Föreningen för trädens framtid i det offentliga rummet

Föreningen för trädens framtid i det offentliga rummet

Tänk om träden inte fanns... MÄNNISKAN BEHÖVER TRÄD, och behoven har alltid varit flera än de rent praktiska. Människan som organism är sedan hundratusentals år knuten till och beroende av träd. Säkert sökte sig urtidsmänniskan upp i träden när fara hotade, träden innebar för henne trygghet. Träden är de varelser på jorden som lever längst. Så levde de flera tusen år gamla barrträden i Nordamerika långt innan den moderna civilisationen uppstod. Allt detta har gett träden mytiska dimensioner. I vissa kulturer har träden till och med status som gudar eller länk till gudarna. I den nordiska mytologin placerade våra förfäder världsalltet i kronan av en ask som de kallade Yggdrasil. Träd har alltid haft ett stort symbolvärde för människan. Detta återspeglas inom såväl religion och konst som i våra traditioner. Träd står än idag för trygghet och Sparbankseken, julgranen och majstången är några exempel på träd som traditionsbärare. FOLDERN UTGIVEN AV SVENSKA TRÄDFÖRENINGEN I AUGUSTI 1996. COPYRIGHT SVENSKA TRÄDFÖRENINGEN. FOLDERN REVIDERAD I JANUARI 2000. OMTRYCK FEBRUARI 2001. REVIDERAD APRIL 2004 OCH MAJ 2005.

Länken till våra gener MÄNNISKANS LIVSVILLKOR har förändrats dramatiskt under de senaste 150 åren. Vi producerar, transporterar och kommunicerar i en omfattning som saknar motstycke i historien. Av alla vetenskapsmän som någonsin levat, är 95% verksamma idag. Människan upptäcker och uppfinner alltmer i ett allt högre tempo. Samtidigt är vi samma varelser idag som vi var för 40 000-50 000 år sedan. Människans genetiska förutsättningar har inte förändrats i takt med de yttre förutsättningarna. Vi är fortfarande HOMO SAPIENS, en art som är skäligen dåligt utrustad för att möta kraven i det moderna samhället. En människa som växer upp idag har redan före skolåldern fått ta emot mer information än hon fått under en hel livstid för 100 år sedan. Under dessa förhållanden ökar betydelsen av symboler som står för varaktighet. Kontakt med träd och grönytor är en förutsättning för att storstadsmänniskan inte helt ska tappa kontakten med sina rötter.

Storskogen -Kolmården, Tiveden och motsvarande glest bebodda trakter En lång historia UNDER FORNTIDEN var större delen av jordklotet täckt av skogar. I Sverige lever namnet på många av dessa storskogar kvar än idag. Namn som Tiveden, Kolmården och Finnskogarna minner om områden där det var glest mellan boplatserna. Man levde i eller i närheten av skogen. Bränsle och virke Under alla tider har skogen varit en leverantör av råvaror till människorna. Tidigt lärde sig människan göra upp eld och det var träden som stod för bränslet. Än idag lagas den mesta maten på jordklotet över öppen eld. För människan som levde i bondesamhället var träden framförallt nyttiga. De gav ved och material till husbygge. Tjära som var en viktig exportprodukt för Sverige framställdes ur ved. Vår kanske viktigaste exportvara, järnet, krävde för sin framställning riklig tillgång på träkol.

Vårdträdet -en viktig symbol som länge följt oss och även influerat stadsbyggandet Odling TROTS ATT VI i det gamla bondesamhället hade storskogen in på knutarna planterade vi ofta ett vårdträd mitt på gårdsplanen. En symbolhandling med djupa rötter i den nordiska folksjälen. När människorna sedan flyttade in till städerna förde de vårdträden med sig. De tog träden från skogen, tämjde dem, och placerade dem i parker, trädgårdar och utmed gatorna som alléer. Dessa träd utgör idag för stadsmänniskan länken till bondesamhället. Trädvård Liksom vi alltid tagit god hand om våra tama djur, måste vi även känna ansvar för de träd vi planterar. Träden måste formas och vårdas så att de kan klara de tuffa livsvillkor de möter i storstadsmiljön. Redan i valet av art och sort avgörs ofta trädets möjlighet att utvecklas. Men framförallt måste vi som arbetar med trädvård lära oss att skydda träden mot klåfingriga och kortsynta makthavare.

Stadens luftkonditionering GRÖNYTORNA I EN STAD fungerar som stora värmeväxlare, dvs de lagrar värme på dagen och släpper ifrån sig värme på natten. I miljöer helt utan större vegetation, t ex öknar, blir skillnaden mellan dag- och nattemperatur mycket stor. En stadsgata utan träd kan liknas vid en öken, den blir snart olidligt varm en solig sommardag. Träden skänker svalkande skugga. Dessutom har trädens transpiration (avdunstning) en avkylande effekt på den omgivande luften. Träden blir därigenom en slags gatans svettkörtlar. Nattetid lämnar träden långsamt ifrån sig den magasinerade värmen och minskar därigenom temperaturvariationerna. Man ser aldrig människor flanera på en trädlös stadsgata. Stadens lungor SEDAN FLERA ÅR vet vi att trädplanteringar som mest kan ta upp bortåt 75% av stoftpartiklarna i luften. Träd och olika sorters vegetation fungerar som stora biologiska filter, inte minst på en stadsgata. Större växter kan fånga upp mer stoft än mindre växter, och klippta gräsytor ger bara marginella effekter. Det är därför viktigt att man redan från början tar hänsyn till den befintliga grönskans förutsättningar att rena avgaserna från en planerad trafikled. Placering av avfarter, avgastorn och tunnelmynningar bör göras med hänsyn till vad grönskan kan ta hand om.

Föreningens syfte att utbilda och vidareutbilda yrkesutövare inom trädvården. att utveckla en väldefinierad terminologi för trädvårdsfrågor. att verka för auktorisation av yrkesutövare som tillhandahåller trädvårdsentreprenader. att vara remissinstans när frågor om ingrepp i betydelsefulla enskilda träd, allmänna parker och historiska anläggningar skall avgöras. att informera avnämarna av trädvårdsinsatser om vad som från biologiska och estetiska utgångspunkter är sakkunnig trädvård. att informera allmänheten om vikten av god trädvård. att samarbeta med organisationer av näraliggande karaktär.

Svenska Trädföreningen Svenska Trädföreningen bildades 1992. Föreningen är sedan i januari 1998 ansluten till ISA, International Society of Arboriculture och har också samarbete med EAC European Arboricultural Council vad gäller utbildning och certifiering. Bli medlem och du får Svenska Trädföreningens tidning Trädbladet med 4 nummer per år. Den håller dig underrättad om aktuella utbildningsmöjligheter, certifieringstillfällen, seminarier och den årliga Träddagen som brukar röna stort intresse. Vidare medverkar en rad skribenter i olika ämnen inom trädvårdsområdet. Angående medlemskap kontakta kassören Karl-Gustaf Celsing, tel: 016-721 31 eller via e-post: karlgustaf.celsing@swipnet.se Gå gärna in på Svenska Trädföreningens hemsida: www.tradforeningen.se Föreningens postgiro: 636 22 52-6 täby offset 1986