Regeringens klimat- och energisatsningar



Relevanta dokument
Regeringens insatser för vindkraft

Bioenergiklustret i Västnyland

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Föreningen Vattens Hydrologisektion

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Konsumentprisets fördelning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Utmaningar och en internationell utveckling

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Energi- och klimatpolitiken i EU

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Energi- och klimatfrågor till 2020

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Så gör vi Sverige 100% förnybart

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

För en bred energipolitik

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

2030 och EU ETS. Olle Björk

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Vad handlar eurokrisen om?

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Åsa Löfström docent em.

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Från politik till finansiering inom energiområdet

Ren energi för framtida generationer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Energiläget 2018 En översikt

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Transkript:

Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten

Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella frågor

Sveriges energitillförsel 1970-2006

Sveriges elproduktion 1970-2006

Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella frågor

Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik. Värde i en bred uppslutning kring energipolitiken, sammanhållen klimat- och energipolitik Klimatpolitiken högt på den politiska dagordningen, hotet måste mötas på global nivå Energi till internationellt konkurrenskraftiga priser Överföringskapaciteten mellan länderna behöver stärkas för ett totalt bättre resursutnyttjande Energialternativen (kärnkraft, vattenkraft, naturgas)

Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella frågor

Europeiska rådet mars 2007 Mål till år 2020 Minska utsläpp av växthusgaser med 20 % jämfört med 1990 (30 % inom ramen för en internationell överenskommelse) Bindande mål för andelen förnybar energi: 20 % Bindande mål för andelen biodrivmedel i transporter 10 % Energieffektivisering 20 %

EU:s Klimat- och energipaket (jan-08) Bakgrund: EUs stats- och regeringschefers beslut om 20-20-20 målen i mars 2007 Följdes av en handlingsplan i januari 2008, innehållande bl.a.: Direktiv för främjande av förnybar energi Översyn av EU:s utsläppshandelssystem Ansvarsfördelning av klimatmålet Regelverk för koldioxidavskiljning och lagring

Föreslagna mål för Sverige 2020 49 % förnybar energi (bindande) 10 % förnybar energi i transporter (bindande) - 17 % av CO2-utsläpp jämfört med 2005 i övrigsektorerna (bindande) 20 % effektivare energianvändning

Hur når vi 49 %? Minskad användning av energi (effektivisering/hushållning) Ökad användning av förnybar energi

Vindkraft Vattenkraft Bioenergi

Industri Bostäder & service Transport

Direktivförslag förnybar energi Bindande nationella mål för andelen förnybar energi Definitioner Nationella handlingsplaner ska vara klara senast i mars 2010, ska innehålla: Medlemsstaternas sektorsmål (transport, el, värme/kyla) Åtgärder för att uppnå dessa sektorsmålen Flexibilitet mellan medlemsstater och tredje land Förbättrande åtgärder gällande bl.a. administrativa processer, nättillträde och information Hållbarhetskriterier för biodrivmedel Uppföljningar, rapporteringar, genomförande etc.

Aktuellt om förhandlingarna Förhandlas parallellt i rådet och i parlamentet påbörjades i förra veckan Franska ordförandeskapet har ambitionen att nå en överenskommelse om hela klimat- och energipaketet före jul Rådet och parlamentet måste bli överens! Finns fortfarande skillnader i bl.a. definitioner, i hållbarhetskriterier och i målformuleringar Svensk hjärtefråga - hållbarhetskriterierna för skogsråvara och andra generationens biodrivmedel

Frågor i dir. som påverkar biobränslen Nationella mål för förnybar energi Mål om 10% förnybar energi i transporter år 2020 hållbarhetskriterierna avgör vilka biodrivmedel som får tillgodoräknas annan förnybar energi som används i transportsektorn kan tillgodoräknas Definitionen av biobränslen och biodrivmedel hanteringen av avfall skiljer sig åt mellan EP och rådet Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och flytande biobränslen (eller för all biomassa?)

Hur påverkas biobränsleanvändningen? Stor utmaning väntar stor mängd förnybar energi ska in i energisystemet Ökad efterfrågan på biobränslen inkl. biodrivmedel (både från Sverige och övriga EU) Hållbarhetskriterier måste integreras i systemet Förslag på hållbarhetskriterier för fasta bränslen kommer under 2009 Ökad konkurrens om skogsråvaran Stort behov av teknikutveckling

Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella frågor

Samlad energi- och klimatpolitik Regeringen avser föra samtal med riksdagens partier om förutsättningarna att nå en samsyn om en bred och långsiktigt modern och marknadsekonomiskt orienterad energi- och klimatpolitik Processerna för att nå breda överenskommelser om klimat- och energipolitiken kommer att vara tätt sammanknutna, i Sverige liksom i EU

Vägen Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (jun-06) Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (dec-06) Europeiska rådets beslut [20-20-20] (mar-07) Parlamentarisk klimatberedning (apr-07) EU-kommissionens klimat- och energipaket (jan-08) Dialogmöten om den framtida klimat- och energipolitiken (våren-08) Beslut om kommissionens åtgärdspaket (2008/2009) Partisamtal (2008/2009) Prop. En sammanhållen klimat- och energipolitik (dec-08) - Riktlinjer för klimatpolitiken - Riktlinjer för energipolitiken

Tre perspektiv Långsiktighet Bred samling Europeiskt/globalt EU-processen Köpenhamn 2009 Samarbeten USA, Kina, Brasilien Miljö- och näringspolitik Från investeringsbidrag till generella styrmedel, kommersialisering och export av energi- och miljöteknik

Prioriterade områden Förnybar elproduktion Ett tredje ben i elproduktionen Effektivisering Utvecklade program, bl.a. småföretag Effektiviseringsutredningen Prioritet under ordförandeåret Trafiksektorn 2:a generationens biodrivmedel Hybridfordon Infrastrukturen

BP för 2009: Samlat paket inom klimat- och energiområdet (2009-2011) Kommersialisering och spridning av ny energiteknik underlätta steget från FoU till kommersialisering, t.ex. demoanl. för andra generationens biodrivmedel (ytterligare 875 miljoner) underlätta för energiteknik som inte är etablerad på marknaden, ex. biogas och solceller (339 miljoner) Klimatinvesteringar i andra länder stöd till miljöteknikinvesteringar i utvecklingsländer (670 miljoner) Förnybar elproduktion snabbare planprocesser (150 miljoner) förlängd satsning på nätverk för vindbruk Länsstyrelserna tilldelas resurser för snabbare handläggning + förstärkta resurser till miljödomstolarna Energieffektivisering (400 miljoner) Anpassningsåtgärder ändrat klimat (584 miljoner) Utvecklingssamarbetet (4055 miljoner) insatser för anpassning till klimatförändringarna i de fattigaste länderna + begränsa halten av växthusgaser

Tack! Magnus Blümer 08-405 28 49 magnus.blumer@enterprise.ministry.se

Fördelning av EU:s klimatmål (ETS resp. övriga sektorer) -20% till 2020 jämfört med 1990 = -14% till 2020 jämfört med 2005 Utsläppshandelssystemet -21% jämfört med 2005 övrigsektorerna -10% till 2020 jämfört med 2005 exponerad industri 27 medlemsstater: mellan -20 och +20% jämfört med 2005 industri el

Bördefördelning av EU:s klimatmål Fördelningen av åtagandet avser endast de ickehandlande sektorerna eftersom handelssystemet hanteras på EU-basis Obs! basår 2005 i stället för 1990

Estonia Bulgaria Romaia 60 50 Mål för förnybar energi & ökning (%) Andel 2005 Andel 2020 Ökning Sverige 40 30 EU-27 20 10 0 United Kingdom Denmark Ireland France Germany Italy The Netherlands EU-27 Spain Greece Belgium Austria Portugal Cyprus Luxembourg Malta Finland Sweden Slovenia Hungary Lithuania Poland The Slovak Republic Latvia The Czech Republic

Elproduktion från förnybara energikällor år 2007 Årsproduktionen har ökat med 6,2 TWh sedan 2002 Nya anläggningar ca 2,3 TWh Ökad produktion i befintliga anläggningar ca 3,9 TWh Målet +17 TWh 23,5 TWh år 2016 6,5 TWh år 2002 12,7 TWh exkl. torv år 2007