Utlysning inom VINNOVAs program för tillväxtområdet Innovativa livsmedel

Utlysning inom VINNOVAs program för tillväxtområdet Innovativa livsmedel 1

Innovativa livsmedel Inbjudan: VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. VINNOVA inbjuder härmed till deltagande i en utlysning inom programmet Innovativa livsmedel. VINNOVAs avsikt med denna utlysning är att stimulera behovsmotiverad mångvetenskaplig forskning som medför att kunskaper inom de medicinska, biologiska och biotekniska områdena utnyttjas bättre inom livsmedelsindustrin och livsmedelsforskningen. Information om programmet, denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Information om programmet finns även på www.vinnova.se Stockholm i juni 2004 Per Eriksson Generaldirektör Maria Landgren Programledare 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 1. Vem kan söka anslag?... 5 2. Utlysningens inriktning och innehåll... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Mål och effekter... 6 2.2.1 Utlysningens mål... 6 2.3 Ämnesområden för utlysningen... 6 3 Projektkrav... 7 3.1 Grundkrav... 7 3.2 Bedömningskriterier... 7 4. Program- och projektadministration... 8 4.1 Programråd... 8 4.2 Tidplan och ansökningsomgångar... 8 4.3 Budget... 8 5. Projekthantering... 9 5.1 Projektstart... 9 5.2 Utbetalning av anslag... 9 5.3 Projektuppföljning... 9 5.4 Projektavslutning... 9 6. Ansökan... 10 6.1 Ansökans innehåll... 10 6.2 Hur man ansöker... 10 7. Kontaktpersoner... 11 3

Sammanfattning VINNOVA inbjuder till ansökningar om projektfinansiering inom tillväxtområdet Innovativa livsmedel. Denna utlysning avser projekt med syfte att ta fram kunskap som är väsentlig för utveckling av livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. Utveckling av innovativa livsmedel med effekt på hälsa och välbefinnande är ett område med goda tillväxtmöjligheter, såväl nationellt som internationellt. Sverige har nyckelkompetens inom många av de områden som är viktiga för utveckling av livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. Det finns en stark bas inom såväl de medicinska, biologiska, biotekniska som de livsmedelrelaterade forskningsområdena. Sverige ligger internationellt sett långt framme inom livsmedel- och råvaruproduktion med avseende på etik, säkerhet och miljötänkande. Förmågan att utveckla produkter med stort kunskapsinnehåll är en viktig förutsättning för förnyelse och expansion av den svenska livsmedelsindustrin. VINNOVAs avsikt med denna utlysning är att stimulera behovsmotiverad mångvetenskaplig forskning som medför att kunskaper inom de medicinska, biologiska och biotekniska områdena utnyttjas bättre inom livsmedelsindustrin och livsmedelsforskningen. Utlysningen vänder sig såväl till forskare, företag och andra aktörer som i samverkan vill medverka till behovsmotiverad mångvetenskaplig kunskapsuppbyggnad för utveckling av innovativa livsmedelsprodukter med hälsobefrämjande egenskaper. Den aktuella utlysningen har en total budget på cirka 24 miljoner. VINNOVAs satsning Innovativa livsmedel löper över 5 år (2003-2007). Ytterligare information om tillväxtområdet Innovativa livsmedel finns i VINNOVAs verksamhetsplanering, se: Behovsmotiverad forskning och effektiva innovationssystem för hållbar tillväxt. En fördjupad version av VINNOVAs verksamhetsplanering 2003-2007 (VP2003:3). 4

1. Vem kan söka anslag? Denna utlysning riktar sig till universitet, högskolor, forskningsinstitut, företag, handel och andra aktörer med kompetens och intresse för utveckling av livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. En förutsättning för stöd inom programmet är att projekt innebär aktiv samverkan mellan akademi och industri/handel/andra aktörer. 2. Utlysningens inriktning och innehåll 2.1 Bakgrund Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industribransch mätt efter produktionsvärde. Den är mycket heterogen vad gäller produktionsanläggningarnas storlek, mekaniseringsgrad, antal anställda etc. och inom branschen pågår en kraftig omstrukturering av ägandeförhållande samt koncentrering och specialisering. Stora förändringar sker också inom distributions och handelsleden. Medlemskapet i EU och utvidgningen av EU innebär att svensk livsmedelsindustri konkurrerar på en alltmer global marknad. Sverige ligger internationellt sett långt framme inom livsmedel- och råvaruproduktion med avseende på etik, säkerhet och miljötänkande. Livsmedelsexporten har under de senaste åren haft en positiv utveckling, framförallt av förädlade produkter. Dessa utgjorde år 2003 3,4 procent av Sveriges totala export, motsvarande 28,1 miljarder kronor. I västvärlden finns idag starka samhälleliga/politiska drivkrafter för utveckling av nya typer av livsmedel. Ohälsotalen ökar, medellivslängden ökar och därmed andelen äldre med nya behov. Generellt har livsstil, konsumtionsmönster och ätbeteende markant förändrats under det senaste decenniet. Konsumenterna ställer allt högre krav på att produkter är anpassade efter deras önskemål och behov. Hälsomedvetandet har ökat men samtidigt har de kostrelaterade hälsoproblemen såsom övervikt, diabetes och hjärt/kärlsjukdomar ökat. Hälsorelaterade aspekter påverkar konsumenternas förtroende för mat och i Livsmedelsföretagens undersökning (april 2004) angav ca 25 procent av de intervjuade att de haft anledning att ändra sina matvanor på grund av matvanornas effekter på den egna hälsan. Såväl för den enskilde konsumenten som för samhället är det viktigt att kunskaperna om de kost-hälsarelaterade sambanden ökar och att det utvecklas attraktiva livsmedel med hög sensorisk och nutritionell kvalitet som samtidigt är bekväma och säkra. Utveckling av innovativa livsmedel med effekt på hälsa och välbefinnande är ett område med goda tillväxtmöjligheter, såväl nationellt som internationellt. Det finns idag nyckelkompetens inom många av de områden som är viktiga för utveckling av livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. Det finns en stark bas inom såväl de medicinska, biologiska, biotekniska som de livsmedelsrelaterade forskningsområdena. Förmågan att utveckla produkter med stort kunskapsinnehåll är en viktig förutsättning för förnyelse och expansion av den svenska livsmedelsindustrin. Vidare är det viktigt att det sker en kompetenshöjning inom industrin och att livsmedelsindustrins frågeställningar i högre grad bearbetas inom högskolor, universitet och institut. 5

2.2 Mål och effekter Det långsiktiga målet för VINNOVAs program för tillväxtområdet Innovativa livsmedel är att stärka förmågan hos svensk livsmedelsindustri att utveckla innovativa livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. För utveckling av livsmedelskomponenter och livsmedelsprodukter med effekt på hälsa och välbefinnande krävs ett mångvetenskapligt angreppssätt och en stark samverkan mellan och inom såväl akademi, livsmedelsindustri och andra aktörer. Denna utlysning inriktas på att stimulera behovsmotiverad forskning som kopplar ihop kunskaper från flera olika discipliner såsom medicin, biologi, nutrition, livsmedelsvetenskap med teknikutveckling inom bioteknik och livsmedelsproduktion. 2.2.1 Utlysningens mål Inom ramen för VINNOVAs uppgift att främja hållbar tillväxt är utlysningens mål att stimulera utvecklingen av konkurrenskraftiga livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper genom; att kunskaper inom medicin, biologi, nutrition och livsmedelsforskning kopplas ihop med teknikutveckling inom livsmedelsproduktion och bioteknik; att kunskap inom medicin, biologi och nutrition i högre utsträckning utnyttjas för utveckling och utvärdering av mat med hälsobefrämjande egenskaper; att högskolor/universitet får en ökad förståelse och kunskaper om livsmedelsproducenterna och deras kunskap och kompetensbehov; att livsmedelsproducenterna förbättrar sina kunskaper om och möjligheter till att utveckla innovativa produkter med hälsobefrämjande egenskaper; att ny kunskap byggd på mångvetenskaplig forskning leder till innovationer i form av nya ingredienser eller nya livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. 2.3 Ämnesområden för utlysningen Utlysningen omfattar projekt med syfte att ta fram kunskap väsentlig för utveckling av livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. Exempel på viktiga frågeställningar är sådana som behandlar fysiologiska funktioner såsom aptitreglering, välbefinnande etc. eller belyser samband mellan kost och hälsa med anknytning till folkhälsosjukdomarna tex övervikt, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, allergi, mag/tarmsjukdomar och cancer. Exempel på viktig kunskap som kan tas fram är: - utveckling av markörer för mätning av tillverkningsprocessens inverkan på hälsobefrämjande komponenter; - identifiering av biomarkörer hos människa som kan användas för att mäta hälsoeffekter av livsmedel och livsmedelsingredienser; - utveckling och utnyttjande av experimentella metoder för att belägga fler samband mellan kost och hälsa; - ökad förståelse av hur måltidens och kostens sammansättning, ätbeteende och andra faktorer påverkar näringsupptaget och därigenom hälsan; - ökad förståelse av hur kost/hälsa samband kan variera mellan individer och därmed fördjupad kunskap om hur individuella biologiska faktorer påverkar fysiologisk respons; 6

- utveckling av metoder och bedömningsunderlag för vetenskaplig värdering av livsmedels hälsoeffekter. Utlysningen omfattar däremot inte projekt som syftar till att studera primärproduktionen inom livsmedelskedjan, att utveckla bioprocesser inom livsmedelsindustrin eller att utföra kliniska studier. 3 Projektkrav 3.1 Grundkrav Projektförslagen ska avse projekt som kan startas snarast efter VINNOVAs beslut. Förslag till planeringsbidrag kommer inte att beviljas anslag i denna utlysning. För att projekten ska kunna erhålla stöd ska de uppfylla följande krav: I projektgruppen skall ingå forskare från universitet/högskola/institut som representerar minst två olika discipliner samt representanter från minst två olika näringslivsaktörer. Offentliga aktörer kan också ingå i projektgruppen. Kunskaper inom medicin, biologi, och/eller nutrition skall kopplas ihop med kunskaper inom livsmedelsteknologi/vetenskap. Doktorandarbete kan ingå i projektet. Projekt måste innehålla aktiv industriell samverkan. Omfattningen av insatser från näringslivsaktörer beror av projektets karaktär. För projekt med produktnära anknytning krävs vanligen en medfinansiering som motsvarar minst 50 % av projektets totala kostnad. För projekt som bearbetar mer grundläggande frågeställningar krävs en medfinansiering på minst 20 % av den totala projektkostnaden. Medfinansiering sker genom eget arbete, likvida medel, utrustning eller material. Eget arbete räknas enligt schablon motsvarande 600 kronor/timme. 3.2 Bedömningskriterier VINNOVA kommer att använda följande huvudkriterier vid sin utvärdering av inkomna ansökningar: 1. Relevans. Projektets frågeställning, syfte och förväntade effekter kommer att bedömas i relation till programmets mål. Vid bedömning av förslagen kommer relevans för livsmedelsbranschen att ha stor betydelse. 2. Vetenskaplig kvalitet och kompetens hos deltagarna. Projektens nyhetsvärde och förväntade bidrag till forskningsfronten och dess utnyttjande kommer att bedömas, liksom de teorier, modeller och metoder som projektet grundar sig på. Sökandes och övriga medverkandes vetenskapliga kompetens och för forskningsprogrammet relevanta erfarenheter bedöms också. 7

3. Genomförbarhet. För bedömning av projektförslagets genomförbarhet är det viktigt med tydlighet och stringens i beskrivningen av projektet beträffande problemställning och syfte, metodikval, aktivitetsplan, tidsplan, budget samt kunskapsspridning och kommunikation. Tids- och kostnadsplaner granskas med avseende på ekonomisk realism, i relation till mål och omfattning, samt omfattning och art av naturainsatser och eventuell samfinansiering. Projektgruppens sammansättning och samarbetsformer kommer också att bedömas. 4. Betydelse för hållbar tillväxt. Utlysningen syftar till att stärka förmågan hos svensk livsmedelsindustri att utveckla livsmedel med hälsobefrämjande egenskaper. Hur projektets förväntade resultat kommer att utnyttjas för att åstadkomma kommersiell nytta samt projektdeltagarnas åtagande för detta kommer att bedömas. Till detta hör metodik för bedömning av tillväxteffekter. Övriga bedömningsgrunder: Jämställdhet är en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt. Projektens bidrag till ett jämställt samhälle vägs därför in i VINNOVAs bedömning. Vid lika bedömning av flera ansökningar förordas sökande av underrepresenterat kön. Mindre än 40 procent bedöms vara underrepresentation. Utöver angivna, programspecifika effekter, lägger VINNOVA även vikt vid mer generella effekter, såsom resulterande nya kunskaper, personrörlighet, bestående nätverk, nyföretagande och andra industriella och samhälleliga effekter. 4. Program- och projektadministration 4.1 Programråd VINNOVA genomför programmet med stöd av ett programråd. Programrådet är sammansatt av företrädare för forskning, näringsliv och politisk/offentlig verksamhet. Dess roll är att bedöma ansökningar och ge rekommendationer till VINNOVA beträffande val av projekt och programmets fortsatta inriktning. 4.2 Tidplan och ansökningsomgångar Preliminär programperiod för tillväxtområdet Innovativa livsmedel är 2003-2007. Nedanstående tider gäller för denna utlysning: Sista ansökningsdag: 30 september 2004 Tidigaste projektstart: 1 januari 2005 Maximal tidslängd för projekt: 4 år 4.3 Budget Denna utlysning har en budget på högst 24 miljoner kronor. Inom denna ram beräknas 4-8 projekt kunna beviljas. Projektanslaget från VINNOVA kan omfatta maximalt 2 miljoner kronor per år. 8

5. Projekthantering 5.1 Projektstart Efter det att beslut om beviljat bidrag skickats ut av VINNOVA godkänner anslagsmottagaren de allmänna och eventuella särskilda villkor som gäller för projektet, undertecknar blanketten Bekräftelse av start samt skickar in ett Projektreferat till VINNOVA. När projektreferatet godkänts av VINNOVA påbörjas utbetalning av projektmedel. Om projektet beviljas med villkor att medverkande företag ska delta med insats i form av egen tid ska blanketter som bekräftar detta skickas in efter det att projektet beviljats och VINNOVA godkänt Projektreferat och Bekräftelse av start. 5.2 Utbetalning av anslag Utbetalning sker kvartalsvis och i förskott. Inför lägesrapportering avbryts utbetalningarna och återupptas när lägesrapporten godkänts av VINNOVA. VINNOVAs bidrag fördelas på kalenderår. Bidragsmottagaren förlorar rätten till medel som fördelats på ett visst kalenderår om ej föreskriven och godtagbar lägesrapport/slutredogörelse lämnats före den 1 december det kalenderår medlen fördelats på. VINNOVA kan dock - i undantagsfall - på eget initiativ eller på bidragsmottagarens skriftliga begäran före den 1 december det aktuella kalenderåret besluta att överföra beviljningen av bidraget till kommande kalenderår. 5.3 Projektuppföljning Lägesrapportering för projektuppföljning ska göras under projektets gång och sker två gånger per år, normalt vid månadsskiftena maj/juni och november/december. Utbetalningarna är kopplade till lägesrapporteringen (se ovan). Utöver rapporteringen kan även projektuppföljning ske i form av besök, konferenser, utvärderingar, revisioner etc. Programkonferenser kommer att ordnas under programperioden. Beviljade projekt ska då medverka och redovisa sina projekt. Programmet kommer även att ha andra aktiviteter för uppföljning. 5.4 Projektavslutning Projektet ska slutredovisas inom 1 månad efter avslutat projekt. Vid slutredovisningen läggs stor vikt vid att projektutförarna själva kan redogöra för om projektet skapat samarbetsrelationer mellan olika aktörer, rörlighet mellan aktörer, och vilka resultat projektet uppnått. Slutrapporten ska innehålla en redovisning av användningen av bidraget från VINNOVA samt medfinansiering till projektet. Slutrapporten ska redovisa de vetenskpliga/tekniska resultat som uppnåtts och hur de relaterar till de i projektplanen uppsatta målen. Slutrapporten ska också redovisa hur det mångdisciplinära samarbetet fungerat och göra en bedömning av tillväxteffekter. Företagens planer för hur det fortsatta arbetet med att överföra projektresultaten till kommersiell nytta skall också redovisas. Utvärdering från VINNOVAs sida kan komma att ske även efter godkänd slutrapportering. 9

6. Ansökan 6.1 Ansökans innehåll Denna utlysning omfattar fullständiga projektansökningar. Ansökan ska innehålla en projektbeskrivning, max 12 sidor och en CV för projektledaren samt CV för projektets övriga nyckelpersoner (max 1 sida/person). Projektbeskrivningen ska innehålla: projekttitel; introduktion med beskrivning av frågeställning och relevant bakgrundsinformation samt hur projektförslaget är positionerat i relation till den internationella forskningsfronten; projektets syfte och förväntade effekter; projektplan som innefattar metodikbeskrivning, aktivitets- och tidplan med tydliga delmål samt projektbudget. I projektplanen ska tydligt framgå vilka aktörer som deltar och deras roll, vilka aktiviteter som ska göras, vem/vilka som gör dem och omfattningen av dem (tid och kostnader resp. omfattning och art av naturainsatser); en beskrivning av hur framtagen kunskap kommer att publiceras och kommuniceras och hur projektresultaten ska överföras till kommersiell nytta i företagen; en redogörelse av projektdeltagarnas verksamhet inklusive finansiering som är relaterad till det föreslagna projektet. en sammanfattande beskrivning, med underrubriker, av hur det föreslagna projektet motsvarar bedömningskriterierna.. Projekten inom utlysningen kan vara fleråriga, dock högst 4 år. Om ansökan önskas styrkas med andra dokument såsom artiklar och CV för andra personer i projektet ska länkar ges till informationen - i de fall det är möjligt - istället för att bilagor skickas med. För inkomna ansökningar tillämpas offentlighetsprincipen som gäller för alla myndigheter, dock kan sekretesslagen komma att tillämpas för känslig information. Endast ansökningar som innehåller en fullständig projektbeskrivning enligt ovan kommer att bedömas. 6.2 Hur man ansöker Ansökningar ska utformas enligt VINNOVAs riktlinjer, och sker elektroniskt via VINNOVAs intressentportal. Ansökan skrivs på svenska eller engelska. En svensk och en engelsk projekttitel ska dock alltid anges. Det är också önskvärt att ansökan innehåller de nyckelord förslagsställaren anser bäst karakteriserar projektförslaget. Ansökningarna ska vara VINNOVA tillhanda senast den 30 september 2004. 10

För att kunna lämna en ansökan måste Du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan Du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har Du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan Du använda detta. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta Helpdesk, tel 08-4733299, helpdesk@vinnova.se. 7. Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet, utlysningen och ansökningar lämnas fr.o.m den 9 augusti av: Maria Landgren, programledare Tel: 08-473 31 56 Fax: 08-473 30 05 e-post: Maria.Landgren@VINNOVA.se Svar på frågor av administrativ karaktär kan lämnas fr.o.m den 9 augusti av: Eva Lönnblom, assistent Tel: 08-473 31 47 Fax: 08-473 30 05 e-post: Eva.Lonnblom@VINNOVA.se VINNOVA nås på: postadress: VINNOVA, 101 58 Stockholm besöksadress: VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm Tel. växel: 08-473 30 00, Fax: 08-473 30 05 www.vinnova.se e-post: VINNOVA@VINNOVA.se 11