Svar på WWFs partienkät inför riksdagsvalet 2014

Transkript

1 Svar på WWFs partienkät inför riksdagsvalet 2014 Enkäten har tagits fram och behandlats av Björn Forsberg på uppdrag av Världsnaturfonden WWF 1

2 Introduktion Världsnaturfonden WWF har inför höstens val tagit tempen på partierna. De har fått besvara en enkät med frågor som rör tio av WWFs fokusområden. Frågorna avser allt från maten vi äter till skyddet av skogar och hav. Med utgångspunkt från resultaten har vi rankat partierna utifrån deras miljöpolitiska ambitionsnivå. Även om WWFs valenkät inte ger en fullständig bild av partiernas miljöpolitiska ambitioner ser vi den likafullt som en bra värdemätare. Här har vi sammanställt partiernas svar med fullständiga kommentarer och beskriver hur enkäten gjorts. 2

3 Så här genomfördes enkäten Enkäten har gått ut till samtliga riksdagspartier samt även till FI. Partirankningen bygger på partiernas ställningstaganden till 26 förslag från WWF inom tio olika problemområden. Svarsalternativen har varit /. Partierna har även haft möjlighet att ge kompletterande upplysningar i kommentarsfält. Sådana synpunkter har i vissa fall påverkat WWFs bedömning. Det kan exempelvis handla om att ett parti inte sluter upp bakom WWFs exakta målformulering men ändå har en motsvarande hög ambition. Partierna betygsätts fråga för fråga men också i en samlad bedömning av deras generella ambitionsnivå. Pandarankningen i olika frågor är inte direkt jämförbar. I några av enkätens frågor ställer omdömet 3 pandor krav på mycket höga politiska ambitioner, medan tröskeln är lägre i andra frågor. Som alltid i rankningssammanhang har även WWFs partiundersökning ställts inför vissa klassificeringsproblem. I några enstaka fall har ett parti avstått från att ge ett rakt /-svar på WWFs frågor. I dessa fall bygger WWFs bedömning på partiets bifogade kommentarer. Det förekommer även några fall där partier kryssat i på en fråga men där det i partiets egen bifogade kommentar till frågan visar sig att man inte alls stöder WWFs förslag eller viljeriktning. Här har WWF fått revidera partiets svar utifrån det man säger sig stå för i kommentarsfältet. 3

4 Partiernas enkätsvar Feministiskt initiativ (1) HÅLLBARA INVESTERINGAR A. Uppdra åt AP fonderna att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 % förnyelsebarenergi globalt senast 2050? B. Kräva av finansiella institutioner (offentliga och privata) att de redovisar hur deras innehav stöderomställning till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt och globalt? (2) MATENS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK A. Utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen som en anpassning till planetens gränser? Kommentar: Fi ser den nationella och globala ökningen av köttkonsumtion som ett betydande klimat- och miljöproblem. Vi ställer oss därför bakom en skatt på denna typ av livsmedel. Andra åtgärder som behövs vidtas är att arbeta för att reducera matsvinnet, samt att omstrukturera tillverkningen av biobränsle som tillverkas av grödor som hade kunnat nyttjas som livsmedel. Den så kallade "gröna elen" borde istället i högre grad utvinnas från avfall samt grödor som är otjänliga som föda. B. Ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram råd för hur hushållen kan ställa om till en mindre resursbelastande livsmedelskonsumtion? Kommentar: Fi menar att hushåll, restauranger samt livsmedelsbutiker bör erbjudas kunskap om hur de kan minska matsvinnet samt det egna ekologiska fotavtrycket vad gäller livsmedel. Information om vikten av att reducera matsvinn, handla ekologiskat och närodlat samt dra ner på köttkonsumtionen behöver spridas och åtgärder implementeras. 4

5 C. Ge konkurrensverket, som miljöstyrningsrådet nu går upp i, i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel? Kommentar: Fi menar att tuffare miljökrav i anslutning till upphandling av livsmedel är en viktig källa för en mer miljömässigt hållbar livsmedelspolitik. (3) LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING A. Ge ökade resurser för kompetensutveckling inom hållbar utveckling bland skolledare och lärare? Kommentar: Fi ska verka för att utbildningen i förskolan, fritidshemmen, grundskolan och gymnasium innehåller klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön. B. Verka för att hållbar utveckling får en starkare ställning i lärarutbildningen? C. Uppdra åt Skolinspektionen samt Universitetskanslerämbetet att stärka uppföljningen av lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola? (4) JORDBRUKSPOLITIKEN (LANDSBYGDSPROGRAMMET M.M.) A. Ge Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram uppföljningsbara mål till landsbygdsprogrammets insatser? B. Verka för att Sverige agerar för reformering av CAP med sikte på att ersätta direktstöd med stöd för kollektiva nyttigheter? C. Öka de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att styra svenskt lantbruk mot hållbar utveckling? 5

6 (5) SKOGSPOLITIK INOM NATURENS GRÄNSER A. Utveckla en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser och som uppvärderar skogens roll som tillhandahållare av ekosystemtjänster (utöver biomassa)? Kommentar: Fi ska verka för att skogen brukas på ett mer hållbart och långsiktigt sätt. B. Införa en ny skogslagstiftning som tydliggör ansvaret för att nå de politiska målen inom skogen samt ger möjlighet till sanktioner för den som bryter mot lagen? C. Föra över skogslagstiftningen till miljöbalken för att få en samlad naturresurslagstiftning? D. Införa ett omedelbart stopp för intensiva metoder som gödsling, dikning, främmande trädslag och stubbrytning i avvaktan på en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser? (6) NATURSKYDD: LAND, SÖTVATTEN OCH HAV A. Avsätta tillräckliga resurser för att nå politiskt antagna mål för skydd, vilket innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år? Kommentar: Fi menar att den ekonomiska behållningen av att skydda arter och naturtyper och därmed bibehålla essentiella ekosystemtjänster är av enorm vikt. Detta kräver emellertid ett långsiktigt perspektiv och en politisk vilja och handlingskraft från sittande politiker. B. Under mandatperioden säkra målet om 10 % skydd av marina ekosystem och ta fram en strategi för hur vi kan nå 20 % skydd även för hav? Kommentar: Det marina skyddet av svenska vatten behöver ses över och stärkas för att stävja och motverka negativa kedjereaktioner som uppkommit genom exempelvis destruktivt fiske och förorening. Fi menar att ett 20-procentigt skydd av svenska hav är nödvändigt. 6

7 (7) EN STARKARE HAVSFÖRVALTNING A. Genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga för att säkra Östersjöns havsmiljö och långsiktiga samhällsnytta? Kommentar: Fi menar att förvaltningen av Östersjön måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv och förhandlas fram på en regional nivå där implementering av fattade beslut säkerställs och följs upp. B. Säkerställa att havsplaner för samtliga svenska havsområden finns på plats och efterlevs under mandatperioden med målet att optimera samhällsnytta samt att säkra Östersjöns ekosystem? Kommentar: Fi menar att det yttersta ansvaret för förvaltningen av havsområden måste bli tydligare, så att fattade beslut faktiskt kan implementeras. Havsplanerna bör innefatta en strävan om kunskapshöjning av ekosystemen i de svenska haven. Som det ser ut idag saknas kartläggning av stora arealer, varför beslut om exploatering fattas utan egentlig kunskap om vilka följder dessa kan få på det marina livet. C. Använda ekonomiska styrmedel som skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen? Kommentar: Fi menar att faktorer som bidrar till övergödning av svenska vatten måste ses över. (8) HÅLLBAR PRISPOLITIK FÖR VATTEN A. Låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att införa vattenavgifter som kan finansiera miljöåtgärder för att nå vattendirektivets krav? Kommentar: Fi anser att principen att förorenaren betalar måste följas, exempelvis genom att införa vattenavgifter för förorenaren/användaren. 7

8 (9) MODERNISERAD OCH MILJÖANPASSAD VATTENLAGSTIFTNING A. Modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen så att samma krav ställs på vattenkraften som på annan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken? Kommentar: Vattenkraft är en viktig energikälla, Fi menar emellertid att den måste ses över för att förhindra destruktiv påverkan på djur och miljö. B. Avveckla vattenkraftsindustrins undantag från principen om att förorenaren betalar? Kommentar: Fi menar att detta undantag bör ses över, om inte avvecklas. (10) GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING A. Från 2015 lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet? Kommentar: Viktigt att alla klimatsatsningar i utvecklingsländer utgår från ländernas egna behov och krav. B. Ratificera ILO konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter? C. Att Sverige använder och internationellt verkar för kompletterande mått på utveckling till BNP? 8

9 Miljöpartiet (1) HÅLLBARA INVESTERINGAR A. Uppdra åt AP fonderna att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 % förnyelsebar energi globalt senast 2050? Kommentar: Miljöpartiet anser att AP-fondernas riktlinjer för etik och miljö är av stor betydelse, då fonderna tillsammans tillhör världens sex största statliga pensionsförvaltare. Deras placeringar ger effekter, både finansiellt och som signal till andra aktörer. AP-fondernas investeringar i förnybar energi uppgår till en mycket liten andel. Miljöpartiet anser att riktlinjerna för Första till Fjärde AP-fonden redan i dag ger utrymme för förvaltarna att välja bort fossil energi i sin investeringspolicy. B. Kräva av finansiella institutioner (offentliga och privata) att de redovisar hur deras innehav stöder omställning till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt och globalt? Kommentar: Det är viktigt att finansiella institutioner får verktyg och kunder och intressenter måste ha möjlighet att ta del av denna information. (2) MATENS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK A. Utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen som en anpassning till planetens gränser? Kommentar: Vi vill ta fram en nationell livsmedelsstrategi och har ett mål om minskad köttkonsumtion med 25 % till Framtidens köttproduktion måste ske hållbart, matsvinnet måste minska och det är rimligt att på längre sikt konsumera mindre och ekologiskt kött, med fördel producerat på ett hållbart sätt, i Sverige. B. Ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram råd för hur hushållen kan ställa om till en mindre resursbelastande livsmedelskonsumtion? Kommentar: Konsumentverket kan, tillsammans med Livsmedelsverket och andra myndigheter som arbetar med konsumtions-, hälso- och miljöfrågor ge råd om kost och miljö. 9

10 C. Ge konkurrensverket, som miljöstyrningsrådet nu går upp i, i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel? Kommentar: Vi vill inte lägga ner miljöstyrningsrådet alls, men om det görs ska självklart Konkurrensverket få ett tydligt uppdrag. Vi vill ge Miljöstyrningsrådet större resurser och en självständig roll, helst inte alls under Konkurrensverket. (3) LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING A. Ge ökade resurser för kompetensutveckling inom hållbar utveckling bland skolledare och lärare? Kommentar: Alliansens reformer inom skolan har gjort att varje krona i kompetensutveckling har behövts till att anpassa skolan till nya regler och förordningar. Lärarnas kompetens inom hållbar utveckling är central för att skolan ska kunna nå målen in läroplanen, därför kommer det behövas satsningar. B. Verka för att hållbar utveckling får en starkare ställning i lärarutbildningen? Kommentar: Regeringen missade verkligen chansen när de inte tog frågan om hållbar utveckling på allvar i arbetet med en ny lärarutbildningen. Det behöver definitivt bli en obligatorisk del i varje lärares utbildning. C. Uppdra åt Skolinspektionen samt Universitetskanslerämbetet att stärka uppföljningen av lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola? Kommentar: Idag saknas kunskap om hur skolan arbetar mot läroplanens mål om hållbar utveckling och vilken kompetens som finns eller saknas för att möjliggöra att så sker. En granskning av detta behövs. (4) JORDBRUKSPOLITIKEN (LANDSBYGDSPROGRAMMET M.M.) A. Ge Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram uppföljningsbara mål till landsbygdsprogrammets insatser? Kommentar: Speciellt angeläget är att fastställa mål för ekologisk konsumtion och produktion. 10

11 B. Verka för att Sverige agerar för reformering av CAP med sikte på att ersätta direktstöd med stöd för kollektiva nyttigheter? Kommentar: Vi vill ge bonden ersättning för miljönytta och djurvälfärd. Inte kravlöst stöd eller direkta produktionsstöd C. Öka de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att styra svenskt lantbruk mot hållbar utveckling? Kommentar: Att använda landsbygdsprogrammet är ett bra instrument för att styra mot ekologiskt jordbruk, då vi kan sätta egna nationella villkor. (5) SKOGSPOLITIK INOM NATURENS GRÄNSER A. Utveckla en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser och som uppvärderar skogens roll som tillhandahållare av ekosystemtjänster (utöver biomassa)? Kommentar: Vi vill ha en ny skogspolitik som både innehåller större skyddade arealer och större hänsyn i den brukade skogen. B. Införa en ny skogslagstiftning som tydliggör ansvaret för att nå de politiska målen inom skogen samt ger möjlighet till sanktioner för den som bryter mot lagen? Kommentar: Nuvarande modell med frihet under ansvar har uppenbarligen inte varit tillräcklig för att nå miljömålet Levande skogar. C. Föra över skogslagstiftningen till miljöbalken för att få en samlad naturresurslagstiftning? Kommentar: I en översyn av skogsvårdslagens innehåll är det också rimligt att föra över frågorna till miljöbalken. D. Införa ett omedelbart stopp för intensiva metoder som gödsling, dikning, främmande trädslag och stubbrytning i avvaktan på en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser? 11

12 Kommentar: Vi har förslagit ett intensifieringsmoratorium i linje med detta. (6) NATURSKYDD: LAND, SÖTVATTEN OCH HAV A. Avsätta tillräckliga resurser för att nå politiskt antagna mål för skydd, vilket innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år? Kommentar: Vi föreslår satsningar i miljardklassen på Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens instrument för områdesskydd, men fyra miljarder årligen når vi inte upp till den här budgetperioden, även om vi är öppna för att anslagen kan behöva stärkas även därefter. Med en successiv upptrappning innebär vårt budgetförslag miljoner årligen i slutet av budgetperioden. B. Under mandatperioden säkra målet om 10 % skydd av marina ekosystem och ta fram en strategi för hur vi kan nå 20 % skydd även för hav? Kommentar: Sverige har idag lägst andel skyddade områden till havs, jämfört med övriga länder runt Östersjön. Vi vill, i ett första steg, inrätta tre nya skyddade havsområden: Klints bank öster om Gotland, Öresund och Djupa rännan i Kattegatt. I dessa områden måste arbetet för att identifiera skyddsvärden intensifieras, men redan nu måste bottentrålning stoppas. (7) EN STARKARE HAVSFÖRVALTNING A. Genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga för att säkra Östersjöns havsmiljö och långsiktiga samhällsnytta? Kommentar: Alla berörda departementet måste vara med t ex måste landsbygdsdepartementet ta ansvar för övergödningen. B. Säkerställa att havsplaner för samtliga svenska havsområden finns på plats och efterlevs under mandatperioden med målet att optimera samhällsnytta samt att säkra Östersjöns ekosystem? Kommentar: Havsplaner måste finnas på plats och Miljöpartiet vill se ett ökat skydd för havsmiljön. Sverige har idag lägst andel skyddade områden till havs, jämfört med övriga länder runt Östersjön. Vi vill, i ett första steg, inrätta tre nya skyddade havsområden: Klints bank öster om Gotland, Öresund och Djupa rännan i Kattegatt. I dessa områden 12

13 måste arbetet för att identifiera skyddsvärden intensifieras, men redan nu måste bottentrålning stoppas. C. Använda ekonomiska styrmedel som skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen? Kommentar: Skatt minskar användningen av handelsgödsel, som har konsekvenser både för klimatet och för övergödningen. Skatten kan också minska kadmiumspridningen på våra åkrar, vilket är en väldigt viktig sak för vår hälsa. (8) HÅLLBAR PRISPOLITIK FÖR VATTEN A. Låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att införa vattenavgiftersom kan finansiera miljöåtgärder för att nå vattendirektivets krav? Kommentar: Principiellt är det riktigt men samtidigt måste avgifterna utformas med förnuft så att det inte drabbar t.ex. bönder på ett oskäligt och oproportionerligt sätt. (9) MODERNISERAD OCH MILJÖANPASSAD VATTENLAGSTIFTNING A. Modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen så att samma krav ställs på vattenkraften som på annan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken? Kommentar: Det är rimligt att vattenkraften tar miljöansvar fullt ut. B. Avveckla vattenkraftsindustrins undantag från principen om att förorenaren betalar? Kommentar: Det är självklart att den mycket lönsamma vattenkraftsindustrin ska leva upp till PPP (10) GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING A. Från 2015 lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet? Kommentar: Miljöpartiet har, som enda parti i riksdagen, budgeterat medel, utöver den ordinarie biståndsbudgeten, för det som borde vara Sveriges andel av det åtagande som 13

14 gjordes vid klimattoppmötet i Köpenhamn I budgeten för 2014 var det 2 miljarder och vi verkar också för innovativa finansieringsmekanismer. B. Ratificera ILO konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter? Kommentar: Miljöpartiet har länge drivit på för en ratificering av ILO-konvention 169 för att ge ursprungsfolk sina rättigheter. C. Att Sverige använder och internationellt verkar för kompletterande mått på utveckling till BNP? Kommentar: Miljöpartiets har innevarande mandatperiod presenterat ett förslag till nationella indikatorer för välfärd och hållbarhet- nya mått på välfärd som kompletterar BNP. 14

15 Vänsterpartiet (1) HÅLLBARA INVESTERINGAR A. Uppdra åt AP fonderna att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 % förnyelsebar energi globalt senast 2050? Kommentar: Vänsterpartiet anser att AP-fonderna ska användas aktivt och ta ett långsiktigt ägaransvar som bryter av mot den snäva vinstmaximeringen. Vi har i riksdagsmotion föreslagit att en av AP-fonderna bör ges ett särskilt uppdrag att investera i förnybar energi. Vänsterpartiet har tidigare låtit riksdagens utredningstjänst (RUT) gå igenom AP-fondernas olika investeringar utifrån ett miljöperspektiv. Den bild som framträdde var att alla AP-fonder hade placeringar i de fem stora oljebolagen och ingen hade någon större placering i förnyelsebar energi. B. Kräva av finansiella institutioner (offentliga och privata) att de redovisar hur deras innehav stöder omställning till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt och globalt? Kommentar: Vi vill ha öppnare redovisningar från företag och föreslår även att staten inför en klimatbudget. Med införande av en klimatbudget ges drivkraft för kostnadseffektivitet och en ekonomi inom ramarna för vad som är hållbart. För näringslivet ges förutsättningar för långsiktighet och stabilitet då statens budget kopplas samman med en koldioxidplan. (2) MATENS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK A. Utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen som en anpassning till planetens gränser? Kommentar: Vänsterpartiet har i riksdagsmotion föreslagit att Sverige bör ta fram en handlingsplan för hur klimatpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minska. Vi har även föreslagit att det bör införas ett mål om att minska köttkonsumtionen med 25 procent fram till 2020 jämfört med dagens nivåer. För att föda en växande världsbefolkning och fördela miljöutrymmet rättvist bör ett långsiktigt mål ingå om att halvera den svenska köttkonsumtionen. Vi har även föreslagit en nationell livsmedelsstrategi för att öka den lokala produktionen av hållbar mat. Se även vår riksdagsmotion Minskad köttkonsumtion: 15

16 B. Ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram råd för hur hushållen kan ställa om till en mindre resursbelastande livsmedelskonsumtion? Kommentar: Vänsterpartiet föreslår ett Klimatprogram på en miljard per år för att minska utsläppen genom investeringar och ökad information i kommuner och landsting. En hållbar livsmedelskonsumtion är central i ett sådant arbete. Vi tillför även ökat anslag till informationsinsatser för att minska matsvinnet. Med vår satsning Sverige- det hållbara matlandet på 150 miljoner per år vill fokusera på åtgärder för en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. C. Ge konkurrensverket, som miljöstyrningsrådet nu går upp i, i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel? Kommentar: Vår ambition är att bevara Miljöstyrningsrådets suveränitet då det haft en helt avgörande roll som kunskapsbank och rådgivare åt våra offentliga upphandlare. Regeringens förslag har kritiserats av regeringens utredare om offentlig upphandling, Sveriges Kommuner och Landsting och andra organisationer. Se vår interpellation om krav vid offentlig upphandling från januari 2014: (3) LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING A. Ge ökade resurser för kompetensutveckling inom hållbar utveckling bland skolledare och lärare? Kommentar: För oss är det också viktigt att fokusera på att lärarna överhuvudtaget ska få tid för kompetensutveckling samt större möjligheter än idag att själva bedöma inom vilka områden. B. Verka för att hållbar utveckling får en starkare ställning i lärarutbildningen? C. Uppdra åt Skolinspektionen samt Universitetskanslerämbetet att stärka uppföljningen av lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola? (4) JORDBRUKSPOLITIKEN (LANDSBYGDSPROGRAMMET M.M.) A. Ge Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram uppföljningsbara mål till landsbygdsprogrammets insatser? 16

17 Kommentar: Vänsterpartiet anser att ökad precision i miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet kan stärka det nationella miljömålsarbetet, inte minst med avseende på biologisk mångfald och övergödningsproblematik. Miljöersättningar i landsbygdsprogrammet bör utformas för att effektivt bidra till relevanta miljökvalitetsmål. Vi har föreslagit detta i motion till riksdagen: B. Verka för att Sverige agerar för reformering av CAP med sikte på att ersätta direktstöd med stöd för kollektiva nyttigheter? Kommentar: Vänsterpartiets åsikt är att jordbrukspolitiken borde åternationaliseras. Däremot bejakar vi ett aktivt miljöarbete på EU-nivå för att bland annat jordbruket ska bli grönare. CAP stimulerar idag inte utveckling av ett modernt hållbart jordbruk. Vi arbetar därför för att stödet ska vara miljöinriktat för att stimulera kollektiva nyttigheter som minskad användning av kemikalier, ökad ekologisk odling, minskad övergödning och klimatpåverkan samt ökad djurvälfärd och biologisk mångfald. C. Öka de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att styra svenskt lantbruk mot hållbar utveckling? Kommentar: Vi föreslår t.ex. ökat stöd för naturbetesmarker för att öka arealen för produktion av ekologiskt kött samt för att stärka den biologiska mångfalden genom öppna landskap. Utöver stöd genom landsbygdsprogrammet föreslår vi kraftigt ökat anslag för ekologisk produktion, minskad övergödning och för andra miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket. (5) SKOGSPOLITIK INOM NATURENS GRÄNSER A. Utveckla en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser och som uppvärderar skogens roll som tillhandahållare av ekosystemtjänster (utöver biomassa)? Kommentar: Vänsterpartiet anser att det behövs en ny skogspolitik som är ekosystembaserad och långsiktigt hållbar. Se våra förslag för en sådan politik i riksdagsmotionen En långsiktigt hållbar skogspolitik: B. Införa en ny skogslagstiftning som tydliggör ansvaret för att nå de politiska målen inom skogen samt ger möjlighet till sanktioner för den som bryter mot lagen? 17

18 Kommentar: I skogsvårdslagens portalparagraf framgår att produktions- och miljömål ska vara jämställda. I det skogsbruk som i dag bedrivs under devisen frihet under ansvar i Sverige är produktionen dock oftast överordnad miljöhänsynen. Skogsvårdslagen är skriven med trakthyggesbruk som norm och med syfte att garantera virkesförsörjningen. När det gäller naturvård saknas i mycket stor utsträckning sanktionsmöjligheter. Det vill vi ändra på. Generell hänsyn tas inte i tillräcklig omfattning, och skogar med höga naturvärden som i stället borde ha skyddats avverkas. Påföljder för dessa överträdelser av skogsvårdslagen uteblir. Vänsterpartiet menar att det ska löna sig att göra rätt och att man inte ska gynnas och slippa ekonomiska påföljder om man missköter sig. Då uppnår vi både högre miljöhänsyn och rättvisare konkurrensvillkor. För att stärka miljöhänsynen ska effektiva sanktionsmöjligheter införas för brott mot hänsynsreglerna i skogsvårdslagen. Se våra förslag på ny skogslagstiftning i vår riksdagsmotion: C. Föra över skogslagstiftningen till miljöbalken för att få en samlad naturresurslagstiftning? Kommentar: Vi anser att skogslagstiftningen bör ingå i miljöbalken för att stärka både den sociala hänsynen och naturvården. En översyn av miljöbalken bör även ske för att stärka miljö- och naturvårdshänsynen inom andra näringar som t.ex. mineralnäringen. Då skapas förutsättningar för hållbart brukande av våra naturresurser. D. Införa ett omedelbart stopp för intensiva metoder som gödsling, dikning, främmande trädslag och stubbrytning i avvaktan på en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser? (delvis) Kommentar: Det svenska skogsbruket är i allt för hög grad produktionsinriktat med bristande miljöhänsyn. Vi vill förbjuda stubbrytning som metod och reglera gödsling, dikning och främmande trädslag tydligare i miljöbalken. Se våra förslag i riksdagsmotionen En långsiktigt hållbar skogspolitik: (6) NATURSKYDD: LAND, SÖTVATTEN OCH HAV A. Avsätta tillräckliga resurser för att nå politiskt antagna mål för skydd, vilket innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år? (delvis) Kommentar: Vänsterpartiet vill kraftigt öka de ekonomiska resurserna för att öka takten i skyddsarbetet till en nivå som är nödvändig för att nå våra mål. Vi föreslår både kraftigt ökade statliga anslag för att skydda naturområden och införande av en naturvårdsavgift 18

19 för skogsnäringen där intäkterna ska gå till skydd av skog. På en treårsperiod tillför vi med vårt nuvarande förslag flera miljarder över regeringens nivåer. När det gäller exakta anslagsnivåer i kommande budgetförslag är detta idag inte något vi kan ta ställning till. Våra budgetförslag tar alltid hänsyn till helheten och framtida omständigheter är idag omöjliga att förutse. Vi vet inte heller vad kostnaden i framtiden blir för att förvärva t.ex. skog för skyddsändamål eller vilka styrmedel vi kommer att kunna använda för att näringen själv är med och medfinansierar en nödvändigt höjd ambitionsnivå beträffande det formella skyddet av vår natur. B. Under mandatperioden säkra målet om 10 % skydd av marina ekosystem och ta fram en strategi för hur vi kan nå 20 % skydd även för hav? Kommentar: Vänsterpartiet kommer att arbeta för att de ekonomiska resurserna för att skydda våra marina ekosystem ökar till nivåer som gör det möjligt att nå Nagoyaöverenskommelsen till Vi ser även positivt på att ta fram en en långsiktig strategi för att öka skyddet av viktiga havsmiljöer till 20 procent. Se även vår riksdagsmotion med anledning av propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster: (7) EN STARKARE HAVSFÖRVALTNING A. Genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga för att säkra Östersjöns havsmiljö och långsiktiga samhällsnytta? Kommentar: Naturen är grunden för vår välfärd. Miljö- och klimatåtgärder måste integreras med den ekonomiska politiken. Havsförvaltning med ekosystemansats berör en mängd samhällssektorer och politiska sakområden och bör därför integreras för långsiktig hållbarhet och sysselsättning. Sverige bör skyndsamt genomföra åtgärder för att uppfylla nationella åtaganden i Baltic Sea Action Plan. B. Säkerställa att havsplaner för samtliga svenska havsområden finns på plats och efterlevs under mandatperioden med målet att optimera samhällsnytta samt att säkra Östersjöns ekosystem? C. Använda ekonomiska styrmedel som skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen? Kommentar: Jordbruk är den enskilt största källan till övergödningen i Östersjön. Skatt på handelsgödsel har varit ett betydelsefullt styrmedel för att minska både övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Intäkterna från skatten har sedan kunnat gå tillbaka till 19

20 jordbrukssektorn för miljöförbättrande åtgärder. Tyvärr har regeringen valt att slopa skatten och ett viktigt redskap för ett mer hållbart jordbruk gick därmed förlorad. Skatt på handelsgödsel bör åter införas samt höjas med 20 procent i förhållande till tidigare nivå, och intäkterna ska oavkortat gå tillbaka till jordbruket genom stöd till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. (8) HÅLLBAR PRISPOLITIK FÖR VATTEN A. Låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att införa vattenavgifter som kan finansiera miljöåtgärder för att nå vattendirektivets krav? Kommentar: Vänsterpartiet har inte för avsikt att införa en ny generell vattenavgift utöver de vattenavgifter som tas ut i form av taxa i kommunerna. Vi utesluter inte att det i framtiden kan vara aktuellt med nya finansieringsformer för miljöåtgärder. Däremot vill vi införa högre miljökrav på förorenaren för att minska miljöbelastningen på vårt vatten. Ökade miljökrav bör genomföras genom stärkt miljöbalk och nya styrmedel. Verksamhetsutövarna bör även i betydligt större utsträckning medverka till ökad övervakning av vårt vatten för en god vattenmiljö samt miljöförbättrande åtgärder. Vi föreslår både beskattning av handelsgödsel och ökad beskattning av bekämpningsmedel som åtgärder för en förbättrad vattenmiljö. (9) MODERNISERAD OCH MILJÖANPASSAD VATTENLAGSTIFTNING A. Modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen så att samma krav ställs på vattenkraften som på annan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken? Kommentar: Vattenkraften måste ha moderna och funktionella tillstånd. Vi vill värna vattenkraften som förnybar energikälla, men med tillstånd som tar större miljöhänsyn än idag. Det är en nödvändighet både för att uppfylla våra nationella miljömål samt internationella åtaganden. B. Avveckla vattenkraftsindustrins undantag från principen om att förorenaren betalar? Kommentar: Vattenkraftsindustrin bör, i likhet med andra näringar, ta ekonomiskt ansvar för att miljöanpassa verksamheten. (10) GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING A. Från 2015 lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet? (delvis) 20

21 Kommentar: För perioden föreslår Vänsterpartiet sammanlagt 4 miljarder till ändamålet utöver det ordinarie biståndet. Trots att det är den rika världen som bär det största ansvaret för utsläppen, är det de fattiga som drabbas hårdast. Genom att genomföra en klimatfinansiering utöver biståndet tar vi inte resurser från andra viktiga områden. Det är en nödvändighet för att Sverige ska ta sitt klimatansvar. B. Ratificera ILO konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter? Kommentar: Det borde vara självklart att Sverige ska ratificera ILO 169 och garantera samer de rättigheter som anges där. Så ser det tyvärr inte ut. Att Sverige som ett rikt land inte lyckas ratificera ILO 169 är förstås inte heller bra för konventionens ställning och för möjligheterna att sätta tryck på alla länder i världen att ratificera den. C. Att Sverige använder och internationellt verkar för kompletterande mått på utveckling till BNP? Kommentar: Den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar. Frågan om tillväxt måste kombineras med frågan om vad samhället ska använda tillväxten till och på vilket sätt tillväxten skapas. En jakt på produktionsökningar kan i sig aldrig vara ett självändamål. 21

22 Centerpartiet (1) HÅLLBARA INVESTERINGAR A. Uppdra åt AP fonderna att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 % förnyelsebar energi globalt senast 2050? Kommentar: Centerpartiet anser att det svenska pensionskapitalet behöver värdesäkras inför en framtid där fossila bränslen inte subventioneras utan istället får stå för sina externa kostnader. För att det svenska pensionskapitalet ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt bör övervärderingen av tillgångarna i fossil energi, och riskerna förknippade med dessa, beaktas vid förvaltningen. En innehavsstrategi som stödjer målet om 100 procent förnyelsebar energi ligger väl i linje med detta. Centerpartiets anser att vi ska bort från det fossila. Vi bör främja gröna investeringar och komma bort från svarta investeringar. Centerpartiet vill att pensionskapitalet klimatsäkras. Vi driver frågan i Regeringen och har bjudit in finansiella sektorns huvudaktörer och engagerat finansmarknadsministern i detta arbete, allt i syfte att säkra pensionernas värde. B. Kräva av finansiella institutioner (offentliga och privata) att de redovisar hur deras innehav stöder omställning till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt och globalt? Kommentar: Det ligger i finansiella institutioners eget intresse att ha koll på hur deras innehav minskar beroendet av fossil energi och stödjer omställningen till förnyelsebar energi. Studier visar att det idag finns en kraftig ekonomisk övervärdering av olje-, koloch gasreserver. Minst två tredjedelar av de fossila fyndigheterna måste lämnas orörda om världen ska klara två graders-målet, det vill säga, att inte höja den globala medeltemperaturen mer än två grader. När hänsyn inte tas till att majoriteten av fossilreserverna inte kan utvinnas blir konsekvensen att många företags fossila kapital är mycket kraftigt övervärderat. Det är ett högsriskagerande inte bara för klimatet utan likväl ekonomiskt. (2) MATENS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK A. Utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen som en anpassning till planetens gränser?. Kommentar: Centerpartiet vill forma en livsmedelsstrategi som sätter mål och åtgärder för att öka den svenska produktionen av såväl konventionella som ekologiska livsmedel. Att minska matsvinnet bör också vara en viktig del av en livsmedelsstrategi. När det gäller kött anser vi att det viktigaste är att såväl helt som processat kött ursprungsmärkas, 22

23 så att konsumenter kan göra medvetna val och välja svenskt kött. Genom konsumentupplysning och uppmuntran kan vi få människor att äta mer vegetariskt och att välja ekologiskt och närproducerat. B. Ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram råd för hur hushållen kan ställa om till en mindre resursbelastande livsmedelskonsumtion?. Kommentar: Det är helt i linje med Centerpartiets filosofi att upplysa människor om vilka val de kan göra. Arbetet är i princip redan gjort av Centrum för folkhälsa och tilllämpad näringslära inom Stockholms läns landsting, som utformat Ät S.M.A.R.Tmodellen. Det är ett informations- och utbildningsmaterial som presenterar förslag på hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt. Modellen har utarbetats med stöd av Livsmedelsverket och Konsumentverket. C. Ge konkurrensverket, som miljöstyrningsrådet nu går upp i, i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel?. Kommentar: Miljöstyrningsrådet har på regeringens uppdrag tagit fram råd och kriterier för hur upphandlare kan ställa tuffa miljö- och djurskyddskrav vid upphandling av livsmedel. Detta arbete ska givetvis fortsätta när Miljöstyrningsrådet nu samordnas med Konkurrensverket. (3) LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING A. Ge ökade resurser för kompetensutveckling inom hållbar utveckling bland skolledare och lärare?. Kommentar: Centerpartiet vill stärka lärare och rektorer genom olika utbildningsinsatser och kontakt med forskningsvärlden och övriga näringslivet. Centerpartiet verkar för att ytterligare satsningar görs för att premiera duktiga lärare, där pedagogisk skicklighet särskilt ska belönas. Centerpartiet vill att lärare ska få kompetensutveckling inom området IT-stödd pedagogik, bl.a. med ett digitalt lärarlyft om 500 miljoner kronor. Hållbarhetsperspektivet är något som ska genomsyra skolans arbete och förhållningssätt och samtliga ämnen. Precis som att lärarna ska ha kontakt med övriga samhället är detta något som även berikar eleverna och deras kunskapsinhämtning. Likaså samverkan mellan ämnen och tydliga kopplingar till aktuella samhällsfrågor. Centerpartiet ser det som en självklarhet att svenska skolelever har kunskaper och kompetens om hållbarhet. B. Verka för att hållbar utveckling får en starkare ställning i lärarutbildningen?. Kommentar: Hållbarhet ska även i lärarutbildningen vara en självklarhet och genomsyra hela lärarutbildningen. 23

24 C. Uppdra åt Skolinspektionen samt Universitetskanslerämbetet att stärka uppföljningen av lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola?. Kommentar: I skolans nya styrdokument finns skrivningar om hållbar utveckling. Det är viktigt att följa upp att hållbar utveckling får genomslag på alla nivåer i skolarbetet. (4) JORDBRUKSPOLITIKEN (LANDSBYGDSPROGRAMMET M.M.) A. Ge Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram uppföljningsbara mål till landsbygdsprogrammets insatser?. Kommentar: I det nya landsbygdsprogram som nu utformas arbetar regeringen och dess myndigheter redan med att ta fram uppföljningsbara mål. B. Verka för att Sverige agerar för reformering av CAP med sikte på att ersätta direktstöd med stöd för kollektiva nyttigheter?. Kommentar: Centerpartiet har verkat för och kommer fortsatt att verka för att minska inkomststöden inom den gemensamma jordbrukspolitiken och istället utveckla miljöersättningar som betalar för kollektiva nyttigheter. C. Öka de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att styra svenskt lantbruk mot hållbar utveckling?. Kommentar: Det är precis det vi gör. I det landsbygdsprogram som nu arbetas fram för kommande programperiod har Sveriges medfinansiering ökat. Totalt omfattar landsbygdsprogrammet nu vid programperiodens start drygt 36 miljarder, att jämföra med de dryga 35 miljarder som förra programperioden startade med. Landsbygdsprogrammet har förstärkts med 2,8 miljarder och de neddragningar som gjorts inom EU har kompenserats fullt ut. Mer än 60 % av programmets budget läggs på miljöåtgärder så landsbygdsprogrammet har starkt miljöfokus. (5) SKOGSPOLITIK INOM NATURENS GRÄNSER A. Utveckla en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser och som uppvärderar skogens roll som tillhandahållare av ekosystemtjänster (utöver biomassa)?. Kommentar: I regeringens proposition för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som omfattar strategin fram till 2020 är en utgångspunkt just att bättre fånga värdet av ekosystemtjänsterna. Det finns även ett särskilt etappmål om att integrera värdet av ekosystemtjänster i politiska och budgetbeslut. Regeringen har även startat ett arbete med att tillsammans med olika aktörer med intresse för skogen ta fram ett nationellt skogspo- 24

25 litiskt program. Centerpartiet hoppas att denna process kan leda fram till mer samsyn kring skogens olika värden, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. B. Införa en ny skogslagstiftning som tydliggör ansvaret för att nå de politiska målen inom skogen samt ger möjlighet till sanktioner för den som bryter mot lagen?. Kommentar: Centerpartiet anser inte att det behövs en helt ny skogslagstiftning. Däremot behöver befintlig lagstiftning bli effektivare och tydligare. Genomförandetakten för miljömålen behöver öka över lag. Det görs nu en förändring som innebär att Skogsstyrelsen kan vara mer direkt i sin myndighetsutövning när det kommer in en avverkningsanmälan. Om det finns naturvärden som behöver skyddas ska Skogsstyrelsen direkt kunna lägga ett föreläggande eller förbud utan att som idag först lämna ut ett råd till markägaren som vill göra avverkningen. C. Föra över skogslagstiftningen till miljöbalken för att få en samlad naturresurslagstiftning?. Kommentar: Att föra över skogslagstiftningen till miljöbalken skulle innebära en omfattande byråkratisering av svensk skogspolitik. D. Införa ett omedelbart stopp för intensiva metoder som gödsling, dikning, främmande trädslag och stubbrytning i avvaktan på en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser?. Kommentar: Det behövs åtgärder för att stärka ekosystemen och den biologiska mångfalden som att minska miljörelaterade problem med dikning, övergödning som följd av gödsling och invasiva arter. Men att genomföra åtgärder som omedelbara stopp är ej lämpligt. (6) NATURSKYDD: LAND, SÖTVATTEN OCH HAV A. Avsätta tillräckliga resurser för att nå politiskt antagna mål för skydd, vilket innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år? Kommentar: Vi ska avsätta resurser för att nå mål för skydd, men det behöver inte innebära den anslagshöjning som ligger i frågan. Kan man säkra långsiktighet och transparens i skogsägares frivilliga avsättningar ska givetvis också de räknas in i måluppfyllelsen. B. Under mandatperioden säkra målet om 10 % skydd av marina ekosystem och ta fram en strategi för hur vi kan nå 20 % skydd även för hav? 25

26 . Kommentar: Vi vill säkra upp de etappmål som riksdagen beslutat om; alltså att skydda 10 % av de marina områdena. En strategi för skydd av haven kan vara aktuellt. (7) EN STARKARE HAVSFÖRVALTNING A. Genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga för att säkra Östersjöns havsmiljö och långsiktiga samhällsnytta? Kommentar: Centerpartiet har i regeringen fått till beslut om nya regler om hushållning med havsområden genom proposition Hushållning med havsområden. Där föreslås nya bestämmelser om hushållningen med havsområden. Bestämmelserna avser en samlad havsförvaltning i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling som är viktiga steg i rätt riktning för ett effektivt resursutnyttjande och säkerställande av att våra havsområden används på ett långsiktigt hållbart sätt. Sverige saknar i dag en utvecklad, ändamålsenlig och sammanhållen planering av sina havsområden som på ett effektivt sätt kan behandla de ökade kraven på insatser för en bättre havsmiljö, för avvägning mellan olika intressen och för en långsiktigt hållbar utveckling av havsområdena. I syfte att komma till rätta med denna situation föreslås att för vart och ett av havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska besluta om havsplaner som kommer att utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Förslaget innehåller även en bestämmelse som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter och åtgärder inom ett område som omfattas av en havsplan om sådana föreskrifter behövs för att uppnå syftet med planen. Det här arbetet ska stärkas. Vi arbetar även internationellt för att få fler länder att genomföra havsplanering. Inom miljömålsarbetet arbetar Centerpartiet kontinuerligt för att stärka integrationen och ansvaret för snabbare miljömålsuppfyllelse i alla politikområden inte bara avseende havsfrågor. B. Säkerställa att havsplaner för samtliga svenska havsområden finns på plats och efterlevs under mandatperioden med målet att optimera samhällsnytta samt att säkra Östersjöns ekosystem? Kommentar: Vi måste bli bättre på att säkra ekosysten i Sverige och globalt. Det är viktigt med en hög kvalitet i arbetet med havsplanerna och det behövs mycket kunskap för att genomföra dessa. Målet är att få det klart så snart som möjligt men exakt år då det är klart är svårt att säga då det är ett omfattande arbete som krävs. C. Använda ekonomiska styrmedel som skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen?. Kommentar: Skatt på handelsgödsel är ett dåligt fungerande styrmedel, de blir bara en straffskatt på den svenska livsmedelsproduktionen. De miljöersättningar för att minska 26

27 växtnäringsläckage som finns inom landsbygdsprogrammet är ett mer effektivt arbetssätt. Det finns flera effektiva sätt att minska övergödning, t ex genom LOVA-bidrag, genom miljöersättningar och andra åtgärder i landsbygdsprogrammet. En åtgärd i propositionen för biologisk mångfald var att öka användningen av ekonomiska styrmedel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster då ekonomiska styrmedel och att förorenaren ska betala är viktiga principer för Centerpartiet. (8) HÅLLBAR PRISPOLITIK FÖR VATTEN A. Låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att införa vattenavgifter som kan finansiera miljöåtgärder för att nå vattendirektivets krav?. Kommentar: Det finns olika sätt att klara vattendirektivet. Som annonserat i propositionen vill vi använda fler ekonomiska styrmedel för att säkra ekosystemtjänsternas värden och biologiska mångfalden så på sikt kan dylikt vara aktuellt. (9) MODERNISERAD OCH MILJÖANPASSAD VATTENLAGSTIFTNING A. Modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen så att samma krav ställs på vattenkraften som på annan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken? Kommentar: Vattenverksamhetsutredningen lyfter fram flera viktiga frågor runt våra vattendrag, bland annat en mer miljöanpassad vattenkraft då all vattenverksamhet enligt förslaget ska prövas enligt Miljöbalken. Vattenkraften ska vidare, där det anses motiverat, öka minimitappningen och vandringsvägar ska byggas för att möjliggöra för fisk att vandra förbi dammar och kraftverk. Det är helt klart att förutsättningarna för vandrande fisk måste förbättras. I första hand för bestånden men också för att det finns stora värden i form av rekreation och turism. Centerpartiet vill gå vidare med utredningens tankar samtidigt som det måste göras en avvägning mot övriga intressen. B. Avveckla vattenkraftsindustrins undantag från principen om att förorenaren betalar? Kommentar: Vi behöver en mer miljöanpassad vattenkraft men hänsyn måste även tas till övriga intressen. (10) GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING A. Från 2015 lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet? 27

28 Kommentar: Sverige har varit med och finansierat uppstarten av gröna fonden. Nu när fonden finns på plats ska givetvis Sverige uppfylla sin del av den fortsatta finansieringen. Centerpartiet har i budgetförhandlingarna fått igenom att det ska finnas ett separat anslag. Ansvarsfördelningen är inte klar så en specifik summa kan inte anges. B. Ratificera ILO konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter? Kommentar: Centerpartiet är i grunden positiva till ILO 169, men en del frågetecken återstår vad gäller markfrågor, varvid regeringen ännu inte valt att skriva under konventionen. C. Att Sverige använder och internationellt verkar för kompletterande mått på utveckling till BNP? Kommentar:, miljön och naturresurser i högre utsträckning ska värderas i ekonomiska termer och inkluderas i tillväxtberäkningar som BNP. Det ekonomiska välståndsmåttet behöver kompletteras med värdering av naturkapitalet och andra indikatorer som visar om samhället klarar miljökvalitetsmålen, vilket är en garant för hållbar utveckling. 28

29 Socialdemokraterna (1) HÅLLBARA INVESTERINGAR A. Uppdra åt AP fonderna att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 % förnyelsebar energi globalt senast 2050? Kommentar: Självklart bör företag med statligt ägande agera föredömligt och gå i spetsen inom hållbart företagande. Det bör naturligtvis även gälla AP-fonderna. Pensionsgruppen bestående av Socialdemokraterna och regeringspartierna har enats om vissa förändringar i pensionsöverenskommelsen, vilket innebär att frågan om hållbarhet kommer att finnas med när man nu arbetar fram nya riktlinjer för AP-fonderna. B. Kräva av finansiella institutioner (offentliga och privata) att de redovisar hur deras innehav stöder omställning till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt och globalt? Kommentar: Frågan om krav på redovisning av finansiella institutioners innehav är naturligtvis intressant för att kvalitetssäkra att finansiella aktörer stöder omställning till hållbarhet. Det är viktigt att de projekt som dessa aktörer är inblandad i kan operera på ett sådant sätt att det inte skadar biologisk mångfald lokalt eller globalt. (2) MATENS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK A. Utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen som en anpassning till planetens gränser? Kommentar: Sverige behöver som andra rika industrialiserade länder minska köttkonsumtionen av miljöskäl. Vi vill ta fram en långsiktig övergripande livsmedelsstrategi. Vi är dock tveksamma till om målet ska vara en halvering av köttkonsumtionen. Det exakta målet vill vi sätta i bred samverkan med andra. B. Ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram råd för hur hushållen kan ställa om till en mindre resursbelastande livsmedelskonsumtion? C. Ge konkurrensverket, som miljöstyrningsrådet nu går upp i, i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel? Kommentar: Vi är kritiska till nedläggningen av Miljöstyrningsrådet. Vi vill ha kvar en fri rådgivning till kommunerna om upphandling av t.ex. hållbara livsmedel. Vi ska utforma 29