LANDRISKANALYS Indonesien LANDRISKKLASS 3/7 Landriskklasserna går från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. EKN:S UTESTÅENDE GARANTIER PÅ LANDET KORTFRISTIGA AFFÄRER: 14 MSEK MEDEL- OCH LÅNGFRISTIGA AFFÄRER: 1 182 MSEK DATUM 2015-11-19 Reformtakten förväntas öka Vid det senaste valet 2014 gick det vänster-mittenorienterade Partai Demokrasi Indonesia Perjuangan (PDI-P) starkt framåt. Till president valdes den populäre borgmästaren i Jakarta Joko Widodo från samma parti. Han driver en reform- och antikorruptionsinriktad politik. Indonesiens ekonomi, som är Asiens femte största, har under senare år haft en period av hög tillväxt och expansiv exportsektor. Successivt förändrades dock de globala omständigheterna. Avmattningen i Kinas ekonomi, fallande råvarupriser och svag global efterfrågan har bidragit till att den positiva utvecklingen brutits. Den nya situationen tydliggjorde behovet av reformer av affärsmiljön, en upprustning av infrastrukturen och vikten av att skapa tillväxt som inte primärt är beroende av råvaruexport. Trots sin starka reformagenda var reformtakten långsam under Joko Widodos första år. Reformtakten förväntas accelerera under slutet av 2015 och kommande år, bland annat tack vare ministerutbyten under sensommaren 2015. De ministrar som tillträtt underlättar för PDI-P att finna stöd bland närstående partier. Det öppnar för möjligheten för snabbare reformarbete. LANDETS STYRKOR OCH SVAGHETER Styrkor - Reformorienterad politisk ledning. - Relativt diversifierad ekonomi med goda, långsiktiga tillväxtutsikter. - Ansvarsfull finanspolitik i termer av måttliga underskott och skuldsättning. Svagheter - Beroende av råvaruexport, något som gör exportintäkterna utsatta för svängningar i råvarupriser. - Beroende av kapitalinflöden för att finansiera bytesbalansunderskott. - Långsam reformtakt. - Omfattande byråkrati, korruption och svaga institutioner som försvårar affärsklimatet. EKN:S LANDRISKANALYS AV INDONESIEN. 2015-11-19. SID 1/5
EKN:S POLICY EKN placerar Indonesien i landriskklass 3 sedan 2012, då landet uppgraderades. Detta gäller för såväl korta som långa garantier och är en bedömning som gjorts i samverkan med övriga OECD-länder. Mot bakgrund av ett svårt affärsklimat är EKN restriktiv i sin prövning av företagsrisker i Indonesien. Detta gäller även affärer med offentliga köpare som inte är statsrisker, till exempel fackministerier eller delstater. EKN ser gärna att det finns en statseller bankgaranti i sådana affärer. VAD KAN FÖRANLEDA EN ÄNDRING AV LANDPOLICY? Lättnad - Intensifiering av strukturreformer inom infrastruktur och affärsmiljö som förbättrar konkurrenskraften - Fördjupad inhemsk finanssektor som gör landet mindre beroende av externa kapitalflöden Skärpning - Ändrad inriktning på den ekonomiska politiken, reformviljan eller starkt genomslag för resursnationalsistiska strömningar som påverkar affärsmiljön negativt - En politisk situation där reformarbete omöjliggörs genom en allt för bred koalition som inte kan enas, eller endast förmås enas kring mycket urvattnade beslut EKN:S ÅTAGANDEN OCH ERFARENHET Telekomengagemang dominerar Garantierna uppgick per sista oktober 2015 till 1,2 miljarder kronor och utestående offerter till 0,6 miljarder. Garantiengagemanget avser till största delen garantier för exportaffärer inom telekomindustrin. Hittills i år har åtta nya offerter utfärdats till ett värde av drygt 500 miljoner kronor. Det är i nivå med den offertvolym EKN haft på landet under de senaste åren. LANDANALYTIKER EKN:s landanalytiker för Indonesien: Lovisa Bolander Telefon: 08-788 00 10 e-post: lovisa.bolander@ekn.se ANSVARSBEGRÄNSNING Landanalysen bygger på ett urval av källor och speglar en för EKN relevant information vid tiden för publicering. Ansvaret för hur informa ionen används eller tolkas vilar helt på användaren och EKN kan inte hållas ansvarig för förlust eller skada. EKN:S LANDRISKANALYS AV INDONESIEN. 2015-11-19. SID 2/5
RISKUTVECKLING Bakgrund En ny reforminriktad politisk ledning tillträdde hösten 2014. Ekonomin hade under ett par år uppvisat hög tillväxt och en expansiv exportsektor driven av en hög efterfrågan på råvaror från framför allt Kina samt höga råvarupriser. Förutsättningarna för Indonesien förändrades med avmattning i Kina, fallande råvarupriser och svag global efterfrågan. Detta synliggjorde behovet av reformer och av att skapa tillväxt som inte är primärt beroende av råvaruexport. Redan vid Jokowis tillträde var bedömningen att reformer skulle bli svåra att genomföra, beroende på det svagat parlamentariska stödet för Jokowis minoritetsregering. Första året fick därför en vacklande start. Signalerna om inriktning på den ekonomiska politiken var blandade. Handlingar och retorik var motstridiga. Den senaste utvecklingen Jokowi kom till makten med en tydlig reformagenda och med en ny trovärdighet genom att inte tillhöra den traditionella politiska eliten. Hans förhållandevis snabba politiska karriär och hans enkla bakgrund skapade dock BNP OCH INFLATION (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2013 2014 2015(e) 2016(p) 2017(p) Källa: IMF WEO 2015 BNP-tillväxt Inflation svårigheter genom att han saknade nätverk och politiska förankringar. Genom att byta ut och stuva om bland ministrar under sensommaren 2015, har Jokowi vunnit stöd hos fler partier. Med detta nyvunna stöd ser förutsättningarna för parlamentariska framgångar bättre ut under de kommande åren. Det påbörjade reformarbetet syftar till att skapa en högre tillväxt som också är hållbar långsiktigt. Indonesien behöver skapa arbetstillfällen för en stor och ung befolkning. Arbetet med förbättringar i affärsklimatet med mindre byråkrati, mindre restriktioner för utländska investerare, bättre funktion och högre tilltro till landets institutioner, driver utvecklingen mot mer gynnsamma förutsättningar för ekonomisk utveckling. Trots att affärsklimatet utgör en av hörnstenarna i strukturreformerna har signalerna från regeringen och ministerier varit motsägelsefulla. Flera åtgärder för att skydda inhemsk industri såsom förbud mot import av vissa livsmedel, krav på inhemskt innehåll och på att alla inhemska transaktioner ska ske i lokal valuta, är exempel på regleringar som införts under året. Sannolikt var skiftet av ministrar också en konsekvens av dessa åtgärder, vidtagna vid respektive ministerium. Åtgärderna har inte legat i linje med den politik regeringen vill driva. Indonesien har också lanserat fyra större åtgärdspaket för att stimulera tillväxt och reducera hindren i affärsmiljön. Effekten av åtgärderna på den reala ekonomin har ännu varit liten. Möjligen kan stabiliseringen av valutakursen tolkas som en positiv reaktion på åtgärdspaketet. Den indonesiska rupihan är en av de mer volatila valutorna i regionen. Detta förklaras primärt av landets bytesbalansunderskott och dess finansiering av lättrörliga kapitalflöden. Osäkerheten hos portföljinvesterare var stor inför amerikanska centralbankens (FED) räntebesked i september, vilket medförde stora kapitalutflöden från Indonesien. Kortsiktigt EKN:S LANDRISKANALYS AV INDONESIEN. 2015-11-19. SID 3/5
bedöms volatilitet i samband med FED:s första räntehöjning vara relativt snabbt övergående. Men en större ränteskillnad än vad som idag väntas kan dock skapa större utflöde av kapital och därmed ett mer ihållande deprecieringstryck på rupihan gentemot dollarn. Under det närmaste året kommer Jokowis förmåga att förhandla och ena koalitionen att ställas på prov. Intensifiering av pågående reformarbete och en acceleration i offentliga infrastrukturinvesteringar bedöms som möjliga givet det stöd som Jokowi och hans PDI-P parti har vunnit. Samtidigt riskerar FED:s räntehöjning att skapa valutaoro och försämra de finansiella förutsättningarna för såväl staten som för företag. Utvecklingen på lång sikt Indonesien bedöms ha god potential långsiktigt. Det är ett land som är rikt på råvaror, som har en ung befolkning och som har ett regelverk som manar till grundläggande ansvarfull ekonomisk politik. Ekonomin uppvisar inga betydande obalanser i termer av skuldsättning eller statsfinanser. Däremot skapar en svag valuta, hög inflation och bristande infrastruktur utmaningar för den framtida tillväxten. Politiskt kommer det att vara en utmaning för Jokowi att behålla fokus och prioritering i en bredare koalition. I bakgrunden finns också växande farhågor kring militärens ökande inflytande i civila politikområden. En mer handlingskraftig regering som Jokowis efter ministerskiftet i augusti 2015, kan stävja en sådan framväxt. AFFÄRSMILJÖ Genomförda förbättringar ger genomslag i index Affärsmiljön avser regleringsmiljön, den legala miljön samt transparens och redovisning. År 2008 förband sig Indonesien att närma sig IFRS, den internationella standarden för redovisning. Därefter har en konvergensprocess mellan den lokala standarden och IFRS påbörjats. Från och med januari i år finns betydande likheter mellan den gällande lokala redovisningsstandarden och IFRS, men redovisning enligt IFRS är inte tillåten. Indonesien har varit relativt långsamma i att anamma den globala standarden och någon tidsram för när eventuell användning av IFRS i sin helhet kan ske finns inte. En kreditinformationsbyrå finns etablerad sedan några år men den är inte fokuserad på företagskrediter. Majoriteten av företagen utanför Jakarta är inte formellt registrerade och behöver därför inte ens rapportera grundläggande information. Det gör det också svårt att identifiera relaterade företag och intressenter. Insynen i familjeägda konglomerat och komplexa företagsgrupper är ofta mycket begränsad. Som en följd av god internationell likviditet och lågt ränteläge har företagsupplåningen utomlands ökat kraftigt. I september 2014 uppgick den till 118 miljarder dollar, en ökning med nästa 80 procent från år 2010. Nivån 2014 motsvarar ungefär 15 procent av BNP. Det är en mycket måttlig nivå, men ökningstakten är däremot anmärkningsvärd. Företag som inte har kursriskskyddat sina lån i hårdvaluta kan få betydande merkostnader av en depreciering av rupihan. Likaså kan företag som är aktiva i råvarusektorn, framför allt inom gruvsegmentet, komma att vara sämre kreditrisker. Detta eftersom produktionskapaciteten inte förändras sig lika snabbt som råvarupriserna. EKN:S LANDRISKANALYS AV INDONESIEN. 2015-11-19. SID 4/5
AFFÄRSMILJÖ Ranking mellan 0 (sämst) och 100 (bäst) Politisk stabilitet Rättssäkerhet Korruptionsbekämpning Doing Business Index 0 50 100 Indonesien Ostasien och Stillahavsregionen Källa: Världsbanken 2015 På en övergripande nivå bedöms affärsklimatet som relativt svårt. Lagar och regleringar överlappar varandra och är delvis motstridiga samt lämnar utrymme för olika tolkningar. I Världsbankens Doing Business Index har Indonesien avancerat elva placeringar från förra året. Nu rankas de på plats 109. Uppskattad återvinningsgrad vid företagskonkurser har också ökat och börjar närma sig genomsnittet för regionen, 32,5 procent. Givet att reformarbetet förväntas intensifieras är bedömningen att affärsklimatet kommer att förbättras successivt, och möjligen i något snabbare takt än tidigare. EKN:S LANDRISKANALYS AV INDONESIEN. 2015-11-19. SID 5/5