KAMMARMUSIKFESTIVALEN WIEN 30.3. 1.4. Samtliga konsertprogram har sammanställts av RSO:s musiker FREDAG 30.3.2012 Konsertsalen k. 19.00 Joseph Haydn: Symfoni nr 53 D-dur, L Imperiale I Largo maestoso Vivace II Andante III Menuetto IV Finale (Capriccio) Moderato 22 min Jari Valo, konsertmästare PAUS 20 min Franz Schubert: Oktett F-dur op. posth. 166 60 min I Adagio Allegro II Adagio III Allegro vivace IV Andante con variazioni (Tema (Andante) och 7 variationer) V Menuetto (Allegretto) VI Finale: Andante molto Allegro Andante molto Allegro moltoo Christoffer Sundqvist, klarinett Otto Virtanen, fagott Jukka Harju, valthorn Petri Aarnio, violin Hannu Vasara, violin Joel Laakso, cello Aapo Juutilainen, kontrabas Sänds direkt i YLE Radio 1 och på Internet (yle.fi/rso). 1
FREDAG 30.3.2012 Övningssalen kl. 21.30 Wolfgang Amadeus Mozart: Pianokvartett g-moll KV 478 I Allegro II Andante III Rondeau Johannes Brahms: Pianokvartett c-moll op. 60 I Allegro non troppo II Scherzo (Allegro) III Andante IV Finale (Allegro comodo) 26 min 35 min Jari Valo, violin Tommi Aalto, viola Risto Poutanen, cello Naoko Ichihashi, piano LÖRDAG 31.3.2012 Övningssalen kl. 13.00 Franz Krommer: Pianokvartett Ess-dur op. 95 I Allegro vivace II Largo III Allegro moderato 27 min Emma Vähälä, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello Joseph Lanner: Adagio för stråkkvartett 10 min Petri Aarnio, violin Silja-Mari Heikinheimo, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello 2
Johann Strauss, arr. Arnold Schönberg: Lagunen, vals op. 411 för piano, harmonium och stråkkvartett 9 min József Hárs, harmonium Petri Aarnio, violin Silja-Mari Heikinheimo, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello LÖRDAG 31.3.2012 BARNENS KAMMARMUSIKKONSERT WIEN DANSAR Övningssalen kl. 15.00 Sari Kallioranta, konferenciär Joseph Haydn: Stråkkvartett C-dur op. 76 nr 3 Kejsarkvartetten I Allegro Jukka Pohjola, violin Kaisa Kallinen, violin Wolfgang Amadeus Mozart: Klarinettkvintett A-dur KV 581 III Menuett Kullervo Kojo, klarinett Jukka Pohjola, violin Kaisa Kallinen, violin Anton Webern: Drei kleine Stücke op. 11 för cello och piano 3
Johann Strauss d.y.: Neue Pizzicato-polka op. 449 Jukka Pohjola, violin Kaisa Kallinen, violin Aapo Juutilainen, kontrabas Johann Strauss d.y.: An der schönen blauen Donau op. 314 Hanna Kinnunen, flöjt Kullervo Kojo, klarinett Jukka Pohjola, violin Kaisa Kallinen, violin Aapo Juutilainen, kontrabas Johannes Brahms: Pianokvartett g-moll op. 25 IV Rondo alla zingarese Jukka Pohjola, violin Konserten slutar ca kl. 15.45. LÖRDAG 31.3.2012 Övningssalen kl. 19.00 Gustav Mahler: Pianokvartett a-moll I Nicht zu schnell 11 min Annika Palas-Peltokallio, violin Jussi Tuhkanen, viola Eeva Rysä, cello 4
Arnold Schönberg: Verklärte Nacht op. 4 Sehr langsam Breiter Schwer betont Sehr breit und langsam Sehr ruhig 28 min Annika Palas-Peltokallio, violin Mirka Malmi, violin Jussi Tuhkanen, viola Timo Alanen, cello PAUS 15 min Alexander Zemlinsky: Stråkkvartett nr 2 op. 15 I Sehr massig - Heftig und leidensaftlich - Andante mosso - Etwas rasher- II Adagio III Schnell IV Andante Allegro Molto Langsam Andante 42 min Aarre-kvartett: Maria Puusaari, violin Mirka Malmi, violin Ritva Kaukola, viola Timo Alanen, cello 5
LÖRDAG 31.3.2012 Övningssalen kl. 21.30 Louis Spohr: Sex tyska sånger op. 103 Sei still mein Herz Zwiegesang Sehnsucht Wiegenlied Das heimliche Lied Wach auf! 22 min Tuuli Lindeberg, sopran Kullervo Kojo, klarinett Franz Lachner: Nonetto F-dur I Andante II Menuetto III Adagio IV Finale 33 min Emma Vähälä, violin Olli Kilpiö, viola Mikko Ivars, cello Teemu Kauppinen, kontrabas Eeva Heikkilä, flöjt Jorma Valjakka, oboe Tuulia Ylönen, klarinett Jussi Särkkä, fagott József Hárs, valthorn SÖNDAG 1.4.2012 Övningssalen kl. 13.00 Heinrich Ignaz Biber: Passacaglia 9 min Laura Vikman, violin 6
Ernst Křenek: Fyra stycken för oboe och piano 8 min Päivi Kärkäs, oboe Anton Webern: Fyra stycken för violin och piano op. 7 Sehr langsam Rasch Sehr langsam Bewegt 5 min Pasi Eerikäinen, violin Jouko Laivuori piano Johann Nepomuk Hummel: Trio för flöjt, cello och piano op. 78 A-dur Schöne Minka Introduktion, tema och variationer 15 min Hanna-Kaarina Heikinheimo flöjt Tuija Rantamäki, cello Jouko Laivuori piano Franz Schmidt: Drei kleine Fantasiestücke för cello och piano 10 min Allegretto Allegretto con moto Allegretto Vivace Timo Alanen, cello Johann Heinrich Schmelzer: Balletto a 4 Die Fechtschule 10 min Aria 1 Aria 2 Sarabande Courente Fechtschule Bader Aria Laura Vikman, violin Hannu Vasara, violin Riitta-Liisa Ristiluoma, viola Jukka Rautasalo, cello Jouko Laivuori, cembalo 7
SÖNDAG 1.4.2012 Övningssalen kl. 15.00 Ludwig van Beethoven: Pianotrio op.1 nr 1 Ess-dur I Allegro II Adagio cantabile III Scherzo (Allegro assai) Trio IV Finale (Presto) 31 min Kaisa Kallinen, violin Eeva Rysä, cello Erich Wolfgang Korngold: Stråksextett op. 10 I Moderato-Allegro II Adagio III Intermezzo (Moderato con grazia) IV Finale (Presto) 32 min Petri Aarnio, violin Kaisa Kallinen, violin Jussi Tuhkanen, viola Martta Tolonen, viola Eeva Rysä, cello SÖNDAG 1.4.2012 Övningssalen kl. 19.00 Johannes Brahms: Trio för valthorn, violin och piano op. 40 Ess-dur I Andante II Scherzo: Allegro III Adagio mesto IV Finale: Allegro con brioo 29 min Jukka Harju, valthorn Reeta Maalismaa, violin PAUS 15 min 8
Franz Schubert: Stråkkvintett C-dur op. posth. 163 I Allegro ma non troppo II Adagio III Scherzo IV Allegretto 48 min Taija Angervo, violin Maaria Leino, violin Ilari Angervo, viola Joel Laakso, cello Mikko Ivars, cello MUSIKMETROPOL WIEN Wien har länge hört till de obestridliga musikmetropolerna i världen. Fler betydande tonsättare har förmodligen bott i staden än någon annanstans och ett flertal stilinriktningar och musikgenrer har uppkallats efter staden. Därtill har vissa institutioner med en nästan mytisk prestige bidragit till stadens strålglans, t.ex. Wiens filharmoniker och Wiens statsopera. WIENSKA BAROCKMÄSTARE: SCHMELZER Den österrikiske kompositören och violinisten Johann Heinrich Schmelzer (f. 1620 23, d. 1680) hörde till de mest uppskattade hovmusikerna under Ferdinand II, Ferdinand III och Leopold I. Han skrev bl.a. ett flertal ballettsviter, av vilka Die Fechtschule beskriver fäktning med livfulla gester och i den avslutande satsen ett besök på badet, där fäktarna sköter sina sår. WIENKLASSICISMENS GULDÅLDER: HAYDN, MOZART, BEETHOVEN, KROMMER, HUMMEL Joseph Haydn (1732 1809) har ofta betraktats som något av en fadersgestalt för wienklassicismen. Symfoni nr 53 med binamnet L Imperiale sammanställdes av Haydn mot slutet 1770-talet utgående från satser från tidigare kompositioner. Wolfgang Amadeus Mozart (1756 1791) flyttade till Wien sommaren 1781. Hans ställning som huvudsakligen fri konstnär utan fast engagemang vid hovet förebådade en ny epok, under vilken konstnärens ställning var en annan. Den tredje store wienklassikern var Ludwig van Beethoven (1770 1827), som bosatte sig i Wien i november 1792, ett knappt år efter Mozarts död. Pianotrio Ess-dur ingår i Beethovens 9
första publicerade opus från år 1795 och innebär bara ett första steg på hans ståtliga kungsväg, som revolutionerade musikens väsen. Franz Krommer (1759 1831) från Mähren anställdes vid hovet 1818 och blev därmed den siste hovmusikern i Habsburgarnas tjänst. Han komponerade en stor mängd kammarmusik, bl.a. denna Pianokvartett som publicerades 1817. En annan av samtiden synnerligen uppskattad mästare var Johann Nepomuk Hummel (1778 1837), som speciellt meriterade sig som pianokompositör. Kärnan i hans Trio för piano, flöjt och cello op. 78 är en svit variationer över den ukrainska folkvisan Schöne Minka. FRÅN KLASSICISMEN MOT ROMANTIKEN: SCHUBERT, SPOHR, LACHNER Kammarmusikens popularitet vid publika konserter tilltog. Franz Schuberts Oktett hör till hans centrala verk. Det kom till år 1824 för klarinettisten Ferdinand Troyers konsert. Den monumentala och djupandliga Stråkkvintetten C-dur blev färdig i september 1828 och den blev Schuberts sista komposition av större format. Louis (Ludwig) Spohr (1784 1859) hörde till de mest berömda bland Schuberts samtida. Hans opus 103 bestående av sex tyska sånger tillkom år 1837. Spohr komponerade även en Nonett, som många kompositörer tagit som modell för egna kompositioner med samma besättning. En av dem var Franz Lachner (1803 1890), vars Nonett kom till år 1875, då han var bosatt i München. ELEGANSEN PÅ FRANZ JOSEFS TID: LANNER, STRAUSSARNA, BRAHMS, BRUCKNER, SCHMIDT Den lätta musiken utgjorde en väsentlig del av den musikaliska charmen i Wien på Franz Josefs tid. Wienervalsen är oskiljaktigt förknippad med Straussdynastins skeden, men redan något före dem hade Joseph Lanner (1801 1843) hunnit bidra till att göra genren salongsfähig. Som prov på hans melodiska ådra tjänar exempelvis Adagio skrivitet för stråkkvartett. Lanners värsta konkurrent inom genren var den tidiga wienervalsens mästare Johann Strauss d.ä. (1804 1849), som först spelade i dennes orkester. Större framgång än båda dessa hade Johann Strauss d.y. (1825 1899), som var den mest kända representanten för Straussdynastin. Lagunen (1883) är en vals som grundar sig på hans operett Eine Nacht in Venedig (En natt i Venedig). Johannes Brahms (1833 1897) föddes i Hamburg och flyttade senare till Wien. Brahms Trio för valthorn, violin och piano Ess-dur op. 40 kom till strax efter att han flyttat till Wien år 1865. Den ursprungliga impulsen till Brahms Pianokvartett c-moll op. 60 torde ha varit kompositörens kärlek till pianisten Clara Schumann, som var hustru till hans tidige understödjare Robert Schumann. 10
Brahms var en inflytelserik förebild för många samtida och senare kompositörer. En av dem är Franz Schmidt (1874 1939) som började sin karriär utgående från Brahms. I sina små Fantasistycken (1892), som hör till hans ungdomsverk, skapade han en egen variant av stilen i Brahms ungerska danser. MOT DET STORA IMPERIETS UNDERGÅNG: MAHLER, ZEMLINSKY, SCHÖNBERG, WEBERN, KORNGOLD, KŘENEK En av tidens mest betydande musiker i Wien var Gustav Mahler (1860 1911). Hans centrala produktion bestod av symfonier och sångcykler med orkester, medan hans rykte som kammarmusiker närmast bygger på några enstaka ungdomsverk. Av dem har en ensatsig Pianokvartett a-moll (1876) bevarats och den klingar i någon mån i bramsk ton. Till några av de yngre tonsättarna i Wien som på ett eller annat sätt kom i kontakt med Mahler hör bl.a. Alexander von Zemlinsky (1871 1942), Arnold Schönberg (1874 1951), Anton Webern (1883 1945) och Erich Wolfgang Korngold (1897 1957). Arnold Schönbergs stråksextett Verklärte Nacht (1899) har ett program som utgår från en dikt av Richard Dehmel. Den handlar om en kvinna som erkänner för sin älskade att hon är med barn med sin tidigare man. Verklärte Nacht var ett första steg längs den väg som fick Schönberg att överge tonaliteten och på 1920-talet skapa den s.k. 12-tonstekniken. Då Anton Webern i sin musik övergav tonarterna, ledde det till ett aforistiskt, ytterst komprimerat tonspråk som representeras av bl.a. Fyra stycken för violin och piano (1910). Zemlinsky gick däremot in för ett helt annorlunda, storvulet och passionerat uttryck i sin andra stråkkvartett (1913 15) som hör till hans centrala skapelser. Erich Wolfgang Korngold hör, vid sidan av bl.a. Mozart och Mendelssohn, till musikhistoriens stora underbarn. Till sin faders lättnad gick han inte vidare mot atonaliteten utan höll sig inom ramen för en uttrycksfull senromantik. Till hans yppigaste kammarmusikaliska skapelser hör hans stråksextett (1914), som kom till strax innan världskriget bröt ut. Den i Wien födde Ernst Křenek (1900 1991) är mest känd för sin jazzinfluerade opera Jonny spielt auf (1926). År 1938 flyttade han till Förenta Staterna, där han år 1966 fullbordade en svit bestående av fyra små stycken för oboe och piano. Kimmo Korhonen (sammandrag) 11
RADIONS SYMFONIORKESTER Radions symfoniorkester (RSO) är Rundradions orkester med uppgift att bidra till och främja den finländska musikkulturen. Sakari Oramo har varit orkesterns chefsdirigent sedan 2003. Hannu Lintu, som under spelåret 2011 12 är orkesterns förste gästdirigent, tillträder hösten 2013 som RSO:s nye chefsdirigent. RSO:s hedersdirigent är Jukka-Pekka Saraste. Han var chefsdirigent för RSO åren 1987 2001 och fortsätter sitt intensiva samarbete med orkestern. Radioorkestern grundades år 1927. Den ursprungliga tiomanna ensemblen utvidgades på 1960-talet till en fulltalig symfoniorkester. RSO:s tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapanen, Nils- Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam och Jukka-Pekka Saraste. Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställts av Rundradion. Till RSO:s uppgifter hör också att spela in all finländsk orkestermusik för Rundradions bandarkiv. Med Sakari Oramo har RSO spelat in på skiva verk av bl.a. Bartók, Hakola, Saariaho, Respighi, Kaipainen och Kokkonen samt premiärinspelningen av Armas Launis opera Aslak Hetta. Skivinspelningen (Ondine) av Nordgrens 3:e och 5:e symfoni fick det franska priset Académie Charles Cros. Inspelningen av Magnus Lindbergs klarinettkonsert fick BBC Music Magazines pris 2006. Skivan med Lindbergs och Sibelius violinkonserter med Lisa Batiashvili som solist (Sony BMG) fick MIDEM Classical Awards 2008. Samma år valde New York Times en inspelning med orkesterverk av Lindberg till årets skiva. RSO turnerar regelbundet på olika håll i världen och har gett över 300 konserter utomlands. Under säsongen 2011 2012 uppträder RSO bl.a. vid den prestigefulla Beethovenfestivalen i Bonn och i Concertgebow i Amsterdam. RSO:s radiokanal YLE Radio 1 radierar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. Konserterna kan också avlyssnas runt om i världen på RSO:s webbsidor (yle.fi/rso). 12