Namn: Klass: Datum: Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:



Relevanta dokument
LPP, Reflektion och krönika åk 9

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter

LPP Magiska dörren ÅR 4

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Massmedier. Inledning

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

SVENSKA. Ämnets syfte

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Svenska 8B v Syfte:

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Visa vägen genom bedömning

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Centralt innehåll årskurs 7-9

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Erik står i mål Lärarmaterial

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

POLITIK och DEBATT svenska + SO

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

svenska kurskod: sgrsve7 50

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Svenska som andraspråk

Uppdrag undersökning

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Vad är en artikel? Vad är typiskt för en krönika? Hur skriver jag en novell? Vad är det för skillnad på ett referat och en recension?

Historien om mitt liv so far

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

3.18 Svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande engelska

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Förslag den 25 september Svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Kursplan - Grundläggande svenska

Vinterprat. Syfte. Vad kan man prata om? Här följer några förslag;

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Inför NP. Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout!

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Övergripande planering

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Övergripande planering

Svenska som andraspråk

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Förslag den 25 september Engelska

Svenska Läsa

Nationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Transkript:

LPP Kommunikation Svenska åk 7 1. Syfte Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer 2. Konkretiserade mål 1. ha kunskap om kommunikationsmodellen och ha prövat olika uttryckssätt, 2. ha kunskap om olika kommunikationssätt, 3. kunna läsa, förstå och tolka tidningstexter och bilder samt förstå syfte och sammanhang 4. kunna skriva en notis och en artikel på dator, med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag, 5. kunna bearbeta texter och ge och ta emot respons 6. kunna använda de vanligaste skrivreglerna, 7. kunna använda Word, Publisher och få ord och bilder att samverka, 8. kunna använda mail samt bifoga filer, 9. kunna genomföra en intervju, 10. kunna formulera argument för en åsikt 3. Bedömning - Enskilda uppgifter i en krysstabell - Färdighetsbedömning i matris i. Matris: Samtala, lyssna och redovisa ii. Matris: Skriva - Bedömning enligt kunskapskrav 4. Undervisning Du behöver få veta och få förklarat: - Olika sätt att kommunicera - Kommunikationsmodellen - Begreppet massmedia och däribland tidningen 1

- Hur man kan tolka olika sorts texter - De vanligaste skrivreglerna - Word och Publisher, hur man mailar och bifogar filer - Hur man gör en intervju - Vad en notis och artikel är - Hur bild och text samspelar för att föra fram ett budskap Du behöver få övning i: - Olika uttryckssätt, muntligt, kroppsspråk, bild, skrift - Några typer av tidningstexter - Att använda Word och Publisher - Att genomföra och bearbeta en intervju - Att skriva en notis och artikel - Att skriva och redigera en artikel och ett informationsblad - Argumentationsteknik ---------------------------------------------------------------------------------------------------- Egna mål Vad är viktigt för dig att träna på utifrån de konkretiserade mål (nr 2) som står här ovanför? Visa vad du lärt dig: Bedömning i Svenska Namn: Klass: Uppgift Klarar inte Klarar delvis Klarar Klarar bra Klarar mkt bra Kommentar: 1. Kommunikationsmodellen 7. Allmän dataanvändning med Word och Publisher 4.Notis + 5. respons 4.Artikel+ 5. respons 6. Använda skrivregler 9. Intervju 2

10.Argumentation 3

Kommunikationsmodellen Återkoppling inkluderar: Ord Röst - Har du lust att gå på bio? - Va? - Ja! Kroppsspråk ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Tidningsord Insändare Kommunikation Artikel Rubrik Ingress Notis Reportage Journalist Annons Massmedia 4

Tidningstext, typiska drag Syfte: informera om något som ska hända eller har hänt Uppbyggnad notis: o Huvudrubrik o Brödtext, kortfattad, som svarar på frågorna vad, vem, när, var, hur och varför samt konsekvenser Sakligt skriven Uppbyggnad artikel: o Huvudrubrik, ev. mellanrubriker o Ingress = kort sammanfattning av brödtexten, ska locka till läsning o Brödtext, längre text, som svarar på frågorna vad, vem, när, var, hur och varför samt konsekvenser, bakgrundsfakta (ofta mot slutet) o Ofta bild + bildtext Skrivs i preteritum (dåtid) Nytt stycke markeras med indrag eller blankrad Sakligt skriven Bör innehålla pratminus, att någon uttalar sig Ord att använda sig av A. Handlingsverb B.Relationsverb C.Sägesverb i presens, nutid: tog, stal var säger överlämnade fanns förklarar satt hade berättar D.Nominalfraser (substantiv med bestämningar): villan i Degerbo fotspår från minst två personer två okända män med blek uppsyn bärbar dator E.Använd beskrivande ord: överlämnade sig självmant desperat försökt få upp blev minst sagt förvånad tog sig in i garaget F.Använd tidsord (för att ge struktur): G.Bindeord (används inte så ofta): då när och men senare tidigare som eller under (dagen) vid (krocken) för därför att en vecka senare sedan, därefter efter, efteråt strax före Pratminus När du skriver pratminus ska du använda talstreck. OBS! Liten bokstav, se fetstilat, markerat. Han var på väg till Säve flygplats när han fick motorstopp på 500 meters höjd, säger Lars- Olof Jöckert, biträdande flygräddningsledare vid Flygräddningscentralen i Göteborg. Efter kollisionen med bilen gjorde planet en buklandning och gled in på en avfartsväg, säger Jöckert. 5

Att argumentera: uppbyggnad och typiska drag Syfte: övertyga, övertala andra Tes: eget ställningstagande Argumentera varför en tes föreslagits. När man argumenterar kan man använda sig av : Ethos visa att man är trovärdig och pålitlig Logos resonera logiskt och förnuftigt (sakargument, använda fakta) Pathos använda sig av känslor, tycka personligt Uppbyggnad Tes Argument o Använda flera argument Känsloargument Sakargument Ev. motargument Slutsats/avslutning Ord att använda sig av A.Sammanlänk. ord: För det första För det andra Ytterligare Å ena sidan Å andra sidan Tvärtemot Till slut B.Övertala: Det är självklart att Det är helt klart dumt att Det är alltid så att/det är aldrig så att Det vore fel att påstå att Det är ofta så att borde naturligtvis inte Det är extra viktigt att C. Generalisera och kategorisera: De allra flesta Många Vi ungdomar Alla vet ju Det är ju allmänt känt att D. Använd modala uttryck: E. Använd värderande ord: Borde, bör, måste, kan, vill tyvärr så bra för oss om Att kunna se fotbolls-vm otroligt dumt Vi måste anstränga oss Vilken tur att! Man bör inte äta godis. helt fantastiskt F. Konnektorer eller sambandsord Eftersom, därför att, för att, på grund av 6

Användbara fraser att använda när man diskuterar Ha en åsikt Ta ordet Jag tycker att Ursäkta att jag avbryter men Jag är säker på att Kan jag få fråga om en sak Jag menar att Kan jag få säga en sak här Instämmer Det håller jag med om Det tycker jag också. Precis. Just det. Instämmer inte Det tycker inte jag. Nej, det stämmer inte. Det tror jag inte alls. Fråga Vad tycker du? Jag förstår inte riktigt? Kan du förklara vad du menar? Nej, vet du vad Jag förstår vad du menar men Ämnen pröva att argumentera För Varför ska man äta frukost? Varför bör man borsta sina tänder? Varför ska man dricka mjölk? Varför ska man motionera? Varför ska man läsa läxor? Varför bör man äta grönsaker och frukt? Varför behöver man elektricitet? Varför bör man ha stövlar på sig när det regnar? Emot Varför ska man inte se på TV för mycket/spela för många datorspel? Varför ska man inte tro på TV-reklam? Varför ska man inte prata för mycket i mobilen? Varför ska man inte ha skoluniform? Varför ska man inte sova för lite? Varför ska man inte äta för mycket godis? För och emot Katt eller hund? Vilket djur tycker du bäst om? Varför? Husdjur eller inte? Kortare eller längre skolraster? Vad är viktigast att kunna se eller att kunna höra? Datorer på gott eller ont? Vilka fördelar och nackdelar finns det? Veckopeng eller månadspeng? Vilka fördelar och nackdelar finns det? Hjälpa till hemma eller inte? Bo i ett samhälle eller på landet? 7

Bedömningsuppgifter A. Kommunicera på olika sätt, åk 7 Namn: Datum: Du ska visa olika känslor med hjälp av ansiktsuttryck, miner, gester och kroppshållning. Du ska använda både tal och kroppsspråk för att få fram ett meddelande. Du ska samtala om olika sätt att överföra meddelanden. Matris: Samtala, lyssna och redovisa Samtala Jag deltar sparsamt i samtal. Jag behöver stöd för att delta. Jag deltar aktivt i samtal och diskussioner i grupp eller klass. Jag håller mig till ämnet och använder vad någon annan har sagt. Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att t.ex. ställa frågor och kommentera. Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att sammanfatta och bidrar aktivt med nya uppslag. Jag utvecklar innehållet i samtalet genom att sammanfatta, tolka, dra slutsatser och föreslå lösningar. Lyssna Jag behöver anstränga mig för att lyssna på andra. Jag lyssnar aktivt för att få information och kunskap. Jag visar detta på något sätt. Jag är intresserad som lyssnare och deltar genom att t.ex. ställa frågor. Jag lär mig av att lyssna på andra och visar det genom att använda det jag hört. Jag är aktivt intresserad och visar att jag lyssnar genom att argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra. Jag är en god lyssnare och visar det genom att sammanfatta, tolka, säga något eget och dra egna slutsatser. För vem och hur jag redovisar Jag redovisar för någon eller några. Jag gör mig i huvudsak förstådd. Jag redovisar för en grupp eller klass så att de förstår. Mitt språk är sammanhängande. Jag redovisar på ett korrekt och tydligt språk i lagom tempo. Jag arbetar med att utveckla mitt språk så att det blir mer uttrycksfullt. Jag är medveten om och anpassar mitt språk till situationen. Jag reflekterar över olika sätt att uttrycka mig för att nå mitt syfte. Jag redovisar på ett säkert sätt och uttrycker mig välformulerat och tydligt. Jag använder ett korrekt och nyanserat språk som passar i olika redovisningssituationer. 8

B. Notis och artikel åk 7 Namn: Datum: Du ska skriva två notiser enligt anvisningarna på sida 9. Du ska skriva en nyhetsartikel enligt anvisningarna på sida 10. Matris: Skriva Skrivregler Jag använder oftast de stora skiljetecknen och stor bokstav rätt. Jag skriver oftast dialog på ett korrekt sätt. Jag försöker dela in min text i stycken. Min text följer i stort sett skrivreglerna vad gäller skiljetecken, stavning och rubriker. Jag använder styckeindelning. Min text har få formella fel. Jag använder styckeindelning med automatik Jag är en god användare av skiljetecken och rubriker. Jag använder styckeindelning på ett medvetet sätt. Jag är en medveten användare av skiljetecken, stycken och rubriker. Mitt språk Jag genomför uppgiften. Jag försöker variera ordvalet och meningsbyggnaden är i huvudsak korrekt. Jag använder passande och varierande ord för uppgiften. Meningsbyggnad en är varierad och i huvudsak korrekt. Jag är träffsäker i ordval och meningsbyggnad. Jag har en medveten och säker variation av ordval och meningsbyggnad. Genrer och innehåll Jag känner till att det finns olika genrer (= olika slags texter). Jag kan skriva en notis, insändare och artikel enligt de anvisningar jag fått. Jag förstår de olika texttyperna och kan anpassa innehållet efter genren. Jag utnyttjar genrens mönster, struktur och språk. Innehåll, struktur och språk samspelar på ett bra sätt. Mottagare Jag är medveten om att mina texter kan läsas av andra. Jag försöker anpassa min text så mottagaren kan förstå innehållet. Min text kan läsas av andra och mottagaren förstår textens syfte. Min text är tydlig i sig själv och mottagaren förstår textens syfte. Min text kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte. 9

B1. Att skriva två notiser 1. Läs en dagstidning. 2. Välj en nyhetsartikel som har rubrik, ingress och brödtext. 3. Läs artikeln noggrant. 4. Klipp ur artikeln och stryk under svar på följande frågor: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vilka var inblandade? Hur gick det till? Varför hände det? 5. Skriv en notis med hjälp av det du strukit under i artikeln. Skriv det viktigaste först. Skriv med egna ord. Var tydlig. Undvik klockslag och datum. Se notis-exemplet här nedanför. Materiel som du behöver: tidning sax penna och sudd skrivpapper Lämna in papper och urklipp i din plastficka. 6. Välj en bild ur tidningen, klipp ur den och hitta på en egen nyhet till bilden. Skriv en notis om nyheten. 7. Lämna urklippen, notiserna och det här bladet till din lärare. 10

B2. Skriv en artikel 1. Tänk ut ett ämne som du vill skriva om. Är du intresserad av teknik och kommunikation kan du t.ex. skriva om. a. Nytt bredband i Götene b. Lanseringen av smart phone 4 eller c. Bevaka en fotbollsmatch d. Något annat som händer i din närhet som du kan bevaka 2. Tänk igenom: vad, var, när, hur, vem/vilka, varför. Tänk igenom eventuella intervjufrågor. 3. Skriv ned anteckningar, stödord på plats. 4. Intervjua personer på plats. 5. När du gjort detta börjar du skriva brödtexten: a. Bestäm i vilken ordning du ska skriva om det du vill ha med. b. Glöm inte pratminus c. Använd gärna mellanrubriker 6. Skriv därefter ingressen (inledning/sammanfattning). 7. Tänk ut en bra rubrik. 8. Läs igenom din text själv och bearbeta. Använd den mall vi gjort tillsammans. 9. Be därefter någon läsa din text och de dig respons enligt den gemensamma mallen. 10. (Renskriv i Word.) 11. Lämna in eller maila texten till din lärare. 12. Klipp över texten i Publisher a. Rubrik överst egen textruta b. Ingress i fetstil stl 12 egen textruta c. Brödtext stl 12 d. Foga in bilder och bildtext i kursiv stil i. Se till att du får in bilden på rätt ställe egen textruta för både bild och bildtext e. Skriv ditt namn och vem som fotat egen textruta 11

C. Intervju Du ska förbereda, genomföra och skriva rent en intervju med någon person. Du kan jobba ensam eller i par. Besök en intressant person som du intervjuar. Om du inte kan genomföra intervjun under elevstudiedagen se då till att du har bestämt tid t.ex. kvällen innan. Att tänka på före intervjun: Boka tid med personen du tänker intervjua. Bestäm ämne (se nedan) Förbered intervjufrågor Under intervjun: Anteckna/spela in svaren Följ upp svar med följdfrågor Be om förklaringar om något är oklart Ta ett foto (eller hämta ett foto från Internet). Tänk på att fotot ska passa till innehållet i intervjun. Efter intervjun: Skriv rent intervjun i tydliga frågor och svar enligt modell du fått (finns med sist bland de papper du fått). Skriver du på dator skickar du antingen över en fil till skolan eller sparar på något minne så du kan spara över texten på en dator i skolan. (Vi ska jobba vidare med din intervju i skolan). Klistra in bilden i dokumentet. Välj ett av följande ämnen till intervjun: 1. Intervjua en äldre person om kamerans utveckling. 2. Gå till en butik eller någon som är kunnig om teknik som kan berätta för dig om telefonens utveckling. a. Ur ett historiskt perspektiv eller b. Utvecklingen de senaste åren ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- D. Argumentera 1. Välj ett ämne tillsammans med en kamrat där du vill argumentera för något (se ex. s.6). 2. Samla argument för +, skriv också upp argument emot 3. Träna så ni vet hur ni ska argumentera a. Använd tips och ord från s. 5 och 6 4. Bilda grupp med ett annat par och argumentera för er sak a. Det andra paret deltar i diskussionen och ställer frågor b. Visa om man håller med eller inte c. Argumentera väl det handlar inte om att skrika högst! d. Spela gärna upp det för hela klassen 5. Gör en bedömning på s.2. Ta hjälp av varandra i gruppen och motivera vad som fungerade bra och vad man kan utveckla. 12