Uppsatsguide TGTU65 Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv Av: Karin Westerberg / uppdaterad av Vasilis Galis Tema T Uppdaterad 2006-10-23
2 Denna guide Denna guide är till för att ge dig en bild av arbetsprocessen och slutprodukten i det uppsatsarbete du nu går in i. Tanken är att du ska kunna få stöd i ditt eget tänkande och komma över så många kulturkrockar som möjligt mellan ett samhällsvetenskapligt skrivande och ett teknikvetenskapligt. Du hittar därför följande avsnitt i guiden: Denna guide... 2 Del 1: Varför en uppsats?...3 Del 2: Uppsatsen ett sätt att uppnå dina egna lärandemål och strategiska mål... 4 Del 3: Arbetsprocessen bakom en uppsats... 5 Steg 1: Val av ämne för uppsatsen... 5 Steg 2: Val av material... 7 Steg 3: Analys och reflektionsarbete... 8 Steg 4: Skrivandet av slutprodukten uppsatsen... 9 Steg 5: Behandling av uppsatsen att lära mer av vad andra ser... 9 Del 4: Slutprodukten uppsatsens innehåll och form... 10 Format och formgivning... 10 Vad ska med?... 10
3 Del 1: Varför en uppsats? Från kursledningens sida finns det flera olika kursmål som vi hoppas ska uppfyllas genom uppsatsskrivandet: Genom en uppsats finns det möjlighet att skapa djup utifrån kursens bredd. Uppsatsen är till för att ge dig möjlighet att bottna i de perspektiv som kursen gett och att gå djupare in på något eller några av dessa perspektiv. Uppsatsen ger dig en möjlighet att hitta en egen röd tråd och profil genom kursens oavsett vad kursledning eller föreläsare drivit för frågor. Genom att utgå från ett ämne eller en fråga som du tycker känns relevant kan du använda kursen på ett sätt som passar dina kunskapsbehov bättre. Genom att skriva en egen uppsats och få den behandlad på ett seminarium ges du möjlighet att bekanta mig med samhällsvetenskapligt kunskapsbyggande. Detta ger viktiga kompetenser för framtiden, t.ex. en kännedom om samhällsvetenskapliga texter och en större förståelse för framtida kollegor med samhällsvetenskaplig bakgrund. Uppsatsen är ett av kursens kombinerade examinations/utvärderingsverktyg. Genom uppsatsen ges kursansvarig lärare en möjlighet att se hur just du har behandlat kursens ämnen, bedöma din läroprocess och få ta del av dina perspektiv. Samtidigt ges du en möjlighet att visa din egen bild av vad som har varit viktigt i kursen och vad som varit väsentligt för just dig att vidareutveckla.
4 Del 2: Uppsatsen ett sätt att uppnå dina egna lärandemål och strategiska mål Du har nu fått en bild av kursledningens syfte med att ha en uppsats som examination. Lika viktiga är dina egna mål! Det kan vara bra att skilja på lärandemål (vad vill jag lära mig) och strategiska mål (hur vill jag lära mig detta på den tid jag har och med de ambitioner jag satt upp för denna kurs). Först dina lärandemål: Vad vill du själv lära dig om fältet teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv? Vilka ämnen känns relevanta, viktiga, förbisedda, upprörande? Varför då? Är lärandet på kort eller lång sikt, för den vidare utbildningen eller för ditt arbetsliv, eller helt enkelt för dig själv? Som lärande individ är det också viktigt (och helt okej) att ha krassa strategiska mål! Fundera igenom saker som: När kan uppsatsen som produkt bli viktig i framtiden? Hur ska du då arbeta och utforma den för att den ska kunna fylla det syftet? Vad har du för strategiska mål med den här kursen? Är det att ta dig igenom? Är det att lägga verkligt ny kunskap till den du redan har? Är det att få fördjupa dig i något som intresserat dig länge? Hur ser dina lärandemål och strategiska mål ut i förhållande till tidsramen? När kan du skriva, hur mycket, hur länge? Hur hittar du då en arbetsgång och en frågeställning som är anpassad till detta? Hur stämmer din egen ambition med kursledningens tankar kring uppsatsen? Att fundera på dina lärandemål och dina strategiska mål hjälper dig att sätta ditt eget lärande i fokus och se dina egna vinster med uppsatsarbetet. Det är också ett bra sätt att finna en balans mellan vad du vill, vad kursledningen vill och den tid du har till förfogande. Här finns därför lite plats för dina egna mål: Mina lärandemål är: Mina stategiska mål är:
5 Del 3: Arbetsprocessen bakom en uppsats Själva uppsatsen är en slutprodukt. Bakom slutprodukten ligger en arbetsprocess. Tidigare under kursen har arbetsprocessen bakom en samhällsvetenskaplig uppsats beskrivits i en sexstegsmodell. Här kommer modellen igen: Steg 1: Val av ämne för uppsatsen Det första och helt avgörande steget i arbetsprocessen är att välja vad uppsatsen ska handla om! Detta val påverkar resten av arbetet, eftersom det ringar in hur stort arbetet kommer att bli, vilket material du kommer att behöva o.s.v. Det är också grundläggande utifrån en annan infallsvinkel; ofta väljer vi ämnen som berör oss som personer och som speglar våra erfarenheter och världsbilder. Hur väljer man då? Man skulle kunna bena upp valet av ämne i tre delmoment: Delmoment 1: Se sitt fält och sätta sig in i sina ramar Du är ganska, men inte helt och hållet fri i ditt val av ämne. Din frihet begränsas av att du måste hålla dig inom ett visst fält och anpassa ditt arbete inom vissa givna ramar. Din uppgift är att skriva en uppsats inom fältet: Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv För att förstå vad detta fält innebär kan du ta hjälp av: Kursens teman och Kursens syften och mål (se lapp från introduktionen eller hemsidan) Och inspireras av de tolkningar som finns i: Kursens föreläsningar Kurslitteraturen Diskussioner Förutom fältet finns vissa ramar du måste anpassa dig till: Tidsperioden: Uppsatsen ska vara färdig att behandlas vid seminarium den 8/12. Uppsatsen ska vara klar att examineras den 16/12. Du måste själv göra klart för dig hur mycket tid du faktiskt har fram till dess. Omfång: Uppsatsen ska vara mellan 6 och 8 sidor lång. Du måste själv besluta hur du använder dessa sidor bäst för att säga det du vill säga Litteratur: Du måste välja minst två av texterna i kursen + andra relevanta texter som du själv hittat. Du måste fundera igenom vilka du vill välja, varför och hur du får tag på egna texter. Kursledningens mål: För att få godkänt måste du relatera till kursmålen med uppsatsen och genomföra dem inom de ramar som satts upp! Dina egna mål och intressen: Du måste själv känna att du nått fram och lärt dig något!
6 Delmoment 2: Definiera den stora frågan När du väl gått igenom delmoment 1 och funnit din egen balans här, har du säkert också funnit ett eller ett par intressanta ämnen att skriva om. Dessa första ämnen har en tendens att bli rätt omfångsrika. T.ex. har du kanske kommit fram till att du är intresserad av frågor som: Hur påverkas teknikutvecklingen av vårt sätt att se på vad som är manligt respektive kvinnligt? Eller frågan Eller kanske Hur har ny teknik påverkat vår vardag? Är viss teknik bra eller dåliga för vårt samhälle/för oss som människor? Detta ämne skulle vi kunna kalla för den stora frågan! Det handlar ofta om en fråga som är viktig för dig, men den hör också ofta hemma i en större diskussion i samhället. Att fånga in hur denna diskussion förs är viktigt. Dels hjälper det dig att se vilken litteratur som kan vara relevant att använda i ditt skrivande. Dels hjälper det läsaren av din uppsats att se i vilket sammanhang din text ingår. Exempel: Hur påverkas teknikutvecklingen av vårt sätt att se på vad som är manligt respektive kvinnligt? är en stor fråga som hör hemma i diskussionen kring teknik, ingenjörens identitet och genus. Till denna diskussion hör bl.a. texterna av Berner, Cockburn & Ormrod, Silverstone/Hirsch & Morelys, Callon Har du inte hittat din stora fråga? Här är några vägar att gå för att göra det: Gå tillbaka till dina strategiska mål/lärandemål på sid. 4 här finns dina idéer! Känn efter i maggropen: välj något som du anser är viktigt och intressant! Fundera igenom kursens teman, föreläsning och texter och se vad som triggar dig i dem! Prata med dina kursare! Prata med kursledningen eller med de föreläsare du träffat/träffar! Delmoment 3: Gå från den stora frågan till din specifika frågeställning Din stora fråga är viktig för samhället att diskutera, men omöjlig för dig ensam att besvara! Det är bara att inse man löser inte världsproblemen på kafferasten och besvarar inte stora frågor på ett par timmar och 8 sidor. För att kunna skriva en bra uppsats måste du helt enkelt begränsa dig! Det gäller för dig att hitta en frågeställning (ditt syfte med uppsatsen formulerad i en fråga) som har sin grund i den stora frågan men som är möjlig att behandla/diskutera/belysa inom de givna ramarna. Hur gör man då det?
7 Det finns två strategier att välja. Antingen väljer du att skala ner den stora frågan så att du får en precis frågeställning. Eller så väljer du att hålla kvar i den stora frågan och väljer att begränsa de situationer du studerar eller den litteratur du utgår ifrån. Ofta sammanfaller dessa strategier. Låt oss fortsätta med vårt exempel: Stor fråga: Hur påverkas teknikutvecklingen av vårt sätt att se på vad som är manligt respektive kvinnligt? specifika frågeställningar ur den stora frågan: Hur påverkas teknikutvecklingen av gränssnitt för kontorsprogram av vårt sätt att se på vad som är manligt respektive kvinnligt? Eller Hur menar kurslitteraturens författare att teknikutvecklingen påverkas av vårt sätt att se på vad som är manligt respektive kvinnligt? Eller kanske Vilken syn på vad som är manligt respektive kvinnligt inom teknikens värld speglas i Linköpings universitets kurskatalog från 1999-2003 (eller i tidningen vetenskapens värld eller valda inredningstidningar eller )? Steg 2: Val av material Det är först när du hittat både din stora fråga och din specifika frågeställning och fått ner dessa på papper som du kan välja vilken litteratur du måste använda för att besvara din fråga. Din litteratur är av två former som var och en bidrar med två olika typer av hjälpmedel (ofta finns dock båda formerna och deras olika typer av information i samma text). Den första formen av litteratur är exempellitteratur som kan bidra med empiriskt material och kanske statistiska uppgifter alltså material som du utgår ifrån när du funderar. Den andra formen av litteratur är analyslitteratur som ger dig glasögon att se ditt empiriska material genom som hjälper dig att tolka och förstå saker.
Exempel: 8 För att besvara frågeställningen Vilken syn på vad som är manligt respektive kvinnligt inom teknikens värld speglas i Linköpings universitets kurskatalog från 1999-2003? behövs exempellitteratur i form av kurskataloger från de nämnda åren som du kan gå igenom och läsa, citera och tänka utifrån. Du kanske också blir intresserad av att se hur många män respektive kvinnor som sökte till olika program. Då behöver du inhämta statistik över detta från universitets kansli (eller kanske hemsidan?) För att kunna se mer än vad som står, alltså förstå varför det står som det står och blev som det blev, behöver du analyslitteratur. Här kan kanske Berners eller Cockburns & Ormrods artiklar vara användbara. I dessa finns nämligen modeller eller teorier kring varför manligt och kvinnligt kopplas samman med vissa utbildningar/yrkesroller och vilka större sociala processer som driver detta. Med hjälp av dem kan du se mer i exempellitteraturen än du kunnat göra utan sådana analysverktyg. Steg 3: Analys och reflektionsarbete Nu har du samlat ihop, läst och börjat få ordning på ditt material. Nu är det dags att analysera det och reflektera kring det alltså att se mer än vad som står och förstå nya saker. Också detta steg har tre delmoment. Delmoment 1: Sätt dig in i ditt material referera och citera Du måste naturligtvis vara den som läst ditt material mest och bäst. Gå igenom både din exempellitteratur och din analyslitteratur och granska noga. Vilken information, världsbilder, normer och uppmaningar finns i exempellitteraturen? Vilka modeller eller teorier i analyslitteraturen kan hjälpa dig att se något nytt? Var finns olikheter eller diskrepanser och vad kan dessa betyda? Drar författarna av exempellitteraturen för stora växlar på sitt material, eller stämmer inte teorin med verkligheten? Skriv upp bra citat (alltså ordagranna avskrivningar inom citationstecken ) som exemplifierar sådant du vill ha sagt. Gör referat av texterna (alltså sammanfattningar av centrala diskussioner) som hjälper dig själv och läsaren att förstå och jämföra olika texter mot varandra. Delmoment 2: Tolka välvilligt Var först texternas bästa vän och tolka dem välvilligt. Se texterna som författarnas försök att skapa ett samtal med dig som läsare. Hjälp dem att utrycka sina styrkor klart, hitta de viktigaste delarna, skriv fram deras berättelser, teorier eller modeller så att de blir riktigt bra och tydliga. Utan en välvillig tolkning kan vi inte ta oss rätten att kritisera eller ifrågasätta! Och med en välvillig tolkning hjälper du läsaren att förstå mer av din sammanställning!
9 Delmoment 3: Reflektera kritiskt Nu är det dags att gå in och kritiskt granska vad du hittills sett och läst. Hur kan olika saker förstås och tolkas? Vad är problemen med teorier och modeller? Vilka följder kan de mönster du sett i din exempellitteratur få för samhället/människor/teknikens utveckling? Ett bra sätt att reflektera kritiskt kan vara att ställa olika texter mot varandra för att skapa fler infallsvinklar på samma fenomen. Steg 4: Skrivandet av slutprodukten uppsatsen Hur slutprodukten ska se ut och vad i din arbetsprocess som du ska redovisa hittar du i nästa del av uppsatsguiden! Ett hett tips är dock att skriva hela tiden vi tänker när vi skriver och vi kommer sällan ihåg vad vi tänkt om vi inte skriver! Steg 5: Behandling av uppsatsen att lära mer av vad andra ser Det är här seminariet kommer in! Du får där en chans att presentera din text för andra och att få andras syn på vad du har gjort. På så sätt möter du dina läsare och får kreativa kritiker till din text som kan hjälpa dig att lära mera, men också se om din text varit tydlig nog som förmedlare av det du redan kan. Efter seminariet kan du sedan förbättra din text utifrån de kommentarer som gett dig nya infallsvinklar! Du får också en chans att själv läsa och opponera på någon annans uppsats, vilket ger dig en möjlighet att få en djup bild av ett annat ämne än ditt eget. Det ger också en bra inblick i alternativa sätt att ta sig igenom arbetsprocessen och forma en slutprodukt än de sätt du valt. Också dessa alternativa sätt att tänka och skriva kan ge dig viktig input när du förbättrar din uppsats efter seminariet När du opponerar på en uppsats bör du fokusera på följande saker: Läs empatiskt och tänk på att det du ger ska vara konstruktiv kritik som hjälper författaren att uttrycka så mycket av det som han/hon vill ha sagt som bara är möjligt. Konstruktiv kritik innehåller både sådant som är lysande och sådant som kan förbättras! Vad var det intressantaste i uppsatsen enligt dig? Vad kan den verkligen hjälpa oss att se bättre eller förstå mer om? Vilka är uppsatsens svagheter om författaren vill göra sin röst hörd i den fråga hon/han valt? Vad är uppsatsens frågeställning? Känns den tydligt förklarad för läsaren? Hör frågeställningen hemma inom fältet teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv? Vilken stor diskussion hör den i så fall hemma i? Behandlar uppsatsen frågeställningen? Driver författaren någon tes, d.v.s. vill hon eller han övertyga oss om något speciellt? Hur väl byggs tesen under och hur pass trovärdig blir den därmed? Vilka argument används? Är argumentationen övertygande? Vilken typ av exempellitteratur respektive analyslitteratur används? Presenteras och diskuteras litteraturen på ett sådant sätt att du som läsare förstår den och lär dig mer av den? Var texten lätt att följa och uppsatsen lätt att läsa? Skriv dock rent språkliga kommentarer direkt i uppsatsen och ge den till författaren, slösa inte tid med detta under seminariet!
10 Del 4: Slutprodukten uppsatsens innehåll och form Format och formgivning Uppsatsen ska alltså omfatta 6-8 sidor när du skriver med 12 punkters text. I övrigt behöver du inte rätta dig efter någon mall när det gäller formgivningen eller rubriksättningen av din uppsats hitta en formgivning som passar din text helt enkelt. Den kanske kräver många eller få rubriker, många eller få figurer/bilder/tabeller. Du kanske vill börja varje del med ett citat eller en dikt. Det vet bara du! Det enda som vi håller strängt på är källhänvisning och referensredovisning. Du ska redovisa dina källor löpande i texten, så att alla vi som läser den vet när du hämtat något från någon annan och varifrån detta då kommer. Så här kan det se ut: Mumford, men inte Ellul och Winner, anser att det är människan som överlag styr tekniken (Luton 1999:60f) Du har läst om dessa herrar i Lutons bok Lutons bok publicerades 1999 Du har hittat det specifika resonemanget på sidorna 60 och 61 ( f betyder och nästa sida. Hade det varit 60 och flera sidor framåt skulle det ha stått 60ff ) Sist i uppsatsen ska du sedan ha en rubrik för Referenser och här ska du ställa upp all litteratur du använt i bokstavsordning efter författarens namn. Du kan se hur en referensredovisning ska se ut genom att titta i Boel Berners bok! Känns detta ovant? Dra dig inte för att fråga kursledningen eller någon annan som du tror är van vid detta! Vad ska med? Det är självklart så att vissa av de saker som du arbetat fram i din arbetsprocess måste finnas med, medan annat är mer för ditt eget lärande och utgör kladdar. Men vad ska då vara med? Efter att precis ha sagt att det inte finns någon mall för hur uppsatsen ska se ut och det gör det heller inte kanske det ändå kan vara skönt med en liten handledning här. Vi kan säga att det är rätt vanligt att uppsatser som dessa byggs upp av fyra avsnitt; ett inledande avsnitt, ett analyserande och reflekterande avsnitt, ett sammanfattande och tydliggörande avsnitt och en
11 referensredovisning. Du kanske också vill lägga till bilagor (t.ex. kopior på en sida i kurskatalogen eller en tidning för att ge rätt stämningsbild, foton eller ritningar, frågor du ställt till andra människor kring ditt ämne o.s.v.). Bilagor är helt enkelt belysande material, men som inte passar så bra in i löptexten. Låt oss ta en titt på de olika avsnitten. I det inledande avsnittet bör du: Ställa upp din frågeställning Visa vilken större fråga den är kopplad till Motivera varför du tyckte detta var viktigt och vad du tror att din text kan bidra med Berätta lite om vilken exempellitteratur och analyslitteratur du använt för att kunna arbeta med din frågeställning I det resonerande och analyserande avsnittet bör du: Samla ihop det material du fått fram genom arbetsprocessens steg 3 Presentera detta material på ett sätt som gör det lätt för läsaren att se vad nytt du har sett och lärt genom detta tredje steg Följa upp din frågeställning, argumentera, filosofera, driva din tes och föra in dina egna erfarenheter och åsikter I det sammanfattande och tydliggörande avsnitt bör du: Tydliggöra dina poänger! Dra ut konsekvenser av ditt resonemang! Övertyga om din tes genom att sammanfatta de tunga argumenten och bevisen! Återkoppla till din frågeställning och synliggöra vad du kommit fram till i förhållande till den! Kom nu bara ihåg att detta generella upplägg måste anpassas till din text och din idé. Det betyder att avsnitten kan vara olika långa, ha olika många underrubriker och att punkterna sorteras på olika sätt i olika uppsatser. De olika avsnitten behöver heller inte heta inledning, reflektion och analys, jag kräks på tråkiga rubriker o.s.v. Använd rubriker och underrubriker som känns spännande, som utmanar och lockar oss som läsare och som säger något om vad som faktiskt står i texten som följer. Du kan lika gärna ha din frågeställning som rubrik för den inledande texten och kalla analysdelen för De tekniska männen och de vänliga kvinnorna. Inspireras av kurslitteraturens författare och hur de sätter rubriker, leker med ord och driver sin text. Var kreativ! OCH SIST MEN INTE MINST! LYCKA TILL!