ÅRSREDOVISNING 2012 GIH ARTIKEL ELLER PUBLIKATIONSNAMN GIH 3

ÅRSREDOVISNING 2012 12 GIH ARTIKEL ELLER PUBLIKATIONSNAMN GIH 3

Diarienummer: Ö 2013/44 Datum: 2013-02-15 Beslutat av: Högskolestyrelsen Beslutsdatum: 2013-02-15 Årsredovisning 2012 Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08-120 537 00 www.gih.se registrator@gih.se

2(63) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REKTORS FÖRORD... 4 HÖGSKOLESTYRELSENS KOMMENTAR... 4 RESULTATREDOVISNING... 5 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING... 5 Utbildningsutbudet... 5 Antal studenter... 5 Behöriga sökande till program... 6 Avvägning och efterfrågan... 7 Nyantagna... 7 Helårsprestationer och genomströmning... 8 Examina... 9 Uppdragsutbildning... 10 Kostnad per prestation inom utbildning... 11 Breddad rekrytering... 12 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ... 13 Utbildning på forskarnivå... 13 Vetenskaplig publicering... 15 Kostnad per referentgranskad publikation... 16 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETSGRENARNA... 17 Nya och ombyggda lokaler... 17 Kvalitet i verksamheten... 17 Kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 17 Kvalitetsarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå... 20 Kvalitetsarbete inom gemensamma funktioner... 21 Internationalisering... 22 Studentinflytande... 24 Samverkan och information om verksamheten... 25 Kostnad per prestation inom samverkan... 28 Hållbar utveckling... 28 Jämställdhet... 29 Kompetensförsörjning... 32 Sjukfrånvaro... 34 CENTRUM FÖR IDROTTSFORSKNING... 35 Stödja och initiera forskning... 35 Uppföljning av statens stöd till idrotten... 39 Effektivitet och samordning... 39 Informationsverksamhet... 40 EKONOMI 2012... 41 INTÄKTER... 41 Intäkter av anslag... 41 Intäkter av avgifter och ersättningar... 41 Bidrag... 42 Finansiella intäkter... 43 KOSTNADER... 43 ÖVRIGT... 44 Fullkostnadstäckning och samfinansiering... 44 Verksamhetsutfall... 45 Årets kapitalförändring... 46 RESULTATRÄKNING (TKR)... 47

3(63) BALANSRÄKNING (TKR)... 48 ANSLAGSREDOVISNING 2012... 49 UNDERLAG FÖR BERÄKNING AV GRUNDUTBILDNINGSANSLAG 2012... 50 REDOVISNING... 51 Redovisnings- och värderingsprinciper... 51 Redovisning av styrelseledamöternas ersättningar och uppdrag 2012... 53 Redovisning av myndighetskapital 2012... 54 VÄSENTLIGA UPPGIFTER AVSEENDE RÄKENSKAPSÅRET 2012... 56 NOTER... 57 Högskolestyrelsens beslut... 63

4(63) Rektors förord De senaste åren har inneburit stora förändringar för Gymnastik- och idrottshögskolan. Examensrätt för forskarutbildning erhölls 2011 och samma år utökades takbeloppet med 275 platser. Dessutom påbörjades en om- och tillbyggnad av GIH:s lokaler. Regeringen beslutade samtidigt att förändra lärarutbildningen. Alla dessa förändringar var önskade, äskade och planerade sedan flera år, men trots detta innebär det en stor belastning på så väl personal som ekonomi. Om- och tillbyggnaden har inneburit att medarbetare fått sitta i provisoriska lokaler, fått utstå damm och sprängningar som stört både lektioner och förberedelser. Samtidigt har implementering av utökningen av antalet studenter och en ny lärarutbildning, inneburit att istället för tre olika lärarutbildningar pågår för närvarande sju olika program för lärare i idrott och hälsa. GIH:s personal har utfört ett utomordentligt arbete under dessa förutsättningar. Trots att GIH under 2012 inte hade planerat uppnå takbeloppet har GIH:s studenters prestation blivit exakt enligt plan, strax under takbeloppet. Under 2013 planeras dock att takbeloppet att uppnås. Även forskningen har påverkats av om- och tillbyggnationen då alla laboratorier har varit tvungna att antingen genomgå omfattande ombyggnationer eller fått flytta in i nya lokaler. Ändå har antalet artiklar som publicerats under 2012 ökat i relation till tidigare år. Under året har även en sponsringskampanj förberetts som kommer att sjösättas under GIH:s 200 års-jubileum 2013. Sammantaget har 2012 varit ett arbetsamt men lyckosamt år. GIH har uppfyllt sina föresatser inom såväl grundutbildning som forskning. Dessutom har verksamheten hållit sina budgetramar. Vi ser nu fram emot ett år med firande av GIH:s 200-års jubileum med nya fräscha lokaler som underlättar för såväl forskning som grundutbildning. /Karin Henriksson Larsén, rektor GIH Högskolestyrelsens kommentar Styrelsen vill framföra sitt tack för allt det goda arbete som utförts under det gångna året som varit enastående i många avseenden. Personal och ledning har genomfört verksamheten helt enligt uppsatta mål och visioner. GIH har under 2012 utvecklat och utökat sitt utbildningsutbud: en masterutbildning med högt söktryck har startat, de första egna doktoranderna har antagits och flera varianter på lärarutbildningen bedrivits. Forskningen utvecklas och intäkterna från externa medel ökar, liksom andelen disputerade lärare. Samtidigt har en ombyggnad och en flytt genomförts vilket har påverkat arbetet. Personalen är nu samlade i en byggnad och står redo för firandet av 200-årsjubiléet 2013. Styrelsen och GIH ser fram emot nya utmaningar med att öka de externa intäkterna och bli mer synliga i samhällsdebatten. /Högskolestyrelsen genom ordförande Bo Lundquist

5(63) RESULTATREDOVISNING Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2008:747) ska Gymnastikoch idrottshögskolan (GIH) redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Högskolestyrelsen har beslutat att redovisa prestationer med avseende på volym och kostnader för högskolans huvuduppgifter utbildning och forskning samt för delar av samverkan. För övriga uppgifter kommenteras resultat och om möjligt redovisas volymmått. Redovisningen kommer fortsätta att utvecklas. Grundläggande högskoleutbildning Under 2012 har GIH beslutat om en ny utbildningsstrategi. I korthet innebär den att: - GIH:s utbildningsutbud ska domineras av programutbildningar och andelen fristående kurser ska omfatta cirka tio procent av det totala kursutbudet. - Det ska finnas en tydlig koppling mellan den praktiska idrotten och de teoretiska studierna. - Forskningen vid GIH ska ha genomslag i all utbildning oavsett nivå och det självständiga arbetet ska hålla hög kvalitet. - Internationell kurslitteratur ska öka i samtliga kurser. - Samarbeten med andra lärosäten nationellt och internationellt ska öka. GIH fick ett utökat takbelopp med 35,5 (netto 25,5) mkr 2011 i och med övertagandet av utbildning från Stockholms universitet. Under 2012 har utbudet av fristående kurser ökat för att nå upp till det nya takbeloppet innan det utökade antalet platser på lärarprogrammet får full effekt. Hösten 2012 antog GIH sina första masterstudenter. Utbildningsutbudet GIH ska bedriva utbildning i idrott och hälsa. GIH:s utbildningar omfattar fem program, lärarprogrammen, tränarprogrammet och hälsopedagogprogrammet samt magister- och masterprogrammet. Därutöver ges fristående kurser på grund- och avancerad nivå som ämnesfördjupning och breddning, fortbildning och kompetensutveckling samt uppdragsutbildningar. År 2012 omfattade utbildningarna inom program och fristående kurser totalt 655 helårstudenter (hst). GIH har dessutom uppdragsutbildning - totalt 22 hst för Skolverket, Friluftsfrämjandet, Riksidrottsförbundet och Försvarsmakten. Antal studenter Det totala antalet registrerade studenter 2012 var 1 694, exklusive uppdragsutbildning, 801 registrerade på vårterminen och 893 registrerade höstterminen 2012. Studenter som har varit registrerade på mer än en kurs samma termin räknas endast en gång. Programstudenterna utgjorde 708 studerande. Dessutom fanns 986 registrerade

6(63) studerande i kurser utanför GIH:s program. Av dessa var 140 programstudenter från Stockholms universitet som läste sin idrottsinriktning inom lärarprogrammet vid GIH. 2012 2011 2010 Masterprogrammet 120 hp 33 - - Magisterprogrammet 60 hp 13 14 - Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet 300-330 hp 139 74 - Ämneslärarprogrammet inriktning åk 7-9 270 hp 81 32 - Kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare 21 - - Lärarprogrammet 210-330 hp 170 222 288 Hälsopedagogprogrammet 180 hp 151 141 122 Tränarprogrammet 120-180 hp 100 97 96 Summa 708 580 506 Tabell 1 Utbildningsprogram och antal studenter per år Vid GIH erbjöds 28 fristående kurser under 2012. Fem kurser erbjöds på distans (31 helårstudenter och 18 helårsprestationer). Med distansstudier förstås i detta sammanhang att utbildningen är upplagd så att även personer bosatta på orter utanför Stockholmsområdet kan delta genom att koncentrerade undervisningstillfällen förläggs till GIH. Utbildningarna erbjuds som både hel- och deltidsstudier, vilket gör att studierna går att förena med annan verksamhet. Behöriga sökande till program Efterfrågan på GIH:s programutbildningar är högt. År 2009 var antalet sökande 1346 för att år 2010 minska något till 1131 behöriga sökande och ytterligare en minskning till 1070 år 2011. År 2012 är siffrorna är på högre nivåer igen, då 1382 personer var behöriga sökande till GIH:s program. År 2012 var sökandetrycket högst till hälsopedagogprogrammet med drygt 11,3 behöriga sökande per plats. Ämneslärarutbildningen är ett nytt program med första antagningen hösten 2011. Programmet kan läsas antingen mot arbete i grundskolans åk 7-9 eller mot gymnasieskolan. Utbildningen med inriktning mot gymnasieskolan har förutom en inriktning mot ämnet idrott och hälsa också en inriktning mot ämnet specialidrott. En kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) till ämneslärare har även getts med start 2012. Det har varit en starkt nedåtgående trend av sökande till lärarutbildningar i landet och här har GIH klarat sig jämförelsevis väl. Till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 var det 7,9 behöriga sökande per plats och ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiekolan hade 5 behöriga sökande per plats. Tränarprogrammet uppvisar stora variationer i antal behöriga sökande mellan åren och skiljer sig därigenom från övriga program. Detta beror på de särskilda behörighetskrav i idrott som gäller för denna utbildning vilket gör att kretsen av behöriga sökande är begränsad. Det var 2,3 behöriga sökande per plats 2012 vilket är en ökning sedan föregående år.

7(63) Magisterprogrammet som gavs 2011 hade 22 behöriga sökande till 30 platser. Det ettåriga programmet ersattes 2012 av det tvååriga Masterprogrammet. Antalet behöriga sökande per plats var 2,5. Masterprogrammet har haft ett oväntat starkt söktryck. Avvägning och efterfrågan Utbildning på grundnivå Huvuddelen av GIH:s utbildningar bedrivs i programform. GIH har under de senaste åren ökat antalet platser för fristående kurser. När konsekvensökningarna av de utökade platserna på utbildningsprogrammen har slagit igenom, kommer antalet fristående kurser att minska. Detta är i enlighet med GIH:s utbildningsstrategi. Utbildning på avancerad nivå I enlighet med GIH:s utbildningsstrategi ska antalet sökande och antalet kurser på avancerad nivå öka. GIH arbetar aktivt med att öka intresset för den avancerade nivån, bland annat med riktade åtgärder för våra egna studenter. GIH erbjöd 2012 ett nyinrättat masterprogram med huvudområdet idrottsvetenskap, med möjlighet till etappavgång. Efter ett år kan studenterna välja att ta ut en magisterexamen (60 hp). Masterprogrammet startade första gången höstterminen 2012 med 33 registrerade studenter. GIH har även under året erbjudit ett magisterprogram i idrottsvetenskap med inriktning idrottsmedicin, 60 hp. Programmet vänder sig till sjukgymnaster och ges på halvfart. GIH ger 30 hp över två terminer, och de övriga kurserna inom idrottsmedicin eller ortopedisk medicin läses på till exempel Karolinska institutet. Det gavs totalt 12 programkurser på avancerad nivå under året, fyra obligatoriska inom lärarprogrammet vid GIH, två kurser inom kompletterande påbyggnadsutbildning till lärare, två kurser inom magisterprogrammet och fyra kurser inom masterprogrammet. Dessutom erbjöds en kurs på avancerad nivå som fristående kurs. Totalt uppgick det till 95 helårsstudenter och 74 helårsprestationer. Lärarstudenterna som gör två självständiga arbeten, varav ett på avancerad nivå, kan erhålla en magisterexamen i idrott med inriktning utbildningsvetenskap. Vidare gavs fyra fristående kurser på avancerad nivå som läses av de studenter som är antagna till Stockholms universitets lärarprogram. Totalt uppgick detta till 54 helårsstudenter och 39 helårsprestationer. Nyantagna Det totala antalet nyantagna vid GIH 2012 var 867 personer. Detta är en ökning med 100 personer jämfört med 2011. Av dessa var 315 nyantagna på utbildningsprogram och 552 på fristående kurser. Från Stockholm universitet kommer även studenter som inom ramen för sitt andra ämne läser idrott och hälsa på GIH.

8(63) Alternativt urval En tredjedel av platserna på tränarprogrammet fördelades genom alternativt urval. De kriterier som bedömdes var: 1) idrotts- eller ledar/tränarerfarenhet 2) tidigare ledarutbildning 3) erfarenhet som elitaktiv. Det alternativa urvalet ger alltså sökande med andra erfarenheter än betyg och högskoleprovsresultat en möjlighet att få en plats. 2012 antogs 12 personer genom alternativt urval. Könsfördelning bland nyantagna på program Totalt sett var det på bland nybörjarna på program en mycket jämn könsfördelning: 49 procent kvinnor och 51 procent män. Inom ett par av programmen är dock skillnaderna större. På hälsopedagogprogrammet har kvinnorna en stark övervikt. År 2012 utgjorde kvinnorna 81 procent av nybörjarna på denna utbildning. För tränarprogrammet 2012 var 28 procent av de antagna kvinnor och 72 procent män. Det är en mer ojämn fördelning än 2011 då 38 procent av de antagna var kvinnor. På lärarprogrammet är könsfördelningen relativt jämn. År 2012 var andelen kvinnliga nyantagna 41 procent och andelen manliga 59 procent. Detta är en liten förändring från 2011 mot en mer jämn könsfördelning. På masterprogrammet, som hade antagning för första gången höstterminen 2012, utgjorde kvinnorna 43 procent av de antagna och männen 57 procent. Helårsprestationer och genomströmning GIH bedrev 2012 utbildning inom utbildningsområdena idrott (ID) och undervisning (UND). Helårsstudenternas fördelning på utbildningsområde framgår av nedanstående tabeller. Helårsstudenter per utbildningsområde 2012 Totalt utfördes 506 helårsprestationer av 655 helårsstudenter. Omräknat i procent innebär det att helårsprestationerna för 2012 var 77 procent per helårsstudent. 2011 var motsvarande siffra 72 procent per helårsstudent och år 2010 var helårsprestationerna 86 procent per helårsstudent. Inga nämnvärda skillnader i prestationer går att urskilja mellan män och kvinnor. Ingen nämnvärd skillnad går heller att urskilja i prestationsgraden för programstudenter och för studenter på fristående kurser. För programstudenterna är prestationsgraden 78 procent och för fristående kurser är prestationsgraden 76 procent per helårsstudent. Prestationerna för fristående kurser har kraftigt ökat sedan föregående år.

9(63) Utbildningsområde Helårsstudenter Helårsprestationer Helårsprestation per helårsstudent 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Idrott 543 553 351 434 410 300 80 % 74 % 85 % Undervisning 112 92 50 72 54 46 64 % 57 % 92 % Totalt: 655 645 401 506 464 346 77 % 72 % 86 % Tabell 2. Helårsstudenter, helårsprestationer samt helårsprestation per helårsstudent fördelat på respektive utbildningsområde 2012, 2011 och 2010. Utbildningsprogram Fristående kurser År HST HPR Helårsprestation per helårsstudent HST HPR Helårsprestation per helårsstudent 2012 467 363 78 % 188 142 76 % 2011 427 353 83 % 218 111 51 % 2010 362 322 89 % 39 24 62 % Tabell 3. Helårsstudenter och helårsprestationer samt helårsprestationer per helårsstudent jämförelse mellan utbildningsprogram och fristående kurser 2010-2012 Av de 188 helårsstudenterna på fristående kurser var 65 helårsstudenter från lärarprogrammen på Stockholms universitet som läste sin inriktning och/eller specialisering vid GIH. Helårsprestationerna för den gruppen var 62, omräknade i procent 95 procent. Den höga andelen prestationer beror på att kursansvariga lärare aktivt sökt upp studenter med rester och uppmanade dem att ta igen dessa. Studenterna upplystes om att för att fortsätta utbildningen måste underliggande kurser vara avklarade. Ett flertal omtentamenstillfällen erbjöds och flertalet av studenterna tog igen sina resterande poäng och fullföljde kurserna. Examina GIH:s examensrätt omfattar följande examina: 1. kandidatexamen 2. magisterexamen 3. masterexamen 4. lärarexamen 5. ämneslärarexamen 6. högskoleexamen 7. forskarutbildningsexamen Under 2011 avlades 44 kandidatexamina. År 2012 var antalet kandidatexamina 49. Under år 2011 utfärdades 19 magisterexamina och 2012 var antalet avlagda magisterexamina 30.

10(63) År 2011 utfärdades 13 lärarexamina mot tidigare år och 43 mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Under 2012 har det utfärdats 9 lärarexamina mot grundskolans tidigare år och 32 mot grundskolans senare år och gymnasiet. Genomströmning För dem som påbörjade tre-åriga studier år 2009 (90 stycken) var antalet avlagda examina som omfattade 180 hp vid högskolan 24 och ytterligare sju studenter uppnådde erforderliga poäng. Det innebär att 34 procent fullföljde sin utbildning inom stipulerad tid. En förklaring till den försämrade genomströmningen är att avbrotten har ökat, av de studenter som antogs höstterminen 2009 avbröt tio utbildningen mot tre avbrott höstterminerna 2008 och 2007. År 2009 var det antagning till två tre-åriga program; hälsopedagogprogrammet respektive tränarprogrammet. På hälsopedagogprogrammet antogs 60 personer varav 16 har tagit ut examen och ytterligare sex studenter har uppnått erforderliga poäng, vilket innebar att 37 procent fullföljde utbildningen inom den stipulerade tiden. På tränarprogrammet antogs 30 studenter varav åtta personer tog ut examen och ytterligare en student uppnådde erforderliga poäng, vilket innebar att 30 procent fullföljde utbildningen under 2012. Det innebär inte att de övriga studenterna avbrutit sin utbildning utan de räknar med att fullfölja sina studier och ta sin examen vid senare tillfälle. För dem som påbörjade tre-åriga studier år 2008 (49 stycken) var antalet avlagda examina som omfattade 180 hp vid högskolan 16 och ytterligare fem studenter uppnådde erforderliga poäng. Det innebär att 43 procent fullföljde sin utbildning inom stipulerad tid. För de som påbörjade en tre-årig utbildning 2007 (45 stycken) var antalet avlagda examina som omfattade 180 hp 18 och ytterligare fyra studenter uppnådde erforderliga poäng. Det innebär att fullföljde 49 procent sin utbildning inom stipulerad tid. Uppdragsutbildning Under 2012 har uppdragsutbildning genomförts för Skolverket, Försvarsmakten och Friluftsfrämjandet. Skolverket Under 2012 har GIH genomfört lärarfortbildning inom regeringens satsning på utbildning inom ramen för det så kallade Lärarlyftet II. GIH har under 2012 erhållit fortbildningskursen: Idrott och hälsa för årskurs 7-9, 30 hp, med start hösten 2012 och avslut våren 2013. Antalet helårsstudenter är fyra. Övrig uppdragsutbildning Under 2012 genomfördes poänggivande uppdragsutbildning för Försvarsmakten (en student följer tränarprogrammet), och Friluftsfrämjandet Natur, äventyr och rörelse som pedagogiskt hjälpmedel 7,5 hp, (nio helårsstudenter) samt för Riksidrottsförbundet Idrottspsykologisk rådgivarutbildning grundutbildning i kognitiv beteendeterapi med inriktning elitidrott 60 hp, kursen ges på kvartsfart och avslutas höstterminen 2013( åtta helårsstudenter).

11(63) Kostnad per prestation inom utbildning I enlighet med 3 kap 1 i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) ska utvecklingen av verksamhetens prestationer i volym och kostnader redovisas i resultatredovisningen. Prestation som utfaller av utbildningen kan definieras som något som lämnar högskolan i form av antal helårsstudenter samt antal helårsprestationer. Antal helårsstudenter och antal helårsprestationer uppdelat i program och fristående kurser visas i tabell 4. I tabell 5 visas utvecklingen av kostnad per prestation redovisat i helårsstudenter och helårsprestationer totalt för program och kurser. Helårsstudenter Helårsprestationer År 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Program 467 427 362 363 353 322 Fristående 188 218 39 142 111 24 kurser Totalt: 655 645 401 505 464 346 Tabell 4. Utveckling av prestationer inom utbildning redovisat i helårsstudenter och helårsprestationer uppdelat på program och fristående kurser Kostnad per helårsstudent Kostnad per helårsprestation År 2012 2011 2010 2012 2011 2010 150 132 163 194 183 189 Tabell 5. Utveckling av kostnad per prestation inom utbildning redovisat i tkr. Med kostnad avses kostnad enligt regleringsbrevet bilaga 39, vilket innebär att kostnader för uppdragsutbildning och beställd utbildning inte ingår. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer inkluderar inte heller uppdragsutbildning eller beställd utbildning. Den totala kostnaden har dividerats med antal helårsstudenter respektive helårsprestationer. Kostnaden för utbildning består av kostnad för personal, lokaler, övriga driftskostnader, finansiella kostnader och avskrivningar. I ovanstående beräkning ingår kostnad för GIH:s bibliotek. Biblioteket har ett vidare uppdrag än ett högskolebibliotek. Ett utvecklingsområde för beräkning av kostnad per helårsstudenter och helårsprestationer är att ta hänsyn till detta. Utvecklingen av kostnaden beräknat per helårsstudent eller per helårsprestation är ett grovt mått för att visa utvecklingen av kostnaden för utbildning.

12(63) Breddad rekrytering Högskolan ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan (HL 1 kap 5 ). Enligt statistik från Högskoleverket (tabell 6) har GIH under senare år ökat andelen nyantagna studenter med utländsk bakgrund och därmed närmat sig riksgenomsnittet. Bakom detta ligger medvetna rekryteringsinsatser och stöd. Som stöd till antagna studenter som saknar förkunskaper i skid- och skridskoåkning, vilket många i denna grupp gör, ges exempelvis en fristående kurs om 7,5 hp. Även kontinuerliga stödåtgärder i simning har implementerats. Läsår 2011/12 Läsår 2010/11 Läsår 2008/09 Läsår 2007/08 GIH 12 13 13 3 Samtliga lärosäten 17 17 18 17 Tabell 6. Andel nyantagna studenter med utländsk bakgrund i procent. Uppgift saknas för läsåret 2009/10. 1 Beträffande andelen nyantagna studenter med högskoleutbildade föräldrar ligger den för GIH:s vidkommande i paritet med riksgenomsnittet (tabell 7). Som ett led i att möta grupper av studenter från studieovana miljöer har GIH under hösten 2012 fortsatt med det introduktionsprogram för akademiska studier som infördes 2011. Utöver det har GIH en studie- och skrivverkstad Skriva, läsa och söka på akademisk nivå. Studenterna på samtliga program får korta föreläsningar i hur man skriver akademiskt och får stöd med egna arbetsuppgifter. Läsår 2011/12 Läsår 2010/11 Läsår 2008/09 Läsår 2007/08 GIH 32 36 22 24 Samtliga lärosäten 35 35 34 29 Tabell 7. Andel nyantagna studenter med högskoleutbildade föräldrar i procent. Uppgift saknas för läsåret 2009/10. 2 GIH använder sig alternativt urval på tränarprogrammet för att bredda rekryteringen. Totalt antogs tolv personer på tränarprogrammet 2012 genom alternativt urval. 1 Källa: Högskoleverkets årsrapport 2008, 2009, 2011 och 2012. 2 Källa: Högskoleverkets årsrapport 2008, 2009, 2011 och 2012.

13(63) Forskning och utbildning på forskarnivå GIH har, som enda fackhögskola i landet, idrott, fysisk aktivitet och hälsa som sitt forskningsområde. Forskningen liksom utbildningen är flervetenskaplig. GIH har en traditionellt stark humanbiologisk forskning med fokus på bland annat träningsoptimering, skadeprevention, barns och vuxnas fysiska aktivitet/inaktivitet och dess koppling till sjukdomar som fetma och diabetes samt effekter av fysisk aktivitet på äldres hälsa och välbefinnande. Annan framträdande forskning sker inom områdena pedagogik, psykologi och historia, med frågeställningar som till exempel rör ämnet idrott och hälsans roll i skolan, idrott som fritidskultur, ledarskap, mental träning och utbrändhet samt idrottskulturen i ett historiskt perspektiv. Forskningen vid GIH är framgångsrik, vilket bland annat illustreras av att GIH under 2010 erhöll forskarutbildningsrättigheter, att produktionstakten i vetenskapliga sammanhang fortsätter vara hög samt att GIH:s forskare har varit mycket framgångsrika när det gäller att erhålla externa forskningsmedel. Det senare kan exemplifieras genom att flera forskare erhållit externa anslag under året bland annat från FAS. Det statliga forskningsanslaget har finansierat forskningstid i tjänsten, utbildning på forskarnivå samt olika forskningsaktiviteter som internationalisering, vetenskaplig publicering, deltagande i seminarier och konferenser med mera. Under 2011 tillsatte GIH två tjänster som post-doc med avsikt att stärka befintliga forskningsmiljöer. Under 2012 har en speciell satsning på en sabbatsperiod gjorts. En forskare har vistats vid Brigham Young University och University of Utah i USA i syfte att bygga upp ett samarbete kring friluftsliv. GIH har ett utbrett forskningssamarbete med andra lärosäten, främst med Karolinska institutet, Stockholms universitet, Örebro universitet, Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska högskolan samt med ett antal internationella forskargrupper. Utbildning på forskarnivå Fokus under 2012 har legat på att fortsätta implementeringen av utbildning på forskarnivå i ämnet idrottsvetenskap. För att få igång den nya utbildning på forskarnivå beslutade högskolestyrelsen att göra en extra satsning på 4,5 miljoner kronor under en fyraårsperiod, varav 4 miljoner till doktorandtjänster och 0,5 miljoner på utveckling av kurser. Sammantaget satsade GIH cirka 3,9 miljoner kronor på stöd till forskarstuderande i form av anställning som doktorand under 2012. Under året har tolv nya forskarstuderande antagits till utbildning på forskarnivå i idrottsvetenskap. Av dessa har tre varit anställda vid GIH tidigare, men varit antagna vid annat lärosäte. En doktorand är externfinansierad av Folksam och en doktorand är delfinansierad av Centrum för Idrottsforskning. Fem licentiander har tagits in till Forskarskolan idrott och hälsas didaktik som startade i januari 2012. Antagning av forskarstuderande har skett i öppen konkurrens. Under 2012 var totalt 26 doktorander verksamma vid GIH och 21 av dessa finansierades helt eller delvis med medel från GIH:s forskningsbudget (inklusive FIHD). 16 av de 26 doktoranderna är antagna till utbildning på forskarnivå vid GIH. Övriga är/var antagna till utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet (5) och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet (3). Under året har en doktorand vid GIH avlagt sin doktorsexamen vid Stockholms universitet.

14(63) Doktorsexamen 2012 2011 2010 Totalt antal 1 4 1 doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina 0 0 0 Tabell 8. Antal examina på forskarnivå uppdelat på år. Forskarskolor GIH är med och driver två forskarskolor; Forskarskolan idrott och hälsas didaktik (FIHD) och Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap (NFI). Sommaren 2011 tilldelade Vetenskapsrådet GIH medel för Forskarskolan idrott och hälsas didaktik, FIHD, inom ramen för Lärarlyftet och regeringens satsning på att forskarutbilda verksamma lärare. GIH har huvudansvaret för forskarskolan i samverkan med Malmö högskola och Örebro universitet. I styrgruppen ingår tre representanter från GIH och koordinatorn är placerad vid GIH. GIH har även åtaganden gällande handledarskap (huvudhandledare och handledare) och ansvar för framtagande och genomförande av två obligatoriska kurser. Lediga studieplatser lystes ut under hösten 2011 och totalt är 15 stycken antagna till forskarskolan varav fem vid GIH. Forskarskolan startade i januari 2012. Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap, NFI, tilldelades medel av Vetenskapsrådet 2009. Göteborgs universitet har huvudansvar i samverkan med GIH, Malmö högskola, Karlstad universitet samt Linnéuniversitetet. I styrgruppen ingår GIH med två representanter. GIH är involverat med såväl doktorander som handledare i forskarskolans verksamhet. Av totalt 14 doktorander återfinns tre vid GIH, varav en är finansierad av Vetenskapsrådet och två av GIH:s forskningsbudget. GIH har särskilt ansvar för en av forskarskolans fyra inriktningar: skolämnet Idrott och hälsa samt delansvar för inriktningen Health & Fitness. Därtill har GIH ansvarat för den obligatoriska introduktionskursen i idrottsvetenskap samt ytterligare två forskarutbildningskurser inom forskarskolan.

15(63) Vetenskaplig publicering Under 2012 publicerade forskare vid GIH sammanlagt 39 vetenskapliga originalartiklar i internationellt erkända tidskrifter med referentgranskande system. Motsvarande siffra var 2011: 37 artiklar, 2010: 32 artiklar, 2009: 34 artiklar, 2008: 37 artiklar, 2007: 35 artiklar, 2006: 30 artiklar och 2005: 23 artiklar. Fördelning på vetenskapsområden var 2012 (inom parantes 2011, 2010 års siffror): medicin/teknik 27 (24, 26) och humaniora/samhällsvetenskap 12 (13, 6). Definition av vetenskapliga publikationer för redovisning i årsredovisning vid GIH har beslutats av rektor och delas in i följande kategorier: Kategori 1: Referentgranskade artiklar. Kategori 2: Övrigt vetenskapligt. Artiklar som riktar sig mot forskarsamhället i tidskrift som inte tillhör kategori 1, till exempel vetenskapliga artiklar i Läkartidningen, Svensk idrottsforskning, Svensk idrottsmedicin, årsboken Idrott, historia och samhälle samt på Idrottsforum.org et cetera. Kategori 3: Böcker. Böcker som riktar sig mot och används av forskarsamhället. Ej undervisnings-/populärvetenskaplig litteratur. Kategori 4: Kapitel i böcker. Kapitel i böcker enligt definition kategori 3. De kan både bestå av referentgranskade och redaktionellt granskade kapitel. Kategori 5: Recensioner. Alla recensioner i tidskrifter. Kategori 6: Konferensbidrag och rapporter. Kategori 7: Övriga publikationer. Populärvetenskapliga artiklar, debatt. Kategori 8: Doktorsavhandlingar. Arbetsinsats för de olika publikationerna varierar både inom och mellan de olika kategorierna. De olika kategorierna har därför poängsatts (1-4) utefter en schablon för att få en viss justering i relation till arbetsinsatsen. Vetenskapliga publikationer 2012 Kategori Antal publikationer Poäng per publikation Summa poäng Kategori 1, Referentgranskade artiklar 39 (37, 32) 2 78 (74, 64) Kategori 2, Övriga vetenskapliga artiklar 22 (17, 4) 1 22 (17, 4) Kategori 3, Böcker 4 (3, 3) 4 16 (12, 12) Kategori 4, Kapitel i böcker 10 (22, 2) 1 10 (22, 2) Kategori 5, Recensioner 2 (7, 3) 0,5 1 (3,5, 1,5) Kategori 6, Konferensbidrag 40 (14, 22) 0 - Kategori 6, Rapporter 6 (2, 4) 0 - Kategori 7, Övriga publikationer (popvet, debatt) 10 (14, 5) 0 - Kategori 8, Doktorsavhandlingar 1 (4, 0) 4 4 (16, 0) Summa 134 (120, 75) - 131 (144,5, 83,5) Tabell 9. Vetenskapliga publikationer 2012 (inom parantes 2011, 2010) i antal samt viktade baserat på arbetsinsats.

16(63) Kategori Antal publikationer per vetenskapsområde Med/tek antal publ Hum/sam antal publ Poäng per vetenskapsområde Med/teknik poäng Hum/sam poäng Kategori 1, Referentgranskade artiklar 27 (24, 26) 12 (13, 6) 54 (48, 52) 24 (26, 12) Kategori 2, Övriga vetenskapliga artiklar 11 (10, 2) 11 (7, 2) 11 (10,2) 11 (7, 2) Kategori 3, Böcker 0 (0, 0) 4 (3, 3) 0 (0, 0) 16 (12, 12) Kategori 4, Kapitel i böcker 1 (3, 1) 9 (19, 1) 1 (3, 1) 9 (19, 1) Kategori 5, Recensioner 0 (1, 0) 2 (6, 3) 0 (0,5, 0) 1 (3, 1,5) Kategori 6, Konferensbidrag. 22 (3, 11) 18 (11, 11) - - Kategori 6, Rapporter 0 (2, 2) 6 (0, 2) - - Kategori 7, Övriga publikationer (popvet, 3 (6, 3) 7 (8, 2) - - debatt) Kategori 8, Doktorsavhandlingar 0 (2, 0) 1 (2, 0) 0 (8, 0) 4 (8, 0) Summa 64 (51, 45) 70 (69, 30) 66 (69,5, 55) 65 (75, 28,5) Tabell 10. Vetenskapliga publikationer 2012 (inom parantes 2011, 2010) i antal samt viktade baserat på arbetsinsats uppdelat på vetenskapsområde. Kostnad per referentgranskad publikation Prestation som utfaller av forskning kan definieras som något som lämnar högskolan i form av antal vetenskapliga publikationer. Enligt regleringsbrevet ska antal referentgranskade artiklar samt dess kostnad specificeras. Detta återges i tabell 11 nedan. Vetenskapliga referentgranskade artiklar Kostnad per vetenskapligt referentgranskad artikel (tkr) 2012 2011 2010 2009 2008 39 37 32 34 37 808 703 750 625 507 Tabell 11. Kostnad per vetenskapligt referentgranskad publikation i tkr. Kostnaden inkluderar kostnad för forskning och forskarutbildning, inklusive uppdragsforskning och exklusive kostnad för CIF. I tidigare årsredovisningar har kostnaderna inkluderat CIF. Eftersom detta är en separat verksamhet från GIH, redovisas kostnaderna för forskning och forskarutbildning exklusive CIF. Justeringar har genomförts även för tidigare år.

17(63) Gemensamt för verksamhetsgrenarna Nya och ombyggda lokaler För att samla verksamheten och bättre anpassa lokalerna har GIH genomfört en om- och tillbyggnad med Akademiska hus som hyresvärd. Totalt har en tillbyggnad på 4 000 kvm gjorts. Inflyttning i de nya lokalerna skedde i augusti 2012. De nya lokalerna utgörs av bland annat laboratorier, bibliotek, föreläsningssalar, restaurang samt kontorslokaler. Under året har även en ytskiktsrenovering av korridorer, lärosalar och arbetsrum i idrottsbyggnaderna genomförts. Kvalitet i verksamheten Enligt högskolelagen (HL 1kap 4 ) skall verksamheten avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen samtidigt som de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenter. Kvalitetsarbetet vid GIH ska säkerställa att högskolan som helhet når målen som regleras i lag- och förordningstexter och regleringsbrev samt egen vision och egna mål. Revidering av övergripande system för kvalitetsarbete Inom GIH:s kvalitets- och utvecklingsråd har huvudmålet för 2012 inbegripit en revidering av det övergripande systemet för kvalitetsarbete, då giltigheten för detta löpte under år 2009-2012. Arbetet genomfördes i en nära samverkan med studentrepresentanter, rektor, förvaltning, grundutbildningsnämnd, forsknings- och forskarutbildningsnämnd, internationaliseringsgruppen samt institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. Utgångspunkterna för de omarbetningar som nu har genomförts utgjordes främst av anpassningar i förhållande till GIH:s nya organisation, Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014, examina på grundnivå och avancerad nivå samt de generella slutsatser som redovisades av HSV i samband med granskningen av kvalitetsarbetet vid landets övriga högskolor, samt de fördelar och nackdelar som hade uppdagats med befintligt system. Inom GIH:s kvalitets- och utvecklingsråd prioriterades även av förberedelser inför HSV:s /universitetskanslersämbetets kommande kvalitetsutvärdering av huvudområdet idrottsvetenskap 2013. Planeringen förankrades inom organisationen genom presentationer och diskussioner inom grundutbildnings- och forskningsnämnden (GRUF), grundutbildningsnämnden (GUN), förvaltningen samt högskolestyrelsen vid GIH. Kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå GIH har genomfört en nyorganisation vad gäller nämnder (HS 2010-12-08) och arbets-, besluts- och organisationsordning (dnr: 01-703/10). En gemensam nämnd grundutbildnings- och forskningsnämnden har som huvuduppgift att samordna utbildnings- och forskningsverksamheten. Grundutbildningsnämnden (GUN) har som huvuduppgift att kvalitetssäkra all utbildning på grund- och avancerad nivå. Till GUN finns en programkommitté (PK) knuten till

18(63) respektive utbildningsprogram vars uppgift är att vara beredande organ i frågor som handlar om kvalitetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Framtagning av ny utbildningsstrategi GUN:s uppdrag med att arbeta fram en ny utbildningsstrategi för perioden 2012-2015 (dnr 01-330/12) utgjorde under första halvan av 2012 det högst prioriterade arbetet. Utbildningsstrategin beslutades av högskolestyrelsen 2012-09-11 och utgör nu ett viktigt övergripande styrdokument för kvalitetsförbättringar inom GIH:s grundutbildning. Den nya utbildningsstrategin anger bland annat att: GIH:s utbildningsutbud ska domineras av programutbildningar och andelen fristående kurser ska omfatta cirka tio procent av det totala kursutbudet. Det ska finnas en tydlig koppling mellan den praktiska idrotten och de teoretiska studierna. Forskningen vid GIH ska ha genomslag i all utbildning oavsett nivå och det självständiga arbetet ska hålla hög kvalitet. Internationell kurslitteratur ska öka i samtliga kurser. Samarbeten med andra lärosäten nationellt och internationellt ska öka. Revidering av riktlinjer för kvalitetsarbete inom utbildning Under verksamhetsåret 2012 har följande dokument med riktlinjer för kvalitetsarbete inom utbildningen reviderats och beslutats inom GUN: 1. Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga examina, huvudområden och ämnen (dnr 40-384/12) 2. Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga utbildningsprogram (dnr 40-385/12) 3. Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga kurser (dnr 40-386/12) 4. Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområden och examina (dnr 40-387/12) 5. Riktlinjer för kvalitetssäkring av utbildningsprogram (dnr 40-388/12) 6. Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya kurser (dnr 40-389/12) Intern granskning av självständiga arbeten på grundläggande nivå Ett internt kvalitetsarbete som genomfördes i början av verksamhetsåret var speciellt inriktat mot en granskning av samtliga självständiga arbeten på grundnivå som hade framställts under 2011 (63 st). Granskningen resulterade i ett förslag om en översyn av tid i tjänst till examinatorer och handledare, eventuellt återinförande av fackhandledning, schemaläggning för PM-skrivande och uppsatshandledning, innehåll och progression i forskningsmetodikkurserna, revidering av studiehandledning Rånäsdokumentet, utarbeta en handledningsguide som stöd för nya handledare, samt att se över om förväntade studieresultat och betygskriterier överensstämmer för samtliga program. Resultat från Högskoleverkets granskning av fristående kurs Under 2012 utvärderades den fristående kursen Stockholm-OS 1912: tävlingarna - människorna - staden, 7,5hp inom ramen för Högskoleverkets granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen 2012 (Rapport 2012:28R). Kursen bedömdes uppfylla högskolelagens krav och godkändes i granskningen.

19(63) Kvalitetsarbete inom respektive utbildningsprogram Hälsopedagogprogrammet (180hp) En utvärdering av hälsopedagogprogrammet har genomförts på flera nivåer. Antagning och genomströmning har analyserats och självvärderingar för respektive kurs inom programmet har genomförts och resulterat i smärre kursplanerevideringar. Avgångsstudenterna har deltagit i en enkätintervju efter avslutade studier och en alumnundersökning genomfördes via enkät till de studenter som examinerades mellan åren 2007 till 2011. De förbättringsområden som framträder handlar om en känsla av otydlighet i hälsopedagogrollen, relativt låg studiebelastning samt delvis upplevd bristande kompetens vad gäller arbete på grupp- och organisationsnivå. De flesta kurser bedöms hålla en hög kvalitet, men några har för ojämn kvalitet. Generellt framkommer att arbetsbelastningen bör bli jämnare och att examinerade studenter anser att kraven bör höjas på utbildningen. Utbildningen ger goda och relevanta ämneskunskaper för det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet, i synnerhet för arbetet på individnivå. Tränarprogrammet (180hp) En utvärdering av tränarprogrammet har genomförts där avgångsstudenterna har besvarat en enkät efter avslutade studier beträffande innehåll och upplägg av undervisningen. Tillsammans med självvärderingar för respektive kurs inom programmet samt möten inom programkommitté har även antagning och genomströmning följts upp. Vidare har behovet av att utveckla professionskompetens och anställningsbarhet diskuterats kritiskt i samband med Nordiskt nätverk för idrottscoachning i Oslo (20-21/3), Stockholm (25-26/10) samt Umeå (15-16/11). Dessa frågor har även utvärderats i dialogträffar med representanter från specialidrottsförbunden en gång per termin. Lärarprogrammet (enligt 2001 års förordning) Vid GIH existerar en lärarutbildning enligt examensordningen från 2001. Studenterna har rekryterats i en så kallad öppen ingång och under utbildningens gång valt utgång mot verksamhet i grundskolans tidigare år eller grundskolans senare år och gymnasiet. Programmet har utvärderats i sin helhet med fokus på upplägg, antagning, genomströmning och självvärderingar av kursutbudet. Programmet är nu under avveckling och i december 2012 examinerades drygt 60 nya lärare. GIH övertog den 1/1 2011 lärarutbildningen för skolämnet idrott och hälsa från Stockholms universitet. De ingående kurserna för denna studentgrupp har under året inkluderats i det ordinarie kvalitetsarbetet med kursutvärdering och självvärdering vilket har resulterat i kursplanerevideringar för att förbättra sambandet mellan förväntade studieresultat, undervisningsformer och examination. Ämneslärarprogrammet (enligt 2011 års förordning) GIH utbildar lärare i idrott och hälsa för årskurs 7-9 samt för gymnasieskolan och har examensrätt i två ämnen: idrott och hälsa samt specialidrott. Inom programmet ligger också kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) avsedd för de som saknar lärarexamen men har ämnesstudier i idrott och hälsa eller specialidrott. Ämneslärarprogrammet leder till examen som ettämneslärare, tvåämneslärare eller

20(63) treämneslärare. Som andra ämne kan specialidrott läsas vid GIH medan övriga ämnen läses på annat lärosäte. Ämneslärarprogrammets samtliga kurser som omfattar 30hp har utvärderats under 2012 vilket har resulterat i kursplanerevideringar och en förändring av programmets upplägg under termin ett. Ett specifikt mål för lärarutbildningen vid GIH är att den ska vara excellent i ett nationellt perspektiv och även utgöra navet för kompetensutveckling för lärare i idrott och hälsa inom grund- och gymnasieskolan. Det senare målet har nåtts via de två lärarlyftskurser som genomförts och utvärderats under 2012. Magisterprogram i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottsmedicin I samarbete med Karolinska institutet (KI) har GIH startat ett magisterprogram för praktiserande sjukgymnaster där 30hp läses vid KI och 30hp vid GIH. Programmet ges på halvfart och inför ht2012 registrerades 28 studenter för metodkursen på GIH. Programmet har ännu inte utvärderats i sin helhet men hittills har majoriteten av studenterna uppvisat goda studieresultat och endast två studenter har hoppat av inför vt2013. Masterprogram i idrottsvetenskap När GIH inför ht2012 startade ett masterprogram i idrottsvetenskap (120hp) blev söktrycket oväntat högt med 109 sökande. Totalt antogs 34 studenter varav cirka tio med magisterexamen från GIH eller från annat lärosäte. Dessutom har sex studenter från Dalarnas högskola antagits inom ramen för senare antagning till program inför vt2013. Några studenter har valt att endast läsa ett år för en magisterexamen men dessa har även möjligheten att senare fortsätta sina studier för en masterexamen. I de utvärderingar som har gjorts efter de första genomförda kurserna har majoriteten av studenterna uppvisat goda studieresultat. Kvalitetsarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå Forskning För att främja forskningskvalitet och utveckla forskningsmiljöerna vid GIH arrangerade forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN) i samverkan med kvalitets- och utvecklingsrådet ett internt seminarium om forskningskvalitet 2012-04-03 med 28 deltagare. Åsa Kettis från SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor presenterade undersökningen Research Quality and the Role of the University Leadership och diskuterade med auditoriet om hur goda forskningsmiljöer och en hög kvalitet kan skapas inom GIH:s forskning. Christine Dartsch, föreståndare för Centrum för idrottsforskning, presenterade resultat från en aktuell utvärdering av idrottsforskningen i Norden Nordic Evaluation of Sport Science samt diskuterade därefter forskningskvalitet och optimala forskningsmiljöer med auditoriet. Utvecklandet av forskningsmiljöerna har vidare främjats genom riktade utlysningar av doktorandplatser och forskningsmedel. Inom GIH:s övergripande system för kvalitetsarbete 2013-2015 har kvalitetsarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå granskats och reviderats av FFN. Riktlinjer för val av hedersdoktorer har även tagits fram under 2012.

21(63) Kvalitetsarbetet inom forskningen har vidare bland annat inneburit att riktlinjerna för fördelningen av statsanslaget för forskning och forskarutbildning har vidareutvecklats mot att utgöra ett mer prestationsbaserat stöd. Vetenskaplig publicering har fått ett tydligare genomslag vid fördelningen av GIH:s interna forskningsmedel för att bättre harmoniera med hur det statliga anslaget fördelas. GIH:s interna forskningsmedel har som föregående år fördelats efter en bedömning med extern granskning. Beredningen av forskningsbudgeten genomfördes i enlighet med den fokusprioritering som stipulerades för 2012. Utbildning på forskarnivå Ett särskilt prioriterat arbete inom kvalitetsarbetet för utbildning på forskarnivå utgjordes av en översyn och revidering av innehållet i Regler och rutiner för utbildning på forskarnivå. Detta dokument har en viktig funktion för kvalitetssäkringen av utbildning på forskarnivå och beslutades inom FFN 2012-10-24. Här återfinns bland annat de övergripande målen för utbildning på forskarnivå, en allmän studieplan som beskriver utbildning på forskarnivå i ämnet idrottsvetenskap, antagningsordning, anvisningar för individuell studieplan, ansvars- och beslutsordning för utbildning i ämnet idrottsvetenskap vid GIH, regler och rutiner för anställning, handledning och examination i utbildningen på forskarnivå samt olika aspekter på jämställdhet och mångfald. En ny studierektor för utbildning på forskarnivå har utsetts av FFN och kombineras med uppdraget som forskningshandläggare. För att kvalitetssäkra handledningen inom utbildningen på forskarnivå har ett handledarkollegium inrättats. Ett första möte ägde rum under ht 2012 där alla handledare var inbjudna att diskutera problem och förutsättningar för handledning. Handledarkollegiet kommer att ha regelbundna möten minst en gång per år. Under 2012 har alla obligatoriska kurser för utbildning på forskarnivå genomförts. Kvalitetsarbete inom gemensamma funktioner Det övergripande kvalitetsmålet är att GIH ska ha en professionell förvaltning som ligger steget före och som ger nöjda avnämare. Kvalitetsarbetet under verksamhetsåret 2012 har bland annat innefattat: Införandet av diarie- och ärendehanteringssystemet W3D3 Utveckling av verksamhetsbaserad arkivredovisning och nya arkivrutiner Förändring och anpassning av ekonomi- och budgetsystem för att bättre verksamhetsanpassa strukturen Implementering av en portal för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) tillsammans med Stockholms universitet och de lärosäten i Stockholmområdet som bedriver lärarutbildning

22(63) Internationalisering Enligt högskolelagen ska högskolorna i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden (HL 1 kap 5 ). I GIH:s vision och mål 2012-2016 samt GIH:s forskningsstrategi 2012-2015 och utbildningsstrategi 2012-2015 framhålls vikten av internationalisering inom samtliga verksamhetsområden. Dokumenten beskriver även flera övergripande mål och delstrategier för att öka internationaliseringen. För att kunna nå ovanstående mål har det gjorts en översyn av internationaliseringsarbetet vid GIH under hösten 2012. Beslut har tagits om en ny struktur där ansvar för internationaliseringsarbetet läggs på den befintliga beslutsstrukturen inom högskolan. Antalet förfrågningar från utländska studenter om att studera vid GIH har ökat. Då endast enstaka kurser på GIH har engelska som undervisningsspråk är det svårt för utländska studenter att studera här. GIH tittar på lösningar där fler kurser kan ha engelska som undervisningsspråk. Intresset att sända studenter till GIH från de lärosäten som GIH har studentavtal med har varit större än tidigare år. Även intresset från utländska lärosäten att upprätta utbytesavtal och att förlänga avtal har ökat. Internationaliseringsansvarig besökte universitetet UNITEC i Nya Zeeland 2011 vilket har lett till ett ökat samarbete mellan lärosätena. Freemovers En student från Holland har kompletterat sin tränarutbildning med en svensk tränarexamen från GIH. I ett försök att locka fler utländska studenter har det under 2012 getts en fristående kurs i nordiskt friluftsliv (Nordic Outdoor Life, 15hp) på engelska. En kurs på masternivå i biomekanik och motorisk kontroll planeras att ges på engelska 2013. Det finns studenter från de nordiska länderna som genom den nordiska språkkonventionen haft behörighet i svenska, vilka påbörjat studier på GIH 2012. Studieavgifter för tredjelands studenter GIH har 2012 inte haft någon student utanför EU/EEA som varit skyldig att betala anmälningsavgift och/eller studieavgift. Dock har flera förfrågningar inkommit ifrån studenter utanför Europa men då vi inte har kunnat erbjuda kurser på engelska har studenterna avstått från att söka till GIH. Studentutbyten Under våren 2012 studerade fyra studenter vid GIH. Två inom Erasmus från Tyskland, och två inom ramarna för Nordplus. Under hösten läste tre studenter från Tyskland vid GIH inom Erasmus. För andra gången kom en student från UNITEC till GIH 2012. Tidigare har studenter från GIH studerat vid UNITEC och under 2013 kommer minst 2 studenter att åka dit. Två studenter från Montana State University har under 2011 varit på GIH och två GIH studenter har varit vid Montana State University 2012. Under 2012 har samarbetet med Latvian Academy of Sport Education ökat med uppdaterat avtal och flera besök vid respektive lärosäte.

23(63) Utbyte inom Erasmusprogrammet Inkommande studenter inom Erasmus har ökat från föregående år. Men tyvärr har inga studenter från GIH deltagit i Erasmus. Strukturen på GIH:s program håller på att ses över för att på så sätt bättre kunna möjliggöra för GIH:s studenter att åka på utbytestermin. Ytterligare ett problem är att terminstiderna på flera europeiska universitet inte stämmer överens med svenska terminstider. Utbyte inom Nordplusprogrammet Under 2012 studerade två studerande inom ramen för Nordplus på GIH; en från Högskolan i Bergen, Norge och en från Jyväskyläs universitet i Finland. Därtill besöktes GIH av två lärare från Högskolan i Bergen. Lärarutbyten En ökad aktivitet vad gäller lärarutbyte har kunnat noteras jämfört med tidigare år. Vid sju tillfällen har föreläsare från utländskt lärosäte varit på GIH och deltagit som gästföreläsare eller liknande. Lärare vid GIH har vid femton tillfällen deltagit i undervisning på utländskt lärosäte eller seminarium utomlands. Under 2012 har tre forskare befunnit sig vid GIH inom ramarna för Erasmus lärarmobilitet. Forskarutbyten En professor från School of Human Movement Studies vid University of Queensland, Australien vistades under 2011 vid GIH. Besöket resulterade i ett fördjupat forskningssamarbete och öppnade upp för diskussion om ett framtida utbildningssamarbete. Under 2012 besökte en lektor från GIH ovan nämnda universitet. Under året har en lektor vid GIH fått möjlighet till en samlad forskningsvistelse under fyra månader vid University of Utah/Brigham Young University, USA. Två av GIH:s doktorander har under en kortare period inhämtat metodkunskaper vid universitetet i Köpenhamn. En lektor och en doktorand har besökt University of Melbourne i forskningssammanhang. Vidare har en lektor vistats vid Stanford University, USA för att initiera gemensamma forskningsprojekt och en lektor vid Latvian Academy of Sport Education i Riga, Lettland. Två professorer från Storbritannien (University of Bedfordshire) har vistats vid GIH för undervisning och forskningsdiskussioner. Vidare har gästforskare dels från idrottshögskolan i Köln och dels från Stirling University, Skottland under kortare tid haft en forskningsvistelse vid GIH. Två utländska doktorander har under 2012 vistats vid GIH. Doktoranden från Spanien stannade tre månader på Åstrandlaboratoriet. Den andra doktoranden kommer från Research Center for Sport, Health and Human Development, University of Beira Interior (UBI/CIDESD), Covilhã, Portugal och har för avsikt att förlägga större delen av sin studietid vid GIH då en av handledarna är från GIH. En masterstudent från Krakow, Polen har totalt vistats på Åstrandlaboratoriet i fem månader. Övrig internationalisering Norden GIH deltar i ett gemensamt nordiskt projekt för utbyten mellan nordiska lärosäten inom Nordiskt friluftsliv. Delar av denna kurs har genomförts av GIH. Kursen ligger på kandidatnivå och har bedrivits i Danmark, på Island, i Norge och i Sverige. Fyra studenter från GIH deltar i projektet. Dessa fyra började hösten 2011 och avslutar under våren 2012.

24(63) Studentinflytande Enligt högskolelagen 1 kap 4a har studenterna rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna och högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Studenterna vid GIH har rätt att vara representerade i samtliga beslutande och beredande organ, programråd och kommittéer. Representanterna väljs av GIH:s studentkår. 2012 var det totalt 25 studentrepresentanter och dessa deltog i högskolestyrelsen, ledningsrådet, grundutbildningsnämnden, GRUF, programkommittéerna, beredningsgruppen för anställningsärenden, disciplinnämnden, arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén, IT-rådet, stipendienämnden, kvalitets- och utvecklingsrådet, biblioteksnämnden och internationaliseringsgruppen. Av dessa 25 studenter var 12 män och 13 kvinnor. För att stärka studentinflytandet har GIH under en rad av år avlönat en kårkanslist (studentombudsman), vars primära uppgift har varit att arbeta för ett ökat studentinflytande och jämställdhet bland studenterna på högskolan. GIH har fortsatt haft en mycket bra dialog med studentkåren, där studentkårens ordförande har varit mycket aktiv. Både studentkåren och ledningen anser att samarbetet mellan kåren och GIH har ytterligare stärkts under 2012, vilket till stor skett genom de lokaler som studentkåren fått tillgå med ett eget nytt kansli i och med ombyggnationen på GIH. ht 2012 vt 2012 ht 2011 vt 2011 ht 2010 vt 2010 ht 2009 Antal medlemmar 525 366 452 255 227 419 543 Tabell 12. Antal kårmedlemmar per termin. Kårobligatoriet avskaffades hösten 2010.

25(63) Samverkan och information om verksamheten Enligt högskolelagen 1 kap 2 ingår det i högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället och informera om verksamheten samt att verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Samverkan GIH:s avsikt att vara en tongivande aktör på idrottens område gör samverkan med det omgivande samhället till en strategisk del i verksamheten. Genom samverkan når GIH inte bara ut med information om verksamheten och forskningsresultat, utan den bidrar också till att GIH kan hålla hög kvalitet och aktualitet i forskning och utbildning. Samverkan är således inte bara en fråga om att sprida kunskap utåt utan den hjälper GIH att hålla sig informerad om utvecklingen i samhället. GIH har en lång tradition kring samverkan med det omgivande samhället bland annat genom praktiknära forskningsprojekt och genomförande av uppdragsutbildning för såväl idrottsrörelsen som skolan. Anställda vid GIH figurerar ofta i press och TV samt anlitas som experter i olika sammanhang och idrottsaktiva vänder sig ofta till forskare vid GIH. Samverkan sker med aktörer från privat, offentlig och ideell sektor. Därtill ger de öppna föreläsningarna allmänheten möjlighet att ta del av verksamheten. Vidare har studenterna möjligheter att utföra olika typer av arbeten i samverkan med arbetslivet och samtliga utbildningsprogram innehåller verksamhetsförlagd utbildning. Därmed kommer studenterna i kontakt med presumtiva arbetsgivare, vilket bidrar till GIH-studenternas höga anställningsbarhet. Via hemsidan www.gih.se ges information om utbildningar, om den forskning som bedrivs och information om utåtriktade arrangemang. Samverkan sker framförallt med: I. Idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet, Sport Campus Sweden, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenskt utvecklingscentrum för Handikappidrott, Olympic Performance Center, FIFA Medical Center of Excellence, Friluftsfrämjandet m.fl. Formen för samverkan är uppdragsutbildning, olika typer av studentarbeten, verksamhetsförlagd utbildning och forskning. II. Skolan. Formen för samverkan är riktade fortbildningsinsatser, uppdragsutbildningar, föreläsningar, verksamhetsförlagd utbildning och studentarbeten. Under 2012 har GIH på uppdrag av Skolverket genomfört ett samverkansprojekt kring bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa för åk 7-9. GIH har också slutit avtal med Skolverket om fortsatt samverkan kring bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa för gymnasiet och för åk 4-6. III. Allmänheten. Formen för samverkan är öppna föreläsningar, fri träning och rådgivning för äldre, och medverkan i media. IV. Hälsosektorn. GIH samverkar med en rad myndigheter och organisationer där ibland Karolinska sjukhuset, Karolinska institutet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, olika representanter för skolhälsovården, kommunal äldreomsorg och primärvård, men även privata företag. Formen för samverkan är verksamhetsförlag utbildning, studentarbeten och i stor utsträckning forskning. V. Privat sektor. GIH har under 2012 samarbetat med Sport Support Center i ett VINNOVA-projekt kallat Ungas innovationskraft. Projektet har vänt sig till

26(63) GIH-studenter där studenten fått utveckla och bearbeta idéer tillsammans med innovationsrådgivare, verksamhets- och affärsutvecklare med målet är att innovativa idéer ska bli verklighet och lanseras på marknaden. Under 2011 bildades forsknings- och utvecklingsenheten GIH Sport Innovation vid Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV). Enheten har som målsättning att verka för genomförandet av GIH:s samverkansuppdrag med andra högskolor och universitet samt med det omgivande samhället och näringslivet. GIH Sport Innovation avser även att utgöra ett stöd för studenter vid GIH som väljer att som en del i eller vid sidan av sin utbildning fokusera på sportinnovation. GIH initierade under 2011 ett samarbete med Örebro universitet och Malmö högskola i Forskarskolan idrott och hälsas didaktik som startade i januari 2012. 15 doktorander är antagna till forskarskolan, fem vid varje lärosäte. Forskarskolan finansieras av VR och doktoranderna genomför sin utbildning inom ramen för sin anställning som lärare i den kommunala skolan. Sedan tidigare samarbetar GIH med Göteborgs universitet, Malmö högskola, Karlstad universitet och Linnéuniversitetet i den Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap. Bibliotek Biblioteket vid GIH är ett nationellt centrum för litteratur inom idrott och hälsa och vänder sig till både studenter, forskare och allmänheten. Biblioteket utgör därmed en viktig del i samverkan med det omgivande samhället i enlighet med tredje uppgiften. En markant ökning av studenternas behov av informationstjänst och mediaresurser är tydlig, dels på grund av ökade krav på hög akademisk nivå i examensarbeten, dels beroende på en mer problembaserad inlärning som kräver att studenterna själva söker information för att lösa uppgifter. Biblioteket flyttade under sommaren in i nybyggda bibliotekslokaler i huvudbyggnadens entré. De nya lokalerna blev snabbt populära bland studenterna, vilket syns i besökssiffrorna som uppgått till drygt 300 besökare om dagen under höstterminen. I bibliotekslokalen finns en stor del av bokbeståndet lättillgängligt i öppna hyllor, medan äldre och mer sällan efterfrågat material förvaras i magasin i samma byggnad och hämtas vid förfrågan. I nybyggnaden finns även en ändamålsenlig datorsal med 30 arbetsplatser, som både används för undervisning och enskilt arbete. För studenter som skriver självständiga arbeten har bibliotekarieledd undervisning i informationssökning skett med 53 lektionstimmar under 2012. Bibliotekspersonalen har även deltagit i undervisning inom GIH:s forskarutbildning, inom kursen Idrottsvetenskap I 2012. Individuell handledning i informationssökning har erbjudits vid ämnesspecifika behov. Under höstterminen bistod biblioteket i att erbjuda skrivstöd för studenter inom uppsatskurser med hjälp av extern kompetens. Under hösten har samtliga böcker i bibliotekets öppna samling försetts med så kallade RFID-chip, för enklare utlåning samt stöldskydd. Under året växte bokbeståndet med 1 144 titlar (nästan dubbelt så många som 2011) till över 60 000 titlar. Antalet lokala lån var 21 992, en ökning med nästan 2500 lån. Antalet tidskriftstitlar var 4 917, de flesta i elektronisk form. Användningen av det elektroniska arkivet för GIH-publikationer DiVA ökade med 2 500 framtagna fulltextdokument (totalt 114 600) jämfört med 2011.

27(63) Samverkan och information om lärarutbildning Enligt regleringsbrev 2012 ska Universitet och högskolor som får utfärda förskolläraroch lärarexamen ska planera för dimensionering av olika inriktningar och ämneskombinationer. Dimensioneringen ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Vilka åtgärder och vilka överväganden som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas. Etableringen av GIH:s studenter på arbetsmarknaden är hög. Examen från GIH värderas högt av arbetsgivarna och ger goda chanser till etablering på arbetsmarknaden. I enlighet med Högskoleverkets rapport från 2009:28 R Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 2005/2006, hävdar sig GIH:s studenter bäst bland landets alla universitet och högskolor. För att dimensionera utbildningar och antalet platser på lärarutbildningen så bevakar GIH olika typer av tillgänglig statistik. Bland annat HSV:s rapport om Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. Ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/2014 Rapportnummer: 2012:22 R. För att dimensioneringen även ska motsvara studenternas efterfrågan genomför GIH regelbundet och löpande alumnuppföljningar via lärarutbildningskonventet LUK (2010 och 2011) och GIH:s egna (Gangnebien 2009). Ingen alumnundersökning har genomförts under 2012. GIH har under året deltagit i Samverkanskonferens (25/10 Södertörns högskola) mellan kommuner och lärosäten som bedriver lärarutbildning i Stockholms län. Där presenterades bland annat statistik och analyser från SKL beträffande dimensionering och framtida rekrytering inom länet samt arbetades med dessa frågor i workshops. GIH är sammankallande i ett nationellt nätverk bestående av de sju lärosäten som har examensrätt och utbildar lärare i idrott och hälsa. I detta nätverk behandlas dimensionerings- och rekryteringsfrågor. GIH samverkar med SU när det gäller grundlärarutbildningen där GIH ger kursen Idrott och hälsa för grundlärare 4-6, 30 hp. Val inför andra ämnet GIH har en skriven överenskommelse med Stockholms universitet (SU) då det gäller att läsa ämne 2 och 3 (lärarutbildning för grundskolans åk 7-9) och för ämne 2 (för gymnasielärarutbildningen). Fortlöpande intern information ges till studenter som går ämneslärarprogrammet åk 7-9 om möjliga ämneskombinationer vid Stockholms universitet. Möjligheterna för dessa studenter att läsa andra och tredje ämnet vid SU har visat sig vara mycket begränsade, speciellt inom matematik och naturvetenskapliga ämnen, varför vi har kontaktat såväl Uppsala universitet och Södertörns högskola för att möjliggöra ett större utbud av ämneskombinationer. Det har visat sig att utbildningen mot ämneslärare åk 7-9 är problematisk och att många studenter hoppar av utbildningen vid GIH. Detta verkar vara ett nationellt problem och flera lärosäten, bland annat Uppsala, Örebro och Linnéuniversitetet lägger ner detta program. En sådan diskussion förs även vid GIH. Vid GIH finns två varianter för lärarutbildning för gymnasieskolan (idrott och hälsa samt specialidrott). För studenterna som önskar läsa ett annat ämne inom ramen för ämneskombinationsmöjligheter finns detta inom avtal med SU. Fortlöpande information ges internt om möjligt annat ämne att läsa vid SU enligt överenskommelse.

28(63) När det gäller specialidrott som andra ämne samverkar GIH med Riksidrottsförbundet (RF) angående möjliga vägar till att utbilda lärare i specialidrott vid RIG och NIU där nu verksamma lärare inte har ämnes och/eller lärarutbildning. GIH, tillsammans med övriga lärosäten med examensrätt för gymnasiet i ämnet idrott och hälsa för också en diskussion med Skolverket och Högskoleverket angående Skolverkets klassificering av ämnet specialidrott. Kostnad per prestation inom samverkan I enlighet med 3 kap 1 i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) ska utvecklingen av verksamhetens prestationer i volym och kostnader redovisas i resultatredovisningen. Delar av samverkan är del som GIH har valt att redovisa mått på i årsredovisningen 2011. Prestation som utfaller av samverkan kan definieras som något som lämnar högskolan i form av antal personer som samverkan har skett med. Under 2011 redovisades två mätbara aktiviteter: Öppna föreläsningar och bilaga i Dagens Nyheter. För 2012 finns det dock ingen insamlad tillförlitlig statistik kring DN-bilagan. Öppna föreläsningar GIH genomförde under 2012 fyra öppna föreläsningar. Dessa föreläsningar är gratis och vänder sig till allmänheten. Total kostnad för öppna föreläsningar var 109 375 (103 150) kronor 2012 och totalt så var det cirka 800 (700) besökande till de öppna föreläsningarna. Detta innebär kostnad per nådd person som närvarade vid öppna föreläsningarna var cirka 137 kronor (147 kronor 2011). Hållbar utveckling Enligt högskolelagen 1 kap 5 skall Högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. GIH:s utbildningar innehåller kursmoment där hälsa och livsstil sätts i ett perspektiv av hållbar utveckling och god miljö. GIH strävar efter att påverka populationens hälsa och därmed vårdutnyttjandet för att i möjligaste mån tillförsäkra kommande generationers behov av social välfärd genom att i en lång rad verksamheter verka för en fysiskt aktiv livsstil. Bland dessa aktiviteter finns insatser för livsstilsförändring hos äldre och hos individer med mer pågående livsstilssjukdomar samt ett antal primärpreventiva insatser i befolkningen. Ytterligare exempel på forskning som främjar hållbar utveckling är projekt om fysisk aktivitet och arbetspendling. GIH:s miljöarbete har som målsättning att skapa atmosfär och miljö för personal och studenter att ta miljömedvetna beslut i högskolans arbete samt att GIH ska verka för att hållbar utveckling blir en del av allt arbete vid högskolan. Under 2012 har GIH haft fokus på den interna arbetsmiljön för studenter och personal i och med ombyggnad av lokalerna. I nybygget togs hänsyn till miljöaspekter, bland annat genom att säkerställa energieffektiva byggnader.

29(63) Jämställdhet Mål GIH:s mål är att ha en jämn könsfördelning inom samtliga personalgrupper, i nämnder och i beslutande organ. Jämställdhetsaspekten prövas noggrant vid varje nyrekrytering samt vid sammansättning av beslutande organ. Utannonserade tjänster har en inkluderande och välkomnande utformning och bedömningsgrunderna är könsneutrala. Vid GIH räknas en personalgrupp som jämställd om det råder en balans inom spannet 40-60 procent av vardera kön. År Kvinnor Män Total årsarbetskraft 2012 54 % 46 % 2011 53 % 47 % 2010 51 % 49 % Professorer 2012 2011 2010 27 % 23 % 6 % 73 % 77 % 94 % Lektorer och adjunkter 2012 52 % 48 % 2011 52 % 48 % 2010 48 % 52 % Administration 2012 74 % 26 % 2011 74 % 26 % 2010 73 % 27 % Tabell 12. Procentuell fördelning årsarbetskrafter kvinnor och män inom grupperna total årsarbetskraft, professorer, lektorer/adjunkter och administrativ personal 2010-2012. Obs ytterligare personalkategorier finns. Det råder en jämn könsfördelning inom den totala årsarbetskraften. Kvinnors andel har ökat något i andel bland professorerna då en kvinna blev befordrad 2011 och 2012 är det första hela året hon är anställd som professor. I gruppen lektorer och adjunkter råder en jämn könsfördelning och är densamma som förra året. Inom administrationen har det anställts fyra kvinnor och två män. Könsfördelningen har dock varit konstant då det också varit fler kvinnor som slutat sin anställning. Mål enligt regleringsbrevet Under 2012-2015 ska minst 43 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer År 2012 är 27 procent kvinnor av årsarbetskrafter för professor. Under 2011 blev en kvinna befordrad till professor. Under 2012 utlyste GIH två anställningar som professor. Till den ena utlysningen har det inkommit fem ansökningar varav en är från en kvinna. Till den andra har det inkommit sju ansökningar varav en är från en kvinna.

30(63) Rekryteringarna är pågående och inget anställningsbeslut har ännu fattats. Under 2012 har en ansökan om befordrad till professor inkommit. Det var från en manlig sökande. Könsfördelning vid rekrytering och befordran Kvinnliga lektorer har fått extra forskningstid för att kunna meritera sig vetenskapligt. GIH har sju docenter, varav fyra är kvinnor. Då docentkompetens är ett krav för att få bli huvudhandledare åt en doktorand, som i sin tur är ett krav för att bli befordrad till professor räknar GIH med att få en mer jämställd professorsgrupp på sikt. I GIH:s anställningsordning framgår tydligt vilka kriterier som gäller både vid rekrytering och vid befordran av lärare. Kriterierna är könsneutrala och på förhand fastställda. Sammansättningen av den grupp som bereder läraranställningar Beredningsrådet för anställningsärenden präglas också av jämställdhet. Av de ordinarie beslutande ledamöterna är två kvinnor och två män. Sammanlagt finns 15 befordrade lärare vid GIH varav sju är män och åtta är kvinnor. GIH har därmed en jämn könsfördelning inom gruppen befordrade lärare. Könsfördelning i nämnder och beslutande organ GIH:s ledning och chefskrets (innefattande rektor, prorektor, vice rektorer, ordföranden i forsknings- och forskarutbildningsnämnden, ordföranden i grundutbildningsnämnden, förvaltningschef, prefekt, enhetschefer och avdelningschefer) består av nio kvinnor och sju män. GIH har därmed en jämn könsfördelning i gruppen ledning och chefskrets. GIH har en prefekt och denna är kvinna. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden samt grundutbildningsnämnden består sammantaget av 6 kvinnor och 11 män. GIH har därmed en ojämn könsfördelning i nämnderna. Det har under senaste året skett en utjämning mellan antalet män och kvinnor som är disputerade, vilket är ett krav för att vara ledamot i en nämnd. Vid kommande förändringar i sammansättning av nämnderna kommer GIH värna om en jämnare könsfördelning. Genomförda aktiviteter avseende mångfald och jämställdhet Under 2012 har nya löneprinciper, inklusive en ny lönepolicy antagits. I lönepolicyn framgår att samma principer för alla ska gälla oavsett kön, ålder, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell läggning. Vart tredje år genomförs lönekartläggning och löneanalys med fokus på jämställda löner. I enlighet med GIH:s jämställdhets- och mångfaldsplan har under året en befattningsvärdering och lönekartläggning genomförts. I lönekartläggningen kunde man konstatera att GIH hade jämställda löner förutom inom professorsgruppen. Löneskillnaden där kan emellertid förklaras av att en professor nyligen blivit befordrad och enbart ingått i en lönerevision. Personalhandläggaren har under året deltagit i ett seminarium om diskrimineringslagen anordnat av Diskrimineringsombudsmannen. Tre adjunkter, varav två kvinnor och en man, genomgår för närvarande forskarutbildning inom ramen för sina adjunktsanställningar som en kompetenshöjande åtgärd för att öka andelen disputerade lärare. Under hösten 2011 fick anställda vid GIH besvara en arbetsmiljöenkät som bland annat handlade om jämställdhet och mångfald. Under 2012

31(63) upprättades handlingsplaner för såväl förvaltning som institution. Dessutom upprättades en övergripande handlingsplan för hela GIH. Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplanen Vid GIH görs årliga uppföljningar med cheferna hur de efterlever GIH:s jämställdhetsoch mångfaldsplan. Cheferna återrapporterar årligen vad som framkommit vid medarbetarsamtalen avseende jämställdhet och mångfald. Vid medarbetarsamtalen ska bland annat frågor ställas huruvida den anställde känner till jämställdhets- och mångfaldsplanen och huruvida det är känt hur man som anställd ska gå tillväga vid förekomst av diskriminering och trakasserier. Jämställdhet och forskning GIH har riktlinjer för fördelning av statsanslaget för forsknings- och utvecklingsarbete utifrån ett kvalitetsperspektiv. För att säkerställa att systemet inte får oavsiktliga konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv har GIH:s forskningshandläggare genomfört en analys av resurstilldelning av forskningsmedel med avseende på jämställdhetsperspektivet åren 2010-2012. I analysen framgår att den kvalitetsbaserade fördelningen av GIH:s projektmedel (se tabell 13) ger en ojämn fördelning av tilldelat medel/person samt ojämn framgångsfaktor mellan kvinnor och män. Männen tilldelas betydligt mer pengar 2012, både per person och totalt, än kvinnorna, medan kvinnorna har en högre framgångsfaktor. Det beror på att kvinnorna söker betydligt mindre belopp för sina forskningsprojekt än männen. Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Sökt medel (tkr) Tilldelat medel (tkr) 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2679 2890 1760 669 993 600 501 1189 791 149 438 265 2178 1701 969 520 555 335 Tilldelat medel/person (tkr) Framgångsfaktor 2012 2011 2010 2012 2011 2010 33,5 52 38 25 34 % 34 % 21,5 55 44 30 37 % 34 % 40 50 34 24 33 % 35 % Tabell 13. Sökt samt tilldelat medel fördelat på kön och framgångsfaktor. I analysen noterades redan 2011 att färre kvinnor än män söker rese- och internationaliseringsbidrag från GIH (ej redovisat i tabellen ovan). I syfte att stärka internationaliseringen inom forskningen vid GIH utlystes 2012 medel för sabbatsterminer för forskarna. Förhoppningarna var det skulle möjliggöra för och stimulera fler kvinnliga forskare att delta i ett internationellt forskningssammanhang. Stödet utlystes två gånger under året och söktes endast av en man i vardera ansökningsomgång. På grund av de uppkomna budgetproblemen avskaffades stödet för 2013.

32(63) Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Under året har en modell tagits fram för hur GIH ska arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Den återfinns inom ramen för GIH:s kvalitetsarbete och innebär att treåriga strategier ska tas fram för såväl institutionen som för förvaltningen. Dessutom ska årliga planer upprättas för att säkerställa att strategin genomförs. Ansvarig för framtagandet av kompetensförsörjningsstrategin för institutionen är prefekten och för förvaltningen ansvarar förvaltningschefen. Institutionens årliga plan ska utformas dels inom ramen för Beredningsrådet för anställningsärenden, dels i samarbete med enhetscheferna. När det gäller förvaltningens årliga plan involveras avdelningscheferna i arbetet. Personalavdelningen samordnar och stöttar med specialistkompetens. Ett mål för GIH:s kompetensförsörjning är att i första hand rekrytera disputerade lärare samt att höja den vetenskapliga kompetensnivån hos de lärare som inte är disputerade. Dessutom strävar GIH efter en totalbemanning vilket innebär att ett flertal tidsbegränsat anställda lärare ska ersättas av tillsvidareanställda lärare. Inom förvaltningen har det framkommit ett behov av att förstärka bemanningen inom kommunikation samt administration inför 200-årsjubileet. Vidare har behov framkommit av förstärkning inom ekonomifunktionen för att möjliggöra strategiskt arbete inom området. Resultat Som ett led i strategin att i första hand rekrytera disputerade tillsvidareanställda lärare, och därmed minska antalet tidsbegränsat anställda lärare, har två professurer och tre lektorat utlysts under året. Av lektoraten som utlysts har endast ett lektorat tillsatts. Vidare har under 2012 två lektorer tillträtt tillsvidareanställningar som var utlysta under 2011. Förvaltningen har under året tillförts ny kompetens genom att en ekonomiansvarig/ controller anställts. Vidare har en kommunikatör med fokus på 200-årsjubileet samt en assistent till 200-årsjubileet anställts. Totalt sett har under 2012 följande anställningar utlysts som ett led i att höja eller bibehålla kvaliteten vid GIH: lektor i idrott inriktning idrottspedagogik, lektor i idrott inriktning utbildningsvetenskap, två adjunkter i idrott inriktning idrottslära, chef för bibliotek och IT, ekonomiansvarig/controller, kommunikatör, doktorand i idrottsvetenskap med inriktning mot friluftsliv, doktorand i idrottsvetenskap med inriktning mot hälsopromotion, professor i idrott inriktning rörelselära, professor i idrott inriktning fysiologi, chef för utbildnings- och forskningsavdelningen, assistent till GIH:s 200-årsjubileum, adjunkt i idrott, inriktning specialidrott samt 3-4 adjunkter i idrott. Särskilda utbildningsinsatser Vid institutionen har liksom förra året satsningen fortsatt på att samtliga lektorer ska gå forskarhandledningsutbildning och ha högskolepedagogisk utbildning. Samtliga adjunkter har fått tid i tjänsten för att uppnå kandidat- och magisternivå. Tre adjunkter genomgår för närvarande forskarutbildning som en kompetenshöjande åtgärd inom ramen för sina adjunktsanställningar.

33(63) En ny allmän introduktionsdag för nyanställda har tagits fram och genomförts vid ett tillfälle. Syftet är att ge de nyanställda en övergripande bild av GIH och vad det innebär att vara anställd på lärosätet. Som ett led i att utveckla ledarskapet vid GIH har samtliga chefer erbjudits att delta vid utbildning i lönesamtal under två halvdagar. Kompetensförstärkning som skett utöver rekrytering Ytterligare kompetens har tillförts GIH genom att två konsulter hyrts in inom ekonomiområdet. Detta har bland annat skett som ett led i att kvalitetssäkra utvecklingen av den nya budgetmodellen. Kommande pensioneringar I december 2012 ligger elva personer av GIH:s tillsvidareanställda i åldersspannet 60 år och uppåt. Beredningsrådet för anställningsärenden arbetar kontinuerligt med att se över hur dessa anställningar ska återbesättas inom institutionen. För förvaltningens räkning ska dessa kommande vakanser beaktas vid upprättande av den årliga kompetensförsörjningsplanen. Befattning 2012 2011 2010 Professor* 4,4 3,4 3,0 Högskolelektor* 27,1 22,9 18,2 Högskoleadjunkt* 28,4 30,6 22,9 Timanställda lärare 1,3 2,0 3,4 Doktorand 16,2 11,7 10,5 Amanuens m fl 3,5 2,6 3,3 Forskarassistent 1,5 1 2,7 Teknisk personal 7,4 7,4 4,9 Administrativ personal 23,6 22,1 19,8 Bibliotekspersonal Gästforskare m fl 3,5 3,7 0,4 3,8 0,9 Totalt 116,9 107,8 93,7** Tabell 14. Årsarbetskrafter - GIH:s personal omräknad till heltid (personår) 2012, 2011, 2010 *I befattningsgruppen professorer, högskolelektorer och högskoleadjunkter ingår även gästlärare på högskolelektors- och högskoleadjunktsnivå. Vid framtagandet av årsarbetskrafter har avdrag gjorts för all kort- och långtidsfrånvaro med undantag från semester. Av tabellen ovan framgår att den totala årsarbetskraften har ökat till 116,9 årsarbetskrafter. Personalkategorin högskoleadjunkt har minskat i årsarbetskraft till förmån för ökad andel högskolelektorer. För övriga yrkeskategorier har årsarbetskraften ökat förutom bland bibliotekspersonal där det var en vakans under en period av rekrytering av ny chef.

34(63) Sjukfrånvaro Under 2012 var den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid 2,3 procent (jämfört med 2011 då den var 2,2 procent). De anställdas sjukfrånvaro har ökat marginellt de senaste åren. GIH har ett nära samarbete med företagshälsovården. Under året har både förebyggande och rehabiliterande insatser gjorts på individnivå. En detaljerad redovisning av sjukfrånvaron för år 2012 med jämförelsematerial från år 2011 och 2010 återfinns i nedanstående tabell. 2012 2011 2010 Nyckeltal 1: Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 2,3 % 2,2 % 1,6 % Antal årsarbetare 116,9 st 107,8 st 93,9 st Nyckeltal 2: Långstidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 61,5 % 75,3 % 56,9 % Nyckeltal 3: Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 2,1 % 2,2 % 2,7 % Antal kvinnliga årsarbetare 62,8 st 56,7 st 47,9 st Nyckeltal 4: Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 2,4 % 2,6 % 1,6 % Antal manliga årsarbetare 52,9 st 50,3 st 43,7 st Nyckeltal 5: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i % av tillgänglig arbetstid för den åldersgruppen 0,7 % 2,5 % 0 % Nyckeltal 6: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i % av tillgänglig arbetstid för den åldersgruppen 1,1 % 0,9 % 3,1 % Nyckeltal 7: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid för den åldersgruppen 3,8 % 4,0 % 2,2 %

35(63) Centrum för idrottsforskning Centrum för idrottsforskning (CIF) har som uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område samt att ansvara för uppföljning av statens stöd till idrotten. CIF ska också skapa förutsättningar för samarbete mellan forskare vid universitet och högskolor samt andra engagerade inom området. Resultatredovisningen ska spegla hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. CIF har valt att redovisa antal beviljade tjänster (tabell 16) och forskningsanslag (figur 1 och 2) som ett mått på uppgiften att ge stöd och initiera idrottsforskning samt antalet prenumeranter på tidningen Svensk Idrottsforskning (tabell 19) som volymmått på uppgiften att informera om forskningen. Redovisningen av verksamhetens prestationer kommer fortsatt att utvecklas. Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inte annat anges. Stödja och initiera forskning Kulturdepartementet via Riksidrottsförbundet (RF) och utbildningsdepartementet finansierar CIF:s verksamhet (tabell 15). Dessutom tillkommer intäkter från bland annat prenumerationsavgifter för tidningen Svensk Idrottsforskning. Intäkterna från utbildningsdepartementet räknas årligen upp med index, men detta sker inte med de intäkter som kommer via RF. 2008 2009 2010 2011 2012 Utbildningsdepartementet 6 386 6 504 6 721 6 737 6 798 Kulturdepartementet via 13 000 13 000 16 000 16 000 16 000 Riksidrottsförbundet Övriga intäkter 345 295 343 234 201 (prenumerationer, böcker) Summa 19 731 19 799 23 064 22 971 22 999 Tabell 15. Intäkter till CIF 2008 2012 Att fördela forskningsmedel är en central del av CIF:s verksamhet. I tabell 16-18 och figur 1 3 redovisas hur medel fördelats under åren 2008 2012. Notera att utbetalningen av bidragsmedel för en tjänst eller ett projektbidrag som beviljats stöd ett givet år påbörjas först påföljande år. Vid beviljandet av medel inför år 2013 valde CIF:s styrelse att, utöver stöd till idrottsforskning (brett definierad), även öronmärka medel till forskning med hög kvalitet inom de övergripande forskningsområdena: elitidrott, barn- och ungdomsidrott samt idrott och hbt (homo-, bisexuella och transpersoner).

36(63) År Forskarstuderan de, antal (kvinnor/män) Nydisputerade, antal (kvinnor/män) Heltidstjänst elitsatsning (kvinnor/män) Totala beräknade kostnaden 2008 12 (7/5) 13.5 (4/10) - 7 500 tkr 2009 10.5 (4/7) 12 (4/8) - 6 800 tkr 2010 15 (7/8) 11 (5/6) 1 (0/1) 1 9 185 tkr 2011 15 (7/8) 12.5 (5/8) 1 (0/1) 1 9 182 tkr 2012 14 (6/8) 11 (7/4) 1 (0/1) 1 9 240 tkr 1 beviljad våren 2011 Tabell 16. Antal beviljade tjänster, fördelning mellan män och kvinnor och beräknad kostnad för tjänster för CIF under åren 2008 2012. Inför årets fördelning av bidrag till nya tjänster kom det in totalt 63 ansökningar och sex nya tjänster (tre forskarstuderande och tre nydisputerade) kunde beviljas, vilka finansieras under en fyraårsperiod. Detta ger en beviljningsgrad på 9,5 procent. CIF har de senaste fem åren gett medel till i snitt totalt 26 tjänster per år. Tabell 16 visar att CIF även under år 2013 beräknar att stödja totalt 26 tjänster, varav 50 procent innehas av kvinnor. Ansökan till tjänsterna som forskarstuderande görs av handledarna. Sex av de handledare som fått sin ansökan beviljad för år 2013 är kvinnor, en siffra som inte redovisas i tabellen. Av de 14 beviljade tjänsterna för forskarstuderande är sex tilldelade kvinnor. De nydisputerade kvinnorna innehar sju av de elva tjänster som beviljats. Den heltidstjänst inom fysiologi, med inriktning elitidrott och med fokus på prestationsutveckling, som CIF finansierar kommer under våren 2013 att evalueras inför en eventuell fortsättning inför år tre. Tjänsten finns på Mittuniversitetet och Vintersportcentrum i Östersund. CIF fördelar forskningsbidrag inom tre ämnesområden samt bidrag till ideella nationella föreningar/organisationer som bedriver verksamhet som är värdefull för svensk idrottsforskning (tabell 17). 2008 2009 2010 2011 2012 Humaniora och samhällsvetenskap inkl 3 420 3 300 3 348 3 645 3 121 hbt satsning Fysiologi, medicin och biomekanik 3 285 3 000 4 729 3 310 3 230 Traumatologi, ortopedi och 2 605 2 695 2 337 1 881 2 295 rehabilitering Organisationsstöd 260 260 300 290 320 Summa 9 570 9 255 10 714 9 126 8 966 Tabell 17. Projektbidrag beviljat per år, fördelat på ämnesområden. Fördelningen av bidrag mellan ämnesområden är bland annat baserad på söktrycket inom respektive område. En liten minskning i söktrycket har skett sedan år 2011 inom Humaniora och samhällsvetenskap i förhållande till övriga ämnesområden, men antalet ansökningar ligger på samma nivå som 2011. Traumatologi, ortopedi och rehabilitering uppvisar en liten uppgång i både söktryck och antal ansökningar sedan 2011 vilket har resulterat i en ökning i tilldelade medel.

37(63) 2008 2009 2010 2011 2012 Humaniora och samhällsvetenskap 80 132 146 166 154 Fysiologi, medicin och biomekanik 117 111 135 150 142 Traumatologi, ortopedi och rehabilitering 100 100 97 65 72 Organisationsstöd 43 52 50 58 46 Tabell 18. Genomsnittlig bidragsstorlek beviljat per år (medelvärde). Tabell 18 visar den genomsnittliga bidragsstorleken inom respektive område. Sedan tre år tillbaka har CIF:s styrelse som ambition att ge högre bidragssummor till färre projekt. Inom Fysiologi, medicin och biomekanik och Humaniora och samhällsvetenskap beviljades en något lägre genomsnittlig tilldelning år 2012 jämfört med 2011, men från åren 2008 2009 har det skett en kraftig ökning av bidragsstorleken. Traumatologi, ortopedi och rehabilitering visar på en liten ökning under år 2012 efter att ha visat en minskning under 2010 2011. 180 160 140 120 100 80 60 40 Inskickade projektansökningar Beviljade projekt Inskickade ansökningar till tjänster Beviljade nya tjänster 20 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 1. Totalt antal nya inskickade och beviljade ansökningar för projekt respektive tjänster under åren 2008 2012. I figur 1 kan man se att det totala antalet inskickade ansökningar (projekt plus tjänster) ökade under 2012 jämfört med föregående år. Det totala antalet beviljade projektansökningar var 75 stycken under 2012 vilket ger en beviljningsgrad på 46 procent. Det kan jämföras med 2011 då beviljningsgraden var 54 procent. Antalet nyinkomna ansökningar till tjänster ökade markant under 2012 till 63 stycken, jämfört med tidigare år då de legat på 40 50 ansökningar. Beviljningsgraden för tjänster låg under åren 2008 2010 på runt 20 procent, men under 2011 2012 har den sjunkit drastiskt till mellan fyra och tio procent. De lägre beviljningsgraderna för både projekt och tjänster beror på det ökade söktrycket och på den oförändrade tilldelningen av statliga medel till idrottsforskningen. Kostnaderna för forskningen har ökat bland annat på grund av ökade overhead-kostnader till universitet och högskolor. CIF:s styrelse har under de senaste tre åren försökt att kompensera detta med en högre genomsnittstilldelning (tabell 18). Även

38(63) kostnader för löner ökar och 2010 beslutade CIF:s styrelse om en ökning i tilldelning av lönemedel till tjänster (tabell 16), vilket bidragit till ökade kostnader för tjänster de senaste tre åren. 80 70 60 50 40 30 20 10 Inskickade projektansökningar, kvinnor Beviljade projekt, kvinnor Inskickade projektansökningar,m än Beviljade projekt, män 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 2. Andel, angett i procent, inskickade och beviljade ansökningar till projekt uppdelat på kvinnor respektive män under åren 2008 2012. Figur 2 visar att för kvinnor var andelen beviljade ansökningar 29 procent och för män 71 procent under 2012. Det kan jämföras med antal inskickade ansökningar där kvinnor utgör 35 procent av de sökande och männen 65 procent. 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor Män Figur 3. Beviljade forskningsbidrag till projekt, fördelat mellan kvinnor och män under åren 2008 2012, i kronor.

39(63) I figur 3 kan man utläsa att den totala summan beviljade forskningsbidrag år 2012 ligger på samma nivå som den gjorde 2011. Däremot har den del som tilldelats kvinnliga forskare ökat något sedan föregående år. CIF:s styrelse vill främja jämställdheten inom idrottsforskningens område, bland annat genom att sträva efter samma beviljningsgrad mellan män och kvinnor som söker projektbidrag och lönemedel. Styrelsen har diskuterat varför kvinnor har en lägre beviljningsgrad för projekt och får en totalt sett mindre andel av forskningsbidragen än vad som står i proportion till antalet sökande. En förklaring kan vara att fler män än kvinnor är seniora forskare (till exempel professorer) och därmed får högre kompetenspoäng vid bedömningen. En positiv trend kunde skönjas under 2012 vad gäller seniora tjänster och därmed tilldelning av lönemedel. För första gången på fem år tilldelades fler kvinnor än män en tjänst som nydisputerad (tabell 16). Uppföljning av statens stöd till idrotten CIF har under året arbetat med uppdraget att följa upp statens stöd till idrotten. En rapport från 2011 års uppföljning lämnades in till regeringskansliet i maj 2012. I rapporten redovisar CIF en uppföljning av indikatorer inom fem olika målområden och en fördjupad analys av elitstödets utformning och verkan samt övrig verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Rapporten innehåller också en analys av i vilken omfattning idrottens organisation och verksamhet på alla nivåer medverkar till att uppfylla syftet med statsbidraget att människor med annan kulturell och etnisk bakgrund ska bli mer delaktiga i idrotten. Resultaten från rapporten har presenterats i olika sammanhang under året. Under 2012 har CIF påbörjat en analys av vad som kännetecknar en bra föreningsdriven idrottsverksamhet som får barn och ungdomar att vilja fortsätta idrotta, samt en ny uppföljning av indikatorerna. Rapporten kommer att lämnas in till regeringskansliet i maj 2013. Effektivitet och samordning CIF har gjort flera åtgärder med syfte att ytterligare effektivisera verksamheten. CIF har bland annat förbättrat det digitala ansökningssystemet genom att göra det möjligt för forskare att slutrapportera projekt i systemet. Åtgärden har gjorts för att ytterligare effektivisera handläggningen av forskningsansökningar. Det digitala ansökningssystemet infördes år 2010. CIF har, i ett samarbete med de nordiska forskningsråden, avslutat Nordic Evaluation of Sport Sciences som initierades av Finlands Akademi och som finansierats av Nordforsk. Projektet har haft för avsikt att utvärdera idrottsforskning i Norden inom flertalet discipliner, bland annat med avseende på kvalitet och förutsättningar för att bedriva forskning. En rapport presenterades för representanter för idrotten och forskningen i början av 2012. Samverkan och dialog har även skett med andra organisationer och myndigheter såsom Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté, Sveriges Kommuner och Landsting och Ungdomsstyrelsen.

40(63) Informationsverksamhet I ett led att förbättra information och tillgänglighet av forskningsresultat från svensk idrottsforskning har ett nyhetsbrev implementerats under våren 2012. Totalt skickades sju stycken brev ut. CIF har även bedrivit ett mer fokuserat arbete för att nå ut till allmänheten, bland annat genom att implementera det webbaserade verktyget Mynewsdesk. Dessa två förbättringsåtgärder är starkt bidragande till att antalet unika besökare på CIF:s webbplats har ökat markant under året (hela 266 procent). CIF har under året publicerat fyra nummer av tidningen Svensk Idrottsforskning (SVIF). Antalet betalande prenumeranter under åren 2008 2012 redovisas i tabell 19. Antal betalande prenumeranter av SVIF År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 1 232 874 782 712 873 Tabell 19 visar att antalet prenumeranter har minskat sedan 2008 fram till 2011 men att trenden har vänt under 2012. Flera marknadsföringsinsatser har genomförts under 2012 för att öka antalet prenumeranter och sedan 2010 har ett långsiktigt förbättringsarbete bedrivits för att utveckla tidningen med målet att nå en bredare läsarkrets. Utöver ovan nämnda arbete inom informationsområdet har CIF arrangerat ett flertal konferenser och seminarier under året. I maj genomfördes konferensen Idrott och samhällsnytta i Göteborg i samarbete med Riksidrottsförbundet. I samarbete med flera andra aktörer genomförde CIF konferensen Träffpunkt Idrottsmiljö i Göteborg i november, där bland annat 2011 års uppdrag om elitstödets utformning och verkan diskuterades. Ett fokuserat arbete har även genomförts för att synliggöra och tillgängliggöra resultat från idrottsforskningen. Bland annat deltog CIF aktivt i ett seminarium om hälsorisker inom barn- och ungdomsidrott som idrottsministern anordnade i oktober. I framtiden avser CIF att utveckla årsredovisningen inom informationsområdet genom att följa antalet mottagare av den information som CIF tillhandahåller.

41(63) EKONOMI 2012 Intäkter Intäkter av anslag Grundutbildningsanslag 16 2:39 ap 1 Som nämnts i tidigare avsnitt har GIH under året haft 655 (645) helårsstudenter. GIH hade dessutom uppdragsutbildning med totalt 22 helårstudenter. I nedanstående uppställning redovisas intäkterna från grundutbildningsanslaget fördelat per utbildningsområde. Antal Intäkt från grundutbildningsanslaget (tkr) Årets takbelopp 87 623 Idrott (helårsstudent) 543 56 136 Idrott (helårsprestation) 433 20 747 Undervisning (helårstudent) 112 3 894 Undervisning (helårsprestation) 72 2 966 Summa (tkr) - 83 743 Utfall mot takbeloppet (tkr) - -3 880 Utnyttjade sparade prestationer i idrott (tkr) - 275 Decemberprestationer f.r föreg. år (tkr) - 454 Utfall mot takbeloppet - -3 151 Tabell 21. Intäkt per utbildningsområde 2012 Förutom anslaget för grundutbildning har GIH erhållit medel från anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 16 2:40 ap 1 på 25 180 (24 179) tkr. I anslaget ingår även medel för Centrum för idrottsforskning (CIF). CIF:s andel av anslaget uppgår till 6 798 (6 737) tkr, vilket i sin helhet använts till projektbidrag för idrottsforskning. GIH:s del av anslaget uppgår till 18 382 (17 442) tkr. Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter från andra universitet och högskolor (beställd utbildning) Från och med år 2011 har genom ett avtal mellan Stockholms universitet och GIH, 276 helårsstudenter i idrott överförts till GIH. Dessa ingår numera i takbeloppet. Detta innebär att GIH från och med 2011 inte har några intäkter från beställd utbildning. Intäkter uppdragsutbildning Under året har GIH genomfört viss uppdragsutbildning. Denna har givit intäkter på 957 (1 251) tkr. Främst märks det så kallade Lärarlyftet där GIH genomför vidareutbildning av idrottslärare. Utbildningen har i enlighet med avtal med Skolverket

42(63) under 2012 givit intäkter på 485 (783) tkr. Utöver dessa kurser har GIH genomfört uppdragsutbildning bland annat för Friluftsfrämjandet och Försvarsmakten. Avgiftsbelagd verksamhet Nedan särredovisas den avgiftsbelagda verksamheten. Resultatområde Överskott/ Överskott/ Intäkter Kostnader Ack. över-/ underskott underskott 2012 2012 underskott t.o.m 2010 2011 utg 2012 Uppdragsverksamhet Uppdragsutbildning 265 51 848-806 358 Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram 0-26 56-66 -36 Summa 265 25 904-872 322 Tabell 22. Avgiftsbelagd verksamhet (tkr) Hyresintäkter Efterfrågan på att hyra GIH:s lokaler har varit fortsatt god även under 2012. På grund av det större utbildningsuppdraget och den pågående ny- och ombyggnaden av GIH:s lokaler har det inte varit möjligt att motsvara efterfrågan av gymnastiksalar och idrottshallar. Intäkterna har minskat jämfört med föregående år och uppgår till 1 998 (2 307) tkr. GIH ser även fortsättningsvis denna verksamhet som ett utbyte med det omgivande samhället där forskning och idéer kring idrott och folkhälsa sprids. GIH hyr studentlägenheter från Stiftelsen Stockholms studentbostäder för andrahandsuthyrning till studenter inom utbytesprogram. Underskott uppstår för att lägenheterna under vissa perioder står tomma. Detta täcks av anslagsmedel då uthyrning av studentbostäder inte omfattas av kravet på full kostnadstäckning. Kostnaderna uppgick till 66 tkr. Intäkterna för 2012 uppgick till 56 tkr vilket ger ett underskott för 2012 på 10 tkr. Bidrag Under denna rubrik återfinns bidrag motsvarande nedlagda kostnader inom olika projekt på 19 202 (14 032) tkr som GIH har genomfört under året. Ej förbrukade bidrag finns redovisade i balansräkningen, dessa uppgick till 10 527 (10 078) tkr. Bland intäkterna för bidrag till olika projekt märks främst medel från Sveriges Riksidrottsförbund (RF), Centrum för idrottsforskning (CIF), Vetenskapsrådet, Trafikverket, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Sveriges Olympiska Kommitté, Statens skolverk, Svenska fotbollsförbundet, Föreningen Svensk Elitfotboll. Nationella forskarskolan i idrottsvetenskap, Landstinget i Stockholms län och Försvarsmakten.

43(63) Finansiella intäkter Ett något lägre saldo på räntekontot tillsammans med lägre räntesatser jämfört med föregående år har fört med sig minskade ränteintäkter. Ränteintäkterna, främst från räntekontot i Riksgälden, uppgick till 626 (832) tkr. Kostnader Kostnader för personal Personalkostnaderna för året uppgår till 84 270 (71 039) tkr. Personalkostnadsökningen på 13,2 mkr fördelas ungefär lika mellan grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning. I ökningen ingår bokförda upplupna övertidskostnader för lärare med 3,1 mkr och en ökad semesterlöneskuld med 645 tkr. Kostnader för lokaler Lokalkostnaderna, bland annat bestående av hyror och kostnader för städning uppgick under året till 21 412 (20 154) tkr. Efter inflyttningen i nya lokaler kommer lokalkostnaderna inklusive hyror att öka stegvis till år 2016. Årets ökning på 1 257 tkr avser främst högre kostnader för städning samt hyreskostnader för externa föreläsningssalar i samband med om- och nybyggnationen. Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader uppgår till 25 413 (24 628) tkr. I posten ingår bland annat ITkostnader, diverse konsulttjänster samt kostnader för VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Finansiella kostnader Räntekostnaderna uppgick till 87 (84) tkr. Räntekostnaderna avser främst räntor på GIH:s lån i Riksgälden. Lånen avser finansiering av investeringar i anläggningstillgångar framför allt i datorer, forskningsutrustning, gymnastikutrustning samt olika typer inredningsinventarier. Avskrivningar GIH:s anläggningstillgångar skrevs under året av med 3 730 (1 963) tkr. De ökade avskrivningarna är hänförbara till investeringar i anläggningstillgångar kopplade till nybyggnationen.

44(63) Övrigt Fullkostnadstäckning och samfinansiering Vid GIH tillämpas Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) modell för full kostnadstäckning. Denna innebär en tydligare fördelning av indirekta kostnader. Under 2010 beslutade GIH:s styrelse att införa en ny organisation under 2011. Syftet var bland annat att åstadkomma en effektivare och mer beställarorienterad organisation. Delbeslut fattades under december 2010. Förändringsarbetet fortskred under 2011 och den 1 september 2011 infördes den nya organisationen. Som en följd av organisationsförändringen genomfördes ett arbete under hösten 2011 med att anpassa ekonomimodellen till den nya organisationen. Ekonomimodellen skall också vara anpassad till att motsvara kraven i Sveriges universitets- och högskoleförbunds modell för full kostnadstäckning. Modellen ger en ökad transparens i redovisningen och ger en mer rättvisande bild av högskolans olika verksamhetsområden. Budget för 2012 har gjorts i den nya ekonomimodellen. Påläggssatser för indirekta kostnader för GIH för grundutbildning debiteras 53 procent på direkta löner och konsultkostnader. Motsvarande pålägg för forskning och externfinansierade projekt är 50 procent. Externfinansierade projekt budgeteras med ovanstående pålägg för indirekta kostnader. För nya ansökningar har GIH tagit fram en rutin som innebär att beslut om eventuell medfinansiering skall tas redan vid ansökningstillfället. Under 2012 fattades beslut om samfinansiering i ett forskningsprojekt på sammanlagt 390 tkr. Samfinansieringen avser projektet Elitträning och gymnasiestudier modeller för idrottslig framgång. Finansiär är Svenska institutet. Samfinansieringen avser forskningstid i tjänsten. GIH har ingen samfinansierad utbildning.

0-2 467 0-742 0 0-12 520 9 228-12 800 9 228 3 292-742 3 572-2 467-102 902-29 271-1 725-280 280-1 725 0-73 631-1 519 7 704 349-14 878 0 13 205 0 0-15 174 349 1 673 13 205 1 969 7 704 7 355-296 296 7 355 0 0-86 254-1 649-3 677 0 Å S -4 565 0 Ö L 888 0 M V T -4 565 S F A -98 871-3 083-72 f -14 2820 7 484 0-14 282 7 484 6 798 888 6 798-3 677-36 041-647 -15-134 912-3 730-87 K Ö -69-20 173-17 139-15 -314-117 868-31 614-1 963-1 239-8 274-84 -21 412-25 413-19 -16 890-15 380-506 -3 264-9 248-6 -20 154-24 628 I I G V I 1 768 87 623 4 398 F S V K -14 242-58 404-12 575-25 866-3 561-84 270-7 263-52 266-17 803-71 039-18 773-45 276-17 935-63 211 17 434 1 004 18 382 517 94 306 5 402 106 005 109 36 929 626 131 235 86 544 6 399 666 93 609 323 14 032 0 166 125 572 31 963 159 6 722 103 986 17 442 19 202 71 906 53 14 987 5 757 14 032 100 435 28 529 832-19 838-2 025-25 212 11 178 51 003 regl. brev och forskar- bildning enl utbildning regl. brev och forskar- bildning enl Summa utbildning regl. brev Grundut- 2012 Forskning utbildning Grundut2011 Forskning och forskar- bildning enlsumma 16 956 15 329 342 16 935 67 959 Summa Grundut2010 2013-02-20 08.10 Untitled-3 1 Forskning Tabell 23.23. Redovisning avav kostnader och intäkter per verksamhet Tabell Redovisning kostnader och intäkter per verksamhet 45(63) 47(66) Verksamhetsutfall Verksamhetsutfall GIH:s kostnader fördelade på verksamheter framgår i nedanstående uppställning (tkr). I GIH:s fördelade på verksamheter uppställning (tkr). I tabellenkostnader har kostnader och intäkter fördelats framgår på GIH:si nedanstående verksamhetsgrenar grundutbildning tabellen har kostnader och intäkter fördelats på GIH:s verksamhetsgrenar grundutbildning samt forskning och forskarutbildning. samt forskning och forskarutbildning.