RUTINBESKRIVNING 1 (18) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Martin Öhlin, MU TDOK 2013:0438 2013/68385 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef Trafikverkets Muséer 2013-12-01 1.0 Dokumenttitel Museitrafik, besiktning, underhåll och funktionskontroll av SJVM fordon 1. Syfte TDOK 2013:0438 ersätter BVF 1880. Genom korrekt genomförda besiktningar, funktionskontroller och underhåll säkerställs att Sveriges Järnvägsmuseums (SJVM) fordon framförs på ett trafiksäkert sätt (JvsFS 2007:1, TSFS 2012:33) SJVM bedriver både egen underhållsverksamhet och köper avtalsmässigt underhåll från externa leverantörer. Denna föreskrift utgör underlag för avtal med presumtiva underhållsleverantörer samt rutiner för det underhåll som bedrivs i SJVM egen regi. Föreskriften omfattar alla fordon som SJVM är fordonsinnehavare för, samt de fordon som SJVM hyr eller lånar in, och som används i SJVM trafikverksamhet. SJVM ger ut en aktuell dokumentförteckning (IM 2013:3) som listar de dokument som behövs för att SJVM ska kunna utföra besiktningar, funktionskontroll och underhåll av fordon enligt denna föreskrift. Eftersom detta dokument ersätter BVF 1880 så har följdändringar och hänvisningar i dokumentnummer ändrats, samt mindre justeringar skett. Sak- och regeländringar är utmärkta med ändringsstreck. 2. Omfattning Dokumentet gäller för de fordon som SJVM är fordonsinnehavare för, men även inlånade/inhyrda fordon som används i SJVM trafik. 3. Definitioner och förkortningar Definitioner (termer) och förkortningar för SJVM verksamhet finns i TDOK 2013:0441 Museitrafik, termer och förkortningar.
RUTINBESKRIVNING 2 (18) 4. Ansvar och kompetens Chefen för Trafikverkets museer godkänner och är ansvarig för att denna föreskrift är uppdaterad. Denne är även ansvarig för att denna föreskrift är implementerad hos personal inom ramen för Sveriges Järnvägsmuseums tillstånd som Järnvägsföretag. Frågor på innehåll och förslag på förbättringar ställs i första hand till denne. Föreskriften riktar sig till personal i trafiksäkerhetstjänst hos: Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum i egenskap av Järnvägsföretag Andra Järnvägsföretag, som kör museal trafik på Trafikverkets spår, och som hänvisar till detta dokument. Afo har ansvar för att de fordon som används i SJVM trafik är antingen trafikdugliga eller löpdugliga, samt är kompatibla med den infrastruktur de ska trafikera (att fordonet är godkänt för trafik av Transportstyrelsen). Afo har ansvar för kravställande, uppföljning och kontroll av utfört fordonsunderhåll som genomförs av egen verkstad och underhållsleverantör. Afo ansvarar även för att en alltid uppdaterad lista över godkända fordon finns tillgänglig. Atra har ansvar för att endast fordon godkända enligt listan ovan, används i trafik. Atra ansvarar också för att skador och fel på fordon rapporteras in av tågpersonal enligt det system SJVM har för detta, samt att rapportera utförd trafik avseende löpsträcka och användningstid till Afo Förare av fordonen ansvarar för funktionskontroll görs. Funktionen Besiktningsman är av Afo utsedd att kunna utföra säkerhetsbesiktningar på fordon som används i SJVM trafik. Dessa personer som har uppgift att genomföra besiktningar listas i ett internt meddelande.
RUTINBESKRIVNING 3 (18) 5. Dokumentation Genomförda säkerhetsbesiktningar och underhåll ska dokumenteras. Dokumentationen ska sparas så att de tre senaste periodiska besiktnings- eller underhållstillfällena kan verifieras. Dokumentationen från felavhjälpande underhåll samt säkerhetsbesiktning ska sparas i minst 3 år. Av dokumentationen ska framgå: Benämningar på ände och axlar vid besiktning av personvagn. Vilket fordon eller säkerhetstillbehör som besiktigats. När och var besiktning eller underhållet utförts. Vem som utfört besiktningen eller underhållet. Vad som besiktigats eller åtgärdats. Eventuella avvikelser och nödvändiga åtgärder. Vilka avvikelser (ovan) som medför att fordonet eller säkerhetstillbehöret inte kan användas utan åtgärd och på vilket enskilt fordon en trafiksäkerhetsmässigt betydelsefull del med individuell märkning har monterats. Till exempel hjulaxel eller boggi. Om fordonet är trafikdugligt eller löpdugligt, alternativt har körförbud. Om på ett fordon betydelsefull komponent med individuell märkning har blivit utbytt eller nymonterats. Att funktionskontroll på reviderade komponenter är genomförda. Vid felavhjälpande underhåll ska de vidtagna åtgärderna dokumenteras på samma sätt som vid planerat underhåll. Vid revision ska de vidtagna åtgärderna dokumenteras på samma sätt som vid planerat underhåll. Komplett dokumentation ska hanteras av Afo.
RUTINBESKRIVNING 4 (18) 6. Säkerhetsbesiktningar 6.1. Intervall Säkerhetsbesiktning av SJVM fordon ska göras minst en gång per år. Detta kan förskjutas med. framåt eller bakåt i tiden med 2 månader. SJVM använder ackrediterade företag som utför besiktningar av tryckkärl enligt gällande regler och intervall som gäller för tryckkärl. 6.2. Omfattning Säkerhetsbesiktning av fordon och säkerhetstillbehör kan genomföras på följande sätt: 6.2.1. Planerat underhåll Säkerhetsbesiktning kan ske genom planerat underhåll enligt underhållsinstruktioner och underhållsplaner gällande för fordon som används i SJVM verksamhet. Kontroll ska ske av de funktioner som har betydelse för trafiksäkerheten. Dokumentation ska vara gjord enligt punkt 5. Efter detta klassas fordonet som trafikdugligt. 6.2.2. Särskild säkerhetsbesiktning Säkerhetsbesiktning kan ske genom en särskild säkerhetsbesiktning. Detta ske när ett fordon varit avställt under en längre period. Med detta avses en period som är mer än 12 månader eller då fordon tagits över från annan fordonsinnehavare. Särskild säkerhetsbesiktning kan även ses som en behovsprövning av det förebyggande underhållet, detta sker genom mätning av slitage så att förebyggande åtgärder kan ske innan en säkerhetskritisk gräns uppnåtts. När underhåll, ombyggnader eller när oförutsedda händelser medför ingrepp i väsentliga funktioner, eller leder till att misstanke om sådan funktion kan ha påverkats. Sådana fall kan vara urspårning eller kollision. Vid inlåning/inhyrning av fordon där dokumentation av utförda underhåll/besiktningar inte är tillgänglig. Ett sådant tillfälle kan vara när ett fordon från utlandet tillfälligt tas in i Sverige 6.2.3. Ej säkerhetsbesiktigat fordon Fordon som ej har säkerhetsbesiktigats, kan efter funktionskontroll för transport (se 7.2.) förflyttas i max 30 km/h inom driftplats. Resande får ej medfölja denna växling. Ett säkerhetsbesiktigat drivfordon ska alltid vara verksamt i denna rörelse. 6.2.4. Säkerhetsbesiktning av säkerhetstillbehör Säkerhetsbesiktning av säkerhetstillbehör sker enligt följande: Övergångskoppel: Ska besiktigas samtidigt som fordonet som kopplet hör till besiktigas. Stångkoppel som ska användas på huvudspår: Ska besiktigas med samma intervall som för fordon. Traktorredskap. Ska besiktigas med samma intervall som för fordon. Säkerhetstillbehöret ska efter besiktning märkas med datum och signatur för besiktning, alternativt om det har ett individnummer, så ska besiktningen dokumenteras, knutet till detta.
RUTINBESKRIVNING 5 (18) 6.2.5. Säkerhetsbesiktning av personvagnar Vid säkerhetsbesiktning benämns personvagn på följande sätt om inget annat anges: A-ände är icke handbromsände. B-ände är handbromsänden (B för broms). Axlar räknas med nummer i riktning från A till B.
RUTINBESKRIVNING 6 (18) 7. Funktionskontroll 7.1. Funktionskontroll i samband med besiktning eller underhåll I samband med besiktning eller underhåll kan det bli aktuellt med funktionskontroller. Vilka dessa är regleras i respektive fordons underhållsplan, eller i besiktningsprotokoll. 7.2. Funktionskontroll av drivfordon i samband med färd Funktionskontroll av drivfordon innan tåg- eller spärrfärd sker på följande sätt: Klargöring enligt manual eller handhavandebok. Kontroll av följande punkter: o Smörjning och kontroll av vätskor som oljor, fett och kylvatten. o Kontrollera att smörjnålar på koppelstångslok är lättrörliga. o T-lok: Öppna dräneringskranarna för spolluftkamrarna och kontrollera att vatten ej finns i dräneringsbehållarna. o T-lok: Försmörjning ska göras innan start om loket ej använts på tre dygn. o Ånglok: Syna gnistgaller, asklådans täthet. Prova asklådebevattningen. o Ånglok: Tillse att röda glas finns med på loket. o Kontrollera att det finns loksand. OBS: Ra 846 har luckor för sand, men saknar behållare. o Komplettera fordonets förråd med oljor och vätskor samt att motorfordon har med oljeakutväska. o Syna kolslitskenor på elfordon o Gå runt fordonet och syna draginrättning, hjul, bromsar, bromsblock, saxpinnar, fjädrar, banröjare. Funktionskontroll av drivfordon efter tåg- eller spärrfärd sker på följande sätt: Avställning enligt manual eller handhavandebok. Kontroll av följande ska ske efter färd: o Slitage på bromsblock (anmäl behov av byte till Afo vid behov) o Tömning av oljeavskiljare, Tappa vatten ur huvudbehållare, vattensamlare samt övriga tryckluftbehållare med avtappningskranar. o Syna kolslitskenor på elfordon (anmäl behov av byte till Afo vid behov) o Gå runt fordonet och syna draginrättning, hjul, bromsar, bromsblock, saxpinnar, fjädrar, banröjare. (anmäl skador av byte till Afo vid behov) o Kontrollera bränslenivå på motorfordon. Anmäl behov av tankning till Afo. o Städa hytt på skräp. Ta med avfallspåse till soptunna. o Återställ GSM-R-telfon, radioapparater, läsplatta samt lokväska till SJVM trafikexp eller dit det överenskommes. Avseende drivfordon i transport ska de funktionskontrolleras för transport av en förare med utbildning på fordonstypen, i samråd med tågsättsklargöraren. Denna funktionskontroll syftar till att fordonet kan medfölja i färd, men ej vara verksamt som drivfordon, därför behöver de punkter som syftar på detta, ej kontrolleras. I uppdraget till föraren ingår också att ansvara för att drivfordonet är klargjort för transport på rätt sätt enligt handhavandebok eller manual. Föraren är ansvarig för att åtgärderna i punkt 7.2. genomförs. Genomförd funktionskontroll ska av lokförare kvitteras på fordonskort som finns i förarhytt.
RUTINBESKRIVNING 7 (18) 7.3. Säkerhetssyn vagnar i samband med färd I samband med färd ska vagnar säkerhetssynas enligt SJF 313.1 och/eller 313.2 av tågsättsklargörare. Denna säkerhetssyn är en form av funktionskontroll, som sker innan färd lämnar utgångsdriftplats. Säkerhetssyn ska minst ske en gång per dygn på tåg som är ute mer än ett dygn.
RUTINBESKRIVNING 8 (18) 8. Förebyggande underhåll 8.1. Intervall Om uppgift saknas i detta dokument ska det förebyggande underhållet ske i enlighet med den periodicitet som anges med tillverkarens anvisningar samt enligt gällande SJVM fordonsföreskrifter. I de fall då det saknas anvisningar från tillverkaren eller innehavaren sker förebyggande underhåll efter den erfarenhet och kompetens som finns inom SJVM. 8.1.1. Översyn Översyn innebär är en periodisk åtgärd, som också innebär ett förebyggande underhåll. Utförs av underhållspersonal. Fordon typ Åtgärd Intervall växlingstjänst Intervall Ånglok Mindre översyn (MÖ) linjetjänst MÖ utförs inför varje användningstillfälle eller vart 3:e dygn i drift. Vart 4:e MÖ skall ersättas av SÖ. Ellok (ej Za) T41 T42 T43 V3 Lokomotorer (inkl Za) Dieselmotorvagn Tågvärmevagn (tågvärmeutrustningen) Större översyn (SÖ) Översyn I II II III Översyn I II III Översyn I II III Översyn I II III Översyn I II III Översyn SÖ utförs 1gång per år eller om loket varit avställt mer än 2 år. 10 000 km 20 000 km 40.000 km 60 000 km 5000 km 10 000 km 20 000 km 200 tim 400 tim 600 tim 200 timmar 400 timmar 600 timmar 200 timmar 5000 km 400 timmar 10 000 km 600 timmar 20 000 km 300 drifttimmar Gällande för intervallerna (km) är att SJVM godkänner att de utförs med en med en avvikelse på ± 15 % (gäller ej ånglok). Vid växling räknas 1 timme som 5 km i längd. Underhållsinstruktioner som framgår i IM 2013:3 innehåller checklistor/kontrollistor/protokoll för underhållets genomförande. Vid genomförande av underhåll ska checklistan för berört fordon följas. Saknas checklista e.d. ska Afo kontaktas för ev upprättande av checklista e.d.
RUTINBESKRIVNING 9 (18) 8.1.2. Underhåll av vagnar Vagnar underhålls på följande sätt: Säkerhetsbesiktning Funktionskontroller i samband med färd. Förebyggande underhåll i form av att SJVM personal känner fordonen väl, har oftast samma fordon i färderna, är rädda om dem för att de ingår i en nationell samling, och därför har motiv för att tidigt se ett underhållsbehov och planera för det. Avhjälpande och felavhjälpande underhåll när skador eller slitage upptäcks. Revision och utbyte av komponenter enligt intervaller i detta dokument. 8.1.3. Komponenter till fordon Följande komponenter har ett intervallsbundet underhåll: Rullager enligt punkt 11 i detta dokument. MD-boggier ska revideras efter 2.000.000 km plus/minus 10%. Broms- och styrventilventiler ska revideras vart 15 år. Intervallet kan förlängas först fem år efter funktionskontroll, sedan ett år i taget om funktionskontroller efter detta görs vid respektive användningstillfälle. Hjulaxlar typ 40A med krumhjul, ska hanteras enligt pkt 12.2.
RUTINBESKRIVNING 10 (18) 9. Felavhjälpande underhåll 9.1. Intervall Felavhjälpande underhåll utförs när en skada eller felaktighet på fordonet har rapporterats eller upptäckts. 9.2. Omfattning Felavhjälpande underhåll ska utföras i enighet med tillverkarens anvisningar samt enligt gällande SJVM fordonsföreskrifter. I de fall då det saknas anvisningar från tillverkaren eller att dokumentation helt saknas, sker felavhjälpande underhåll efter den erfarenhet och kompetens som finns inom vid SJVM.
RUTINBESKRIVNING 11 (18) 10. Revisoner Revision innebär att ett fordon eller en komponent renoveras genomgripande. Revisioner av fordon eller komponenter sker efter behovsprövning i varje enskilt fall och beslutet fattas av Afo. Som grund för detta beslut ska SJVM regelverk, respektive fordons underhållsföreskrifter, (om sådana existerar), samt SJVM personals samlade kunskap och dokumentation om respektive fordon/komponent ligga.
RUTINBESKRIVNING 12 (18) 11. Rullager Följande regler gäller för rullager på SJVM fordon. 11.1. Definitioner rullager Revision rullager Med revision menas att lagerboxen öppnas, samtliga lager tvättas, lagerspel uppmäts, okulär kontroll av lager (blånader, metallspån) och vid behov utbyte av lager mot nya samt att nytt fett tillförs. Syning rullager Med syning menas: Lagerboxplugg eller lock ska demonteras och fettet skall kontrolleras med avseende på fettbrist, vattenförekomst och föroreningar. Har fetter en gråaktig färg tyder detta på vattenförekomst. Alternativt kan vagnen rullas och då lyssna efter missljud och vibrationer. Hjulpar med de fel som nämns får ej gå i tåg. Kontroll rullager Med kontroll menas att man okulärt kontrollerar lagerboxen och observerar att det inte skett några onormala temperaturförändringar. Detta kan utföras antingen genom att man med ovansidan på handen berör lagret eller genom att man använder sig av en IR temperaturmätare. Färgskiftning på lagerbox eller lagerboxlock kan också tyda på onormal temperaturförändring. Innermonterade rullager Lagertyp som förekommer till exempel på följande littera: Da, Dm, Dm3, E10, S1, B (1695-1697), T21, T23, V3. Rullager med tunnflytande olja som smörjmedel omfattas inte av denna föreskrift. Förekommer på lok T41och T42. 11.2. Klass 1 Efter revision (se definitioner) gäller fordonets Sth. Lagret kan då användas i 15 år. 11.3. Klass 2 Vid syning (se definitioner) gäller fordonets Sth. Syning kan användas för en första tidsperiod om 5år efter det att klass 1 tiden löpt ut. Detta kan utföras på 2 av varandra följande tidsperioder (15+5+5=25 år). 11.4. Klass 3 Vid kontroll (se definition) gäller att om tiden har löpt ut vad gäller både klass 1 & klass 2 (det vill säga 25 år) gäller klass 3. Sth är då 70 km/h om syning genomförs och kontroll sker då efter ca 1 mil, sedan efter ca 5 mil, och efter det ungefär var 10 mil löpande under hela resan. Detta får dock endast tillämpas vid särskilda, av Atsä beslutade tillfällen. 11.5. Klass 4 Om inte klass 1-3 eller 5 genomförts gäller Sth 40 km/h och kontroll görs vart 5:e mil då fordonet används.
RUTINBESKRIVNING 13 (18) 11.6. Klass 5 För innermonterade lager (se definition) gäller fordonets sth om fett fyllts på vid varje föreskrivet underhållstillfälle. För fordon som inte uppfyller detta krav gäller sth 70 km/h om syning rullager utförts och kontroll rullager utförs vart 5:e mil. Om inget av ovanstående har utförts gäller klass 4. Krumhjul på hjulaxel typ 40A 11.7. Bakgrund På grund av att en allvarligare olycka skett hos SJAB 2010,med axlar typ 40A med krumhjul, så gäller följande för krumhjul i trafik, hos SJVM: SJVM ska verka för att krumhjul fasas ut i SJVM trafikverksamhet. Krumhjul får användas i trafik enligt nedanstående restriktioner: 11.8. Kontrollerade krumhjul Krumhjul får användas i trafik om följande åtgärder görs: Åtgärder enligt SJM 301-10. Det innebär oförstörande provning på krumhjulets utsida enligt SJM 24/11. Detta ska göras med en intervall på 60.000 km. Tjockleksmätning av hjulstomme enligt SJM 23/11. Tjocklek under 18 mm ska slopas. Ingen nedsättning av hastighet. Åtgärden skall vara utförd och dokumenterad. Signerade kontrolldokument skall arkiveras hos undershållsansvarig. 11.9. Ej kontrollerade krumhjul Vid enstaka transport får ej kontrollerade krumhjul förekomma om: Oklulär besiktning vid säkerhetssyning gjorts avseende sprickor i hjulstomme. Sth 70 km/h.
RUTINBESKRIVNING 14 (18) 12. Rengöring av ytbehandling av hjulpar Rengöring av ett hjulpar (skivor och axelskaft) och åtgärd av eventuella ytskador på axelskaft kan göras med ett antal olika metoder. Reglerna nedan är delvis från privatvagnsföreningen VPI och deras föreskrift VPILF, Modul 4. 1. Skrapa, borsta bort lös färg och smuts 2. Borsta med maskin på axelskaft 3. Svarvning eller slipa med slipmaskin på axelskaft 4. Blästring av hjulskivor och axelskaft 5. Lackering (nytt ytskikt) av hjulskivor och axelskaft Metoderna ovan skall följa de kompletterande reglerna nedan, detta för att det inte skall uppstå några komplikationer på hjulparet efter Revision. 1. Skrapa bort färg, smuts och rost är tillåten om man använder skrapa som ej är tillverkad av stål (risk för repor). Stålborste är också OK att använda och även maskin med roterande borste av stål. 2. Rengöring av axelskaft kan göras med en typ av roterande borstar. 3. Slipa med slipmaskin på axelskaft är möjligt. Max kornstorlek på den roterande slipskivan är 80. Eventuellt mtrl uttag på axelskaft är beroende på vilken djup skadan har och vilket underhållsgränsmått axelskaftet har. Min radie på materialuttag är 75 mm. Slipspåren skall gå i axelns längdriktning. Vid lokalt mtrl uttag är det hälften av det aktuella måttet och underhållsgränsmåttet som gäller. Svarvning är en metod för att ta bort eventuella ytskador på axelskaftet. Underhållsgränsmåttet är avgörande för möjligt svarvdjup. All bearbetning av axelskaftet skall åtföljas av OFP. 4. Blästring är en metod som kan användas både för hjulskivor och axelskaft. Metod för max ytråhet enligt aktuell föreskrift skall säkerställas. Vid blästring av hjulskivor (ut och insida) skall lagerbox och hjullager demonteras. Vid blästring med monterade lagerboxar måste säkerställas att blästersand inte tränger in i lagerbox. Metod för att skydda lager mot blästersand kan skilja (beror också vilken blästermetod som används), det viktiga är att till 100 % säkerställa att hjullager inte skadas pga intränande blästersand. Vid minsta misstanke att blästersand trängt in i box skall revision av lager (IL) genomföras. OBS. Försök har gjorts med att blästra utsidan på hjulskivan med monterade boxar. Vid kontroll efter blästring har det visat sig att blästersand trängt in lagerbox, även om skydd använts mot just detta. 5. Målning av hjulskivor och axelskaftet skall förberedas med en torr och fettfri yta. Färgtyp, ytskiktstjocklek enligt aktuella krav. Tjockleken mäts på torr yta.
RUTINBESKRIVNING 15 (18) 13. KE styrventiler, användning av olika varianter Med anledning av att det förekommer en del olika styrventiler av typen KE på fordon tillhörande SJVM är det mycket viktigt att rätt styrventil monteras på rätt typ av fordon. Anledningen till denna text är att det endast går att urskilja de olika genom det artikelnummer som skall finnas på ventilen. Vid byte av styrventil skall följande ventil monteras: Art nummer: 1867500 Styrventil KE1a-SL Lok samt 30/40-talsvagnar Art nummer: 1867700 Styrventil KE0a-E/5-SL 60-tals vagnar Art nummer: 1867730 Styrventil KE0d-E/5-SL 60-80 tals vagnar För vagnarna 3749 och 3607 gäller att styrventil med art nummer 1867700 eller 1867730 monteras då dessa individer har ombyggt bromssystem.
RUTINBESKRIVNING 16 (18) 14. När fel upptäcks 14.1. Hur rapportering går till Personal som upptäcker en eller flera felaktigheter i samband med användning av fordon ska rapportera detta i fordonets skadeblock eller motsvarande. Hur denna rapportering sedan fångas upp regleras i TDOK 2013:0439. 14.2. Är felet stoppande eller ej? Upptäcks fel på fordonet som kan påverka ett säkert framförande eller på annat sätt riskera att skada personer eller utrustning, får fordonet inte användas innan felet har åtgärdats. Om fordon innan avgång från utgångsstation konstateras ha felaktigheter på utrustning, som inte påverkar ett säkert framförande, får fordonet betraktas som användbart med vissa begränsningar. Dessa begränsningar ska anges genom besked till den som skall bruka fordonet. Detta besked skall vara skriftligt och utfärdas av Afo godkänd person. Detta kan ske genom dokumentation i skadeblock eller motsvarande. Om skada upptäcks under färd ska förare kontakta operativ arbetsledning som i sin tur undersöker vilken åtgärd som ska vidtas. Om orsaken till ett fel på fordonet inte kan klarläggas helt, får fordonet inte användas före det att samråd skett med Afo. Denne ska förvissa sig om att felsökning skett och att orsaken utretts och att eventuella andra nödvändiga åtgärder vidtagits innan fordonet åter får användas. Personal som upptäcker en eller flera felaktigheter i samband med användning av fordonet ska rapportera detta i fordonets skadeblock eller motsvarande. Hur denna rapportering sedan fångas upp regleras i TDOK 2013:0439.
RUTINBESKRIVNING 17 (18) 15. Mätutrustning 15.1. Användning av kalibrerad mätutrustning Vid mätning eller arbetsmoment där någon form av mätinstrument eller mätverktyg enligt punkt 12.2 förekommer i instruktionen för arbetet, ska kalibrerade sådana användas. Denna typ av åtgärder får endast utföras av personal som är väl förtrogen med hur kalibreringsutrustningen skall användas. 15.2. Mätutrustning som ska kalibreras Hjulmått Manometrar för ångpannor. Med kalibrering avses i detta fall den kontroll som sker av att ångpannemanometer visar rätt, vid driftprov genom det ackrediterade företagets kontrollmanometer. Momentnycklar som används för trafiksäkerhetskomponenter, som exempel hjularbeten. 15.3. Intervall Kalibrering ska ske på grund av förekommen anledning, t. ex. skada eller misstanke om förändring av relevanta mätvärden, eller en gång per kalenderår. 15.4. Genomförande av kalibrering SJVM har referensutrustning för kalibrering av hjulmått. För hjulmått gäller att om avvikelser större än + 0.5 mm verifieras mellan använt hjulmått och kalibrerat referenshjulmått ska det använda hjulmåttet kalibreras innan det åter används. Mätutrustning som används av extern leverantör ska uppfylla minst samma krav som SJVM egna krav vad gäller kalibrering och verifiering. Manometrar för ångpannor kontrolleras av ackrediterade företag vid driftprov ångpanna. Vid misstanke om felvisning ska mätaren kalibreras av ackrediterat företag, eller kasseras. Momentnycklar kalibreras av ackrediterade företag en gång per år. 15.5. Dokumentation Kalibrering för hjulmått ska dokumenteras. Kalibrering ska kvitteras av den som utfört kalibreringen. Kalibrering av manometrar ska dokumenteras. Det ska dokumenteras vilket fordon som kalibrerad manometer sätts upp på. Kalibrerad momentnyckel ska vara uppmärkt med information om senaste kalibrering.
RUTINBESKRIVNING 18 (18) 16. Fordon som hyrs/lånas in från annan fordonsinnehavare För att säkerställa att fordon som lånas eller hyrs in från annan fordonsinnehavare är godkända för trafik gäller följande rutin: Fordon från annan fordonsinnehavare ska uppfylla SJVM krav eller motsvarande, på besiktning, funktionskontroll och underhåll för att anses godkänt för SJVM trafik. Vid inhyrning av fordon genom avtal från Green Cargo, SJAB, TÅGAB, ITAB eller motsvarande järnvägsföretag ska underhållet av dessa drivfordon vara underhållna enligt ägarens underhållsregler. SJVM ska i avtalet med dessa kunna begära ut underhållsdokumentation på hur underhåll och besiktningar är utförda. Fordonet ska vara kompatibelt med svensk infrastruktur, och därmed godkänt av Transportstyrelsen. Fordonet ska vara registrerat i fordonsregistret och ha ett EVN-nummer. Afo avgör vilken typ av dokumentation som behöver hämtas in för att fordonet ska anses som godkänt för SJVM trafik. Om dokumentation saknas eller inte är komplett ska säkerhetsbesiktning ske innan fordonet används av SJVM. 17. Uppföljning Funktionen Afo svarar för uppföljningen av det egna underhållet och det som utförs av en extern leverantör.