Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Relevanta dokument
Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Individuell planering av tjänstgöring

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Barn- och ungdomspsykiatri

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Synpunkter från SILF/SPUK

Invärtesmedicinska specialiteter

Barn- och ungdomskirurgi

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Kompetensbeskrivning

Enskilda basspecialiteter

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Arbets- och miljömedicin

Rehabiliteringsmedicin

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen Stockholm. Specialistkompetens i

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning

Obstetrik och gynekologi

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Endokrinologi och diabetologi

Tilläggsspecialiteter

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinska njursjukdomar

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Gynekologisk onkologi

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Kirurgiska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Neuroradiologi 1

Barn- och ungdomskirurgi

Psykiatri. Svenska Psykiatriska Föreningens Rekommendationer avseende målbeskrivning för ST-utbildning

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för tandläkare med legitimation i enlighet med HSLF-FS 2017:77

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Öron-, näs- och halssjukdomar

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Hörsel- och balansrubbningar

Rekommendationer för Barn- och ungdomspsykiatri 2015

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bild- och Funktionsmedicin

Transkript:

Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri karaktäriseras av att den baseras på det psykiatriska ämnesområdet och regelverket för lagöverträdare som lider av en psykisk störning. Rättspsykiatrins syfte är att utreda, bedöma, diagnostisera, behandla, habilitera alternativt rehabilitera samt följa upp personer som kan lida av en allvarlig psykisk störning, i samband med eventuella lagöverträdelser. Detta inkluderar att bedöma risken för att en individ ska skada sig själv eller andra samt att bedöma hur sådana risker ska hanteras. En central uppgift för rättspsykiatriska specialistläkare är att analysera och hantera samband mellan psykisk störning, brottsbenägenhet och social anpassning. Rättspsykiatri är en grenspecialitet till basspecialiteten psykiatri. Rekommendationer allmänt: Den klinik som ansvarar för utbildningen av ST-läkare i rättspsykiatri bör tillse att handledaren har godkänd utbildning, och om möjligt är specialist i rättspsykiatri. Kliniken bör ha en lokal studierektorsfunktion. För att nå de teoretiska kursmålen rekommenderas att man går för ändamålet arrangerade kurser. Tjänstgöringen, vilken skall uppgå till minst två och ett halvt år, bör bestå av cirka ett års tjänstgöring inom den rättspsykiatriska vården och cirka ett års tjänstgöring på Rättsmedicinalverket (RMV). De återstående månaderna kan ägnas åt eventuella kompletteringsbehov för att uppfylla målen. Auskultation på utländsk klinik har stort värde även för svenska specialister. Deltagande i nordiska rättspsykiatriska möten ska prioriteras. Auskultation på rättsmedicinsk avdelning rekommenderas, liksom fördjupning i beroendelära och eventuell extra tjänstgöring på beroendemedicinsk klinik, om inte tillräcklig sådan gjorts inom ramen för ST i psykiatri. Vidare rekommenderas fördjupning inom området intellektuella funktionsnedsättningar och autismspektrumstörningar. Kompetenskrav Delmål a och b är gemensamma med övriga specialiteter. Dessa beräknas ha uppfyllts under ST i psykiatri. Delmål c Specialistkompetens i rättspsykiatri kräver att läkaren uppfyller kompetenskraven för specialiteten psykiatri. Rekommendationer: Delar av delmålen beräknas ha uppfyllts under ST i psykiatri. Inför ST i rättspsykiatri rekommenderas att ST-läkare och handledare noggrant går igenom om

så är fallet, och om dokumentation för detta enligt Socialstyrelsens krav föreligger. En plan för eventuella kompletteringar bör göras upp. I det fall ST-läkaren behöver komplettera med vetenskapligt arbete samt kvalitetsarbete rekommenderas att dessa görs inom det rättspsykiatriska området. Den specialistkompetenta kunna genomföra rättspsykiatriska bedömningar av misstänkta lagöverträdare på uppdrag av domstol, och svara för diagnostik, behandling och habilitering alternativt rehabilitering samt samordning och uppföljning av patienter inom allmänpsykiatrisk vård, rättspsykiatrisk vård och kriminalvård. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren ha kunskap om bakomliggande mekanismer för uppkomsten av psykisk sjukdom och kriminalitet/ lagöverträdelse, liksom om samband dem emellan, behärska handläggning av alla vanliga psykiska sjukdomar, behärska handläggning (inklusive akutpsykiatrisk handläggning) av mindre vanliga och särskilt viktiga psykiska sjukdomar, speciellt sådana som kan ha samband med brott, behärska psykofarmakologisk och elektrokonvulsiv behandling, kunna handlägga patienter med psykologisk behandlingsmetod och ha kunskap om de teoretiska grunderna för de olika psykologiska behandlingsmetoderna, ha kunskap om differentialdiagnostik mellan internmedicinska och neurologiska respektive psykiska sjukdomar, samt om hur olika somatiska tillstånd kan påverka beteendet med ökad risk för kriminella gärningar, ha kunskap om utvecklingsrelaterade tillstånd, kognitiva funktionsnedsättningar och barn- och ungdomspsykiatri, speciellt tillstånd som kan öka risken för kriminellt beteende, ha kunskap om och förmåga att handlägga beroendetillstånd och äldrepsykiatriska sjukdomar, särskilt hos personer som begått brott, och kunna tillämpa de lagar och andra föreskrifter som gäller inom psykiatri och rättspsykiatri. Delmål c1 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring under handledning vid behärska diagnostik och handläggning av vanliga och enhet som bedriver mindre vanliga psykiska sådan verksamhet eller sjukdomar, handlägger sådana utfärdat av handledare med betoning på de tillstånd som kan ha betydelse för uppkomsten av kriminellt beteende. Skall främst ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri Tjänstgöring inom rättspsykiatrisk vård och utredningsverksa mhet

Medsittning Delmål c2 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring under handledning vid differentialdiagnostik enhet som bedriver mellan internmedicinska och sådan verksamhet eller neurologiska sjukdomar, handlägger sådana utfärdat av handledare inklusive demenstillstånd, samt om hur olika sådana sjukdomar kan påverka risken för kriminellt beteende. Medsittning Skall främst ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri Tjänstgöring inom rättspsykiatrisk vård och utredningsverksa mhet Delmål c3 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring under handledning vid kunna handlägga akutpsykiatriska enhet som bedriver tillstånd samt kunna initialt sådan verksamhet eller handlägga handlägger sådana utfärdat av handledare katastrofpsykiatriska situationer kunna identifiera och initialt handlägga somatiska tillstånd hos patienter med psykisk sjukdom kunna handlägga psykiska sjukdomar hos äldre ha kännedom om ett barnpsykiatriskt arbetssätt Skall ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri Skall ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri Vid behov komplettering gällande neuropsykiatriska tillstånd

Deltagande i seminarium Medsittning Delmål c4 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring under handledning vid bakomliggande enhet som bedriver mekanismer för uppkomsten sådan verksamhet eller av handlägger sådana utfärdat av handledare psykisk sjukdom behärska psykologisk, psykofarmakologisk och elektrokonvulsiv behandling av olika sjukdomstillstånd de teoretiska grunderna för de olika psykologiska behandlingsmetoderna Skall ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri Skall ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri Delmål c5 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring under handledning vid avvikande respektive enhet som bedriver normal utveckling i barn- och sådan verksamhet eller ungdomsåren handlägger sådana utfärdat av handledare barnpsykiatriska och utvecklingsrelaterade tillstånd inklusive kognitiva funktionsnedsättningar, speciellt gällande sambanden med utveckling av antisocialt och våldsamt beteende Skall främst ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri. Eventuellt deltagande i kurs gällande antisocial utveckling och problembeteenden hos unga

Delmål c6 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta behärska handläggning av substansberoendetillstånd Klinisk tjänstgöring under handledning vid enhet som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Medsittning utfärdat av handledare Skall ha uppfyllts under ST i allmänpsykiatri. Extra tjänstgöring rekommenderas Delmål c7 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring Tas upp i handledning under handledning vid kunna tillämpa lagar och andra föreskrifter som gäller enhet som bedriver för specialiteten inklusive sådan verksamhet eller myndighetsutövning handlägger sådana utfärdat av handledare Kurs rekommenderas

Delmål c8 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring Tas upp i handledning under handledning vid behärska identifikation och hantering enhet som bedriver av statiska och dynamiska sådan verksamhet eller faktorer handlägger sådana utfärdat av handledare som är av betydelse för risken över tid för att en individ skadar sig själv och andra Kurs rekommenderas Delmål c9 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den Klinisk tjänstgöring Tjänstgöring vid RMV under specialistkompetenta under handledning vid cirka ett år behärska enhet som bedriver Några RPU granskas av genomförandet av sådan verksamhet eller handledare på annan ort rättspsykiatriska handlägger sådana utfärdat av handledare undersökningar på Antalet RPU är i spannet 15- uppdrag av domstol 25 st Handledare för 7- sambanden undersökning är erfaren 7-

mellan grad av psykisk störning, lagöverträdelser och återfallsrisker Deltagande i inomeller mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning läkare, helst specialist i rättspsykiatri Både RPU och 7 bör omfatta både häktade och icke-häktade personer och variera avseende brottets art och misstänkt psykisk störning Besök hos domstol (om möjligt följa eget fall eller specialist som kallas som sakkunnig) Studiebesök hos Socialstyrelsens rättsliga råd Kurs rekommenderas Delmål c10 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring Tjänstgöring ska vara under handledning vid på avd med behärska rättspsykiatrisk vård i enhet som bedriver huvudsakligen LRVpatienter. slutna och öppna former, på sådan verksamhet eller lång handlägger sådana utfärdat av handledare Totalt ca ett år, varav och kort sikt, inklusive psykosociala merparten slutenvård insatser 3 mån på regionklinik eller motsvarande rättspsykiatrins olika roller och funktioner i Tjänstgöring bör även relation till göras på avd som patienter eller intagna vårdar patienter som inkommit från kriminalvården Öppenvård bör ingå Deltagande i förhandlingar i förvaltningsrätten bör ingå Kurs rekommenderas

Deltagande i seminarium Delmål c11 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta ha kännedom om kriminologi och kriminologisk empiri RMVs kurs i kriminologi alternativt universitetskurs RMVs kurs i kriminalvårdskunskap Delmål c12 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring under handledning alternativt auskultation kriminalvårdens vid en eller flera organisation, regelverk och enheter som bedriver förutsättningar för att ge sådan verksamhet eller utfärdat av handledare psykiatrisk handlägger sådana vård konsultationsarbete gentemot psykiatri, kriminalvård, socialtjänst och andra aktuella vårdgivare Auskultera/tjänstgöra på häkte eller anstalt Studiebesök på anstalt och/eller frivård RMVs kurs i kriminalvårdskunskap

Delmål c13 Utbildningsaktiviteter Uppföljning Kommentar Den specialistkompetenta Klinisk tjänstgöring under handledning vid professionella enhet som bedriver förhållningssätt gentemot sådan verksamhet eller lagöverträdare som lider av handlägger sådana utfärdat av handledare psykisk störning kunna handlägga etiska problem kopplade till tvångsvård och allmän- och rättspsykiatriskt arbete Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp utfärdat av handledare eller kursledare Tas upp i handledning RMVs kurser Utbildningsstruktur Utbildningen för utredande rättspsykiatri bör innefatta tjänstgöring vid en utredningsenhet och aktivt deltagande i enhetens utredningsarbete, och skall genomföras efter uppnådd specialistkompetens i allmänpsykiatri. Klinisk tjänstgöring vid en vårdande rättspsykiatrisk enhet kan dock påbörjas inom ramen för specialiseringstjänstgöringen i allmänpsykiatri. Här bör dock beaktas att den rättspsykiatriska STutbildningens längd måste uppgå till minst 2.5 år efter uppnådd specialistkompetens i allmänpsykiatri. ST-läkaren bör under utbildningen närvara vid domstolsförhandlingar eftersom en viktig del av arbetet är att medverka vid förhandling i förvaltningsdomstol samt i samverkan med kommuner och vårdgivare inför permission och utskrivning. Det är viktigt att ST-läkaren får utforma vårdplaner, inklusive

risk- och behovsanalyser. Vidare är det viktigt att ST-läkaren får praktisk erfarenhet av arbete med lagöverträdare som lider av en psykisk störning, i samband med verkställighet av påföljd vid frivårdsmyndighet och kriminalvårdsanstalt. Sådan erfarenhet kan ST-läkaren inhämta genom auskultation eller klinisk tjänstgöring. ST-läkaren bör också få möjlighet till studiebesök och auskultationer utomlands under utbildningstiden. Ordningsföljden mellan utredande och vårdande tjänstgöring, och möjligheten att integrera dessa, kan organiseras utifrån lokala förutsättningar. Detsamma gäller tjänstgöring vid frivårdsmyndighet och kriminalvårdsanstalt.