Klimat- och energistrategi



Relevanta dokument
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Klimat- och energistrategi

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Energi- & klimatplan

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Indikatornamn/-rubrik


Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Energiplan för Vänersborg År

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Energi- och klimatstrategi

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Förslag till energiplan

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen. Svar på remiss från kommunstyrelsen

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energi- och klimatfrågor till 2020

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Strategi för energieffektivisering

Klimat- och miljöpolitiskt program. Handikapprådet

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Motion om att ta initiativ till en regional biogasstrategi

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Lokala perspektiv och hållbarhet

Klimatpolicy Laxå kommun

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Frågor för framtiden och samverkan

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Regeringens klimat- och energisatsningar

Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté. Verksamhetsplan 2012

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Styrdokument för energieffektivisering

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Södertörns utvecklingsprogram 2013

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet

@fores_sverige #fores

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Klimatoch energistrategier

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Transkript:

Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten

Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska nås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet kan nås. 1 - Riskdagens definition av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Sveriges riksdag har antagit två mål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, ett temperaturmål och ett koncentrationsmål. Innebörden av temperaturmålet är att den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst 2ºC jfr. den förindustriella nivån och att Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot tvågradersmålet. Koncentrationsmålet, som härleds från temperaturmålet innebär att Sveriges klimatpolitik ska utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 ppm CO 2 -ekv. (miljondelar koldioxidekvivalenter). Regeringens mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är: 2 3-40 procent minskning av klimatutsläppen 4 - minst 50 procent förnybar energi - 20 procent effektivare energianvändning 5 Regionala klimat- och energimål Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen arbetat fram Klimat- och Energistrategi för Stockholms län där man satt upp fem mål för att bidra till måluppfyllelsen av det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Mål för minskade utsläpp Mål 1: Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19 procent till år 2020 jämfört med år 2005. Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år 2020. Mål för energianvändning Mål 2: Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). Mål 3: De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO 2 -ekvivalenter.) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år 2030. Mål 4: År 2020 är 16 procent av energianvändningen i transportsektorn förnybar. Mål för förnybara energikällor Mål 5: Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktion okänd. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen. I juni 2013 antogs kommunfullmäktige i Haninge kommuna Länsstyrelsens klimat- och energistrategi. - minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn För att nå utsläppsmålet måste utsläppen av växthusgaser minska med 20 miljoner ton CO 2 -ekv. fram till år 2020 jfr. 1990. Cirka en femtedel av utsläppsmålet är uppfyllt. Resterande minskning ska uppnås genom bland annat förändrade skatter och skärpta ekonomiska styrmedel, =gemensamma EU-beslut och gröna investeringar. Regeringen har även tagit fram tre handlingsplaner för klimat- och energiomställningen för att nå de långsiktiga utsläpps-målen: Handlingsplan för förnybar energi, handlingsplan för energieffektivisering och handlingsplan för en fossil-bränslefri fordonsflotta. Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. 2

RUFS 2010 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, redovisar sex strategier för att uppnå visionen att Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Planen är tänkt att fungera som vägledning för det gemensamma utvecklingsarbetet i regionen och klimatfrågan är beskrivet som en tvärsektoriell utmaning som berör alla samhällsfaktorer. Till varje strategi finns ett antal planeringsmål och åtaganden formulerade i syfte att fungera som styrmedel och hjälp för uppföljning av planen. Till strategin säkra värden för framtida behov återfinns fem åtaganden inom området klimat, energi och transporter: - Sätt sektorsvisa mål för regionens utsläppsminskning av växthusgaser. - Anpassa regionen till klimatförändringarna. Södertörnssamarbetet De åtta kommunerna på Södertörn samverkar för att stärka den kommunala och regionala utvecklingen i det geografiska området. Tillsammans har kommunerna tagit fram en vision och ett gemensamt utvecklingsprogram. I utvecklingsprogrammet är de fyra viktigaste regionala utvecklingsfrågorna för kommunerna att samarbeta kring identifierade, varav Klimat är en. I programmet deklarerar kommunerna att de ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle. Ambitionen är att vara en region som ställer om energianvändningen bort från fossila bränslen och som utmärker sig för ett regionalt ledarskap i klimatfrågan. Ytterligare en utpekad prioriterad utvecklingsfråga är Infrastruktur där kommunerna ska verka för en snabbare och tätare kollektivtrafik till och mellan de regionala stadskärnorna. - Stimulera mer energi- och resurseffektiva transporter. - Begränsa transporternas negativa påverkan. - Effektivisera energiförsörjningen och ställ om till förnybara energikällor. De klimatpåverkande utsläppen behöver enligt RUFS minska med cirka 20-25 procent till år 2020, cirka 40-50 procent till år 2030 och med cirka 80-90 procent till år 2050, jämfört med basåret 2005, för att planens målsättning ska uppnås. 3

Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet, Covenant of Mayors, är ett initiativ från Europeiska kommissionen som syftar till att lyfta fram det klimatarbete som görs på lokal nivå. 2010 skrev Haninge kommun på avtalet. I och med undertecknandet har kommunen åtagit sig att sätta mer långtgående klimatmål än EU:s mål. EU:s mål kallas ibland 20-20-20-målen och innebär att år 2020 ska andelen förnybar energi inom EU vara 20 procent, utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 20 procent och energianvändningen ska vara 20 procent effektivare. 7 Energieffektiviseringsstödet Haninge kommun erhåller mellan åren 2010-2014 Energimyndighetens energi-effektiviseringsstöd. Stödets syfte är att bidra till effektivare slutanvändning av energi i den offentliga sektorn i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG. Våren 2011 tog kommunstyrelse-förvaltningen och fastighetsbolagen med hjälp av konsultstöd fram en strategi för energieffektivisering. Strategin omfattar en nulägesanalys, mål för energianvändning i byggnader och transporter och en handlingsplan för energieffektivisering för 2014 och 2020, vilket är ett krav för att erhålla kommunalt energieffektiviseringsstöd. 8 Genom stödet har kommunen förbundit sig genomföra följande åtgärder: 9 - utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, och - köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Kommunen ska årligen redovisa till energimyndigheten hur stödet används och uppgifter om energianvändning i byggnader och för transporter samt andel miljöbilar. 10 4

Sveriges ekokommuner Haninge kommun är sedan 2007 medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner. Föreningen söker att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och en god hälsa och verksamhet grundar sig på Det Naturliga Stegets definition av hållbar utveckling. Genom medlemskapet har Haninge kommun förbundit sig att låta Sveriges Ekokommuner hållbarhetskriterier genomsyra alla kommunala beslut. Hållbarhetskriterierna lyder: 1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen. 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas. 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. Andra styrdokument Utöver denna strategi finns andra styrande dokument som också berör det kommunala klimat- och energiarbetet. Dessa är när detta skrivs: - Mål och budget 2014-2015, kommunfullmäktige Haninge kommun - Översiktsplan (2005, under omarbetning och den nya översiktsplanen förväntas antas 2015) - Aktionsplan 2010 2015 för hållbar tillväxt och utveckling (2009) - Cykelplan (2010) - Policy för fordon och trafiksäkerhet i Haninge kommun (2010) - Utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan Haninge (2011) - Ekologiskt hållbarhetsprogram för Vega (2011) - Bostadsstrategi (2011) - Strategi för ekologisk hållbarhet (2012) - Upphandlingspolicy för kommunerna Haninge och Nynäshamn (2012) - Resepolicy (2013) - Kostpolicy (2012) 5

Fotnoter 1 Regeringens definition av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Svenska miljömål precisering av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning av ettapmål. Ds 2012:23 2 Regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi 3 Regeringens proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 4 Målet är satt med år 1990 som basår och avser den icke handlande sektorn, det vill säga de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppsmålet gäller alltså till exempel transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. För verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivå inom ramen för handelssystemets regler. EU-länderna har enats om att minska utsläppen i handelssystemet med 21 procent mellan 2005 och 2020. 5 Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energi/intensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020 6 Jfr. 1990 7 Jfr. prognos för 2020 om inga åtgärder vidtas 8 Förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting 9 Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter 10 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting; STEMFS 2010:5, beslutades den 20 december 2010 6

Förkortningar Den kommunala organisationen och dess verksamheter benämns Haninge kommun eller kommunen. Det geografiska området Haninge kommun vilket innefattar medborgare och verksamheter i kommunen benämns Haninge. Haninge Bostäder AB benämns Haninge Bostäder. Tornbergets fastighetsförvaltning AB benämns Tornberget. SRV återvinning AB benämns SRV. Nämnder GFN Grund- och förskolenämnden GVN Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden KFN Kultur- och fritidsnämnden KS Kommunstyrelsen MN Miljönämnden SBN Stadsbyggnadsnämnden SN Socialnämnden UN Upphandlingsnämnden ÄN Äldrenämnden Förvaltningar KoF Kultur- och fritidsförvaltningen KSF Kommunstyrelseförvaltningen SBF Stadsbyggnadsförvaltningen SF Socialförvaltningen UBF Utbildningsförvaltningen ÄF Äldreförvaltningen 7

8

136 81 Haninge tel 08-606 70 00 www.haninge.se