Riksdagsvalet 2014 Svensk politik för en levande planet

MANIFEST 2014 Riksdagsvalet 2014 Svensk politik för en levande planet Friska ekosystem och biologisk mångfald är grunden för välfärd och hållbar utveckling. Det är inte förhandlingsbart. Att ignorera detta kostar både pengar och välmående. Att istället bedriva en kraftfull miljö- och naturvårdspolitik kan å andra sidan lägga grunden för en långsiktigt positiv utveckling. I september väljer vi i Sverige politisk ledning för de kommande fyra åren. Världsnaturfonden WWF presenterar här 9 krav som om de genomförts år 2018 för Sverige närmare målen om en bevarad biologisk mångfald och ett rättvist fördelat globalt miljöutrymme. MINSKA VÅRA FOTAVTRYCK! 1. Investera våra gemensamma resurser hållbart! Klimatforskningens slutsatser är tydliga. Det globala energisystemet bör senast år 2050 bestå av 100 % hållbar, förnybar energi tillgänglig för alla, samtidigt som vi minskar den totala energianvändningen. Om vi i Sverige ska kunna komma dit krävs att energisystemet senast år 2030 innehåller minst 80 % förnybar energi. Det kräver i sin tur att regering och riksdag sätter ambitiösa mål och skapar nödvändiga förutsättningar för hållbara investeringar i Sverige och globalt. Det handlar om såväl energi som infrastruktur och byggande, och inom finanssektorn. WWFs krav: WWFs krav för att föra Sverige närmare målen om en bevarad biologisk mångfald och ett rättvist fördelat globalt miljöutrymme: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Investera våra gemensamma resurser hållbart! Minska de ekologiska fotavtrycken från mat! Prioritera lärande för hållbar utveckling! Satsa på landsbygdsprogrammet! Inför en ny skogspolitik inom naturens gränser! Förstärk skyddet av vår natur! Ta ledningen för en ny samhällsnyttig havsförvaltning! Det ska kosta att använda och påverka vatten inför en prispolitik för vatten! Släpp på vattnet för hållbar vattenkraft med fungerande ekosystem! 1

ge AP-fonderna i uppdrag att senast i januari 2015 ta fram en strategi för hur de ska skifta sina innehav i energisektorn så att våra pensionsbesparingars värde säkras och bidrar till övergången till förnybar energi. kräva att finansiella institutioner (offentliga och privata) offentligt redovisar hur deras innehav stöder omställning till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt och globalt. 2. Minska de ekologiska fotavtrycken från mat! En av de viktigaste utmaningarna för att minska våra ekologiska fotavtryck är att ställa om till en hållbar produktion och konsumtion av mat. Matproduktionen kan behöva öka med 60 procent till 2050 för att försörja jordens växande befolkning. En hållbar resursanvändning med minskade klimateffekter och bevarad biologisk mångfald är helt avgörande för att möjliggöra detta. Att halvera vår svenska köttkonsumtion och minimera matsvinnet i alla led i kedjan från jord till bord är steg i rätt riktning som också har positiva effekter på både samhälls- och hushållsekonomin. utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen. ge konkurrensverket i uppdrag att ta fram metoder och stöd för kommuner och landsting som vill ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel. ge konsumentverket i uppdrag att ta fram råd till konsumenter. 3. Prioritera lärande för hållbar utveckling! Mänskligheten står inför en av sina största och viktigaste utmaningar någonsin att ställa om till en mer hållbar utveckling. Därför är det mycket positivt att hållbar utveckling numera omnämns i grundskolans läroplan. Nu är det dags att skolan också lever som man lär. Skolledare och pedagoger behöver få förutsättningar att skapa goda lärmiljöer där elever kan utveckla de värderingar och kunskaper som de behöver för att lösa hållbarhetsutmaningarna. Skolan behöver bli en del av den samhällsomställning som behövs för att följa såväl nationella som internationella överenskommelser på området. satsa särskilda resurser till kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärare och skolledare. se över lärarutbildningen för att trygga kompetensen hos nyexaminerade lärare. stärka samverkan mellan skola, näringsliv och samhälle, till exempel genom att inrätta ett särskilt program som rymmer både entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling. 2

en levande landsbygd behöver levande natur! 4. Satsa på landsbygdsprogrammet! Livskraftiga ekosystem och en levande landsbygd behövs för omställning till ett grönare och hållbart samhälle. De förutsätter varandra. Gårdsstödet är den dominerande stödformen i dagens jordbrukspolitik. Som det är utformat i dag finns stora begränsningar när det gäller både kostnadseffektivitet och samhällsnytta, dessutom saknas krav på motprestation. Att istället satsa på landsbygdsprogrammet inom EUs jordbrukspolitik är en möjlighet för samhället att betala för de kollektiva nyttigheter som skapas av lantbrukare. Det kräver dock reformer. fortsätta att inom EU agera för en reform av CAP där direkstöden fasas ut och ersätts av stöd till kollektiva nyttigheter. öka den nationella finansieringen av landsbygdsprogrammet för att kunna stödja ökad hållbarhet i svenskt lantbruk. ge i uppdrag till jordbruksverket att i samråd med övriga berörda myndigheter utforma uppföljningsbara resultatmål för åtgärder inom landsbygdsprogrammet, istället för som i dag anslutningsgrad eller spenderade pengar. 5. Inför en ny skogspolitik inom naturens gränser! Skogen är en förnyelsebar resurs som är nödvändig för att vi ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle. Skogsindustrin är en av de näringar som lagt grunden för, och fortfarande är viktig för Sveriges välstånd och ekonomi. I dag ser vi ett ökat tryck på den svenska skogen. Fler näringar använder skogen, inte minst på grund av ökande behov av förnybar energi, samtidigt som klimatet förändras. Den pågående intensifieringen av skogsbruket, med avverkning av gamla skyddsvärda skogar och metoder som gödsling, främmande träslag, dikning och stubbrytning, försämrar förutsättningarna för ekosystemtjänster och biologisk mångfald, själva grunden till skogens värde. En förvaltning av skogen behöver respektera de ramar som ekosystemen sätter. För att långsiktigt kunna tillfredsställa alla olika behov som samhället har av skogen, är det dags att skapa en skogspolitik som svarar upp mot både dagens och morgondagens verklighet. utveckla och slå fast en skogspolitik där förvaltningen av skogen utgår ifrån ekosystemens gränser, och som innefattar all produktion av ekosystemtjänster, inte bara biomassa. föra över skogsvårdslagen till miljöbalken. Införa en ny lagstiftning som på ett bättre sätt fördelar ansvaret för att nå de politiska målen, och skapa möjligheter till sanktioner för den som bryter mot lagen. införa ett omedelbart moratorium för den pågående intensifieringen av skogsbruket. Intensiva metoder som gödsling, främmande trädslag, dikning, stubbrytning och klonskogsbruk ska inte få användas innan det finns en politik för den svenska skogen som utgår från ekosystemens gränser. 3

6. Förstärk skyddet av vår natur! Naturen i alla dess former ger, utöver att vara oersättlig i sig själv, oss människor livsviktiga tjänster. Dessa ekosystemtjänster är värda mångdubbelt mer än det kostar att förhindra att de skadas eller förstörs. Vi måste därför värna och vårda våra skogar, vattendrag, betesmarker, skärgårdar och andra naturmiljöer samt säkra hotade arters fortbestånd. För att nå de mål som satts upp om att skydda minst 20 procent av alla ekologiskt representativa livsmiljöer inom land och sötvatten respektive 10 procent av dessa i haven till 2020, krävs ett ökat politiskt engagemang. avsätta tillräckligt med resurser för att nå målen, vilket innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år. ta fram en strategi och process för att uppnå 20 procent skydd även av våra hav. införa en ny samlad lagstiftning om ekosystembaserad förvaltning av vilda djur och växter under miljöbalken. Rädda östersjön! 7. Ta ledningen för en ny samhällsnyttig havsförvaltning! Ett friskt Östersjön ger stora samhällsvinster både ekonomiska, kulturella och miljömässiga. Rapporten A business plan for the Baltic Sea av Boston Consulting Group (BCG) visar att genom att återställa en frisk havsmiljö, i jämförelse med en fortsatt försämring, kan vi till år 2030 skapa 550 000 jobb och 280 miljarder kronor i årligt mervärde till regionen inom bara några få verksamhetsområden. I dag gör övergödning, överfiske och tillförsel av giftiga ämnen att vi förlorar både inkomster och jobbtillfällen. I dag är Sverige och övriga östersjöländer långt ifrån att uppfylla de nationella och internationella mål* länderna själva satt upp för att rädda Östersjön. Krafttag måste nu tas. Det är tydligt att Östersjöns miljöministrar ensamma inte löser Östersjöns problem. Det är dags att regeringscheferna tar ansvaret för att rädda Östersjön! Genom att införa en ny modern förvaltning av havet där alla ministrar, inom sina ansvarsområden, gemensamt verkar för att säkra havsmiljön och havets långsiktiga samhällsnytta. genomföra havsplanering som säkrar god miljöstatus i enlighet med EUs havsmiljödirektiv. återinföra skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen. *Ex. Miljömålen, Baltic Sea Action Plan 8. Det ska kosta att använda och påverka vatten - inför en prispolitik för vatten! Vatten är en livsavgörande resurs som vi alla är beroende av. Trots att vi kan uppleva att vi har gott om friskt vatten i Sverige, visar kartläggningar att problemen finns och behöver tas på allvar. Många rinnande vatten är kraftigt påverkade av dammar som bland annat ändrar flöden, hindrar transport av sediment och försvårar framkomligheten för migrerande arter som lax, ål och öring. Övergödning är ett stort problem i södra Sverige med försämrad vattenkvalitet och negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Hur sötvattenekosystemen mår är också avgörande för Östersjön, som tar emot vatten från större delen av Sveriges avrinningsområden. 4

Behovet av åtgärder för att säkra rent vatten är stort. För att säkra tillräckliga resurser för åtgärder behöver Sverige införa principen om att användaren/ förorenaren betalar, som slås fast i EUs vattendirektiv. I dag är det bara hushåll anknutna till kommunalt VA som betalar för sitt vatten- och avlopp annan vattenanvändning med stor påverkan på vatten, tex inom industri, jordbruk och vattenkraft, betalar inte. låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att snarast införa vattenavgifter som kan finansiera nödvändiga miljöåtgärder i sjöar och vattendrag så att vi når kraven i vattendirektivet. 9. Släpp på vattnet för hållbar vattenkraft med fungerande ekosystem! Sötvattenekosystemen och dess arter är bland de mest hotade i världen, bland annat på grund av vattenkraft. I Sverige är många vattendrag starkt påverkade av vattenkraft med förändrade ekosystem och utslagna arter som följd. Vattenkraftverkens miljöpåverkan måste göras så minimal som möjligt. Först då kan vattenkraften klassas som en långsiktig och hållbar energikälla. WWF anser att det är möjligt för Sverige att år 2050 ha ett energisystem som baseras på enbart hållbar förnybar energi vilket inkluderar en miljöanpassad vattenkraft. modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen i linje med vattenverksamhetsutredningens förslag. I dag är kraven på miljöhänsyn för de flesta kraftverk minimal eller obefintlig och baserad på gamla vattendomar. ta bort undantaget från vattenkraften för principen om att användaren/ förorenaren betalar. Bakgrund Det ekologiska fotavtrycket beskriver hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. I Living Planet Report rapporterar WWF regelbundet hur fotavtrycket för mänskligheten och de olika länderna utvecklas samtidigt som effekterna på den biologiska mångfalden visas. Sverige ligger på 13e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva tre jordklot i stället för det enda vi har. Därför behövs en svensk politik för en levande planet! 5

SVERIGE OCH MILJÖN 14 av de 16 miljökvalitetsmålen kommer inte att nås till år 2020. 98 % av svenskarna anser att det är viktigt för dem personligen att skydda miljön. 550 000 jobb kan skapas till år 2030 om Östersjöns ekosystem återställs. 99 % av svenskarna anser att motverkade klimatförändringar och effektivare energianvändning kan ge ett lyft för jobben och ekonomin i EU. Därför finns vi Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. wwf.se Kontakt: Lovisa Hagberg Policyrådgivare Tel: 08-546 57 508 lovisa.hagberg@wwf.se Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna, Tel 08-624 74 00, info@wwf.se, plusgiro 90 1974-6, bankgiro 901-9746 6