från kyliga vindar. Försök placera huset så att ena långsidan får så mycket sol som möjligt. Smala volymer kan lättare placeras in i kuperad terräng huset bör placeras så att längdriktningen följer markens nivålinjer. På en tomt med stora nivåskillnader kan det vara lämpligt att dela upp huset i flera volymer.