Lärarmaterial för inspiration och eftertanke kring föreställningen Att döda ett tivoli
Hej! Som lärare kan man välja att förbereda och efterarbeta teaterbesöket, men det är absolut inget krav. Det viktigaste är att du är förberedd på vad ni ska se. För dig som vill göra ett för- eller efterarbete med dina elever har vi sammanställt ett lärarhandledningsmaterial. Här du hittar värderingsövningar, länk film och boktips. Något om hur pjäsen kom till Backa Teater i Göteborg en av Sveriges ledande barn-och ungdomsteatrar gav dramatikern Dennis Magnusson uppdraget att skriva en pjäs som skulle spelas för barn från 11 år. Han fick några förhållningsregler historien skulle baseras på Dostojevskijs Brott och Straff och huvudkaraktären skulle vara en tjej istället för en kille, annars fick han fria händer. Utifrån detta skrevs Att döda ett tivoli.
ATT DÖDA ETT TIVOLI En föreställning om brott och straff, hämnd, barnfattigdom, förlåtelse och att vara kompis. VILKA BROTT BEGÅS? Att döda ett tivoli består av ett antal olika brott, dessa brott listas här för att kunna användas som diskussionsunderlag etc: SKADEGÖRELSE, BARNMISSHANDEL, BYGGFUSK, EKONOMISK BROTTSLIGHET, UTPRESSNING, FÖRFALSKNING
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett bra knep att ta till när man vill starta en diskussion och få alla involverade. Genom att ställa värderingar och påståenden emot varandra visar man ofta på hur svårt det är att ta ställning i olika frågor, att det oftast finns undantag från regeln och att alla inte tycker lika. Viktigt att tänka på när man leder övningarna är att man inte lägger en värdering i de påståenden man presenterar. Risken är då att deltagarna antingen väljer att medvetet svara rätt eller fel för att provocera eller ställa sig in och man förlorar då meningen med övningen. Det är också viktigt att man, innan övningen börjar, poängterar att det är förbjudet att kommentera de andra deltagarnas val och att man själv som ledare inte kommer att värdera svaren som ges. EN UPPVÄRMARE Hjärnan kan ibland behöva värmas upp när man ska lyssna på en föreläsning eller starta en diskussion. Den här övningen är väldigt enkel och fungerar i alla former av grupper. Den går även att använda när man har en större samling människor. Alla sitter vid sina bänkar på sina stolar. Du berättar hur det går till: du kommer att presentera påståenden för klassen/gruppen, håller man med reser man sig upp, håller man inte med sitter man kvar. Bra att börja med ett enkelt påstående som t ex: Sommaren är den bästa årstiden. Eller om man väljer att lägga det på en mer personlig nivå: Jag tycker bäst om sommaren. HETA STOLEN Samla gruppen sittandes på stolar i en ring utan bord eller bänkar. Se till att det finns en tom stol i ringen. Övningen går till så här: du kommer med ett påstående. Håller man med om det reser man sig och byter plats med någon. Håller man inte med eller är tveksam sitter man kvar på sin plats. När alla är färdiga kan du fråga lite om varför någon valde det ena eller det andra. LINJEN Lägg lappar med siffrorna 1 till 5 på en linje längs med golvet med ca en halvmeter mellan varje lapp. Nr 1 och 5 markerar ytterlighetsuppfattningarna. Ställ sen en fråga eller ett påstående (tex: vad gör du om du känner att någon har kränkt dig, där 1 är att man ger tillbaka direkt och 5 att man inte säger eller gör någonting.) När frågan ställts går alla samtidigt till den siffra de valt. Ge sedan eleverna tid att prata antingen två och två eller i smågrupper, om sina val. Låt sedan varje grupp berätta vad de har pratat om. Tanken med övningen är att titta på olika sätt att reagera och samtidigt lära sig mer om varandra. HETA LINJEN Heta linjen går ut på att deltagarna ska svara ja eller nej på ett påstående. Skapa en konkret linje på golvet och markera tydligt ja och nej på var sin sida av linjen. Du kommer med påståendet, därefter väljer eleverna/ gruppdeltagarna antingen ja eller nej. Till skillnad från linjen är heta linjen ett sätt att verkligen realisera hur svårt det är att ta ställning. Det finns inga gråzoner och heller ingen möjlighet att välja en neutral plats om man är osäker. Ställ frågor direkt till en elev om varför han/hon valde just den sidan och låt dem förklara sitt ställningstagande.
FYRA HÖRN I en fyrahörnsövning finns svarsalternativen representerade i rummets fyra hörn. Tanken är att det finns tre fasta alternativ och att det fjärde hörnet är ett sk öppet hörn, öppet för alla tankegångar och förslag som inte ryms i de tre första. Du ställer frågan högt till grupp-en och presenterar sen svarsalternativen. Alla startar på samma gång och ställer sig i det hörn som sammanfaller med deras åsikt i frågan. Låt sedan varje hörngrupp prata om varför de valde just det hörnet. Låt sedan varje hörn presentera för de övriga om vad det pratat om. Bra att först välja den grupp som har minst antal personer. Påståenden i en fyrahörnsövning kan vara olika, du kan använda dig av en konkret situation där man får ta ställning. Du kan även presentera ett enkelt påstående och sen förändra förutsättningarna för att se huruvida man ändrar sin uppfattning. Viktigt att alla hörn är markerade med en siffra så att det inte blir någon förvirring. PÅSTÅENDEN OM BROTT OCH STRAFF Att döda någon är alltid fel. Vi har bra lagar i Sverige. Lagen är alltid rättvis. Lagen är lika för alla. Det finns tillfällen då det är rätt att bryta mot lagen. Vi har bra straff i Sverige. Dödsstraff borde införas i Sverige. Jag har brutit mot lagen. Om någon slår dig har du rätt att slå tillbaka. Man har rätt att ta lagen i egna händer. Jag har förtroende för det svenska rättsväsendet. Om en svensk medborgare bryter mot lagen i ett annat land, ska han bestraffas efter det landets lagar. Det är mer ok att en full person begår ett brott än en som är nykter. Det är värre att slå sönder en fönsterruta än att klottra. Har man gjort fel får man alltid sitt straff till slut. OM MORAL OCH ETIK Det finns rätt och fel. Alla människor är lika mycket värda. Det är alltid fel att ljuga. Alla människor har ett samvete. Man kan förlåta allt. Jag kan förlåta allt. Man får aldrig skada en annan människa. En människa som tagit sitt straff för ett brott står utan skuld resten av livet. Vissa människor är mer benägna att begå brott än andra. En kille som gråter är svag. En tjej som gråter är svag. Personer som trycker ned andra är osäkra människor. Det är svårt att tycka annorlunda än sina klasskompisar. Föräldrar borde få ge sina barn stryk om de är olydiga.
FRÅGOR KOPPLADE TILL FÖRESTÄLLNINGEN En del av frågorna kan med fördel omvandlas till påståenden och användas i värderingsövningarna. OM KÄRLEK Dunjas pappa har blivit kär i en 18-årig elev på gymnasieskolan där han jobbar. Vad skulle du gjort om din pappa träffat en tjej som bara var några år äldre än du? Kan man förstå Dunjas känslor? Har inte alla människor (även ens föräldrar) rätt att känna sig älskade, eller bli förälskade? Peter, Dunjas pappa, ger tjejen MVG för att han blev kär i henne. Tror ni att tjejen medvetet utnyttjade läraren för att få bättre betyg? Eller var det han som utnyttjade situationen? OM SKADEGÖRELSE Kan man erkänna något som man inte tycker är fel? Kan man förstå varför Sonja och Dunja slår sönder tivolit? OM FÖRFALSKNING Var det en god gärning av Sonja att lämna tillbaka pengarna som hennes mamma gav henne för att betala åkkortet? Kan man förstå att Sonja förfalskade åkkortet trots att hon fått pengar av sin mamma. Vad skulle du gjort om du varit i Sonjas situation? Kunde inte Mikael varit schysst mot Sonja när han visste att Sonjas mamma inte fått lön på länge? OM MISSHANDEL Sonjas mamma ger henne stryk för att hon förstört tivolit, trots att hon erkände. Dunja får sänkt veckopeng, trots att hon ljög in i det sista. Vilket straff borde de fått? Var misshandeln av Sonja värre än det förstörda tivolit? Borde Sonjas mamma anmälas till polisen för misshandeln?
LITE OM BROTT OCH STRAFF (Utdrag från StödCentrum för Unga Brottsoffers hemsida) BROTT Vilka handlingar som är brott är inte givet av naturen. Ett brott är en handling som bestraffas. Brotten finns i lagen. De brott som finns i Sverige finns beskrivna i det kapitel av lagboken som kallas för Brottsbalken. STRAFF Straff är fängelse eller böter. Böter innebär att gärningspersonen blir dömd att betala en summa pengar till staten (dagsböter/penningböter). Betalar gärningspersonen inte böterna kan de omvandlas till fängelse. Döms en person till fängelse kan hon/han hamna på en sluten eller öppen anstalt. Slutna anstalter har högre säkerhet. NÅGRA OLIKA TYPER AV BROTT MORD innebär att någon dör pga att en annan människa tar deras liv. DRÅP är ett mindre grovt mord, tex att någon av barmhärtighet dödar en svårt sjuk människa. Om någon pga oförsiktighet råkar döda en annan människa kallas det vållande till annans död. Mord ger 10 år till livstids fängelse. Dråp ger 6 till 10 års fängelse. Vållande till annans död ger böter eller upp till 2 års fängelse. MISSHANDEL är när gärningsmannen ger en annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller sätter honom i vanmakt, dvs hjälplöshet. Misshandel ger böter eller fängelse i högst 2 år. Är misshandeln grov kan det ge 1 till 10 års fängelse. STÖLD finns i tre grader: grov stöld, stöld och snatteri. En stöld innebär att man tar en sak som tillhör någon annan utan att man får och dessutom har tanken att behålla den. Stöld ger böter eller upp till 2 års fängelse. Grov stöld ger 6 månader till 6 års fängelse. SEXUALBROTT är det om en person genom våld eller hot tvingar en annan till samlag eller något som kan jämföras med samlag. Om gärningsmannen utnyttjar att en annan på något sätt är i ett hjälplöst tillstånd (tex medvetslös, sovande, drogpåverkad, sjuk, psykiskt sjuk) för att ha samlag är det också våldtäkt. Våldtäkt ger fängelse i upp till 4 år. Om brottet är grovt ger det 4 till 10 års fängelse. Bl a anses gruppvåldtäkter vara grova. RÅN innebär att en person tar något genom att använda hot eller våld som den rånade personen upplever som tvingande. Rån är ett allvarligt brott som kan ge 1 till 6 års fängelse. Grovt rån ger 4 till 10 års fängelse. HÄLERI är att tvätta pengar eller att köpa stulna saker. Häleri kan ge fängelse upp till 2 år. Om brottet är grovt ger det fängelse i 6 månader till 6 år. SKADEGÖRELSE innebär att någon förstör eller skadar föremål. Skadegörelse kan ge böter eller fängelse upp till 1 år.
TIPS PÅ LITTERATUR m.m. OM BROTT OCH STRAFF, Puls Samhällskunskap 6 9, Grundbok, Mikaelsson, Körner&Lagheim, Natur och Kultur 2002 Dom domare domstol Roligt om lag och rätt. Blomquist, Tyla, Jure 2005 Ge hit mobilen! En sann berättelse om två rånare, Siv Widerberg, R&S 2003 Stora syndboken, Lisa Bjärbo och Elin Lindell, Natur och Kultur 2006 Har du hört talas om de sju dödssynderna lättja, högmod, vrede, frosseri, avund, lust och girighet? En bok om vad barn idag tycker är en dödssynd. Ålder 10-13 år. FILM En vanlig dag en film om ungdomars utsatthet för brott i vardagen. Kan beställas via Brottsofferjourens hemsida: www.boj.se. Här kan man också ladda ner en handledning till filmen. Rosa The movie. (2007) En film om vänskap, kärlek, fantasi och verklighet. Men också om en turbulent tid i livet, om identitetsskapande, om att ta ansvar och att bli vuxen. Rekommenderad från åk 6. Kan beställas via Svenska Filminstitutets hemsida: www.sfi.se/skolbio Här kan man också ladda ner en handledning till filmen. Fucking Åmål En film om två tonårstjejers sökande efter sin identitet i en liten trångsynt landsortshåla. Rekommen-deras från åk 6. Kan beställas via Svenska Filminsti-tutets hemsida: www.sfi. se/skolbio Här kan man också ladda ner en handledning till filmen. OM BARNFATTIGDOM Oktober i Fattigsverige av Susanna Alakoski Yarden av Kristian Lundberg
Vi tar gärna emot brev från er lärare och elever, om ni efter att ha sett föreställningen, vill kommentera den, ställa frågor till oss eller har något annat ni vill meddela oss på teatern. Välkomna att höra av er! Bästa hälsningar norrbottensteatern@nll.se tel 0920-24 34 00 www.norrbottensteatern.se Med stöd av