FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ANTAGEN AV TIMRÅ KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-06-15, 65
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 2 (36) MEDVERKANDE Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Swepro Project Management på uppdrag av Timrå kommun. Timrå kommun Andreaz Strömgren Håkan Eriksson Förvaltningschef, miljö- och byggkontoret Planarkitekt, miljö- och byggkontoret Swepro Project Management AB Jan Olofsson Uppdragsledare Mikael Pyyny Handläggare MKB Gillark Design AB Hans Gillgren Handläggare planarbete
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 3 (36) 1. SAMMANFATTNING Vid upprättande av fördjupade översiktsplaner (FÖP) görs en miljöbedömning, för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Om planens genomförande antas leda till en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Syftet med MKB:n är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Vid arbetet inför samrådshandlingen med de alternativa planförslagen för en containerhamn vid Söråkers industriområde har det konstaterats att plangenomförandet skulle innebära betydande miljöpåverkan, varför en MKB behöver upprättas. Vid miljöbedömningen har följande aspekter betraktats som betydande: - Naturvård och friluftsliv Riksintressen; Natura 2000, naturreservat, naturvård, friluftsliv och yrkesfiske. Rödlistade arter och sumpskog. - Hälsa och säkerhet Förorenad mark, vatten och sediment. Buller, luft och lukt samt farligt gods. - Klimat Miljökvalitetsnormer. Efter genomfört samråd konstaterar den tänkte exploatören att det i närtid inte är aktuellt att anlägga en containerhamn. Skulle det bli aktuellt så konstateras att Alternativ Syd är olämpligt, varför Alternativ Nord eller Alternativ Öst-väst återstår. Det innebär att hamnområdet i planbeskrivningen är angivet som utredningsområde för framtida hamn och de avsnitt som berör detta är strukna i utställningshandlingens MKB. För ett genomförande av planen i övrigt kombiterminalen i Torsboda och terminalytorna mellan Söråkers industriområde och E4 bedöms endast påverkan på sumpskogen innebära en betydande miljöpåverkan. Den fördjupade översiktsplanen med tillhörande MKB kommer att utgöra program för det planerade detaljplanearbetet. Den fördjupade översiktsplanen för detta område Söråker-Torsboda är ett exploatörsdrivet planarbete, där det är Torsboda Combiterminal AB som står som initiativtagare. Ett bolag som ägs av Söråker Hamnfastigheter AB, som i sin tur ägs av Norrlands Hamninvest AB. Andra bolag och verksamheter ägda av Norrlands Hamninvest AB är Gävle Containerterminal AB (40 procent), Fredrikskans Hamnmagasin AB och Gävle Transportservice AB. Norrlands Hamninvest AB ägs helt av Gestrike Invest AB Nollalternativet innebär en förmodad markanvändning i planområdet år 2015 om inte något av FÖP:ens alternativ genomförs. I nollalternativet antas hamnverksamheten i Söråkers nuvarande hamn öka så att fartygstrafiken i medeltal år 2015 uppgår till 150-200 anlöp, jämfört med 102 år 2008. En sådan ökning av fartygstrafiken medför att transporterna med lastbil till och från Söråkers industriområdet också kommer att öka. Den ökade fartygstrafiken medför även att den befintliga inseglingsränna kommer att muddras. Det förslagna planalternativet innebär att terminalområdet i Torsboda expanderar öster om befintlig bangård och fram till E4:an. Anslutningsväg dras från väg 684 med anslutning vid nuvarande trafikplats vid E4 eller längre västerut. En utbyggnad av verksamheten genom en kombiterminal i Torsboda kommer att öka industribullret, liksom även buller genom transporter på järnväg och internväg mellan Söråkers hamn och kombiterminalen samt även genom buller i övrigt inom planområdet.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 4 (36) För industribuller är det bl.a. viktigt att fastställa inom vilka tider som olika arbeten får utföras. Detta styrs genom tillståndsprövningen för respektive verksamhet. Farligt gods tillhörande riskklass 3 kan i en framtid komma att hanteras inom terminalområdena och kräver särskild tillståndsprövning. Bland annat är kravet att avståndet till närmaste bebyggelse ska vara minst 40 meter. Här är avståndet ca 100 meter. Risken bedöms vara liten för allvarliga konsekvenser inom detta område, genom olyckor på grund av hantering av farligt gods tillhörande riskklass 3. Områden för hantering av farligt gods kommer att avvattnas via ledningsnät till utjämningsbassänger där kontroll av ev. föroreningsinnehåll görs. En utbyggnad av terminalverksamheten innebär markanläggningar bestående av stora, plana, hårdgjorda ytor med tillhörande hantering av dränerings- och dagvatten. Avskärande diken uppströms och uppsamlande diken nedströms för hantering av dräneringsoch dagvatten kan ge upphov till olägenheter i grundvattenförhållandena i området. Det innebär att åtgärder som motverkar sådana olägenheter kan behöva vidtas. Vid Söråker, norr om nuvarande industriområde och nordöstra sidan av industrispåret, utnyttjas en zon på 100 meter för verksamhetsytor. En vegetationsskärm behålls eller skapas nordost om verksamhetsytorna mot väg 684. En intern transportväg, mellan Söråkers industriområde och den planerade kombiterminalen i Torsboda, dras öster om industrispåret. Tillgängligheten till Kråkholmen och älvstranden kommer att ändras, men samtidigt göras säkrare, vilket förbättrar barnens tillgänglighet till området. Den inhägnad som krävs längs spår- och terminalområdet utformas så att passage till deltaområdet kan ske på tre platser och där utformningen är sådan att passage kan ske utan begränsningar. Markområdet mellan älven och järnvägen (norr om industrideponin) planeras som naturmark. Detta utgör ett tillräckligt skydd mot en direkt inverkan på riksintressena för naturvård/naturreservat på grund av den planerade verksamheten. Den naturvårdsintressanta sumpskogen intill industrispåret norr om Söråkers industriområde är bedömd bevarandevärd. Den utgör genom läget intill spår och planerad internväg en icke oväsentlig markresurs för en full utbyggnad av logistikcentret. Även om sumpskogar är en vanlig biotop som finns på många ställen i kommunen och länet, så är denna med sitt kustnära läge speciell. I en värdering mellan bevarande och exploatering föreslås dock att exploateringsintresset skall värderas högre än bevarandeintresset. En del av planområdet är påverkat av den förorenade industrideponin norr om Söråkers industriområde. För att denna del av området ska kunna användas behöver deponin och dess influensområde detaljutredas och åtgärdas så att föroreningssituationen blir acceptabel och risken för spridning av föroreningar till Alarännan motverkas i tillräcklig grad. Farligt gods kan i en framtid komma att hanteras inom såväl terminalområdena som i hamnen. Konsekvenser vid olycka inom Söråkerområdet berör främst den bostad som finns längs väg 684 (Ala 1:13) och de naturområden som gränsar mot de planerande verksamhetsytorna. En framtida ökad transport av farligt gods till Söråkers hamn bedöms dock inte öka risken för olyckor nämnvärt.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 5 (36) 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 3 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 3. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 7 3.1. Planområde 7 3.2. Gällande planer 8 3.3. Exploatör och intressenter 8 3.4. Pågående verksamhet 8 4. BEDÖMNINGSGRUNDER 9 5. NULÄGESBESKRIVNING 13 5.1. Naturvård och friluftsliv 13 5.2. Buller 14 5.3. Föroreningar 15 5.4. Luft, lukt, klimat och miljökvalitetsnormer 15 6. ALTERNATIV ENLIGT PLANBESKRIVNING 16 6.1. Nollalternativ 16 6.2. Alternativ enl. planbeskrivning 16 7. NATURVÅRD OCH FRILUFTSLIV 17 7.1. Riksintressen 17 7.1.1. Naturvård 17 7.1.2. Friluftsliv inom riksintressant område 19 7.1.3. Yrkesfiske 20 7.2. Natura 2000/Naturreservat/Kråkholmen 21 7.3. Rödlistade arter 22 7.4. Sumpskogsinventering 22 7.5. Strandskydd 23 7.6. Naturvård utanför riksintressant område 24 7.7. Friluftsliv utanför riksintressant område 25 8. HÄLSA OCH SÄKERHET 26 8.1. Buller 26 8.2. Mark- och vattenmiljö deponier och föroreningar 27 8.3. Luft/lukt 30 8.4. Farligt gods 31 8.5. Miljökvalitetsnormer 33 9. KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD 33
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 6 (36) 9.1. Kulturhistorisk miljö 33 10. MÅLUPPFYLLELSE 33 11. REFERENSER 36 Bilaga 1. PLANKARTA ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 7 (36) 3. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1. Planområde Planområdet är beläget i östra kanten av Indalsälvens delta, mellan älven och väg 684. Området sträcker sig från cirka 1,5 km norr om E4 till Söråkers industriområde. Planområdet är 4 km långt och har en bredd på mellan 500 och 700 meter. Planområdet har sin östra gräns i väg 684 och sin västra mitt i älvens östligaste fåra, enligt figur 1. E4 V684 Indalsälvens delta Torsbodaområdet Kråkholmen Söråkers industriområde Figur 1. Planområde för den fördjupade översiktsplanen I ett regionalt sammanhang ligger området centralt mitt emellan Sundsvall och Härnösand, cirka 2,5 mil till vardera stadscentrum, och är väl försörjt med kommunikationsmöjligheter. Midlanda flygplats ligger strax väster om området, avstånd dit landvägen är 4 km. E 4 korsar området och Ådalsbanan tangerar områdets norra del. Ett industrispår från Ådalsbanan löper genom området ner till Söråkers hamn. I områdets norra del finns en 700 meter lång bangård. Indalsälvens mynningsområde och delta bildar botten i ett storskaligt landskap som är den norra entrén till hela Sundsvallsdistriktet. Marken inom områdets västra halva, närmast älven, är relativt plan och huvudsakligen skogbevuxen med några partier av odlad jord. Den östra halvan är sluttande mestadels skogbevuxen terräng med en medellutning av ca 10 %. Grundförhållandena bedöms, med stöd av några geotekniska undersökningar, bl.a. för bangården, vara relativt goda. De plana områdena har en blandning av sand, sediment och torv. Sluttningarna har ett moränskikt med ytligt berg på flera ställen.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 8 (36) 3.2. Gällande planer Den kommunomfattande översiktsplanen är från 1990 och visar markanvändningen rekreation för området väster om väg 684 och norr om E4. Öster om väg 684 gäller tätortsnära rekreation och jordbruk. Söder om E4 och väster om väg 684 redovisas naturvård och rekreation. För vattenområdet anges vatten för i första hand sjöfart och industriell användning, se planer i planbeskrivningen. 1989 utarbetades en översiktsplan för Indalsälvens delta. Planen redovisar för området huvudsakligen öppen mark med utblickar närmast E4, en skogsskärm närmast deltat och strategiska utvecklingsområden öster om industrispåret. Närmast norr om Söråkers industriområde redovisas framtida verksamhetsområden. För Söråkers samhälle utarbetades en fördjupad översiktsplan 1994-97. Planen sträcker sig upp till E4 och visar för det nu aktuella området naturpark med en överlagrad markering för naturvårdsobjekt för en sumpskog nära E4 och för hela Kråkholmen. Norr om Söråkers industriområde redovisas utredningsområden. Inom området gäller två detaljplaner med beteckningen D 130 och D 151. D 130 är fastställd 1970 och omfattar hela Söråkers nuvarande industriområde och dessutom ett stycke norr om det idag utbyggda området. D 151 är lagakraftvunnen 2001 och visar en ny utfart mot väg 684. 3.3. Exploatör och intressenter Den fördjupade översiktsplanen för detta område Söråker-Torsboda är ett exploatörsdrivet planarbete, där det är Torsboda Combiterminal AB som står som initiativtagare. Ett bolag som ägs av Söråkers Hamnfastigheter AB som i sin tur ägs av Norrlands Hamninvest AB. Andra bolag och verksamheter ägda av Norrlands Hamninvest AB är Gävle Containerterminal AB (40 procent), Fredrikskans Hamnmagasin AB och Gävle Transportservice AB. Norrlands Hamninvest AB ägs helt av Gestrike Invest AB. 3.4. Pågående verksamhet Delta Terminal AB med sin hamn- och lagerverksamhet och Söråker Hamnfastigheter AB med sin lager- och containerhantering inom Söråkers industriområde samt industrispår och bangård vill utveckla Torsboda-Söråker till ett logistikcenter. Timrå kommun stöder denna vilja. Visionen är att skapa dels en transportknutpunkt mellan sjöburna transporter, järnvägstransporter och vägtransporter, dels utnyttja denna knutpunkt för lager- och speditionsverksamheter och på sikt även sådan varuproduktion som har stora fördelar av närheten till en effektiv transportknutpunkt. Med en redan välfungerande och expansiv hamnverksamhet med lagerlokaler i Söråker, befintlig bangård i Torsboda och industrispår mellan Torsboda och Söråker samt ett läge intill E4 och Midlanda flygplats är förutsättningarna gynnsamma. Den långsiktiga planen är att bygga en container- och trailerterminal intill bangården i Torsboda och att i anslutning till den ge utrymme för speditions- och logistikföretag med lagerhantering för varudistribution inom regionen. Även producerande företag kan erbjudas mark. Från Torsboda dras en intern väg för trafik med oregistrerade truckar och dragbilar intill industrispåret ner till Söråkers hamn. Den befintliga järnvägsporten under E4 samutnyttjas för järnvägstrafiken och denna trafik med truckar och dragbilar. Intill väg-
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 9 (36) och järnväg, främst på norra sidan utnyttjas den plana marken för upplag av containrar och gods. Söråkers hamn byggs eventuellt på sikt ut till en containerhamn enligt samma modell som den som Gävle Containerterminal AB driver i Gävle med järnvägsspår intill kajen. Sammanlagt finns ett långsiktigt behov av cirka 45 ha upplags- och verksamhetsytor. Efter samrådet har Söråker Hamnfastigheter AB meddelat att de inte ser utbyggnad av containerhamn som aktuell i närtid. Timrå kommun har därför beslutat att inte fördjupa studierna av miljöpåverkan av en containerhamn utan redovisa området som ett utredningsområde i översiktsplanen. 4. BEDÖMNINGSGRUNDER Riksdagen har fastställt 16 nationella miljömål med tillhörande delmål som ska utgöra vägledning för allt svenskt miljöarbete. De nationella miljömålen som direkt eller indirekt berör den fördjupade översiktsplanen är: Frisk luft Hav, kust och skärgård God bebyggd miljö Rent grundvatten Levande skog Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Luften ska vara så ren att människor hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Rent grundvatten Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, och förutsättningar för friluftsliv värnas. Hav, kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras. Kust och skärgård ska ha hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 10 (36) God bebyggd miljö Giftfri miljö Begränsad klimatpåverkan samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturvärdena bevaras och stärks. All bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader ska lokaliseras och utformas miljöanpassat så att en långsiktigt god hushållning främjas. Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål uppnås. För Västernorrland finns ett antal regionala miljömål som är framtagna för perioden 2004-2020. De regionala miljömålen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen, länets natur- och kulturmiljö och dess förutsättningar, miljötillståndet, en beskrivning av strategiska insatsområden och behovet att lyfta fram en stark Västernorrlandsprofil i arbetet med en ekologisk hållbar utveckling. Vissa av de regionala miljömålen har fått en mer offensiv västernorrlandsprofil jämfört med övriga mål och det nationella genomsnittet och är därför av särskild betydelse för att utveckla länet och nå den europeiska frontlinjen för en ekologiskt hållbar utveckling. Västernorrlands fem profilmål med anknytning till denna FÖP:en är: Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö God bebyggd miljö, forts. Senast 2015 har sjö- och havsvandrande laxfiskbestånd en förbättrad åtkomst till lekområden motsvarande minst 100 km sjö- och/eller vattendragsträcka. Senast 2020 förekommer inte varaktiga biologiska skador på grund av grumling/sedimentation. Grumligheten under vinterbasflöde överskrider därför inte 1,0 FNU-enheter i vattendrag med förekomst av flodpärlmussla. Senast 2020 ska livsmiljön i länet vara god. Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Västernorrlands län grundas på planer, program eller strategier för: Hur den hållbara stadens identitet ska främjas. Hur barns behov och tillgänglighet ska tillgodoses i den bebyggda miljön Hur vitalisering av centra i stadsdelar och mindre tätorterna ska ske. Hur bebyggelsestrukturen kan utvecklas för att främja resurssnål och miljöanpassad energianvändning. Hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 11 (36) Giftfri miljö Begränsad Klimatpåverkan Geologisk mångfald energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas. Hur attraktiva boendemiljöer i städer, tätorter och på landsbygd kan utvecklas för att göra länet attraktivt. Senast 2015 ska en hållbar regionförstoring ha uppnåtts och senast 2010 beskrivs transportsystemen i aktuella kommunala översiktsplaner. Senast 2020 förorsakar miljögifter inga skador på naturmiljön och naturprodukter från länet kan konsumeras utan inskränkningar eller kostrekommendationer. Vid utgången av 2010 ska samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden vara utredda och vid behov åtgärdade. Senast 2020 är samtliga förorenade områden med riskklass 1 och 2 undersökta och vid behov åtgärdade. Senast 2010 har utsläppen av växthusgaser, mätt som koldioxidekvivalenter, från fasta anläggningar minskat med minst 10 % från år 1998. De totala utsläppen av växthusgaser understiger då 1,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter/år. Senast 2010 ska inte förbrukningen av fossila drivmedel, såsom bensin och diesel, öka. Förbrukningen ligger kvar på en nivå som inte är högre än 300 000 m 3 /år. Fossila drivmedel ska avvecklas i takt med att alternativt producerade drivmedel med låga utsläpp av klimatgaser blir tillgängliga på marknaden. Senast 2020 förekommer, inom geotoper med mycket höga naturvärden eller vattenskyddsvärden, ingen täktverksamhet eller exploatering som kan hota geotopernas skyddsvärden. Timrå kommun tog 2001 fram en miljöplan som beskriver hur kommunen planerar att bedriva sitt miljöarbete under perioden 2001-2010. Miljöplanen beskriver hur kommunen kommer att arbeta med att främja en ekologisk hållbar utveckling genom att utgå från de 15 nationella miljömålen. Timrå arbetar med att vara en Eko-kommun, vilket innebär att målet är ett samhälle i ekologisk balans med en ren luft, rent vatten, levande hav, sjöar och skogar. Miljöhänsyn ska tas i all verksamhet och kommunen ska utvecklas till ett hållbart samhälle ur miljö- och folkhälsosynpunkt. Timrå kommun har en övergripande vision om att år 2020 ha ett hållbart samhälle med en hållbar utveckling så att vi lever upp till att vara en ekokommun. Ett samhälle där alla mår bra; människor, djur och natur.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 12 (36) Timrå kommuns miljömål som ska vara uppnådda 2010 som berör planområdet: Frisk luft De nationella kraven för luftkvalitet är uppfyllda och halter av ämnen som idag ligger under kraven har ej stigit. Halterna av föroreningar överskrider ej de fastställda gränserna enligt de nationella målen. Förorenande utsläpp från trafik är låga. Rent grundvatten Sedan 2005 finns en plan där vattenbehovet, tillgången på vattenresurser, eventuella brister i vattenförsörjningen samt riskerna för att viktiga vattentillgångar förorenas visas. De allvarligaste bristerna är åtgärdade. Levande sjöar och vattendrag Exploateringen av Indalsälvens delta är skonsam och tar hänsyn till naturvärdena. Vissa vattendrag är ytterligare skyddade i form av naturreservat. Ett långsiktigt miljömål är att människorna upplever att de har tillgång till bra fiskevatten och att stränderna kan utnyttjas för rekreation. Den biologiska mångfalden och den fysiska miljön är bevarad. Hav, kust och skärgård Tillgängligheten till stränder är god. Kustområdet är tillgängligt för attraktivt boende. Levande skogar Den biologiska mångfalden i värdefulla skogsområden är skyddad. Ett rikt odlingslandskap Det öppna landskapet är bevarat. God bebyggd miljö Den boendemiljö som människorna efterfrågar är tillgodosedd. Mängden deponerat avfall är halverad. Den förorenade marken är sanerad. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar som överstiger de riktvärden som riksdagen beslutat om för buller i bostäder är mindre än 10 %. Timrå tätorter har väl utvecklade natur- och grönområden. Giftfri miljö Den förorenade marken är sanerad.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 13 (36) Begränsad Klimatpåverkan Långsiktligt miljömål är att utsläppen av växthusgaser per capita minskas genom en minskad energiförbrukning och övergång till bästa möjliga teknik samt andra energiformer. Användningen av fossila bränslen är 50 % lägre 2010 än 2000. Statistiken för koldioxidutsläpp i Timrå visar att de dominerande utsläppen kommer från industri och transport (1990-2006), se figur nedan (Energikontoret, 2008). Mycket av transporterna i kommunen är industrirelaterade. För att kunna minska koldioxidutsläppen behöver transporter som använder fossila bränslen minska, ett bra exempelvis är att flytta transporter från väg till järnväg. 5. NULÄGESBESKRIVNING 5.1. Naturvård och friluftsliv I nuläget påverkas inte Natura 2000-området, naturreservatet eller riksintresset för yrkesfisket av den verksamhet som bedrivs inom planområdet. Vattenområdet innanför Kråkholmen (Alarännan) har fyllts igen genom tidigare industriexploatering i Söråkers industriområde och den påverkas också av landhöjning och naturligt igenväxning eftersom vattenföringen är låg. Med tiden kommer denna ränna att försvinna. Tillträde till Kråkholmen sker för närvarande delvis via gångbana som går genom industriområdet och den fastighet där Pacwire bedriver sin verksamhet. Detta är olyckligt ur säkerhetssynpunkt. Ny lagstiftning om att hamnområden måste vara inhägnade, innebär att sådan olämplig passage av industriområdet förhindras. Tillträde till Kråkholmen
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 14 (36) kommer att anordnas via industriområdets norra infart. Se vidare kapitel 7.1.2. Den inhägnad som kommer att anläggas längs spår- och terminalområdet utformas så att passage till deltaområdet kan ske på tre platser och där utformningen är sådan att passage kan ske utan begränsningar. Riksintresseområdet för friluftsliv inkluderar Kråkholmen medan naturreservatet och Natura 2000-området har sina gränser i västra kanten av Kråkholmen. Enligt Naturskyddsföreningens inventering och värdering är Kråkholmen värdefull för såväl sin växtlighet och som häckningsplats för fågellivet. Grundförutsättningen för utvecklingen av logistikcentret Söråker-Torsboda är att det inte påtagligt kommer att skada riksintressena för naturvård, friluftsliv eller yrkesfisket. Dock kan ett mindre intrång på Kråkholmen krävas för att få terminalområdet att fungera väl. Bedömningen från Naturskyddsföreningen att öppna upp den igenväxande Alarännan mellan Kråkholmen och fastlandet. Detta förbättrar möjligheterna att genom ökad vattenomsättning hindra påverkan på Kråkholmen och recipienten på grund av eventuellt utflöde av förorenat vatten från industri- och terminalområdet. Sådant vatten tas i så fall omhand i anslutning till ny väg och spårdragning. Vid eventuellt kommande anläggande av containerhamn behöver dess påverkan på naturreservatet och Natura 2000-området utredas med avseende på muddring, hamnbyggande och sjöfart. Inom planområdet finns ett långsmalt sumpskogsområde som hos skogsstyrelsen är registrerat som område med naturvärde. Värdebedömningen är att sumpskogsområdet har mycket höga naturvärden och bör undantas från exploatering. 5.2. Buller Det finns närliggande fastigheter som störs av buller från den pågående verksamheten i Söråkers industri- och hamnområde. En viss ökning av fartygstrafik bedöms i sig inte öka bullernivåerna i området men den medför en ökad hantering (lastning och lossning) av containrar och gods samt en ökad trafik på vägar och järnväg vilket medför ett ökat buller. Avståndet från främst hamnområdet till bostäder är vid Söråkersgatan mindre än 100 meter. I övrigt är avståndet från hamnområdet till närmaste bebyggelse ca 500 meter. Hela planområdet ligger i ett flygbullerstört område p.g.a. närheten till Midlanda flygplats. Enligt Luftfartsverkets bullerprognos från 1991 kommer nivåerna inom planområdet år 2020 ligga på mellan 55 och 60 db(a). Luftfartsverket har meddelat att under 2009-2010 kommer nuvarande och förväntade framtida bullerförhållanden att utredas, liksom övriga restriktioner för närområdet, bl.a. beträffande skärmning för elektromagnetisk påverkan från omgivande elanläggningar, exv. elektrifierade järnvägar. Planområdet berörs av vägtrafikbuller från E4 och väg 684. Inom ett område av cirka 100 meter från E4 och 50 meter från väg 684 bedöms bullernivån ligga på över 55dB(A), vilket är gränsen för hur mycket det får bullra utomhus vid bostadshus (vid fasad). Idag driver Delta Terminal AB och Söråkers hamnfastigheter en expanderande hamnverksamhet med bl.a. timmer, vägsalt och containerhantering. Antalet fartyg som beräknas har anlöpt hamnen under 2008 är 102 st. jämfört med ca 70 st. 2007. Det finns inga tidigare utförda bullermätningar i området men generellt utgör denna typ av fartygstrafik inget bullerproblem.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 15 (36) 5.3. Föroreningar Oavsett framtida markanvändning kommer marken vid Söråkers udde (sydligaste änden av Söråkers industriområde) att åtgärdas. Därefter utgör den ingen risk för omgivningen. Genom planerad muddring av nuvarande inseglingsränna kommer föroreningar i bottenområdet i hamnen att minska. För övriga förorenade områden finns för närvarande ingen akut risk för föroreningsspridning till omgivningen. Kommunen kommer dock att ställa krav på verksamhetsutövare inom Söråkers industriområde att utreda gamla och nya problem avseende förorenad mark. Detta kan innebära att deponierna kan komma att vara åtgärdade 2015. I den översiktliga planeringen är det viktigt att identifiera vilka områden som är förorenade för att behov av och krav på efterbehandling i ett senare skede inte ska komma som en överraskning. I samband detaljplanearbetet görs ytterligare översiktliga undersökningar för att bedöma föroreningssituationen samt vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att kunna genomföra förslagen enligt detaljplanerna. Inom Söråkers industriområde finns två industrideponier som inte längre är i bruk. Den norra industrideponin har använts för deponering av asbest, hydroxidslam och ospecificerat industriavfall. Undersökningar visar att fyllningen innehåller metallföroreningar och att en viss spridning sker till grundvattnet och vidare till vattenområdet (Alarännan) innanför Kråkholmen. Industrideponin invid parkeringen bedöms inte innehålla höga föroreningsshalter. Området som benämns Söråkers udde är utfyllt med kisaska, slagg och aska. Undersökningar visar att dessa utfyllnader innebär en stor miljörisk, stor hälsorisk samt också en stor risk för att främst metallföroreningar sprids till omgivningen. Föroreningssituationen i sedimenten i norra delen av industriområdet vid Söråker bedöms som måttligt förorenade och behöver inte åtgärdas enligt gällande bedömning. I sedimenten utanför Söråkers udde förekommer dock höga föroreningshalter. 5.4. Luft, lukt, klimat och miljökvalitetsnormer Luktbesvär kan förekomma inom Söråkers industriområdet p.g.a. upplag med exempelvis kresotimpregnerade stolpar på södra delen av hamnområdet. Enligt kommunen har klagomål förekommit avseende lukt och andra störningar från Söråkers industriområde. Avståndet från främst hamnområdet till bostäder är vid Söråkersgatan mindre än 100 meter. I övrigt är avståndet från hamnområdet till närmaste bebyggelse ca 500 meter. En viss ökning av trafiken bedöms inte påverka luftkvaliteten negativt för de boende. Luktproblem från gods hanteras genom att krav ställs på verksamhetsutövarna om bättre lagringsförfarande. Trots att verksamheten förväntas öka kommer möjligheten att byta transportslag från fartyg till tåg vara dålig. Miljökvalitetsnormer finns angivna för kvävedioxid, bly, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen och partiklar (PM10). I nuläget hålls samtliga utsläpp under normgränserna.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 16 (36) 6. ALTERNATIV ENLIGT PLANBESKRIVNING I planarbetet och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen har tre alternativa lösningar för den s.k. containerhamnen prövats och jämförts med ett nollalternativ som innebär att ingen utbyggnad görs. Av de tre alternativen återstår efter samrådsförfarandet Alternativ Nord och Alternativ Öst-väst som möjliga att genomföra. För dessa alternativ har dock exploatören angett att inget är aktuellt att genomföra under närtid, dvs. under överskådlig tid. I planbeskrivningen är därför hamnområdet behandlat som utredningsområde för framtida hamn. Beträffande planförslaget för området för planerad kombiterminal i Torsboda gäller samma förhållanden som i samrådshandlingen. 6.1. Nollalternativ I nollalternativet kommer hamnverksamheten i Söråker att innebära en tillväxt med ökad fartygstrafik 2015 jämfört med den årliga medeltrafiken under 2007-2008, dvs. 150-200 fartyg mot 2008 då 102 fartyg anlöpte Söråkers hamn. En ökad fartygstrafik medför att transporterna med lastbil till och från Söråkers industriområdet också kommer att öka. Den befintliga inseglingsrännan kommer att muddras för att förbättra angöringsmöjligheterna. 6.2. Alternativ enl. planbeskrivning Torsboda Terminalområdet byggs öster om bangården/industrispåret ner till E4. - Se Bilaga 1. För att minimera intrång i skogsområdet kommer den befintliga högspänningsledningen på stolpar att ersättas av en ny ledning i form av högspänningskabel i mark, denna läggs omedelbart väster om bangården. Anslutningsväg dras från väg 684 med anslutning vid nuvarande trafikplats vid E4 eller längre västerut. Söråker Norr om nuvarande industriområde utnyttjas en zon av 100 meter för verksamhetsytor, se bilaga 1. En vegetationsskärm behålls eller skapas nordost om verksamhetsytorna. Högspänningsledningen från bangården läggs söder om E4 som högspänningskabel i mark, omedelbart väster om industrispåret. Industrivattenledningen flyttas till västra sidan av industrispåret. En internväg, dvs. intern transportväg mellan Söråkers industriområde och den planerade kombiterminalen i Torsboda, dras öster om spåret. Inom industriområdet kompletteras med ny transportväg till nuvarande hamnområdet. I industriområdets norra del skapas nya terminalytor vid nuvarande containerterminal. I planbeskrivningen är en möjlig framtida containerhamn behandlad som ett utredningsområde för framtida hamn.
Timrå kommun Söråker-Torsboda Fördjupad översiktsplan MKB 2009-06-15 7. NATURVÅRD OCH FRILUFTSLIV 7.1. Riksintressen sid. 17 (36) 7.1.1. Naturvård Indalsälvens delta inklusive Kråkholmen ingår i riksintresse för naturvård, se figur 2. Inom naturvårdsområdet bör anspråk på mark- och vattenutnyttjande ske med hänsynstagande till de av riksintressets skyddade värden. Figur 2. Karta med miljöintressen från Torsboda i norr till Söråkers industriområde i söder (Kartunderlag från Länsstyrelsen, 2008) Indalsälvens delta är ett av Sveriges största deltaområden. Den aktiva materialtransporten till deltat från älven upphörde 1956 i och med byggandet av Bergeforsens kraftverk. Ett visst tillskott av sediment kommer dock fortfarande från Ljustorpsån vilket gör att deltabildningen ändå idag sker på ett naturligt sätt (LST 2008). Den största nybildningen sker dock vid Söråns utlopp (västra delen av deltat) där också merparten av sötvatten möter bräckvatten.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 18 (36) Riksintresset består i att hela deltaområdet är av geomorfologiskt (geologisk) intresse och har botaniska naturvärden. Områdets fågelliv är sällsynt rikt. Vattenmiljön utgör uppvandringsområde för lax, havsöring, harr och sik samt utgör reproduktionsområde för havsöring, sik och kustharr. Kråkholmen ligger inom det för naturvård riksintressanta deltaområdet men utanför naturreservatet. Naturskyddsföreningen i Timrå har inventerat och värderat Kråkholmen på följande sätt: Kråkholmen är belägen i de östligaste delarna av Indalsälvens delta. Kråkholmen är inte känt för sin artrika flora utan karakteristiskt är tvärtom att ett fåtal arter förekommer rikligt. Markförhållandena har givit enastående vidsträckta artfattiga landskap som kan liknas vid s.k. raningar. Deltat är, ur fågelsynpunkt, mest känt som flyttfågellokal framförallt på våren. Här rastar många arter av vadare och andfåglar liksom tättingar och rovfåglar. Under senare år i takt med deltats igenväxning har rastplatserna flyttats och numer utgör den östra delen av deltat inklusive Kråkholmen de bästa strandområdena för vadarearterna. Sandstränderna utgör en lockelse för vadare som söker sin föda bland strandlevande insekter och andra småkryp. Stränderna med både bräckvatten i havet och sötvatten i älven ger utmärkta livsbetingelser för insekter som i sin tur utgör föda för framförallt vadarefåglar. Den speciella vegetationen innanför strandremsan på Kråkholmen med tät växtlighet är ett mycket bra häckområde för mindre fåglar av typ sångare. Dessutom är denna växtlighet ett utmärkt område för kläckning av t ex mygg. Detta utgör naturligtvis ett skafferi för de flesta fåglar som föder upp sina ungar på insekter t ex hackspettar den alltmer sällsynta mindre hackspetten. Den mindre hackspetten har fortfarande ett mycket gott bestånd på deltat. Denna art kan dessutom finna lämpliga boträd bland de alar som växer här. Sammanfattningsvis utgör Kråkholmen idag, enligt Naturskyddsföreningen, ett av de mer värdefullare områdena inom Indalsälvens delta vad gäller fågelfaunan. På Kråkholmen finns buskmark och skog i olika successionsstadier. Skogen ser relativt orörd ut med olika successionsstadier på olika delare av holmen. Skogen är inte särskilt gammal någonstans eftersom marken är ung. De öppna kärren domineras av flaskstarr och kärrkrokmossa samt buskmark med pors och viden. Den yngre skogen domineras av lövträd som björk m.m. och den äldre börjar domineras av gran. På den långgrunda sandstranden växer typiska sandstrandsväxter som strandråg, strandvial och strandgyllen (Pelagia, 2008). I ett yttrande anser Länsstyrelsen (LST, 2008) att marken mellan Indalsälvens norra strand och det parallella industrispåret ska hållas fri från industriexploatering för att värna om områdets naturvärden och det rörliga friluftslivet av riksintresse. Naturvård nollalternativ I gällande översiktsplan är Kråkholmen med Alarännan planlagd som parkmark. Alarännan kommer att på ett naturligt sätt växa igen då vattenföringen är låg och med tiden helt kommer att upphöra (Efter utfyllnader av den s.k. Finska viken i samband exploateringen av Söråkers industriområde på 1960-talet har flödet genom Alarännan upphört). Hur en eventuell utbyggnad av hamnen kommer att utformas kommer att utredas vidare innan beslut tas. Badstranden på Kråkholmen används av en del Söråkersbor, men det är olämpligt och riskfyllt att ta sig dit genom att korsa industriområdet, särskilt för barn. Det samman-
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 19 (36) hängande inhägnade terminalområdet längs industrispåret innebär att tillgängligheten till deltaområdet blir begränsad till tre punkter där korsning för gående ordnas. Att industri- och hamnområde är granne till sandstranden medför att närmiljön redan idag är mindre attraktiv för bad- och friluftsliv på Kråkholmens strand. En utbyggnad av hamnen ökar inte strandens attraktivitet. Om det är viktigt att ha en badplats nära Söråkers centrum kan istället möjligheten att skapa en ny strand söder om hamnen undersökas. Den naturvårdsintressanta sumpskogen intill industrispåret är bedömd bevarandevärd. Den utgör genom läget intill spår och planerad internväg en icke oväsentlig markresurs för en full utbyggnad av logistikcentret. Även om sumpskogar är en vanlig biotop som finns på många ställen i kommunen och länet, så är denna med sitt kustnära läge speciell. I en värdering mellan bevarande och exploatering föreslås dock i detta fall att exploateringsintresset skall värderas högre än bevarandeintresset. Risk finns för att utsläpp av olja eller andra ämnen kan ske från trafikerande fartyg till hamnen. Även här innebär vattenströmmen från Norrån att eventuella utsläpp löper liten risk att påverka naturreservatet eller Natura 2000-området. Naturvård alternativ enigt planbeskrivningen Markområdet mellan älven och järnvägen (norr om industrideponin) planeras som naturmark, som medför att riksintressena för naturvård/naturreservat inte direkt påverkas. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB. 7.1.2. Friluftsliv inom riksintressant område Nuläge och bakgrund Indalsälvens delta med Kråkholmen och strandzonen längs älven samt en strandremsa på ca 50 m vid Söråkers industriområde ingår i riksintresse för friluftsliv, se figur 2. De intresseaspekter som är framförda är naturstudier, turism inom skidor, bad, kanotpaddling och fritidsfiske. De delar som berör planområdet är Kråkholmen och strandpartiet närmast Norrån. Kråkholmen och strandpartierna är viktiga för upplevelserna av deltats fortgående utveckling och dess växt- och naturliv. Dessa delar är viktiga att hålla tillgängliga för allmänheten. På Kråkholmens södra sida finns en sandstrand med långgrunt vatten utanför. Stranden, som varierar mellan 10 och 30 meters bredd, används som badplats främst av boende i Söråker. Från Pacwires parkeringsplats leder en stig dit. Cyklande barn och ungdomar tar sig dock, enligt uppgift från Pacwire, på ett riskfyllt sätt över deras industriområde. Badplatsen är ingen kommunalt utpekad badplats. Närheten till industriområdet och hamnen gör att badplatsen idag delvis är olämplig. Enligt mätningar utförda av kommunen har vattenkvaliteten generellt varit bra (tjänlig). Vid sommarens mätning (2008) fick vattenkvaliteten tjänligt med anmärkning p.g.a. förhöjt bakterieinnehåll.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 20 (36) Friluftsliv (riksintressant område) nollalternativ Stranden på Kråkholmen anses av kommunen olämplig som badplats p.g.a. av närheten till industriområdet och hamnen. Tillträde till Kråkholmen är möjlig via industriområdets norra infart, d.v.s. den till Pacwire. Den pågående industriella verksamheten innebär att det p.g.a. olycksrisken är angeläget att genom industriområdet förhindra passage för gång- och cykeltrafikanter, vilket gör Kråkholmen mer svårtillgängligt än idag. Möjligheterna att ordna en planskild korsning om exploateringen uteblir är då små. Friluftsliv alternativ enligt planbeskrivning För närvarande påverkas Kråkholmens södra strand av närheten till befintlig hamn och industri. Stranden bedöms vara mindre lämplig att använda för bad. Förslagsvis anläggs som kompensation en ny badplats i ett läge närmare den sammanhållna bebyggelsen, vid småbåtshamnen söder om Söråkers udde. Tillgängligheten till Kråkholmen och älvstranden kommer att ändras men samtidigt göras säkrare vilket förbättrar barnens tillgänglighet till området. Den inhägnad som kommer att anläggas längs spår- och terminalområdet utformas så att passage till deltaområdet kan ske på tre platser och där utformningen är sådan att passage kan ske utan begränsningar. För att tillgängligheten till Kråkholmen och områdena för friluftsliv i övrigt ska bestå eller kunna bli bättre bör det i detaljplaneskedet prövas om den sydligaste passagen (mitt för Kråkholmen) ska utföras som planskild korsning. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB. 7.1.3. Yrkesfiske Nuläge och bakgrund Indalsälvens delta och vattenområdet utanför Söråkers hamn ingår i riksintresse för yrkesfiske. Indalsälvens delta utgör ett uppvandringsområde för lax och havsöring. För att inte påverka yrkesfisket är det viktigt att påverkan på uppvandringsområden och reproduktionsområden minimeras. Inom hamnområdet råder idag fiskeförbud p.g.a. fartygstrafiken. Yrkesfiske nollalternativ Yrkesfisket bedöms förbli opåverkat av den förväntade, ökade fartygstrafiken. Yrkesfiske alternativ enligt planbeskrivning Yrkesfisket bedöms inte påverkas av planförslaget. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 21 (36) 7.2. Natura 2000/Naturreservat/Kråkholmen Nuläge och bakgrund I anslutning till planområdet ligger ett Natura 2000-område som benämns Indalsälvens delta. Se figur 2. Natura 2000 är benämningen på det nätverk av skyddsvärda områden som alla EU:s medlemstater ska bidra till att skapa. Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom gemenskapen. Särskilda tillstånd krävs för att utföra åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i området. För området har ett förslag till bevarandeplan upprättats (på remiss hos Länsstyrelsen). I förslaget till bevarandeplanen anges syftet för bevarandet och vilka bevarandeåtgärder som planeras. Enligt bevarandeplanen består den bevarandevärda naturtypen endast av vattenområdet och inte landområdet. De föreslagna bevarandemålen som är fastslagna för naturtypen är: Bibehållen naturtypen på minst 117 ha Bibehållen god vattenkvalitet Bevarande av en viss del naturligt vattenflöde Bevarande av både brack- och sötvattensarter Bibehållen population för områdestypiska arter Stora delar av Natura 2000-området ligger inom ett naturreservat som även det benämns Indalsälvens delta. Naturreservatet omfattar nästan hela landarealen och Norrån till E4:an samt en liten del av Kråkholmen. Naturreservatet är bildat på grund av dess betydelse för kännedom om landets natur (LST, 1992). Ändamålet är i första hand att bevara de geologiska bildningarna. Ändamålet är även att bevara värdefull rast- och häckningslokal för fågelliv samt i möjligaste mån bevara en naturlig utveckling av vegetationen. Vad som får göras i området är styrt genom lagar och förordningar samt lokala bestämmelser som att det exempelvis inte är tillåtet att bryta kvistar. I ett yttrande anser Länsstyrelsen (LST, 2008) att exploatering på Kråkholmen bör undvikas. Kråkholmen anses vara påverkad men bör hållas fri från industriexploatering som en buffertzon mot naturreservat och Natura 2000-området. Natura 2000/Naturreservat/Kråkholmen nollalternativ Nollalternativet innebär att för Natura 2000-området kommer situationen att förbli som den är för närvarande. Natura 2000/Naturreservat/Kråkholmen alternativ enligt planbeskrivning Natura 2000-området och naturreservatet bedöms generellt inte bli påverkat av det alternativ som anges i planbeskrivningen. Tillgängligheten till Kråkholmen och älvstranden kommer att ändras men samtidigt göras säkrare vilket förbättrar tillgängligheten till området, se kapitel 7.1.2. Naturskyddsföreningens förslag att öppna upp den igenväxande Alarännan mellan Kråkholmen och fastlandet förbättrar möjligheterna att genom ökad vattenomsättning hindra påverkan på Kråkholmen och recipienten på grund av eventuellt utflöde av förorenat vat-
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 22 (36) ten från industri- och terminalområdet. Sådant vatten tas i så fall omhand i anslutning till ny väg och spårdragning. Övriga konsekvenser som kan uppstå för Natura 2000-området, naturreservatet och Kråkholmen är relaterade till fartygstrafik, muddring och hamnens utbyggnad. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB. 7.3. Rödlistade arter Nuläge och bakgrund De svenska listorna över hotade och missgynnade växter, svampar och djur benämns i enlighet med internationell terminologi rödlistor. I dessa listor grupperas arterna enligt ett system med kategorier och kriterier som på ett översiktligt sätt betecknar grad av utdöenderisk. För kategorierna akut hotad (CR), starkt hotad (EN) och sårbar (VU) görs bedömningen av arternas status utifrån en uppsättning av fem kriterier, kallade A-E. Kriterierna bygger på att det finns olika slags varningssignaler för att en population riskerar att dö ut. Inom sumpskogsområdet som beskrivs under avsnitt 8.4, förekommer signalarter och rödlistade arter som ögonpyrola Moneses uniflora, dvärghäxört Circaea alpina, repestarr Carex loliacae, skuggviol Viola selkirkii, knottblomster Microstylis monophyllos samt bollvitmossa Sphagnum wulfianum. Knottblomster som är en rödlistad (VU) orkidée har år 1992 noterats i ett fåtal exemplar. Den är sedan dess inte återfunnen, men den är svårfunnen och är förmodligen kvar då miljön ser likadan ut (Timrå, 2008). Vid inventering av skogen norr om E4:an har barrskog av blandad kvalitet identifierats (Pelagia, 2008). Vissa delar har högre kvalitet och en rödlistad art, gränsticka (Phellinus nigrolimitatus) (missgynnad), växte på lågor. Gränsticka är mycket ovanlig nära kusten. Rödlistade arter nollalternativ Ingen av de rödlistade arterna kommer att påverkas fram till 2015. Rödlistade arter alternativ enligt planbeskrivning Enligt planbeskrivningen gäller att sumpskogsområdet tas i anspråk för planerad exploatering i form av terminalområde. Detta innebär att värdefull naturmark går förlorad, där bl.a. den rödlistade Knottblomstern (sårbar) har påträffats. Av avsnitt 8.4. nedan framgår att i en värdering mellan bevarande och exploatering bedöms kostnaderna för ett bevarande inte stå i rimlig proportion till bevarandevärdet. 7.4. Sumpskogsinventering Nuläge och bakgrund Inom planområdet på fastigheterna Torsboda 5:24 och 5:25, mellan järnvägen och kraftledningen, se figur 2, finns ett långsmalt sumpskogsområde på ca 1,5 ha. Sumpskogen är belägen på 3-4 meter över havet och är ett successionsstadium från en havsstrand som området var för 400-500 år sedan.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 23 (36) Sumpskogsområdet är hos Skogsstyrelsen registrerat som område med naturvärde. Enligt genomförd inventering ser blandsumpskogen mycket intressant ut då den är produktiv och har rörligt grundvatten och mycket död ved. Skogen är inte särskilt gammal men den är äldre än en avverkningsmogen skog och för att vara så pass produktiv och kustnära så är den gammal för regionen. Området hyser sannolikt ett antal ovanligare arter (Pelagia, 2008). Slutsatsen är att sumpskogsområdet har mycket höga naturvärden och bör undantas från exploatering. Sumpskogsområde nollalternativ Sumpskogsområdet kommer inte att påverkas fram till 2015. Sumpskogsområde alternativ enligt planbeskrivningen Den naturvårdsintressanta sumpskogen intill industrispåret norr om Söråkers industriområde är bedömd bevarandevärd. Den utgör genom läget intill spår och planerad internväg en icke oväsentlig markresurs för en full utbyggnad av logistikcentret. Den planerade exploateringen för terminalytor intill sumpskogsområdet innebär att vattenbalansen i området bedöms bli så påverkad att det innebär att det behövs kostsamma tekniska åtgärder för att bevara sumpskogen. Till detta kommer även kostnader för löpande tillsyn och skötsel. För att sumpskogsområdet ska förbli intakt utan sådana tekniska åtgärder krävs att terminalytorna reduceras till hälften. Även om sumpskogar är en vanlig biotop som finns på många ställen i kommunen och länet, så är denna med sitt kustnära läge speciell. I en värdering mellan bevarande och exploatering föreslås dock i detta fall att exploateringsintresset skall värderas högre än bevarandeintresset. 7.5. Strandskydd Nuläge och bakgrund Strandskydd råder vid hav, insjöar och vattendrag (generellt till 100 meter) och omfattar både land- och vattenområde med dess undervattensmiljö. Strandskyddet syftar till att trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv åt allmänheten samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet genom att upprätthålla förutsättningarna för värdefulla naturmiljöer både på land och i vatten. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att bl.a. utföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha färdats fritt eller som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter eller andra åtgärder som försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter (deponering av muddermassor, bryggor och muddring). Kommunen eller Länsstyrelsen får meddela dispens från förbudet om det i det enskilda fallet föreligger särskilda skäl för undantag. Dispens får meddelas endast om det är förenligt med förbudets syfte. I de fall tillstånd meddelats enligt andra bestämmelser i MB behöver inte dispens från strandskyddsbestämmelserna sökas särskilt. Exempelvis vid tillstånd till vattenverksamhet för utbyggnad av hamnverksamhet.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 24 (36) Strandskydd nollalternativ De delar som ligger inom detaljplanelagt område, i detta fall Söråkers hamn och industriområde är undantagna från strandskyddet. I övrigt kommer inte strandskyddet att påverkas av befintlig verksamhet. Strandskydd alternativ enligt planbeskrivning Inom planområdet planeras ingen ny verksamhet väster om järnvägsspåret. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB. 7.6. Naturvård utanför riksintressant område Nuläge och bakgrund Indalsälvens delta inklusive Kråkholmen och strandzonen längs älven ingår i riksintresse för naturvård, se under riksintresse för naturvård avsnitt 7.1.1. Inom Torsbodaområdet har en översiktlig naturinventering genomförts under sommaren 2008 (Pelagia, 2008). Vid inventeringen identifierades bl.a. ett antal arter som är rödlistade och ovanliga nära kusten i detta område. Granskogen norr om E4:an ser homogen ut på flygbilder men den varierar mycket i naturvärden från ren produktionsskog till sumpskog med lövinslag och död ved, se figur 3. I figuren finns numrerade platser markerade där iakttagelser för bedömning är baserade. Figur 3. Identifierade naturvärden inom Torsboda-området vid inventering 2008 (Pelagia, 2008) 6. Produktionsgranskog utan speciellt höga naturvärden. 7. Dikad oskött ganska ung skog med en del lövved. Signalarterna Källpraktmossa och Skogshakmossa. 8. Blandsumpskog med gran, gråal och björk. Det är gamla granar för att vara så nära kusten. Arter bl.a. Gränsticka (rödlistad) 9. Granskog med en del död ved men inga intressantare arter återfanns. 10. Örtrik granskog med grova granar och rätt så många lågor. Uttorkad liten bäck med div. arter. 11. Tät ung gransumpskog. Sälg med bl.a. Lunglav (rödlistad) 12. Ung granskog utan särskilda naturvärden funna eller förväntade. 13. Litet område med mycket lågor. Örtrik. Fynd av Ullticka.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 25 (36) 14. Gallrad granskog utan speciellt höga naturvärden. Strutbräken och Nordisk stormhatt vid bäcken. Området öster om Söråkers industriområde består av igenväxande ängsmarker och villabebyggelse. Vid stranden är det högvuxen vegetation med kvävegynnade växter som hallon och rallarros. Utan upptagen hävd så hyser området inte så höga naturvärden. Resten av planområdet består av industrimark, igenväxande ängsmarker, hyggen och andra ur naturvärdessynpunkt ointressant mark (Pelagia, 2008). Naturvård i övrigt nollalternativ Inom planområdet bedöms ingen förändringar ske som påverkar identifierade områden med naturvärden. Naturvård i övrigt alternativ enligt planbeskrivning Inom Torsbodaområdet berörs den unga granskogen (nr. 12 i figur 3) öster om den befintliga järnvägen. Området planeras för timmerupplag. Enligt den genomförda naturinventeringen är skogen inte skyddsvärd men inom området finns ett mindre örtrikt område med bl.a Ullticka (nr. 13). Detta mindre område bedöms inte ha ett naturvärde av betydelse. Den planerade infarten till det planerade verksamhetsområdet kommer att korsa genom en granskog utan några speciella naturvärden (nr. 14). 7.7. Friluftsliv utanför riksintressant område Nuläge och bakgrund Indalsälvens delta inklusive Kråkholmen och strandzonen längs älven ingår i riksintresse för friluftsliv, se under riksintresse för friluftsliv. I övriga delar av planområdet bedöms markens utnyttjande för friluftsliv vara i en mindre omfattning. Friluftsliv i övrigt nollalternativ Inom planområdet bedöms ingen förändringar ske som påverkar identifierade områden med friluftsliv. Friluftsliv i övrigt alternativ enligt planbeskrivning Konsekvenser för friluftsliv inom riksintresseområdet framgår av avsnitt 7.1.2.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 26 (36) 8. HÄLSA OCH SÄKERHET 8.1. Buller Nuläge och bakgrund Flygbuller Hela planområdet ligger under flygbullerstört område från Midlanda flygplats. Enligt Luftfartsverkets bullerprognos från 1991 kommer nivåerna inom planområdet år 2020 ligga på mellan 55 och 60 db(a). Luftfartsverket kommer under 2009-2010 att se över de restriktioner som för närvarande gäller beträffande utbredningen av för flygbuller och även restriktioner i övrigt, exv. skärmning av elektromagnetiska störningskällor. Väg, järnväg och fartygstrafikbuller Planområdet berörs av vägtrafikbuller från E4 och väg 684. Inom ett område på cirka 100 meter från E4 och 50 meter från väg 684 bedöms bullernivån ligga på över 55dB(A) vilket är gränsen för hur mycket det får bullra utomhus vid bostadshus (vid fasad). Industrispåret utnyttjas idag i liten skala. I Torsbodaområdet ligger det närmsta bostadshusen/fritidshusen ca 100 m ifrån järnvägsspåret. Antalet fartyg som beräknas anlöpa hamnen under 2008 är ca 100 st. jämfört med ca 70 st. 2007. Riktvärden som avser buller från trafikerande fartyg saknas för närvarande. Fartygstrafik i ett hamnområde kan dock liknas vid lastbilstrafik som passerar på en landsväg. Det finns inga tidigare utförda bullermätningar för fartygstrafiken men generellt utgör normalt fartygstrafik inget bullerproblem. Industribuller Idag driver Delta Terminal AB och Söråkers hamnfastigheter en expanderande hamnverksamhet med hantering av bl.a. timmer, vägsalt och containers. Det finns inga tidigare utförda bullermätningar på hantering av gods och containers i hamnen. För hamnverksamhet anger Naturvårdsverkets riktvärden i enlighet med riktlinjer (RR 1978:5) vilket innebär följande riktvärden för nyetablering av hamnverksamhet: Ekvivalent ljudnivå Dagperioden (07-18) Kvällsperioden (18-22) Nattperioden (22-07) Momentan ljudnivå Nattperioden (22-07) 50 dba 45 dba 40 dba 55 dba Riktvärdena avser ljudnivåer utomhus i anslutning till bostäder angivet som frifältsvärden i dba. Riktvärdena avser således ej förhållanden inomhus utan förutsätter stängda fönster och dörrar. Vidare avser riktvärdet verksamhetsperioden, dvs. om verksamhet endast bedrivs under del av respektive tidsperiod avses ekvivalentnivån under den aktuella tidspe-
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 27 (36) rioden. För verksamhetsområden med arbetslokaler utan bullrande verksamhet gäller 5 db högre värden än för bostäder. Buller nollalternativ I nollalternativet kommer hamnverksamheten i Söråker att innebära en tillväxt med en uppskattad ökning av fartygstrafiken till 150-200 st. årligen. En ökad fartygstrafik bedöms i sig inte öka bullernivåerna i området men den medför en ökad hantering (lastning och lossning) av containrar och gods samt en ökad trafik på vägar och järnväg vilket medför ett ökat buller. Den planerade verksamheten kommer att resultera i ökat trafikbuller genom fler tåg- och lastbilsrörelser, men genom att samla trafiken till den norra utfarten påverkas bostadsbebyggelsen i Söråker marginellt. Buller alternativ enligt planbeskrivning En utbyggnad av verksamheten genom en kombiterminal i Torsboda kommer att öka industribullret, liksom buller från transporter på järnväg och internväg mellan Söråkers hamn och kombiterminalen och inom hela planområdet. För industribuller är det bl.a. viktigt att fastställa inom vilka tider som olika arbeten får utföras. Detta styrs genom tillståndsprövningen för respektive verksamhet. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB. En ny containerhamn innebär risk för en betydligt ökad bullerbelastning som dock behöver detaljutredas om och när det blir aktuellt med att utföra en sådan exploatering. 8.2. Mark- och vattenmiljö deponier och föroreningar Inom Söråkers industriområde finns två industrideponier som inte längre är i bruk. Se figur 4. I industrideponin i norra delen av området (Söråker 11:39) förekommer asbest, hydroxidslam och ospecificerat industriavfall. I stort sett hela ytan är tagen i anspråk. På området har det pågått lagring av tunnor innehållande blybad. Dessa tunnor är nu avlägsnade från området. Det utfyllda området sträcker sig fram till vattenområdet Alarännan innanför Kråkholmen. Tidigare undersökning visar på höga metallhalter (främst bly och zink) i jord (MVM, 1993). Inom fastigheten Söråker 11:13 finns en mindre industrideponi (50x50m) som innehåller schaktmassor, byggnadsavfall och asbest. För denna fyllning som är täckt, är bedömningen att föroreningshalterna torde vara låga. I samband med planarbetet har en kompletterande markundersökning av strandzonen vid Söråkersindustriområde genomförts (Swepro, 2008a). Jordproverna som togs i de fyllningsmassor som ligger i strandzonen visar att endast i provpunkten närmast den norra deponin (provpunkt 8) förekommer förhöjda halter av bly och zink. De fem satta grundvattenrören är placerade så att det ska vara möjligt att fånga upp eventuella föroreningar i grundvattnet som passerar industriområdet. Resultatet visar generellt på låga föroreningshalter. I grundvattnet i punkt 8 är zinkhalterna förhöjda vilket var väntat mot bakgrund av den förorenade fyllningen i industrideponin. Vid provtagningen har även två yt-
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 28 (36) vattenprover tagits i Alarännan, det ena nära den norra deponin och det andra närmare mynningen. Vid mynningen är vattendraget mer att likna vid ett dike. Ovan provtagningspunkten tillrinner ett sidodike österifrån. Vid provtagningstillfället var vattenflödet lågt. Analyserna visar att halten av zink närmast mynningen är mycket hög, även en något förhöjd kopparhalt uppmättes. De mikrobiologiska analyser som kommunen har tagit visar att badvattenkvaliteten är bra (tjänligt). Planförslaget berör den norra industrideponin som innehåller föroreningar. För att området ska kunna användas för annan verksamhet behöver deponin detaljundersökas och åtgärdas. Efter saneringsåtgärder kommer föroreningssituationen i mark och grundvatten att vara acceptabel och risken för spridning av föroreningar till Alarännan reduceras. En eventuell utbyggnad av hamnen kommer att omfatta muddring av sediment. Genom muddringen avlägsnas föroreningar från Klingerfjärdens botten och därigenom reduceras risken för framtida spridning av föroreningar från detta hamnområde till Klingerfjärden i övrigt och vidare ut i Bottenhavet. Vid muddringen kommer åtgärder att vidtas som hindrar att förorenade sediment sprids i vattnet. En utbyggnad av terminalverksamheten innebär markanläggningar bestående av stora, plana, hårdgjorda ytor med tillhörande hantering av dränerings- och dagvatten. Avskärande diken uppströms och uppsamlande diken nedströms för hantering av dräneringsoch dagvatten, kan ge upphov till olägenheter i grundvattenförhållandena i området. Det innebär att åtgärder som motverkar sådana olägenheter kan behöva vidtas, såväl uppströms som nedströms terminalområdet.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 29 (36) Figur 4. Områden med kända föroreningar. Provtagningspunkter för översiktlig markundersökning av norra delen av Söråkers industriområde. Inom området som benämns Söråkers udde (en del av Söråker 11:1), se figur 4, har fyllning påträffats som innehåller höga föroreningshalter (Swepro, 2008b). Ytligt finns ett lager av kisaska, en restprodukt från den nedlagda sulfitfabriken (1958). Detta lager innehåller därför höga metallhalter. Under kisaskan finns lager med slagg och aska på en rustbädd av trä. De hittills genomförda undersökningarna visar att föroreningssituationen i fyllning och sediment i och i anslutning till området utgör en stor risk för spridning till omgivningen och människor. Enligt en preliminär åtgärdsutredning kommer området att åtgärdas genom att den största delen av fyllningen antingen grävs bort eller täcks in. Inga kända föroreningar har identifierats inom övriga delar av det planområde som den fördjupade översiktplanens omfattar.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 30 (36) Föroreningssituationen i sedimenten utanför norra delen av industriområdet vid Söråker bedöms som måttligt förorenade (Sweco 2008). Någon storskalig sanering är för närvarande inte motiverad. Vid muddring av sedimenten är dock föroreningsgraden så pass hög i vissa punkter att sedimenten troligen inte kan dumpas fritt. Sedimenten utanför Söråkers udde innehåller höga föroreningshalter. Enligt en preliminär åtgärdsutredning kommer fyllningen i udden att åtgärdas men inte sedimenten p.g.a. av stora osäkerheter i möjliga åtgärdsmetoder. Föroreningar i mark, sediment och vatten nollalternativ Marken vid Söråkers udde, som behöver åtgärdas oavsett markanvändning, kommer att åtgärdas och därefter inte utgöra någon risk för omgivningen. Muddring av nuvarande inseglingsränna kommer sannolikt att vara genomförd vilket innebär att sediment med vissa föroreningar kommer att tas bort. För övriga förorenade områden finns idag det ingen akut risk för föroreningsspridning till omgivningen. Kommunen kommer dock att ställa krav på verksamhetsutövare inom Söråkers industriområde att utreda gamla och nya problem avseende förorenad mark. Detta kan innebära att deponierna kan komma att vara åtgärdade 2015. Föroreningar i mark, sediment och vatten alternativ enligt planbeskrivning En del av planområdet är påverkat av den förorenande industrideponin. För att denna del av området ska kunna användas behöver hela området detaljutredas och åtgärdas så att föroreningssituationen blir acceptabel och risken för spridning av föroreningar till Alarännan reduceras. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB. En utbyggnad av hamnen kommer mer eller mindre omfatta muddring av sediment som generellt innehåller låga halter av föroreningar men vid Söråkers udde innerhåller höga halter. När muddermassorna tas upp kommer risken för framtida spridning av föroreningar till Klingerfjärden att reduceras. 8.3. Luft/lukt Nuläge och bakgrund Idag driver Delta Terminal AB och Söråkers hamnfastigheter en expanderande hamnverksamhet med bl.a. timmer, vägsalt och containers. Luktbesvär kan förekomma pga. upplag med exempelvis kresotimpregnerade stolpar på södra delen av hamnområdet. Enligt kommunen har klagomål förekommit avseende lukt och andra störningar från Söråkers industriområde. Antalet fartyg som beräknas anlöpa hamnen under 2008 var 102 st. mot ca 70 st. 2007. Den ökade fartygstrafiken har även medfört att väg- och järnvägstrafiken har ökat. För väg- och fartygstrafik innebär det ökade avgasutsläpp som medför ökade utsläpp av luftföroreningar samt eventuella luktproblem. Ökad järnvägstrafik bedöms dock minska andelen vägtransporter.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 31 (36) Luft/lukt nollalternativ I nollalternativet kommer hamnverksamheten i Söråker ha en tillväxt med en uppskattad ökning av fartygstrafiken till 150-200 st. årligen. En ökad fartygstrafik medför en ökad hantering av containrar och gods samt en ökad trafik på vägar och järnväg vilket medför ökade avgasutsläpp och eventuella luktproblem i samband med ökad godshantering. Avståndet från främst hamnområdet till bostäder är relativt långt, ca 500 m, vilket medför att den ökade trafiken inte bedöms påverka luftkvaliteten för de boende. Luktproblem från gods hanteras genom att krav ställs på verksamhetsutövarna om bättre lagringsförfarande. Luft/lukt alternativ enligt planbeskrivning I Torsbodaområdet kommer kombiterminalen och det nya verksamhetsområdet att bidra till att trafiken ökar på både järnväg och väg. I detta område finns ett fåtal bostäder (närmast älven) som eventuellt kan påverkas av främst lagerytornas placering. Detta kommer att hanteras i samband med detaljplanen. En stor del av verksamhetsytorna som planeras norr om Söråkersindustriområde kommer att användas som lagerytor för gods vilket gör att verksamhet med eventuella luktproblem kommer att vara placeras längre bort från bostadsområdena. Generellt kan luktproblem från gods hanteras genom att krav ställs på verksamhetsutövarna om bättre lagringsförfarande. Trots att den stor del av trafiken kommer att ske med järnväg kommer expansionen leda till ökade utsläpp av avgaser. Halterna av föroreningar kommer inte överskrida miljökvalitetsnormerna för luft. Genom att det för närvarande inte är aktuellt med en containerhamn utgår beskrivning av konsekvenser av en hamnutbyggnad i denna MKB. 8.4. Farligt gods Nuläge och bakgrund Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom eller annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Utöver förflyttning av gods inrymmer begreppet transport av farligt gods även lastning, lossning samt sådan förvaring och hantering som är kopplad till transporten. Transport till sjöss, på järnväg och på väg omfattas av omfattande regelsamlingar med regler för vem som transportera farligt gods, hus transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas, hus godset ska vara emballerat samt vilka krav som sälls på fartyg och fordon för transport av farligt gods. Farligt gods delas in i nio klasser utifrån ett klassificeringssystem som baseras på vilken riskkategori det farliga godset tillhör. Klassificeringen ligger till grund för på vilket sätt en kemikalie kan transporteras. Konsekvenser av en olycka med farligt gods beror i stor utsträckning på ämnets fysikaliska egenskaper, utsläppet storlek och varaktighet samt omgivningsfaktorer såsom meteorologi, topografi och kringliggande bebyggelse.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 32 (36) Idag förekommer ett fåtal transporter med farligt gods till och från hamnen. Det är främst brandfarliga vätskor som avfallsoljor m.m. som hanteras och transporteras. De konsekvenser som kan uppstå vid olycka med brandfarliga vätskor är generellt brand, strålningseffekter och giftig rök. Konsekvensområdet är vanligtvis inte över 40 m från olycksplatsen beroende på pölstorlek, topografi m.m. Transporterna från Söråkersindustriområde sker idag längs väg 684 ut till E4:an. Vägtrafiken västerut bedöms ske via E4 till Timmervägen (Sundsvall) och därefter på E14 (LST, 2008c). Längs väg 684 finns ett bostadshus (Ala 1:13) som ligger ca 30 m från vägen och på en nivå som ligger betydligt över vägen. Transporter av farligt gods förekommer på väg 684 och de transporter som tillkommer mellan kombiterminalen och Söråkers industriområde innebär ingen ytterligare risk p.g.a. sådana transporter. Vidare kommer den interna vägen längs industrispåret att användas för transporter av farligt gods. Generellt är bedömningen att risker förknippade med olyckor med farligt gods är låg. Enligt tillgängliga uppgifter finns i planområdet eller dess närhet ingen brunn som nyttjas för dricksvattenändamål. Farligt gods nollalternativ I nollalternativet kommer hamnverksamheten i Söråker ha en stark tillväxt med en uppskattad ökning av fartygstrafiken till 150-200 st årligen. Detta medför en ökad hantering eller transport av farligt gods till och från hamnen. En framtida ökad transport av farligt gods till Söråkers hamn bedöms inte öka risken för olyckor nämnvärt. Farligt gods alternativ enligt planbeskrivningen En utbyggnad enligt planförslaget kommer att ökad hanteringen och transporter av farligt gods till sjöss, på järnvägen och på väg. I vilken omfattning eller vilken typ av farligt gods som kommer att hanteras är inte klarlagt i den fördjupade översiktplan. Enligt uppgift från den tänkta exploatören av området, kommer den framtida verksamheten på detta område att innebära hantering av farligt gods på samma sätt som för närvarande sker i Söråkers industriområde. Det innebär att det farligaste godset som kommer att hanteras på området utgörs av gods klassat enligt riskklass 3 (brandfarliga vätskor). Konsekvensområde vid olycka för gods tillhörande riskklass 3 är vanligtvis inte större än 40 meter. Med en förväntad ökning av transporter med farligt gods ökar risken för olyckor. Konsekvenser vid olycka inom Söråkerområdet berör främst den bostad som finns längs väg 684 (Ala 1:13) och de naturområden som angränsar till de planerande verksamhetsytorna. En framtida ökad transport av farligt gods till Söråkers hamn bedöms inte öka risken för olyckor nämnvärt. Om utredningsområdet tas i anspråk ökar risken för olycka ytterligare vilket leder till att en riskanalys som studerar risknivåerna behöver genomföras. Det sker genom en fördjupad analys med kvantifiering av sannolikhet och konsekvenser för de risker som identifieras i anslutning till utredningsområdet.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 33 (36) Inom Torsbodaområdet ligger de närmsta fritidshusen cirka hundra meter från planerad bangård. För transport av farligt gods inom Torsbodaområdet bedöms ingen riskanalys som belyser risknivåerna avseende olyckor med farligt gods vara nödvändig. Vidare innebär hanteringen av farligt gods på terminalområdet att ledningsnät och utjämningsbassänger behövs för omhändertagande av dagvatten. Utjämningsbassäng utnyttjas för kontroll av ev. föroreningsinnehåll. 8.5. Miljökvalitetsnormer Nuläge och bakgrund Miljökvalitetsnormer finns angivna för kvävedioxid, bly, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen och partiklar (PM10). Vid planläggning ska säkerställas att de nationella miljökvalitetsnormerna inte överskrids. I nuläget är samtliga utsläpp under normgränserna. Miljökvalitetsnormer nollalternativ Luftföroreningar kommer att öka något men kommer att hållas under normgränserna. Miljökvalitetsnormer alternativ enligt planbeskrivningen Luftföroreningar kommer att öka något men kommer att hållas under normgränserna. 9. KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD 9.1. Kulturhistorisk miljö På åkermarken väster om väg 684 söder om E4:an har genom Riksantikvarieämbetet inventering (RAÄ, Hässjö 55:1) påträffats 36 st. gamla mynt (daterade 1719 till slutet av 1800-talet). Enligt uppgift har mynten hittats ett och ett i åkermarken på fastigheten Ala 1:8. I fornregistret är platsen dock inte markerad som fornminne, detta innebär att den inte är skyddsvärd i allmänhet eller värd att skydda från framtida exploatering. 10. MÅLUPPFYLLELSE En vikig del i framtagandet av den fördjupade översiktplanen är att jämföra planalternativen mot de nationella, regionala och lokala miljömål som berör planområdet. En vikig del i framtagandet av den fördjupade översiktplanen är att jämföra planalternativen mot de nationella, regionala och lokala miljömål som berör planområdet. Under kapitel 10 presenteras hur planalternativen förhåller sig till miljömålen.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 34 (36) Frisk luft En utbyggnad en ny kombiterminal och nya terminalytor kommer att öka trafiken till, inom och från området. Trots att den stor del av trafiken kommer att ske med järnväg kommer expansionen leda till ökade utsläpp av avgaser. Halterna av föroreningar kommer inte att överskrida de fastställda gränserna enligt de nationella målen men det lokala miljömålet att inte öka halten av skadliga ämnen mot tidigare nivåer kan bli svårt att uppnå. Rent grundvatten De kända föroreningar som finns inom området som idag påverkar grundvattnet negativt kommer att tas bort. Detta ligger i linje med det nationella målet att ge en god livsmiljö för växter och djur i vattendrag. Levande sjöar och vattendrag I alternativ enligt planbeskrivningen bibehålls vattenområdet innanför Kråkholmen (Alarännan). Samtidigt tas föroreningar bort inom industrideponin som i dagsläget påverkar vattenkvaliteten negativt. Hela strandzonen från Kråkholmen och norrut längs Norrån planeras som naturmark som görs tillgänglig för rekreation och fiske. Även det nationella målet att vattendrag ska vara ekologiskt hållbara bedöms vara uppfyllt. Hav, kust och skärgård Det sammanhängande terminalområdet längs industrispåret som planeras innebär att tillgängligheten till deltaområdet blir begränsad till förslagsvis två punkter där korsning för gående ordnas. Tillgängligheten till Kråkholmen försämras något men samtidigt kan den bli säkrare och det finns bra möjligheter att förbättra tillgängligheten till övriga älvstranden. De nationella målen om en hög grad av upplevelsevärden och naturvärden bedöms endast i mindre omfattning av planalternativet. Levande skogar I alternativ enligt planbeskrivningen tas hänsyn till de kustnära naturintressen som finns i området. I planalternativet tas dock det värdefulla sumpmarksområdet i anspråk till förmån för nya verksamhetsområden. Detta går emot både det nationella och kommunala miljömålet att den biologiska mångfalden i värdefulla skogsområden ska skyddas. Exploateringsintresset bedöms vara större än bevarandeintresset av sumpskogen. Ett rikt odlingslandskap Det äldre jordbrukslandskapet från E4:an till Söråker kommer till största del att bibehållas. Inom Torsbodaområdet kommer delar av produktiv jordbruksmark tas i anspråk för nya verksamhetsytor.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 35 (36) God bebyggd miljö I alternativ enligt planbeskrivningen kommer bullret från främst gods- och containerhantering att öka. Om riktvärdena överskrids behövs bullerreducerande åtgärder genomföras. Samtligt påverkas området redan idag av främst flygbuller. I planalternativet har de nya verksamhetsområdena planerats med hänsyn till naturintressen, geotekniska förhållanden, närhet till befintlig infrastruktur etc. vilket sammantaget ger ett miljöeffektivt planalternativ med långsiktig god hushållning av mark- och vattenresurser i området. De natur- och grönområden som finns i och närheten till planområdet är till stor del skyddade. Tillgängligheten till Kråkholmen och älvstranden kommer att ändras men samtidigt göras säkrare vilket förbättrar tillgängligheten till området. Sammantaget bedöms inte tillgången till natur- och grönområden bli försämrad. Giftfri miljö Inom planområdet finns flera kända föroreningar i mark, grundvatten och sediment som kommer att behöva saneras före området exploateras. Detta är i linje med målet att miljön ska vara fri från skadliga ämnen som kan skada människor eller naturen. Enligt det regionala målet ska senast 2020 miljögifter inte kunna skada naturmiljön vilket ger att samtliga förorenade områden med riskklass 1 och 2 är undersökta och vid behov åtgärdade. Begränsad klimatpåverkan Det nationella och globala målet är att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Det långsiktiga miljömålet är att minska utsläppen av växthusgaser. Det regionala målet är inte att minska transporterna men däremot ska potentialen att effektivisera transporterna bl.a. från energisynpunkt bättre tas tillvara. En ny kombiterminal och en eventuell expansion av hamnverksamheten kommer lokalt innebära en ökad trafik med fartyg och lastbilar som drivs med fossila bränslen. En stor andel av transporterna kommer dock att ske på järnväg som i ett regionalt, nationellt och globalt perspektivet totalt minskar utsläppen av växthusgaser.
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB sid. 36 (36) 11. REFERENSER - RAÄ, Kulturhistoriklämning, Fyndplats Hässjö 55:1 - Sweco, 2008a, Sedimentprovtagning, Söråkers hamn, 2008-09-12 - Sweco, 2008b, Förutsättningar för kaj- och landutbyggnad, Söråkers hamn, 2008-09-10 - LST (Länsstyrelsen), 2008, Bedömning av påverkan av riksintressen och skyddad natur vid utvidgning av Söråkers hamn, Timrå kommun, 2008-01-21 - LST, 2008b, Förslag till bevarandeplan för Natura 2000- Indalsälvens delta - LST, 2008c, Länsstyrelsens yttranden vid samråd, 2008-10-05 2008-11-19 - LST 1992, 22 FS 1992:19. Bildande av naturreservatet Indalsälvens delta - LST, FR 6206, Område för riksintresse för friluftsliv - LST, 2005, Inventering av förorenade områden, MIFO - Timrå, 2008, Sumpskogsinventering - Pelagia 2008, Inventering av naturvärden inom FÖP Söråker Torsboda - Swepro 2008a, Miljöteknisk markundersökning på norra delen av Söråkers industriområde - Swepro 2008ba, Söråkers udde - EBH-projekt, Huvudstudie, utkast 2008 - WSP, 2008, Bullerutredning, Utbyggnad av hamn i Torsboda-Söråker, Timrå kommun, 2008-10-01 - WSP, 2007, Torsboda kombiterminal, 2007-11-08 - Naturskyddsföreningen, 2008, Inventering av Kråkholmen m.m. ********
Timrå kommun Fördjupad översiktsplan MKB Bilaga 1