THE EUROPEAN ENVIRONMENT STATE AND OUTLOOK 2015

Relevanta dokument
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

EEA och det svenska samarbetet

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

På väg mot hållbarhet?

Sveriges läkarförbund

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall


Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Morgondagens stora miljöoch hållbarhetsutmaningar

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Översynen av EU:s luftpolicy

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Ekologisk hållbarhet och klimat

Klimat och ekosystem i förändring

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura Miljö

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

ZA5223. Flash Eurobarometer 290 (Attitudes of Europeans Towards the Issue of Biodiversity, wave 2) Country Specific Questionnaire Sweden

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.


DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Med miljömålen i fokus

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

Arbetstillfällen

Sveriges miljömål.

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Sveriges miljömål.

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Biogas som värdeskapare

stadsklimatet värme och gröna strukturer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Biogas som värdeskapare

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

ZA4735. Flash Eurobarometer 219 (Biodiversity) Country Specific Questionnaire Sweden

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Naturvårdvården & främmande arter

Köttindustrin och hållbar utveckling

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik,

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun


Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Transkript:

THE ENVIRONMENT STATE AND OUTLOOK 2015

SOER2015 / Introduction to SOER 2015 The European Environment Agency EEA Europeiska miljöbyrån EU:s Naturvårdsverk Europeiska miljöbyrån är en myndighet under EU, vars uppdrag är förse beslutsfattare och allmänhet med tillförlitlig och oberoende information om Europas miljö. 33 medlemsländer en styrelse Victor Troyanov, Environment & Me /EEA EIONET expertnätverk i 39 länder inom 24 sakområden i Sverige 8 myndigheter 43 experter För mer information: www.eea.europa.eu

SOER2015 / Introduction to SOER 2015 SOER 2015 EEA skall vart femte år publicera en miljötillståndsrapport (SOER) där Europas miljöutveckling utvärderas I år består paketet av 2 tryckta rapporter och 87 berättelser på webben SOER 2015 Synthesis report Rapporten har fokus på om EU är på rätt väg med miljöpolitiken för att uppnå 2050 målet om att Leva gott inom planetens gränser. SOER 2015 Assessment of global megatrends Global megatrends European briefings Cross-country comparisons Countries and regions 11 briefings 25 briefings 9 briefings 39+3 briefings

SOER2015 / Synthesis / Integrated assessment of environmental trends Huvudbudskapet Europas miljö- och klimatpolitik har lett till betydande vinster, förbättrat miljön och livskvaliteten och samtidigt drivit på innovation, ökad sysselsättning och tillväxt. Trots dessa framsteg står Europa fortfarande inför en rad svårlösta och växande miljöutmaningar. För att möta utmaningarna kommer det att krävas genomgående förändringar av de produktions- och konsumtionsmönster som ligger till grund för miljöproblemen. Daniel Danko, Environment & Me /EEA Miljöpolitiken fungerar men ambitionsnivån är inte tillräcklig hög för att de långsiktiga miljömålen skall nås Inom många områden är utvecklingen på lång sikt mycket mindre positiv än vad man kan förledas tro av utvecklingen de Related senaste content åren

SOER2015 / Synthesis / Integrated assessment of environmental trends Europas Naturresurser Föroreningarna har minskat, kvaliteten på Europas luft och vatten har förbättrats avsevärt men våra ekosystem hotas. Den biologiska mångfalden fortsätter att urholkas. Många skyddade arter (60 %) biotoper (77 %) anses ha en ogynnsam bevarandestatus. Europa är inte på väg att uppnå målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2020. Biologisk mångfald i hav och kustområden är särskilt problematiskt. Överfisket har minskat i Atlanten och Östersjön, men i Medelhavet överfiskades 91 procent av de bestånd som undersöktes under 2014. Daniel Danko, Environment & Me /EEA Mindre än 6 procent av Europas odlade mark användes för ekologiskt jordbruk 2012. Här är skillnaderna stora mellan länderna. Klimatförändringarnas effekter kommer att öka problemen i framtiden, och de faktorer som ligger bakom förlusten av biologisk mångfald förväntas bestå.

SOER2015 / Synthesis / Integrated assessment of environmental trends Resurseffektiviteten Resurskonsumptionen i Europa uppgick 2007 till 16,7 ton per person. Den minskade till 13,7 ton 2012, delvis på grund av att byggindustrin kollapsade i vissa länder. Avfallshanteringen har förbättrats på senare år mindre avfall både genereras och deponeras. I 21 länder ökade återvinningsgraden mellan 2004 och 2012, medan deponeringen av avfall minskade i 27 av 31 länder (för vilka uppgifter fanns tillgängliga). EEA:s medlemsländer återvann 29 procent under 2012, vilket kan jämföras med 22 procent år 2004. Daniel Danko, Environment & Me /EEA Utsläppen av växthusgaser har minskat med 19 procent sedan 1990 trots att den ekonomiska produktionen ökat med 45 procent. Användningen av fossila bränslen har minskat liksom utsläppen generellt från transport och industri. Finanskrisen 2008 har också bidragit till en miljöförbättring. Den nuvarande politiska ambitionsnivån räcker inte till

SOER2015 / Synthesis / Assessing European trends Hälsa och välbefinnande Miljöpolitiken har lett till att dricksvattnet och badvattnet blivit bättre Luftföroreningar och buller fortsätter att orsaka allvarliga hälsoproblem i tätorterna. Partiklar i atmosfären anses ha orsakat ungefär 430 000 förtida dödsfall i EU under 2011. Bullerexponeringen bidrar till minst 10 000 förtida dödsfall på grund av hjärtsjukdomar varje år. Den ökande användningen av kemikalier, särskilt i konsumentprodukter, kan förknippas med en observerad ökning av endokrina sjukdomar och störningar hos människor. Ana Skobe, Environment & Me /EEA Prognostiserade förbättringar av luftkvaliteten förväntas inte vara tillräckliga för att förhindra fortsatta skador, och klimatförändringarnas effekter på hälsan förväntas bli värre. Miljöindustrisektorn växte med över 50 procent mellan 2000 och 2011, och är en av de få sektorer som blomstrat i fråga om intäkter och sysselsättning sedan finanskrisen 2008.

SOER2015 / Synthesis / Assessing European trends Markanvändning m.m. Landet/Marken fortsätter att brytas ned. Hårdgörningen av markytor fortsätter, jorderosionen ökar nästan en tredjedel av Europas landskap är starkt fragmenterat. Det största skälet till denna hårdgörning är tillväxten av Europas städer. Andelen människor som bor i städer ökar vilket leder till denna fragmentering samtidigt som resursanvändningen ökar och miljötillståndet i viss mån försämras. Ana Skobe, Environment & Me /EEA

SOER2015 / Cross-country comparisons/ Agriculture organic farming GO TO ONLINE BRIEFING Ekologiskt jordbruk Även om det har varit en snabb utveckling de senaste åren så var den totala arealen ekologiskt jordbruk år 2012 fortfarande bara 5,7 % av den totalt utnyttjade jordbruksarealen med en stor skillnad mellan länderna. I Sverige har målet inom landsbygdsprogrammet varit att 20 procent av Sveriges jordbruksmark ska brukas med ekologiska produktionsmetoder 2013. Virgolici Raluca, Environment & Me /EEA Naturvårdsverket kommenterar att det är mycket möjligt att det extensiva jordbruket i länder som Rumänien och Bulgarien är betydligt mer miljövänligt än det jordbruk som bedrivs I länder som har en högre andel ekologisk odling Terrestrial and freshwater biodiversity Land use and soil functions Water use and water stress Agriculture

SOER2015 / Cross-country comparisons/ Air pollution emissions of selected pollutants GO TO ONLINE BRIEFING Utsläpp av några utvalda luftföroreningar Utsläppen av NOX, SOX, NH3 and NMVOC har minskat avsevärt i de flesta länderna mellan 1990 och 2012 men EU:s luftkvalitet har ännu inte uppnått de nivåer som förutses i lagstiftningen (takdirektivet) eller enligt WHO:s riktlinjer. Utsläppen I Sverige ligger under den nivå som stipuleras i direktivet. För NOx var utsläppen 2012 ca hälften av utsläppen 1990. Minskningen härrör framför allt från vägtrafiken. Men utsläppen av de övriga ämnena har också minskat. Utsläppen från småskalig vedeldning pekas ut som ett problem i Sverige. Simeon Lazarov, Environment & Me /EEA Air pollution & its ecosystem impacts Industrial pollution to air, soil and water Air pollution & related envi. health risks Urban systems and grey infrastructure Air pollution

SOER2015 / Cross-country comparisons/ Biodiversity protected areas GO TO ONLINE BRIEFING Biodiversitet skyddade områden Den totala arealen skyddade områden I Europa omfattar för närvarande ca 21 % av landytan men det behövs fler skyddade marina områden för att målen skall nås De mål som antogs 2010 kräver att länderna skall se till att minst 17 % av alla land- och sötvattenområden samt 10 % av kust- och havsvattenområdena skall vara skyddade 2020. I Sverige är ca 13 % av landarealen skyddad. Siffran är alltså lägre än den som är redovisad (eftersom i EEA:s sammanställning ingår också vissa marker som inte har ett skydd mot bl.a. skogsbruk). Stora brister i skyddet finns i Sverige och hotbilden har förstärkts de senaste åren. Rūta Paitian, Environment & Me /EEA Regeringen har beslutat att 20 % av land- och sötvattenmiljöer skall vara skyddade 2020 och 10 % av de marina miljöerna. Terrestrial and freshwater biodiversity Climate change impacts on ecosystems Biodiversity

SOER2015 / Cross-country comparisons/ Mitigating climate change greenhouse gas emissions GO TO ONLINE BRIEFING Utsläpp av växthusgaser Nästan alla länderna I Europa med egna nationella mål är enligt Kyotoprotokollet på rätt väg för att uppnå sina mål Utsläppen av växthusgaser per capita för länderna minskade med 22 % mellan 1990 och 2012. En nedgång I 26 länder (mest I Litauen, Lettland och Rumänien), ingen förändring I 3 samt en ökning i 4 (Turkiet, Malta värst) Utsläppen I Sverige var 2012 20 % lägre än 1990. De svenska utsläppen per capita var 6 ton 2012. Cristian Botea, Environment & Me /EEA Sverige kommer troligen att klara sina åtaganden med enbart inhemska åtgärder GHG emissions & CC mitigation Energy consumption & fossil fuel use Mitigating climate change

SOER2015 / Cross-country comparisons/ Waste municipal solid waste generation GO TO ONLINE BRIEFING Hushållsavfall (Kommunalt avfall) (~10 % av den totala mängden avfall) Genereringen av kommunalt avfall per capita har minskat svagt från 2004 till 2012. Det som förbättrats är hanteringen. Antalet länder som återvinner och komposterar mer än 30 % av det kommunala avfallet ökade från 11 till 17 länder och de som deponerar mer än 75 % av sitt avfall har minskat från 11 till 18 länder. Det indikerar att det finns utrymmer för ytterligare förbättringar. EU:s mål är att 2020 skall 50 % av det kommunala avfallet återvinnas. Sverige lhar nu uppnått en återvinningsgrad på 48 %. I Sverige genererade vi 2012 462 kg avfall/år och person. Stipe Surać, Waste smart /EEA Waste management Waste Green economy

SOER2015 / Global megatrends / Diverging global population trends GO TO ONLINE BRIEFING Vi blir allt fler men ökningen sker ojämnt År 2050 kan jordens befolkning uppgå till mer än 9.6 miljarder trots att ökningen nu har minskat något. Den största ökningen sker i stadsmiljöer i utvecklingsländerna. Ungdomarna finns i utvecklingsländerna och gamlingarna I den utvecklade världen. Vilket leder till migration vilket i sin tur leder till en blandning av nyttor och risker i båda världarna. Martijn Bergsma, Environment & Me /EEA De här demografiska trenderna kommer troligen att öka resursuttagen och leda till ökat tryck på miljön. Europa behöver frikoppla resursanvändningen från den ekonomiska utvecklingen. Consumption Green economy Urban systems

SOER2015 / Global megatrends / Diverging global population trends Världens befolkning förväntas växa med 43% till 2050, Mest ökar Afrikas befolkning World Population projection trends, 1950-2100 Source: UN World population prospects: The 2012 revision. Consumption Green economy Urban systems

SOER2015 / Global megatrends / Diverging global population trends Många blir välutbildade och arbetsföra utanför Europa vilket leder till ekonomisk utveckling i Asien och Afrika Population pyramids for Europe, Africa and Asia for 2000 and 2050 by age, sex and education attainment Source: Samir et al., 2010. Consumption Green economy Urban systems

SOER2015 / Global megatrends / Towards a more urban world På väg mot en mer urban värld GO TO ONLINE BRIEFING Städerna i utvecklingsländerna kommer att absorbera större delen av befolkningsökningen 67 % av befolkningen förväntas leva i städer 2050. De stora städernas slumområden kommer att bli större. Kompakta städer är den mest effektiva och miljövänliga vägen att bringa välfärd till en växande befolkning. Det kräver smart stadsplanering. Stadsutvecklingen driver förändringen i markanvändning I Europa halvurbana områden (villastäder) utvecklas fyra gånger snabbare än de riktiga stadsmiljöerna. Adela Nistora, Environment & Me /EEA Det här kan motverkas med en mer integrerad stadsutveckling (mellan städer) Land systems Green economy Urban systems

SOER2015 / Global megatrends / Towards a more urban world Städerna i utvecklingsländerna (slumområdena) kommer att absorbera större delen av befolkningsökningen Urban trends by world regions, 1950-2050 Source: UN World urbanization prospects: The 2012 revision. Land systems Green economy Urban systems

SOER2015 / Global megatrends / Increasingly severe consequences of climate change GO TO ONLINE BRIEFING Fortsatt (och ökande) allvarliga konsekvenser av klimatförändringen Klimatförändringarna kommer att fortsätta Det kommer att leda till ökande hot mot de naturliga ekosystemen och biodiversiteten, lägre ekonomisk tillväxt, påverka livsmedelsförsörjningen, leda till lägre ekonomisk utveckling och öka skillnaden mellan fattiga och rika. Risken för irreversibla skador ökar. Manuela Aldeghi, Environment & Me /EEA För Europa innebär det översvämningar och intensiv torka (det extrema vädret drabbar oss oftare) vilket kommer att skada ekosystemen och biodiversiteten liksom infrastrukturer och vårt välmående. Climate change impacts on ecosystems Water use and water stress Urban systems and grey infrastructure Climate change & related envi. health risks Climate change impacts and adaptation

SOER2015 / European briefings/ Climate change impacts and adaptation Förväntade förändringar i Europa (medeltemperatur och årsnederbörd) Source: Climate change projections for Europe based on an ensemble of regional climate model simulations provided by the EURO-CORDEX initiative. Note: Projected changes are for 2071-2100, compared to 1971-2000, based on the average of a multi-model ensemble forced with the Representative Concentration Pathways (RCP) 8.5 high emissions scenario. All changes marked with a colour (i.e. not white) are statistically significant. Individual models from the EURO-CORDEX ensemble or high-resolution models for smaller regions may show different results. Indicators: Global and European temperature (CSI 012), Mean precipitation (CLIM 002). Climate change impacts on ecosystems Water use and water stress Urban systems and grey infrastructure Climate change & related envi. health risks