Fördjupning av översiktsplanen för ÅSA. Samrådshandling. Samrådstid 24 januari - 24 april 2012 DJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅSA

DJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅSA or Teckenförklaring! Ny tågstation 500 1 000 Meter Kungsbacka kommun Samrådshandling 2011-xx-xx Fördjupning av översiktsplanen för ÅSA Samrådshandling Samrådstid 24 januari - 24 april 2012

Innehåll Förord Sammanställningskarta Här är vi nu 1. förutsättningar & INRIKTNING...9 Åsa idag Utgångspunkter för planering Tidigare planering för Åsa Stegvis arbete 2. planförslag...31 Framtidsbild - Åsa 2030 Ett attraktivt stråk mellan stationen, centrum och stranden Mångfald av bostäder och företag Åsa ska locka året runt Från bilberoende till hållbara resor 3. kommunal service & TEKNISK infrastruktur...67 Skola, vård och omsorg Bredband Energi Avfall och återvinning Vatten och avlopp 4. Säkerhet...73 Ringhals Transporter av farligt gods Räddningstjänst Förorenad mark Djurhållning Översvämning och havsnivåer 5. KonsekvenseR...79 Miljökonsekvenser Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Karta 1 - Användning av mark och vatten samt riksintressen Karta 2 - Sammanställningskarta förslag

Samrådshandling Fördjupning av översiktsplan för Åsa Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott Utvecklingsgruppen för samhällsplanering Projektledare: Viktoria Fagerlund Projektsamordnare: Hillevi Skoog och Maria Jellbin Arbetsgrupp: Daniel Helsing och Anders Gustafsson förvaltningen för Miljö och Hälsoskydd, Jimmie Rosell och Anna-Karin Ljungman förvaltningen för Teknik. Utökad arbetsgrupp: Andrea Andeberg, Karolina Oxfall, Mikael Lindgren och Mikael Fellman, förvaltningen för Teknik Bengt-Åke Saras och KG Larsson, förvaltningen för Plan & Bygg Respektive förvaltning har stått för bakgrundsmaterial. Underlagsmaterial:: Strandinventering, Norconsult, 2011 Centrumutredning, Radar arkitektur & planering AB, 2011 Gång- och cykelstudie, Ramböll, 2011 Översiktlig dagvattenutredning, Förvaltningen för Teknik, 2011 Bilagor: Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupning av översiktsplanen för Åsa Textbearbetning, layout och kartor om inget annat anges: Hillevi Skoog Maria Jellbin Viktoria Fagerlund Illustrationer på omslaget: Hillevi Skoog

Förord Åsa har många kvaliteter som gör orten attraktiv. Hur kan vi göra Åsa ännu bättre? Hur ska orten utformas för att vi ska trivas, må bra och känna oss trygga? Hur får vi så många som möjligt att använda den nya tågstationen? Hur kan Åsa bli ett mer livaktigt samhälle även under vinterhalvåret? Åsa har historiskt sett varit en badort för storstadsbor som tog tåget till byn för att njuta av havet och den friska luften. Orten har vuxit fram utan övergripande planering, från ett jordbrukssamhälle och sommarparadis för storstadsbor, till en tätort med lokal service och bredd i utbudet av arbetsplatser. Utvecklingen har till stor del skett spontant när sommarstugor omvandlats till hus för åretruntboende. Även om det finns traditionellt planerade villaområden så är den karakteristiska Åsabebyggelsen något vildvuxen. Denna utveckling har även bidragit till att vägarna inte alltid motsvarar behovet som uppstått med ökad trafik och att vissa områden är tämligen svåra att orientera sig i. Även idag är Åsa en badort för tillresande besökare på sommaren men numera färdas de flesta med bil. Skulle Åsa sluta växa helt innebär det att befolkningen skulle minska med cirka 1000 invånare på 20 års sikt. Detta beror bland annat på den åldersfördelning som finns på orten idag, med många barnfamiljer där barnen sannolikt kommer att flytta hemifrån 20-årsåldern. För att skapa en ort där både skolor, butiker och företag kan vara kvar och utvecklas är det viktigt att byggnationen fortsätter i lagom takt. En översiktsplan visar på en långsiktig strategi för utveckling av mark- och vattenområden. Tidshorisonten i denna översiktsplan är satt till 2030 men Åsas framtid fortsätter långt bortanför det. Och visst är det spännande att fantisera om vad Åsa är år 2050 eller till och med år 2100? Översiktsplanen kommer nu att vara föremål för samråd under tre månader. Ta chansen att påverka Åsas framtid. Hur ser ditt Åsa ut framöver? Har du egna idéer? Skriv ner dina synpunkter och idéer och skicka in dem till kommunen. De synpunkter som kommer in under samrådstiden kommer vi att samla ihop och beskriva i en samrådsredogörelse. Planförslaget kommer därefter att revideras och kompletteras innan vi på nytt ställer ut det för en ytterligare granskning. Välkommen med dina synpunkter! Viktoria Fagerlund Projektledare Fördjupning av översiktsplanen för Åsa

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅSA Sammanställningskarta PLANOMRÅDETS GRÄNS ÖSTERBYN Öpp Öppet slättlandskap, varierat Varbergsvägen GÅRDA BRYGGA Åsas norra entré Kläpp Skola Småskaligt landskap ÖLMANÄSHALVÖN Skola ÅSA Centrum Ölmanäs ringväg Camping Vita sand Åsas söd Näsbokrok naturreservat 0 500 1 000 Meter

Teckenförklaring! Ny Tågstation tågstation Huvudvägar Öppet slättlandskap, Större kraftledning Område med restriktioner Särskilda bygglovskriterier bygglovkriterier Generellt förtätningsområde Kläppavägen KLÄPPA FÖRSLAG TILL NYA BEBYGGELSEOMRÅDEN Centrumförtätning Område för företag och service Område för bostäder och företag Område för bostäder Generellt förtätningsområde Motionsspår s södra entré VASSBÄCK Bostäder längs stråk Bostäder på berg Bostäder i skog Bostäder i grönområde Bostäder vid entré Bostäder på äng Bostäder och företag vid station Varbergsvägen Kungsbacka kommun Samrådshandling december 2011

Här är vi nu Vad är en fördjupad översiktsplan? Kommunens översiktsplan ÖP06 är en fysisk ramplan som visar hur kommunen ser på framtida användning av mark och vatten. I ÖP06 pekas Åsa ut som ett område där en fördjupning av översiktplanen (FÖP) bör upprättas för att säkerställa en god utveckling av bland annat centrumområdet. Planen ska visa vilka markområden som är lämpliga för ny bebyggelse, både för bostäder och företag, men även vilka områden som ska sparas för rekreation med mera. Samråd 24:e januari- 24 arpil 2012 Ett förslag till Fördjupning av översiktsplan för ÅSA finns framtaget. Du har möjlighet att lämna synpunkter på denna handling under samrådstiden. Alla synpunkter dokumenteras och kan leda till förändringar i fortsatt arbete. Lämna dina synpunkter Nu är vi i samrådsskedet och förslaget visas för första gången offentligt. Under samrådet är det viktigt att du lämnar synpunkter. Dessa skickar du skriftligen till förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun. Utställning Förslaget bearbetas utifrån de synpunkter som inkom under samrådet. Förslaget förankras politiskt. Allmänheten har möjlighet att lämna synpunkter. även i detta skede. Vad händer sen? Vi samlar ihop alla synpunkter och bearbetar dem i en samrådsredogörelse som presenteras för politikerna i kommunstyrelsen. Utifrån samrådsredogörelsen gör vi förändringar i förslaget. Därefter kommer förslaget att presenteras igen i en utställning, på Kungsbacka kommuns hemsida kungsbacka.se och i medborgarkontoret i stadshuset. Vi annonserar i tidningen när detta sker. Handlingar Handlingar som ingår i samrådet är: Förslag till Fördjupning av översiktsplanen för ÅSA - samrådshandling Antagande Efter eventuellt ytterligare bearbetningar antas Fördjupade översiktsplan för Åsa av Kommunfullmäktige och vinner därefter laga kraft. FÖP:en fungerar sedan som vägledande dokument i politiska beslut. Miljökonsekvensbeskrivning

1. Förutsättningar & INRIKTNING Åsa idag Utgångspunkter för planering Tidigare planering för Åsa Stegvis arbete 9

Mot Kungsbacka/Göteborg Gårda brygga Ny tågstation Kläppa Kläppavägen Skola Ölmanäshalvön Ölmanäs ringväg Skola ÅSA Centrum Vita sand Varbergsvägen Näsbokrok naturreservat Vassbäck Mot Frillesås/Varberg Åsa idag Åsa är en attraktiv tätort vid kusten och omgärdas av både småskaligt och storskaligt öppet landskap, gröna bergsryggar, klippor, stränder och hav. FÖP Åsa omfattar Åsa tätort, Vassbäck, Kläppa, Gårda brygga och Österbyn med omnejd. Åsa är en av centralorterna i Kungsbacka kommuns södra del. I Åsa med omnejd bor cirka 6400 personer. Åsa ligger knappt 2 mil från Kungabacka och cirka 3 mil från Varberg. I Åsa finns: Två grundskolor Vårdcentral Äldreboende Folkhögskola Vandrarhem Campingar Dagligvarubutiker Bageri Restauranger 10

Utgångspunkter för planering Kungsbacka i två regioner Kungsbacka kommun ligger i Hallands läns norra del och är samtidigt en kranskommun till Göteborg. Kungsbacka ingår i Region Halland men är också medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Det är av yttersta vikt för kommunen att de två regionerna samspelar när det gäller fysisk planering. Det nybildade Region Halland har tagit fram utvecklingsstrategin Halland - Bästa livsplatsen där det gynnsamma geografiska läget och de goda kommunikationerna lyfts fram som unika för Sverige. Än så länge finns ingen gemensam fysisk strukturbild att förhålla sig till i regionen, men det är mycket sannolikt att regionen tillsammans med kommunerna kommer att skapa en gemensam huvudstruktur framöver. I GR har medlemskommunerna gemensamt tagit fram en Strukturbild för Göteborgsregionen som övergripande visar hur Göteborgsregionen ska utvecklas. Varje kommun har sedan förbundit sig att följa de överenskommelser som strukturbilden innehåller. Strukturbilden består av sex huvudområden i form av en kärna (Göteborg), ett sammanhängande stadsområde (närområdet till Göteborgs tätort), huvudstråk, kustzonen, de gröna kilarna samt Göta älv. Planeringen av Åsa tätort passar väl in i tankarna om hur viktigt det är att satsa på orter som på sikt har goda förutsättningar för en spårbunden kollektivtrafik. Bästa livsplatsen Läs mer: Halland Bästa livsplatsen, utgiven 2011, berättar allmänt om regionbildningen och om den nya regionens uppdrag Läs mer: Göteborgsregionens strukturbild. Kartan visar Åsa i regionen. De röda cirklarna har en radie på två, fem respektive tio mil. 11

Åsa ligger utmed ett av GR:s huvudstråk i form av järnvägen ner mot Varberg. Huvudstråket följer också det centrala mittstråk som kommunen i sin översiktsplan har angett som sitt viktigaste utvecklingsstråk. Överenskommelsen när det gäller huvudstråken är att de ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen och stärkas så att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Delar i överenskommelsen som berör planeringen av Åsa tätort:... ett bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god kollektivtrafik är knutna till stationslägena, stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen.... det finns förutsättningar för att gå eller cykla till och från en pendel-/regiontågsstation om bostadsbyggandet sker inom en kilometer från stationsläget. Om bostadsbyggandet sker på större avstånd från stationen eller i orter vid sidan av huvudstråken behövs redan från första inflyttning en god kollektivtrafik som knyter samman orten med stationsläget.... i stationsnära lägen etablera handel, arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar som har ett större upptagningsområde än den egna orten (eller kommundelen) vilket ger tillgänglighet för alla, ökar valmöjligheterna för resande och därmed stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar regional utveckling. Utdrag ur GR:s strukturbild maj 2008 Läs mer: K2020 lokal Ökad kollektivtrafik - K2020 & trängselskatt Idag arbetspendlar ungefär hälften av alla i arbetsför ålder i Kungsbacka kommun till arbetsplatser utanför kommunen. Merparten pendlar in till Göteborg. Eftersom mindre än tio procent av arbetspendlingen sker med kollektivtrafik är en mycket viktig framtidsfråga att fler använder kollektivtrafiken, både till arbetsresor och till övriga resor. Som ett led i detta ställer sig Kungsbacka kommun bakom Göteborgsregionens mål om fördubblat kollektivtrafikresande fram till år 2020 och projektet K2020. Kommunen har de senaste åren satsat på att utveckla kollektivtrafiken längs med tätbebyggda stråk, vilket är en del av strategin i K2020. I januari 2013 införs trängselskatt i Göteborg, vilket kommer att få stor betydelse för Kungsbackas arbetspendlare. Trängselskatterna ska bidra till att minska biltrafiken och samtidigt skapa resurser till att investera i kollektivtrafikanläggningar. När trängselskatterna införs är bedömningen att 12

resandet med kollektivtrafik kommer att öka och ett stort förberedelsearbete pågår inom kollektivtrafikbranschen för att ta hand om nya resenärer. För Åsas del är busslinjen till Kungsbacka en av kommunens mest använda och den planerade tågstation ger nya förutsättningar för utvecklat resande. Kartan visar beräknade restider från Åsas nya tågstation. Hållbarhet i fokus Att denna fördjupning av översiktsplanen för Åsa har sin utgångspunkt i hållbarhet är en självklarhet. Ett stärkt Åsa som en centralort i kommunens södra delar kommer att bidra till fler barn i skolan, ökade möjligheter till socialt umgänge, fortsatt god service och fler lokala företag. En ny tågstation och möjligheten att åka kollektivt såväl norrut som söderut blir en styrka för Åsa och de södra delarna av kommunen. Nybyggnation kan ske med energieffektiva metoder och dagvatten hanteras lokalt. Naturen med ett aktivt jordbruk, havet och skogen är kvaliteter som gör Åsa särskilt attraktiv både som besöksort och bostadsort. Natur och djur ska fortsatt värnas genom att fler stråk och möjlighet till friluftsliv skapas. Viktigt är också närhet för boende och besökare till funktioner som skola, mataffär, arbetsplatser och till en ny tågstation. 13

Kungsbacka kommuns mål I Kungsbacka kommuns vision har kommunfullmäktige gett uttryck för sin syn på kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas har sedan fullmäktige antagit ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Av dessa prioriterade mål är det fem mål som direkt eller indirekt kan ge avtryck i en översiktsplan: 70 procent ska uppleva att de bor i en hälsosam kommun. Med god hälsa avses fysiskt, social samt psykisk (WHO). 80 procent av ungdomarna i åldrarna 13-20 år ska vara nöjda med sitt fritids- och kulturutbud. Andelen kommuninvånarna som upplever en hög grad av trygghet ska öka. Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. Kommunen har som mål att planera för ett bostadsbyggande om 500 bostäder per år. För att kommunen ska kunna uppnå kommunfullmäktiges prioriterade mål har nämnderna tagit fram egna resultatmål. Kommunstyrelsens resultatmål som ska ge avtryck i den översiktliga planeringen är: För att nå en byggnation av 500 bostäder krävs en kontinuerlig planering av 1500 2000 bostäder per år. Antalet nya bostäder med gång- och cykelavstånd till pendeltågsstation ska öka. Läs mer: Miljömål för Kungsbacka 2008-2015, antagen av kommunfullmäktige 2008-02-05 Regionala och lokala miljömål Riksdagen har beslutat om 16 miljömål för Sverige. Syftet med målen är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. För att bryta ner miljömålen och anpassa dessa till de regionala förhållandena har Länsstyrelsen i Hallands län arbetat på en bred front med Handlingsprogram - så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län. Utifrån detta har kommunen nu det övergripande ansvaret för att vi i Kungsbacka bidrar till att nå våra miljömål. De lokala miljömålen Miljömål för Kungsbacka 2008-2015 är antagna av kommunfullmäktige. Dessa är vägledande för alla som bor och verkar i kommunen. En viktigt del i att nå de lokala miljömålen är att vi ska ta hänsyn till miljön när vi planerar trafik och bostäder, och vi ska skapa förutsättningar för kollektivtrafiken. En gång per mandatperiod görs en uppföljning av kommunens miljömål som sammanställs i en miljörapport. 14

Riksintressen Riksintressen är ett sätt att ta tillvara nationella intressen som är unikt för Sverige och står i miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Målet är att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål de är bäst lämpade för. Ett område som är utpekat som riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Riksintressen syftar till att både skydda områden (ex riksintresse för naturvård) eller ge prioritet åt en särskilt viktig verksamhet (ex riksintresse för väg). I denna fördjupade översiktsplan för Åsa berörs särskilt riksintressen knutna till Kungsbackafjorden (riksintresseområde för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000-område), Västkustbanan som är riksintresse för järnväg samt riksintresset för brukningsvärd jordbruksmark. Hela Åsa med omnejd ingår också i Kustområde i Halland som är ett område där turism och friluftsliv särskilt ska beaktas. Indirekt kan riksintressen (riksintressområde för naturvård och Natura 2000) knutna till Vendelsöarna i Varberg beröras. Åsa ligger även inom den inre beredskapszonen för kärnkraftverket Ringhals som är utpekat för riksintresse för energiproduktion. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖR ÅSA Huvudsaklig användning av mark och vatten samt riksintressen Miljömål *Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust & skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar *Ett rikt odlingslandskap *God bebyggd miljö *Målet berör direkt Åsas utveckling Teckenförklaring! Tågstation Järnväg Större kraftledning Bostäder Naturreservat Natura 2000 enl 4 kap MB Utökat strandskydd enl 7 kap MB Riksintresse för friluftsliv enl 3 kap MB Riksintresse enl 4 kap MB (hela kartans omr) Riksintresse för naturvård enl 3 kap MB Nyckelbiotop Ängs och betesmark Naturvårdsplan KLASS 1 2 3 Kungsbacka kommun 0 500 1 000 Meter Samrådshandling december 2011 Kartan visar områden med särskilda intressen i Åsa. En större karta finns bilagd. 15

Översiktsplaners uppgift enligt lagstiftningen är att: Medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Främja goda miljöförhållanden, en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden samt energi och råvaror. Främja en från social synpunkt god miljö. Sammandrag av PBL 1:1 och MB 1:1 Lagstiftning För en fördjupad översiktsplan gäller samma lagstiftning som för en översiktsplan för hela kommunen. Enligt denna lagstiftning, plan- och bygglagen (PBL) samt miljöbalken (MB), har kommunen ansvar för att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet och att miljö-, hälso- och riskaspekter beaktas. Översiktsplaner är politiskt vägledande dokument men inte juridiskt bindande. Länsstyrelsen i Hallands län är tillsynsmyndighet. Områden med särskilda värden och kvaliteter ska skyddas. Hit hör bland annat områden med natur-, kultur-, och friluftsvärden samt ekologiskt känsliga områden. Till dessa räknas också lägen särskilt lämpliga för kommunikationer, energi-, vatten- och avloppsförsörjning samt miljö- och riskfaktorer. Den 2 maj 2011 började en ny Plan- och bygglag att gälla. I och med lagändringen stärktes översiktsplanens strategiska roll. Mål av regional betydelse ska redovisas och de regionala förutsättningarna ska presenteras tydligare. Eftersom arbetet med fördjupning av översiktsplanen för Åsa påbörjades innan den nya lagstiftningen började att gälla så följer denna handling den gamla lagstiftningen PBL 1987, men intentionerna med den nya lagstiftningen genomsyrar ändå planarbetet. Demografisk utveckling Kommunen har under en lång tid årligen ökat sin befolkning med cirka 1000 personer per år. Befolkningsökningen har tidigare främst legat i de västra delarna av kommunen men utifrån kommunens översiktsplan (2006) styrs nya bostadsområden till kollektivtrafiknära områden i kommunens serviceorter, däribland Åsa, men allra mest till Kungsbacka stad. En befolkningsprognos innebär att vi tittar bakåt för att försöka se vad som händer framåt. Antalet invånare är en beräkning av antalet som flyttar till orten eller föds, minus antalet som flyttar ut från orten eller dör. I Åsa med omnejd bor cirka 6400 personer idag. Om inga nya bostäder byggs beräknas invånarantalet minska rejält inom de närmsta åren, främst till följd av att det idag finns stora barnkullar där barnen troligtvis flyttar hemifrån, och bort från orten, när de blir vuxna. En minskning sker även när befolkningen blir äldre och då inget nytillskott av människor är möjligt. 16

Diagrammet visar befolkningsutvecklingen i Åsa från 1991 fram till 2010 och befolkningsprognosens båda riktningar. Om inga nya bostäder byggs i Åsa (röd linje) beräknas invånarantalet minska med drygt 1100 personer fram till år 2030. Minskningen bedöms ske i alla åldersgrupper förutom gruppen 80 år och äldre som istället beräknas öka. Om 30 bostäder byggs varje år i Åsa (grön linje) beräknas invånarantalet år 2030 ha ökat med cirka 700 personer. Svart streckad linje markerar antalet invånare i Åsa år 2010 som jämförelse. 8000 7000 6000 5000 Antal boende i Åsa 4000 3000 2000 Befolkningsutveckling i Åsa Invånare Befolkningsprognos Befolkningsprognos för Åsa för Åsa med och utan med tillskott och utan av nya tillskott bostäder av nya bostäder 8000 7000 6000 5000 Antal boende i Åsa 4000 3000 1991 1991 2000 2000 2010 2010 2020 2020 2030 2030 2000 År Befolkning om inga Befolkning nya bostäder om inga nya bostäder byggs efter 2010 byggs efter 2010 Befolkning om 30 bostäder Befolkning per om år 30 bostäder per år byggs från 2010 byggs från 2010 Befolkning år 2010 Befolkning år 2010 (som jämförelse) (som jämförelse) Antal invånare om 30 nya bostäder byggs per år Antal invånare om inga nya bostäder byggs Befolkning år 2010 (som jämförelse) 1000 1000 0 1991 1993 1995 0 1991 1997 1993 1999 1995 2001 1997 2003 1999 2005 2001 2007 2003 2009 2005 2011 2007 2013 År 2009 2015 2011 2017 2013 2019 År 2015 2021 Tendenser i Åsa: Befolkningen bedöms minska kraftigt om inget nytillskott av bostäder planeras. Om 30 nya bostäder byggs varje år bedöms detta väga upp utflyttningen och ger en måttlig ökning av befolkningen till år 2030. Fritidsboende omvandlas till permanentboende 2017 2023 2019 2025 2021 2027 2023 2029 2025 2027 2029 vilket innebär inflyttning av nya Åsasbor - bland annat till följd av utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det har, de senaste åren, skett ett stort tillskott av barnfamiljer med många barn per hushåll exempelvis i Gårda brygga/österbyn. Långsiktigt blir det färre personer per hushåll, då ungdomarna flyttar hemifrån. 17

Tidigare planering för Åsa I marginalen till vänster syns ett par av de övergripande dokument som ger direktiv till denna fördjupning. Vision för Kungsbacka kommun Kommunfullmäktige tog 2005 ställning till en sammanfattande vision för kommunens utveckling. Visionen behandlar till betydande del vårt samhällsbyggande. Ambitionen är att fördjupningen av översiktsplanen ska tolka och utveckla visionens idéer för det fortsatta samhällsbyggandet i Åsa. Läs mer: Vision kungsbacka, antagen av kommunfullmäktige 2005-10-13 Läs mer: ÖP06, antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27 Läs mer: Mål för bostadsbyggande, antagen av kommunfullmäktige 2009-12-08 Kungsbacka Översiktsplan 2006 Kungsbacka översiktsplan 2006 är Kungsbacka kommuns fysiska ramplan som utifrån visionen anger utvecklingen för hela Kungsbacka kommun. I översiktsplanen pekas tio serviceorter ut där kommunen önskar arbeta för en aktiv samhällsplanering. En av dessa tätorter är Åsa som ligger strategiskt i kommunens mittstråk. För de delar som inte är utpekade som utvecklingsområden har kommunen en mer restriktiv hållning och särskilda bygglovskriterier gäller. ÖP06 ger direktiv om att Åsa till största delen ska växa genom förtätning, och då främst i de centrala delarna. En expansion österut mot järnvägen ses som naturlig, framförallt vid en utbyggnad av ny tågstation. Norra entrén föreslås i översiktsplanen kompletteras med exempelvis bostäder, skola eller dylikt, men ingen expansion norr om entrén föreslås. Om expansion ska ske västerut förutsätter det att problemen med Ölmanäs Ringväg reds ut. I söder föreslås Vassbäck/Landaområdet behålla sin storlek. Mål för bostadsbyggande För att hålla ett bra tempo på utbyggnaden och för att kommunen ska kunna nå upp till god servicenivå utarbetas vartannat år måldokumentet Mål för bostadsbyggande. För Åsa anges att kommunen bör planera för 25-30 bostäder per år. På en tjugoårsperiod motsvarar det mellan 500 och 600 bostäder. Ny mark för näringsliv Kommunen har en stark vilja att främja näringslivets utveckling i kommunen. I det antagna Näringspolitiskt program (2009) ställs krav på den fysiska planeringen. FÖP Åsa ska redovisa ny mark för företag som motsvarar cirka tio hektar. 18

Avgränsning FÖP Åsa I Kungsbacka översiktsplan 2006 redovisas ingen exakt avgränsning av Åsa tätort utan det föreslagna fördjupningsområdet markeras med snedstreckat område (se karta nedan). Detta förslag till fördjupning av översiktsplanen för Åsa strider till viss del mot ÖP06 vad gäller expansion av bebyggelse norrut, expansion av bebyggelse på den östra sidan om järnvägen vid Kläppa samt bebyggelse söder om Kläppa i skogen. ÖP06 visar att fördjupningen ska behandla huruvida Gårda Brygga/Österbyn ska utvecklas vidare. Planförslagets rekommendationer för Gårda Brygga/Österbyn är att området inte ska exploateras mer än vad som redan är planlagt. Alla förändringar som skiljer sig mot ÖP06 är föreslagna mot bakgrund av den planerade tågstationens utbyggnad och ambitionen att kunna säkerställa en hållbar utveckling i Åsa där så många som möjligt ska kunna nå stationen genom att gå eller cykla. Utdrag urkungsbacka översiktsplan 2006. Svartstreckat område markerar det område där en fördjupning föreslås. Denna fördjupning frångår översiktsplanen genom att omfatta ett större område. 19

Exempel på kartor: Häradsekonomiska kartan från 1920-talet Stegvis arbete Hur tar man fram en ny fördjupad översiktsplan? För att komma fram till ett förslag på lämpliga nya bebyggelseområden går arbetet med en fördjupning av översiktsplanen igenom en process. Som arbetsmetod utreds orten steg för steg för att sålla bort de områden som är olämpliga för ny bebyggelse. Därefter har vi vägt de områden som är kvar mot varandra för att komma fram till ett förslag. Nedan följer en kort beskrivning av vilka steg som ligger bakom planförslaget. Målpunkter i Åsa Bebyggelsetyper i Åsa Steg 1 - Kunskapsunderlag och förutsättningar Det första steget är att se vilka förutsättningar som finns på platsen idag och vilka som saknas? En faktasamling startar. Åsas historik. Fysiska förutsättningar i form av vägar, gång- och cykelvägar, service och målpunkter. Lagstyrda förutsättningar så som naturvårdsplan, riksintressen, Natura 2000 med flera. Svårfångade värden i form av bland annat rekreation, landskapsbild, mötesplatser, ortsidentitet, hur rör man sig mellan målpunkter och hur ser de sociala strukturerna ut. Bilvägar Grönstruktur 20

Nuläge HAV SAMLAD BEBYGGELSE STORSKALIGT ÖPPET LANDSKAP SAMLAD BEBYGGELSE SKOG SMÅSKALIGT ÖPPET LANDSKAP SKOG SAMLAD BEBYGGELSE SAMLAD BEBYGGELSE Planförslag? De gula fälten markerar samlad bebyggelse idag. Kan den fördjupade översiktplanen föreslå exploatering på samtliga områden som inte är bebyggda? Samlad bebyggelse idag Samlad bebyggelse imorgon? 21

Steg 2 - Olämpliga områden Nästa steg är att ta bort de områden som i samband med faktainsamlingen visat sig vara olämpliga för ny bebyggelse. Det är områden där det allmänna intresset väger tungt. Läs mer: Kungsbacka naturvårdsplan Områden med särskilda skydd: Naturvärden - en viss typ av natur som man vill värna, exempelvis bevarandevärd ängs- och betesmark. Kulturvärden - en viss typ av kultur som man vill värna, exempelvis fornlämningar och kulturlandskap. Natura 2000-områden - ett nätverk av skyddsvärd natur inom EU med syfte att skydda växter och djur, exempelvis Näsbokrok. Strandskydd - ett område där det råder förbud mot olika former av byggnation och andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, exempelvis kuststräckan. Nyckelbiotopskydd - ett område som innehåller känsliga och sällsynta djur- och växtarter. Riksintressen - ett område som är av nationell betydelse för ett visst samhällsintresse, exempelvis järnvägen. Områden som är svåra att exploatera: Barriärer - olika element i landskapet som innebär fysiska hinder, exempelvis kraftledningar eller kraftiga höjdskillnader. Parker och idrottsplatser - områden inom tätorten som är bevarandevärda, exempelvis Åsa idrottsplats. Områden som inte är lämpliga för exploatering då de har andra värden som är betydelsefulla för orten. 22

Nuläge RIKSINTRESSE FÖR JÄRNVÄG KRAFTLEDNING ÄNGS- OCH BETESMARK NYCKELBIOTOP RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIV + naturvårdsplan CAMPING NATURVÅRDSPLAN - storemosse NATURRESERVAT IDROTT & GRÖNOMRÅDE GRÖN KOPPLING CAMPING NATURVÅRDSPLAN - Landabukten Planförslag? På den övre kartan markeras de områden som inte går att bebygga på grund av de samlade förutsättningarna. På nedre kartan visas att de röda exploateringsytorna som en följd av detta krymper steg för steg. Samlad bebyggelse idag Samlad bebyggelse imorgon? 23

Steg 3 - Avvägningar De områden som är möjliga att exploatera eller bevara har alla olika värden och tålighet. Vi analyserar dem utifrån olika aspekter. Vilka områden är lämpliga att bevara eller exploatera för god samhällsutveckling? Landskapsanalys Kungsbacka kommun kan delas in i fyra landskapszoner; hav, kust, slättbygd och inland. I Åsa finns alla de fyra landskapszonerna representerade och bidrar med olika värden som bedöms som mycket viktiga för Åsa. Här möts också det bohuslänska karga klipplandskapet och Hallands långsträckta öppna stränder. Landskapet har olika skala, men innehåller också olika värden i form av natur-, kulturvärden, brukning- och upplevelsevärden. I landskapsanalysen beskrivs, värderas och bedöms varje landskapstyp som identifierats i Åsa. Landskapstyper i Åsa: Inland - skog Öppet slättlandskap, storskaligt Öppet slättlandskap, varierat Småskaligt landskap, varierat Det urbana landskapet Hav och kust Åsas entréer Exempel på olika landskapsskaraktärer i Åsa. 24

Strukturanalys För att hitta en inriktning för Åsas utveckling arbetade vi fram en så kallad strukturanalys i ett tidigt skede. I strukturanalysen redovisas styrkor, svagheter, möjligheter och hot med följande inriktningsalternativ för Åsa: Strategi 1 - Utbyggnad nära kollektivtrafik Strategi 2 - Utbyggnad av Åsa centrum Strategi 3 - Utbyggnad av Ölmanäshalvön Jämförelsealternativ (2009) Strategi 1 Strategi 2 Strategi 3? Styrkor & Möjligheter vid en utbyggnad av Åsa Vi kan bygga vidare på befintlig infrastruktur och knutpunkter. Stora möjligheter att utnyttja stationens attraktionskraft finns. Samlokalisera störande verksamhet med järnvägen. Stärk centrum nya mötesplatser. Det är korta avstånd mellan målpunkter som kollektivtrafik, centrum, service, kultur och fritidsutbud. Ökad befolkning ger underlag för offentlig och kommersiell service. Ekonomiska möjligheter och incitament till upprustning och komplettering av befintlig infrastruktur, kultur, fritidsutbud, grönska och dagvattenhantering med mera. Svagheter & Hot vid en utbyggnad av Åsa Svårt att exploatera i attraktiva havslägen. Kommunen äger lite mark och ansvarar inte för vägar. Konflikter kan uppstå mellan olika markanvändningsanspråk vid blandning av bostäder och verksamheter som har omgivningspåverkan. Ökade driftskostnader för utökad kollektivtrafik. Belastningen på vägarna ökar. Trycket på befintliga idrottsplatser och båthamnar kan skapa behov av ytterligare utbyggnad, vilken kan vara svårt att hitta utrymme för. Fler hårdgjorda ytor innebär ökade mängder dagvatten. 25

Slutsatsen i strukturanalysen visar att hållbarhet och förstärkning av centrum är centrala frågor. Alternativet, som innebär utbyggnad av Åsa centrum i kollektivtrafiknära lägen, valdes därför ut som det mest intressanta att arbeta vidare med. Detta innebär en kombination av strategi 1 och strategi 2. Den mer glesa bebyggelseutvecklingen i alternativ 3 ansågs inte följa de kommunala målen för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Kopplingar till Gårda brygga och stationen pekades ut som viktiga delar Jämförelsealternativ att studera vidare. Utbyggnad (2009) av exempelvis företag sågs som intressant att utreda i kollektivtrafiknära lägen strax utanför tätortsområdet. Strategi 1 Strategi 2 Strategi 3? Strukturanalysens slutsats blev en kombination av Strategi 1 och 2, utbyggnad av Åsa centrum och nära kollektivtrafik 26

Nuläge Storskaligt öppet landsakp Entrépunkt 1,5 km Skog Småskaligt landskap 1,5 km Skog Planförslag? På kartan markeras de områden som är lämpliga att bygga för ett gång- och cykelavstånd på 1,5 kilometer till centrum respektive stationen. De områden som ligger på längre avstånd eller som av andra avvägningsskäl inte bedöms som lämpliga sållas bort. Samlad bebyggelse idag Samlad bebyggelse imorgon? 27

Här är vi nu Steg 4 -Samrådsförslag Hur stort ska Åsa bli? Det som finns kvar efter de tre stegen är ett större område än vad den fördjupade översiktplanen föreslår. Den handling du nu håller i din hand innehåller ett förslag som kommunen önskar samråda kring. Samrådsförslaget är alltså slutsatsen av det förarbete som vi gjort i de tidigare stegen. Förslaget redovisar de områden som bedöms som mest lämpliga och innebär minst skada på andra värden. Vi har tagit hänsyn till resultat av de utredningar som tagits fram under arbetets gång: strukturanalys, strandinventering, centrumutredning, gångoch cykelstudie för Ölmanäshalvön samt översiktlig dagvattenhantering. En stor del av förslaget pekar ut privat mark som områden lämpliga för bebyggelse. Det är viktigt att poängtera att kommunen inte avser att expropriera marken utan att utveckling av dessa områden bygger på att markägaren själv är intresserad av att utveckla sin mark. Under samrådet har privata markägare möjlighet att höra av sig till kommunen. Samrådsförslag Samlad bebyggelse idag Samlad bebyggelse imorgon? 28

Steg 5 - Utställningsförslag Inkomna synpunkter sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse. Planförslaget kommer i vissa delar att ändras utifrån de synpunkter som kommer in under samrådstiden, från såväl myndigheter och föreningar som boende i Åsa. Steg 6 - Antagen FÖP Åsa När alla omarbetningar har skett och planen har blivit politiskt behandlad antas fördjupningen av översiktsplanen för Åsa av kommunfullmäktige. Därefter gäller den som underlag vid bedömning vid inkomna förfrågningar om bygglovsgivning och detaljplaneläggning. Sammanfattad inriktning för FÖP Åsa Åsa har potential att växa med fler bostäder och företag. Ny tågstation byggs 2013. Mål för bostadsbyggande för Åsa är 25-30 bostäder per år. 10 hektar ska pekas ut för verksamheter. Centrum ska stärkas. Ölmanäshalvöns kommunikationer ska studeras. Sambanden mellan Åsa centrum/havsbadet och den nya stationen ska stärkas. Hållbart resande ska prioriteras. 29

2. planförslag Framtidsbild - Åsa 2030 Ett attraktivt stråk mellan stationen, centrum och stranden Mångfald av bostäder och företag Åsa ska locka året runt Från bilberoende till hållbara resor 31

Framtidsbild - Åsa 2030 Möjligheterna är många i en positivt laddad bygd. Tidsmässigt korta avstånd med tåg från både Halmstad och Göteborg har ökat Åsas attraktion avsevärt. Många vill flytta till Åsa, starta företag i Åsa, driva jordbruk i Åsa och semestra i Åsa. Många vill cykla, promenera, bada, campa och äta i Åsa. De lokala företagarna har en större region att hitta arbetskraft i. Många företag finns i stationens direkta närhet då de vill dra fördel av tågförbindelsen. ÅSA SKA LOCKA ÅReT RUNT I Åsa har du möjlighet att bo nära havet, nära skogen och samtidigt nära en tågstation. Du kan bo på berget med en fantastisk utsikt över fjorden eller på en äng bara minuters promenad från stationen. Företag blandas med bostadsbebyggelsen och utmed det livfulla gång- och cykelstråket mellan stationen och Vita sand finns många små butiker och annan service. Semesterbesökaren från Göteborg kan i framtiden ta tåget till Åsa, hyra en cykel, köpa en picknickkorg och cykla till stranden eller till klipporna. Ölmanäshalvön är en fantastisk rekreationsmiljö för cykelturism. Vandrarhemmet, campingen, dykcentret, folkhögskolan, de små restaurangerna och caféerna frodas utmed kuststräckan. Varför planera för att uppnå en framtidsbild? Kommunen har ansvar för att utbyggnaden av ett samhälle sker på ett sådant sätt att en långsiktigt hållbar struktur uppstår. Det gäller infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp men även för att möjliggöra skola, service och mötesplatser, samlad hantering av grönytor och dagvatten. Utan övergripande planering riskerar planerings- och beslutsproceser för nya bostäder och verksamheter bli mer osäkra och tidskrävande. Utan ett helhetsgrepp finns också stor risk för att nya projekt blir isolerade och inte bidrar till utveckling av Åsa i stort. Det är svårt att nå mål och ambitioner om långsiktigt hållbar utveckling utan en sammanhållande och övergripande plan för bebyggelse-, trafik- och grönstruktur. 32

planförslagets strategier Ett attraktivt stråk mellan stationen, centrum och stranden Mångfald av bostäder och företag NY MARK FÖR NÄRINGSLIV Åsa ska locka året runt Från bilberoende till hållbara resor 33

Ett attraktivt stråk mellan stationen, centrum och stranden För att locka boende i Åsa och besökare till Åsa att välja kollektiva färdmedel är det viktigt att stationen upplevs som en del av samhället. En stations attraktionskraft är beroende av att de som ska nyttja den upplever att den ligger nära andra målpunkter på orten och att det är lätt att gå eller cykla dit. En av planförslagets viktigaste strategier är att bilda ett sammanhållande stråk från stationen i nordost till stranden i sydväst. Utmed stråket finns idag Åsas kommersiella centrum. Målsättningen är att det ska kännas tryggt och trevligt att promenera eller cykla utmed detta stråk och att stråket blir ett förstahandsval för fotgängare och cyklister som ska ta sig mellan stationen och centrum och sommartid kanske vidare till stranden. Förutom stråkets tre huvudattraktioner ska det även finnas andra mindre målpunkter utmed sträckan i form av butiker, verksamheter, lekplats med mera som kan öka dess attraktivitet. För att det ska kunna bli ett fungerande stråk är en viktig pusselbit att utbyggnad av orten sker i mellanrummet mellan stationen och tätorten. Tanken är att stråket ska kunna förtätas med bebyggelse i centrum, exempelvis på delar av banvallsmarken. Mindre företag som fungerar ihop med bostäder ska kunna lokalisera sig utmed stråket för att göra det starkt och livaktigt. Utformningen av Kläppavägen med tillhörande gång- och cykelstråk är avgörande för hur sträckan närmast stationen kommer att upplevas. Kring det befintliga centrumområdet ska den kommersiella servicen ha sitt fokusområde för att stärka platsen, förslagsvis kan ett torg som inte bara används för parkering utvecklas framför Ica. Stråkets två viktiga passager över Varbergsvägen, vid Ica och vid Åsa hembageri, måste tydliggöras och underlättas för fotgängare och cyklister. Även vidare ner mot stranden och campingen bör gång- och cykelvägarna bli mer synliga och välkomnande. 34

ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅSA ningskarta Ny tågstation Kläppavägen Stationen Gamla banvallen ICA Bensinmack Camping Vita sand Varför ett huvudstråk? Ett stråk kan i olika sammanhang betyda olika saker. I detta planförslag innebär ett stråk en sträcka eller ett område mellan målpunkter där människor rör sig. I ordet läser vi in gång- och cykelväg, rörelse, mötesplatser, arbetsplatser, upplevelser med mera. Kort sagt allt som gör att avstånden känns korta och att hela samhället hör ihop - en röd tråd. 500 Meter Centrum och stranden 35

JUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅSA anställningskarta Norra stråket - Åsa station Tågstationen innebär en unik möjlighet för Åsa med omnejd och kommer att medföra att möjligheten att arbetspendla med tåg förbättras avsevärt. Det blir möjligt att pendla norrut till Kungsbacka och Göteborg och söderut till Varberg, Falkenberg och Halmstad, vilket innebär fler möjligheter till arbetstillfällen och en större arbetsmarknadsregion för Åsa. Det ger också större möjligheter för lokala företag att locka arbetskraft i regionen. Utöver att locka de som arbetspendlar från Frillesås och Åsa att ta tåget istället för bilen, kan ett tågstopp bidra till ett ökat antal besökare till Åsa med omnejd. Stationen med pendelparkeringar byggs ut först. Företag förelås för markområderna närmast stationen. Lite längre från stationsområdet föreslås en blandning av bostäder och företag. Från stationen ska det vara enkelt att gå och cykla till övriga delar av tätorten. Attraktivitet Det läge som tågstationen planeras i ligger långt från sammanhållen bebyggelse. För att öka tågstationens attraktivitet måste ny bebyggelse lokaliseras i närheten. Avståndet till stationen är inte långt men med ett öppet landskap där man ser målet långt bort i fjärran upplevs sträckan som i det närmaste oändlig. Kläppavägen Ny tågstation Stationen Gamla banvallen 36 Bensinmack ICA

Södra stråket - CENTRUM och STRANDEN Centrum i Åsa består av butiker, mataffär, bensinmack, restauranger, kiosker och andra verksamheter som främst ligger som ett pärlband utmed, och på båda sidorna av, Varbergsvägen och Åsa stationsväg. I direkt anslutning till centrum ligger stranden som är en viktig målpunkt, främst på sommaren. RSIKTSPLAN FÖR ÅSA skarta Läget för centrum i Åsa har genom åren förskjutits och olika centrumfunktioner är idag utspridda vilket gör att den centrala tätorten upplevs som diffus. Tätorten saknar ett torg och andra mötesplatser. Många vägar och gång- och cykelvägar går i nord-sydlig riktning. En genomförd centrumutredning (Radar arkitektur & planering, Ny tågstation 2011) visar att man kan minska barriäreffekten av Varbergsvägen och den gamla banvallen genom att länka samman bostadsområdena i de centrala delarna av Åsa med passager för fotgängare och cyklister i öst-västlig riktning. Komplettera med passager och bebyggelse. Skapa torgbildningar och förstärk stråk för liv och rörelse. En tydligare väg från centrum till stranden för gående och cyklister. Kläppavägen Gamla banvallen 500 Meter ICA Bensinmack Camping Vita sand Centrum och stranden Kopplingar Södra delen av stråket börjar vid stranden och leds genom centrum förbi den gamla banvallen. För att öka kontakten mellan alla delar behövs fler kopplingar i öst-västlig riktning. Viktiga kopplingar att förbättra är: - Genom campingen - Förbi restaurangstråket - Över Varbergsvägen - Genom banvallen 37

Torg och mötesplatser Två centrala mötesplatser finns idag vid Åsa hembageri och Ica. Dessa har potential att utvecklas. Platsen framför Åsa hembageri skulle kunna göras om till ett torg, där man får köra bil på de gåendes villkor, som knyter ihop denna med restaurangstråket söderut och stranden västerut. Se visionsbild 1. En gemensam markbeläggning skulle kunna markera korsningen och skapa en enhetlig yta för restaurangernas uteserveringar och torget. Varbergsvägen är en tungt trafikerad väg men alla trafikslag, även oskyddade trafikanter, samsas längs stråket redan idag. Den andra mötesplatsen som kan utvecklas är området utanför Ica. Se visionsbild 2. En mindre torgyta som ramas in av befintlig entré, fiskvagn och korvkiosk, föreslås i anslutning till övergångstället. Det skapar en tydligare koppling över Varbergsvägen och platsen kommer därmed att befolkas av fotgängare och cyklister. Grönska och ny placering av fisk- och korvvagn hjälper till att skapa ett tydligt rum. Parkeringen föreslås få en ny grönare gestaltning som delar upp och avgränsar platsen så att den blir trivsam även under vintertid. Förtätning med bostäder och verksamheter i centrum Ett antal områden i centrumområdet har identifierats som innehåller utrymme för nytillskott av bostäder och verksamheter. Antal bostäder och karaktär beskrivs i kapitlet ny bostadsbebyggelse på kommande uppslag. Områden för förtätning i centrum: Banvallen som kan bebyggas med bostäder. I anslutning till Ica och dess parkeringsplats finns möjlighet att komplettera med mindre bostadshus och verksamheter. Platsen där det ligger en bensinstation idag kan få ett nytt innehåll med fokus på ex. handel. Ytor för att anlägga säsongsparkering, för sommarens alla badgäster, finns längs Åsa bäckväg och på de ytor längs banvallen som inte är lämpliga för bostadsbebyggelse. 38

Visionsbild1 Mötesplats vid stråk över Varbergsvägen vid Åsa hembageri. Illustration av Radar arkitektur & planering, 2011. Visionsbild 2 Mötesplats och stråk över Varbergsvägen vid Ica. Ny mindre torgbildning med korvkiosk och fiskvagn. Illustration av Radar arkitektur & planering, 2011.

NY MARK FÖR NÄRINGSLIV Mångfald av bostäder och företag Utbyggnaden av tätorten ska ske i lagom takt så att invånare, service och infrastruktur hänger med och en naturlig variation vad gäller gestaltning uppstår. Förslaget försöker balansera mellan att bygga vidare på det som Åsa är idag - ett småskaligt villasamhälle - och att komplettera med sådant som saknas exempelvis lägenheter med möjlighet till kvarboende på orten då livssituationen ändras. Likaså ska företag kunna nylokaliseras och utvecklas, framförallt i centrum men även vid tågstationen och längs det utpekade stråket. Utbyggnaden av Åsa är tänkt att ske etappvis med perspektiv på år 2030. Områdena är ritade med grov penna och ska läsas som en riktning snarare än med exakthet. En stor del av förslaget är ritat på privat mark, varpå det är viktigt att höra fastighetsägarnas önskan och vilja i samrådet. Kommunen tar inte initiativ till vidare planläggning av nya bebyggelseområden mot en markägares vilja. Kommunens ambition är att Åsa på 20 års sikt ska växa med 25-30 bostäder per år. Det innebär att översiktsplanen bör innehålla områden för sammanlagt cirka 600 bostäder. Därtill ska cirka tio hektar mark för näringslivet inrymmas i utbyggnaden. Dessa ytor finns både redovisade som område för företag men är även tänkta att vara del i områden för bostäder och företag längs det planerade stråket. Nedan beskrivs den etappvisa utbyggnaden med respektive karta på högra sidan uppslaget. Mer detaljerad redovisning följer på kommande uppslag. ETAPP 0 Som ett nuläge eller Etapp 0 finns generell förtätning av Åsa, Vassbäck och Kläppa. Det finns obebyggda tomter inom redan detaljplanelagt område och nya förtätningsområden är möjliga att pröva genom detaljplaneläggning. Därtill pågår det en omvandling av fritidshusområden till årsbostäder i samband med bland annat att kommunalt vatten- och avlopp byggs ut. Detaljplanering av stationsområdet pågår redan i dagsläget. ETAPP 1 Vidare föreslås Åsa växa genom förtätning och nya bebyggelseområden vid samhällets nordöstra del, på Åsa berg och vid stationen. Detta kallar vi för Etapp 1. 40

Sammanställningskarta Teckenförklaring ETAPP 0! Ny tågstation Huvudväg Större kraftlednin Område med rest Särskilda bygglov Generellt förtätni 0 500 1 000 Meter FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅSA Sammanställningskarta Kungsbacka komm Samrådshandling 2 Teckenförklaring ETAPP 1! Ny tågstation Huvudväg Större kraftlednin Område med restr Särskilda bygglov Generellt förtätnin 0 500 1 000 Meter Kungsbacka kommu Samrådshandling 20 41

ETAPP 2 Med utgångspunkt i stationen och i nordöstra Åsa föreslås bebyggelsen så småningom att mötas utmed stråket. Detta kallar vi för Etapp 2. ETAPP 3 När både centrum är förtätat och stationen och dess närområde har växt ihop med samhället finns ett par områden som årsringar runt Åsa och Kläppa i Etapp 3. För all byggnation gäller att förfrågningar ska prövas var för sig och de lokala förutsättningarna ska avgöra vad som är möjligt. Ett uppskattat antal bostäder presenteras nedan. Utbyggnadsområde Antal bostäder Etapp 0 Förtätning, kompl, omvandling ca 180 ETAPP 1 Bostäder och företag ca 220 ETAPP 2 Bostäder och företag ca 280 ETAPP 3 Bostäder ca 500 Summa 1180 Utbyggnadsområde Områden för företag och service Storlek i hektar Tågstationsområdet 9 Spårområdet 4,5 Spårområdet Kläppa 5,4 Norra Åsa 4 Längs ståket okänd siffra Summa 22,9 hektar 42

Teckenförklaring ETAPP 2! Ny tågstation Huvudväg Större kraftlednin Område med restr Särskilda bygglov Generellt förtätnin 0 500 1 000 Meter Kungsbacka kommu Samrådshandling 20 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅSA Sammanställningskarta Teckenförklaring ETAPP 3! Ny tågstation Huvudväg Större kraftledning Område med restri Särskilda bygglovk Generellt förtätnin 0 500 1 000 Meter Kungsbacka kommun Samrådshandling 20 43

FÖRTÄTNING Förtätning betyder att man utnyttjar befintlig tätortsmark bättre. Exempel på förtätning kan vara att i lämpliga lägen bygga om ett envåningshus till två våningar för att inrymma fler lägenheter eller att ta obebyggd mark inom tätorten i anspråk för ny bebyggelse. Åsa kan delvis växa genom omsorgsfull förtätning. Främst gäller detta i centrum och utmed det planerade stråket utmed banvallen. Förutom en särskilt utpekad förtätning i centrum ställer sig kommunen positiv till att pröva förtätning av bostäder och företag generellt inom Åsa tätort samt inom Kläppa och Vassbäck. Förtätning bör föregås av detaljplaneläggning. I Åsa pågår en omvandling av tidigare fritidshusområden till åretruntboende. Kommunen arbetar med en fortsatt utbyggnad av vatten och avlopp i Åsa. I samband med VA-saneringen genomförs ändringar av befintliga detaljplaner för att öka byggrätten och därmed möjliggöra åretruntbostäder. Positiva effekter av förtätning Detta ses också som en form av förtätning. Bygger på befintlig struktur med närhet till människor, centrum, skola, kollektivtrafik, vägar etc. Ökad trygghet i viktiga stråk- fler ögon som ser Befintliga områden får möjlighet att rustas upp med nya gång- och cykelvägar, ny grönska etc. Brister och olösta frågor kan fångas upp såsom dagvattenhantering. Kommunen är positiv till att i strandnära lägen pröva företag/ service/lokaler med anknytning till turismnäringen eller som ökar allmänhetens tillgång till stranden. Utfallet av denna prövning beror på de lokala förutsättningarna. Det allmänna intresset, hänsyn till de biologiska värdena och människors tillgänglighet till strandområdet väger tungt i dessa bedömningar. Förtätning kan ibland hamna i konflikt med grönområden. Då det inte finns många kvalitativa parkområden i Åsa tätort är det viktigt att värna de som finns och i samband med nybyggnation se över möjligheten att förbättra grönområden. NYA BEBYGGELSEOMRÅDEN Karaktären i Åsa är låg bebyggelse i en till två våningar, mestadels friliggande villor och radhus. Detta gör att utbudet av upplåtelseformer idag är 44 Exempel på område där förtätning föreslås: den gamla banvallen. Exempel på område där förtätning inte föreslås: idrottsplatsen Åsa C.