Bilaga 15 Rapport verksamhetsutveckling Specialiserad kirurgi - Plastikkirurgi Bakgrund: Verksamhetsområdet (VO) specialiserad kirurgi är en del av division 2 vid Skånes Universitetssjukhus och omfattar 4 verksamheter: handkirurgi, plastikkirurgi, öron-näsa- halsverksamheten samt käkkirurgi i region Skåne. Verksamhet bedrivs i Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Den plastikkirurgiska verksamheten har ett brett uppdrag som omfattar alla typer av rekonstruktiv kirurgi efter trauma, missbildningar och andra medfödda tillstånd liksom tillstånd efter olika typer av behandlingar såsom t. ex tumörkirurgi. 40 % av patienterna i slutenvården utgörs av barn och ungdomar. Verksamheten bedriver högspecialiserad vård för såväl SUS primära upptagningsområde som södra sjukvårdsregionen. Flera vårdprocesser behandlar också patienter från övriga Sverige men även från utlandet, exv. läpp-käk-gomspaltsbehandling (LKG), lymfödembehandlingar, öronrekonstruktioner (traumatiskt och mikroti) och vissa kärllesioner inom Centrum för kärlanomalier. Verksamheten är förlagd till Malmö och omfattar öppenvård, slutenvård som del i vårdavdelning PÖ samt operationsverksamhet på ORK (operationsenheten för rekonstruktiv kirurgi) som drivs inom IPVs uppdrag. En relativt stor del av verksamheten bedrivs konsultativt vilket innebär att klinikens läkare regelmässigt arbetar inom andra verksamheters processer både i Lund och Malmö. Verksamheten omfattar idag 68 medarbetare varav ett 15-tal läkare. Frågor angående verksamhetsförändring inom Skånes universitetssjukvård. 1. Hur ser den demografiska utmaningen ut för berörd verksamhet i SUS/Malmö och SUS/Lunds primära upptagningsområde. Svaret skall särskilt ta i beaktande förändringar inom de åldersgrupper som inom var verksamhet är vanligast förekommande. Observera att med berörd verksamhet menas här och i det följande allt från verksamhet som spänner över flera specialiteter (t.ex. äldresjukvård) eller delar av en specialitet (t.ex. ryggsjukdomar), dvs berörd verksamhet relaterar till respektive arbetsgrupp. Ungefär 40 % av den plastikkirurgiska verksamheten rör barn. Under 2015 har såväl antalet LKG-barn som barn med urogenitala missbildningar ökat mer än vad som kan förklaras av förändringar i demografin men det är svårt att avgöra om det är en tillfällig variation eller en trend. Både den demografiska utvecklingen (födslotalen) och inflyttning till Malmö talar för att behov av pediatrisk plastikkirurgi kommer att öka under den kommande 15-årsperioden. Den prognosticerade befolkningsökningen avspeglar inte fullt ut tillkommande behov på 5 år och på 15 års sikt. En stor del, 40 %, av verksamheten omfattar just barn. Denna patientgrupp kommer i ett 15-års perspektiv att öka med ca 30-38%, varav en större andel i Malmö. Beaktat detta och det större befolkningsunderlaget i Malmö, inte minst med invandrarbakgrund förefaller en fortsatt plastikkirurgisk verksamhet i Malmö ändamålsenlig.
2. Om ingen verksamhetsutveckling alls kan komma till stånd (kan ej ske och har historiskt aldrig skett) vad skulle den demografiska utvecklingen enligt ovan innebära i behov av nya vårdplatser i Malmö och i Lund. Redogör för situationen idag på vardera ort och tillkommande teoretiskt behov för berörd verksamhet på vardera ort ( worst case scenario). Avdelning PÖ som tillhör plastikverksamheten har idag 17 vårdplatser varva 9 är avsedda för plastikkirurgi. I praktiken är resursen mindre då andelen in-pal-ade patienter från andra verksamheter är stor. En förklaring är att plastikkirurgens operationskapacitet på några få år minskat med drygt en tredjedel av den behövda vilket inneburit att behovet av vårdplatser också minskat i paritet men medfört att köerna till verksamheten ökat. I viss mån har detta kunnat mötas med att vissa patientgrupper temporärt samordnats till annan vårdgivare även om det är en lösning som utarmar verksamhetens möjlighet för utbildning och bibehållen kompetens på sikt. Om vårdplatserna (9 st) skulle kunna disponeras fullt ut för verksamheten bedömer vi att plastikkirurgen skulle klara sitt uppdrag på både 5 och 15 års sikt. Barnpatienter som blir föremål för plastikkirurgisk behandling vårdas inom barnverksamheten, och kommer i enlighet med ovan att behöva expanderas. 3. Under samma teoretiska förutsättning som ovan, redogör för övriga tillkommande lokalbehov som t.ex operationssalar, mottagningsrum, annat. Redogörelsen skall avges på motsvarande sätt utifrån dagens situation i Malmö och Lund och tillkommande teoretiska behov ( worst case scenario). Plastikkirurgen har en aktuell operationskapacitet som är för liten för verksamhetens grunduppdrag. Nyligen har tilldelningen ökat något men vår bedömning är att den minst behöver dubblas (3 salar/dag) från nuvarande kapacitet för att på ett rimligt sätt svara mot befintliga vårdbehov inom specialiteten (se nedan). Verksamheten har pga. ständigt krympande operationsresurs effektiviserats och kommer att delvis kunna möta volymökningen med ytterligare effektivisering om den ovan angivna kapaciteten restitueras. Öppenvårdsmottagningsresursen kommer att behöva öka motsvarande 1-2 mottagningsenheter omfattande 2-4 mottagningsrum med angränsande administrativa ytor på 15-års sikt och också medföra ökar behov av personal. 4. En fritt formulerad framtidsspaning efterfrågas. Försök svara på hur framtidens sjukvård inom berörd verksamhet kan komma att påverka det teoretiskt ökade behovet som ni beskrivit enligt ovan. Vilka tillkommande verksamhetsförändringar eller andra diagnostiska, terapeutiska, omvårdnadsmässiga förändringar kan komma att förändra volymer och patientflöden inom berörd verksamhet eller i relation till andra verksamheter inom eller utanför SUS. I denna fråga efterfrågas inte något Malmö/Lund perspektiv utan svaret skall spegla hela den berörda verksamheten. Önskemålet här är att med hjälp av respektive profession kunna göra en i viss mån realistisk uppskattning över framtida behov totalt ( best case scenario och reasonable case scenario). Specialiserad kirurgi har under de senaste åren (med få undantag - HH cancer) tillhört de delar av SUS som successivt fått allt mindre kapacitet i form av vårdplatser och operationskapacitet. Det gäller framför allt plastikkirurgi vars operationskapacitet minskat till drygt 50 % av det utrymme man haft
tidigare. Detta har inneburit att vissa patientgrupper helt samordnas exv. postbariatriska patienter (efter obesitaskirurgi) och bröstplastiker med vissa undantag. Samtidigt har bristen på kapacitet inneburit en utveckling mot dagkirurgi och kortare vårdtider för de patientgrupper som tas om hand, vilket varit positivt. Emellertid finns ett behov i, inte minst av utbildnings- och forskningsmässiga behov, att åter knyta delar av den tidigare samordnade verksamheten till Plastikkirurgiska enheten, vilket innebär utökade kapacitetsbehov, inte minst på operation. Likaledes gäller, som ovan påpekats, att andelen rekonstruktioner pga. missbildning och efter trauma förväntas öka bl.a. pga. invandringssituationen i södra sjukvårdsregionen och den relativt ökande andelen barn i framför allt Malmöregionen, vilket också bidrar till vår bedömning av ökat kapacitetsbehov utöver vad den demografiska prognosen förutspår gällande antalet patienter i det lokala upptagningsområdet. Rekonstruktion efter behandling av Head-neck cancer förutspås också öka pga. incidensökningen på drygt 5% årligen för den gruppen liksom mikrokirurgiska rekonstruktioner efter bröstcancerbehandling, profylaktiska mastektomier med omedelbar bröstrekonstruktion och bäckenbottenrekonstruktion vid rektal/analcancer och gynekologisk cancer. 5. Hur ser kompetensförsörjningssituationen ut idag och hur är er bedömning inför framtiden. Svaret skall specifikt besvara situationen i Malmö respektive Lund. Sammanfattningsvis bedöms kompetensförsörjningssituationen som gynnsam då det finns ett antal specialistläkare och ST-läkare som successivt kommer stå för den succession som verksamheten står inför. Det gäller också övriga personalkategorier. 6. På vilket sätt kommer det politiska beslutet om traumacentrums placering till Lund påverka er berörda verksamhet. Här efterfrågas specifikt hur man ser på den berörda verksamhetens framtida lokalisation i Lund eller Malmö. Svaret skall förutom från socialstyrelsen definition främst utgå från den patientnytta som tillskapandet av ett Trauma nivå 1-sjukhus kommer att medföra för berörda patienter. Beslutet kommer innebära att viss verksamhet kommer flytta från Malmö till Lund och kanske annan verksamhet åt andra hållet. Resonera kring detta utifrån er berörda verksamhet. Skall hela eller delar av berörd verksamhet flytta? Om viss verksamhet föreslås flyttas till Lund, finns andra delar inom respektive VO eller förvaltning som istället kan föreslås flyttas till Malmö? Enheten är inte så stor att det motiverar att bedriva verksamheten på mer än en utbudspunkt på SUS utöver den konsultativa del som i dag sker som del i uppdraget. Plastikkirurgikompetensen är inte en del i damage control vid ett Traumacenter vilket innebär att kompetensen behöver finnas tillgänglig inom ett 4 timmarsperspektiv. Tidsmässigt kan detta utan problem uppnås i nuvarande struktur. Det finns en miljökunskap hos plastikkirurgerna vad gäller operationsverksamheten i Lund, men det saknas en processkunskap för större trauma vilket torde gälla i princip alla specialiteter som har att samverka runt svårt skadade patienter. Man behöver definiera den processen och samöva för att skapa förutsättningar för ett för ett effektivt omhändertagande. Många av de primära insatserna torde kunna hanteras med kirurgisk basutrustning men i vissa situationer behövs mer specifik sådan (se nedan)
7. I de fall där berörd verksamhet (om listad i socialstyrelsen utredning angående nödvändig kompetens på Traumacentrum), likväl inte föreslår en flytt av hela eller delar av verksamheten till Lund, efterfrågas förslag på hur man dygnet runt kan vara tillgänglig och erbjuda kompetens på plats i Lund. Svaret skall innefatta kompetensmässiga, personella och utrustningsmässiga förslag till lösningar. Det finns redan idag primär- och bakjoursuppdrag med 30 minuters inställelse som klarar tidskrav eftersom plastikkirurgi inte är del i damage control. Verksamheten bedrivs redan i en inte ringa omfattning i Lund samtidigt som inte alla läkare som deltar i jouruppdraget regelmässigt tjänstgör där. Det kommer alltså att behövas systematisk utbildning och träning för att skapa effektiva processer så att alla läkare i jourverksamheten har goda förutsättningar att delta i traumacenterverksamheten vid behov. Utrustning: Utöver allmän kirurgisk basutrustning och mobilt mikroskop behöver ett lokalt förråd för plastikkirurgisk basutrustning inrättas i anslutning till den planerade hybridsalen för akut kirurgi i Lund: Vid behov av specialutrustning kan denna flyttas mellan utbudspunkterna. Lokaler: Naturligtvis innebär att all verksamhet som bedrivs utanför det egna området, oavsett lokalisation i Lund eller Malmö, ett visst tillkortakommande. Det är viktigt att samma operationsgolv på respektive ort används för multitraumapatienter för att underlätta logistik och tillgänglighet för de kompetenser som vanligtvis inte arbetar i samma fysiska sammanhang. Utbildning/träning: Det finns redan ett samarbete mellan orternas operationsverksamheter. Ev. behov av tillkommande utrustning, förbrukningsmaterial och ansvarsfördelning behöver klargöras och checklistor upprättas. Läkarna informeras vad gäller rutiner, koder, inloggning etc. i samband med de sin introduktion som redan i dag finns på kliniken. Rutin inrättas för återkommande obligatorisk utbildning/besök för klinikens läkare på de aktuella akutsalarna för att säkra god lokalkännedom, klarhet i praktiska förutsättningar och kännedom om utrustning etc. Skriftliga rutiner och PM skapas för vad som gäller vid akut verksamhet i Lund; parkering, koder, inloggningar, akutsalens lokalisering, basförråd, etc. 8. I de fall flytt av viss verksamhet från Malmö till Lund föreslås, beskriv vilka lokalbehov som tillkommer i Lund utifrån dagens situation av nuvarande lokaler i Malmö. Beskriv också antal anställda som är berörda. Beslutet att traumacentret förläggs till Lund bedöms inte i sig kräva att verksamheten flyttas från Malmö. Den plastikkirurgiska kompetensen för patienter som kommer att behandlas vid traumacentret kan säkras ändå. Skulle verksamheten flyttas av andra skäl är det essentiellt att behålla det konceptet med en sammanhållen specialitet i nära samverkan såsom beskrivits ovan. En flytt av verksamheten inom SUS Malmö eller till SUS Lund skulle inte förändra de behov av processförändringar som skissats under svaret till fråga 7 förutsatt att utgångspunkten är att multitrauma/svårt skadade patienter kommer att tas om hand på annan fysisk plats än där plastikkirurgerna idag har sin huvudsakliga arbetsplats. Idag arbetar 68 personer i verksamheten.
Lund 2016-03-14 Göran Magyar VC VO Specialiserad kirurgi