Telge Återvinning Miljörapport 2011

Telge Återvinning Miljörapport 2011

TEXTDEL Som utövare av tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt enligt krav framställda i 26 kap 20 miljöbalken lämnar härmed Telge återvinning AB miljörapport till tillsynsmyndigheten avseende verksamheten vid Tveta återvinningsanläggning i Södertälje kommun. Miljörapportens grunddel och emissionsdeklaration redovisas på Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). 1. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Telge Återvinning AB Organisationsnummer 556549 8747 Anläggnings namn Tveta Återvinningsanläggning Anläggningsnummer 0181-64-003 Adress Box 633, 151 27 Södertälje Telefon 08-550 222 33 Telefax 08-550 222 23 Fastighetsbeteckning Lerhaga 2:1 och 2:6 Kod enligt bilagan till Förordningen om miljöfarlig verksamhet 90.290, 90.70, 90.30, 90.50, 90.350, 90.140, 90.100, 90.440 ISO 14001 Certifikat 1427541 Tillsynsmyndighet Kontaktperson miljörapport Miljökontoret i Södertälje kommun Anna Maria Kullberg, miljöansvarig annamaria.kullberg@telge.se Telefonnummer: 08-550 22347 2. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt dess huvudsakliga påverkan på miljön 2.1 Verksamheten Telge Återvinning AB är ett återvinningsföretag som transporterar, sorterar, mellanlagrar, behandlar, återvinner och till viss del deponerar restprodukter. Huvuddelen av Telge Återvinnings verksamhet bedrivs på Tveta Återvinningsanläggning som är lokaliserad mellan Södertälje och Järna, ca 7 km sydväst om Södertälje tätort. Telge Återvinning transporterar en stor del avfallet i egen regi, som en del av verksamheten och är entreprenör, alternativt underentreprenör, för insamling av samtliga förpackningar enligt producentansvaret i kommunen. Hushållen lägger matavfall i en grön påse och övrigt restavfall i en valfri påse. De gröna påsarna sorteras sedan ut genom en optisk sortering i sorteringsverket. 1

Restpåsen förbränns på en extern anläggning. Matavfallet från de gröna påsarna förbehandlas genom att det mals till en flytande biomassa. Denna rötas på Himmerfjärdsverket och gasen uppgraderas till fordonsgas. Hushållen lämnar sitt farliga avfall till Miljöbilen eller på återvinningscentralerna Returen eller Tveta där det mellanlagras innan transport till slutligt omhändertagande. Bygg- och industriavfall samt hushållens grovavfall sorteras för materialåtervinning eller energiutvinning. Förbränningsrester mellanlagras eller deponeras på askdeponin i västra delen av anläggningen. Förbränningsrester används som konstruktionsmaterial i sluttäckning av deponierna på anläggningen samt vid byggnation av vägar och andra ytor. Gas från bioceller och hushållsdeponi samlas in och levereras till fjärrvärmecentralen i Järna. Lakvatten, dag- och spillvatten samlas upp i en luftad damm och pumpas därefter till det kommunala reningsverket Himmerfjärdsverket. Telge Återvinning är sedan 1999 miljöcertifierade enligt ISO 14 001, och sedan 2004 arbetsmiljöcertifierade enligt AFS 2001:1. För att styra miljö- och arbetsmiljöfrågor har Telge Återvinning ett verksamhetssystem där mer detaljerade rutiner och instruktioner finns för hur verksamheten ska arbeta kopplat till kraven i tillstånd, villkor och kontrollprogram. Verksamhetssystemet revideras av en extern revisor. 2.2 Huvudsakliga påverkan på miljön Återvinning Telge Återvinning arbetar för en miljömässigt och ekonomiskt hållbar hantering av hushållsavfall och annat avfall som uppkommer i kommunen. Med avfallshierarkin som grund försöker vi dels underlätta för våra kunder att förbättra sin sortering, dels återvinna så mycket som möjligt av det avfall som tas emot på anläggningen. Av det avfall som togs emot på anläggningen under 2011 återvanns 98%. Vatten Dagvatten och lakvatten bildas genom den nederbörd som faller över området. Dagvatten uppkommer vid direkt avrinning från sluttäckta ytor, mellanlagringsytor samt hårdgjorda ytor. Lakvatten bildas av den nederbörd som infiltrerar i deponierna och har alltså perkolerat genom det deponerade materialet. Både lakvatten och dagvatten samlas upp i ett antal brunnar belägna runt om anläggningen och pumpas till en central lakvattendamm som luftas. Vattnet pumpas sedan till SYVAB, Himmerfjärdsverket, och renas där. Luft Miljöpåverkan förknippad med luftemissioner utgörs av metangas från hushållsdeponin och biocellerna samt utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. Genom uttag av deponigas minskar den direkta gasavgången från anläggningen och en positiv effekt uppnås i och med att gasen används för fjärrvärmeproduktion. Mottagning, mellanlagring och behandling av hushållsavfall ger periodvis upphov till lukt. Störande lukt kan även uppkomma om lakvattendammens luftning är otillräcklig. Damning kan förekomma, särskilt vid leverans av flygaska. 2

Buller Buller genereras av transporter, fläktar, samt de arbetsmaskiner som finns på anläggningen. Energianvändning El används för drift av pumpar, fläktar, sorteringsverk samt till uppvärmning och drift av fastigheten. All el som nyttjas på anläggningen är vindkraftel. Diesel används för drift av samtliga arbetsmaskiner, 2.3 Förändringar i verksamheten under året Sluttäckning av asbetsdeponin och anläggning av en ny yta och väg har påbörjats. Vägen färdigställdes i december. Nya vägen ner till lakvattendammen färdigställdes och asfalterades under året. Verksamheten med siktning av gjuterisand och pannsand har återupptagits under året. En maskin för att avskilja däck från fälgen har köps in. Numera förbehandlas däck på anläggningen. Kontrollprogrammet för anläggningen uppdaterades 2012-01-27. 2.4 Verksamhetens organisation Telge Återvinning AB är bolag inom koncernen Telge AB. Telge AB är ett kommunalt bolag med säte i Södertälje kommun. Verksamheten är organiserad på följande sätt: VD Controller Verksamhetsutvecklare Miljöansvarig Behandling Försäljning Transport & logistik Telge Återvinning AB är verksamhetsutövare och ansvarig för hela verksamheten. Telge Återvinning har tillståndet för verksamheten och är det bolag som utför kontroll enligt kontrollprogrammet. Miljöansvaret finns beskrivet i rutiner i miljöledningssystemet. VD kan delegera miljöansvaret nedåt i organisationen. Rutiner för detta finns i miljöledningssystemet. 3

3. Gällande tillståndsbeslut enligt miljöbalken 3.1 Gällande miljödomar Gällande tillstånd Mål nr M 1715-07 2011-05-31 Mål nr M 1592-09, 2010-01-27 Omfattning samt beslutande myndighet Miljödomstolen avslutar prövotidsförfarandet avseende utredning av luktstörande behandling av hushållsavfall utan att föreskriva ytterligare villkor. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens beslut på följande punkter: 1a) Mängden av hushållsavfall som får tas emot på anläggningen ökas från 100 500 ton till 140 500 ton 1h) Tillägg av deponering av inert avfall U1, P1 och U3 utgår Villkor 11, 13 och 14 utgår. I villkor 3 utgår stycket med föreskrifter för fritidsbebyggelse. Mål nr M 1715-07 M 3079-07 M 1411-07 2009-01-30 DVA 63 VA 31/76 1976-10-28 Villkor 9 och 12 har ändrats. Miljödomstolen lämnar Telge Återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till utökad befintlig och ny verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning på fastigheterna Lerhaga 2:1 och 2:6. Omfattningen av tillståndet samt uppfyllande av tillstånd och villkor framgår av bilaga 1. Vattendomstolen lämnar enligt 8 kap 6 och 2 kap 45 vattenlagen kommunen tillstånd att anlägga och för framtiden bibehålla tryckavloppsledning och vattenledning med tillhörande anordningar mellan Lerhaga och Pershagen. 3.2. Övriga tillstånd Beslutsdatum 2008-06-04 5620-2008-32062 2000-05-17 18471-1999-23651 2003-11-10 BR 02-0004 Omfattning och beslut Tillståndet omfattar styckegods, container- och bulktransport av alla slag av farligt avfall. Tillståndet är giltigt till 2013-05-31 Tillstånd till yrkesmässig transport av alla typer av avfall utom farligt avfall. Tillståndet gäller tillsvidare enligt NFS 2005:3. Tillstånd till hantering av brandfarliga varor enligt lagen SFS 1988:868 och förordningen SFS 1988:1145. Hanteringen omfattar insamling och hantering av deponigas samt hantering av : 120 liter acetylen 25 liter gasol 200 liter klass 1 vätska (Spolarvätska) 26 000 liter klass 1 vätska (Spillolja) 45 000 liter klass 3 vätska (Dieselolja) Tillståndet gäller till 2015-11-10 4

3.3. Anmälningar Beslutsdatum 2011-12-08 Dnr 2011-3263 2011-09-02 Dnr 2011-1986 2011-03-02 Dnr 2011-958-1 2009-11-18 Dnr 2009-001310 2009-11-12 Dnr 2009-001962 2008-06-10, Dnr 2008-327 Omfattning och beslut Miljönämnden medger att duschvatten från en tillfällig omklädningsbarack avleds till naturmark bakom kontorsbyggnaden. Spillvattnet ska avledas ner i de uppfyllnadsmassor som baracken är placerad på och ledningen ska gå ner minst en halv meter. Miljönämnden godkänner anmälan för avslutning av asbestdeponin och etablering av angränsande arbetsyta. Verksamheten ska bedrivas enligt anmälan med tillägg av de skyddsåtgärder som miljönämnden föreskriver i beslutet. Miljönämnden godkänner att förbränningsrester från Saltå kvarn får mottas på Tveta Återvinningsanläggning. Miljökontoret godkänner avslutningsplanen för täckning av biocellerna, etapp 1 och 2. Verksamheten ska bedrivas enligt avslutningsplanen. Miljönämnden medger att askor från Ösmo panncentral och från Stora Vika får tas emot på Tveta återvinningsanläggning. Båda panncentralerna eldas med skogsflis. Miljönämnden godkänner avslutningsplanen för hushållsdeponin på fastigheterna Lerhaga 2:1 och 2:6 i Södertälje kommun. Miljönämnden förelägger med stöd av 26kap.9,19 och 21, 2 kap. 1-3 och 5 att: Sluttäckning som påbörjas efter den 31 december 2008 ska anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan arbetet påbörjas. Anmälan ska innehålla ett antal punkter som miljönämnden specificerar i beslutet. 5

4. Mottagning och behandling av avfall Sammanfattning av mottagna avfallsmängder. Avfallsslag Tillståndsgiven mängd Mottagna avfallsmängder (ton) (ton) 2011 140 500 46 821 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Grov- bygg- rivnings 138 000 49 048 och industriellt avfall inklusive branschspecifikt avfall Flytande avfall 35 000 3592 Farligt avfall 20 000 2186 Rötslam 50 000 0 Förbränningsrester 120 000 74 011 Olje- och metallförorenade jordar Tabell 1 100 000 0 4.1 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall I denna kategori ingår matavfall, restavfall, trädgårdsavfall, latrin samt alla avfall med producentansvar som är icke-farligt avfall. Hushållen lägger matavfall i en grön påse och övrigt restavfall i en valfri påse. De gröna påsarna sorteras sedan ut genom en optisk sortering i sorteringsverket. Restpåsen förbränns på en extern anläggning. Matavfallet från de gröna påsarna förbehandlas genom att det mals till en flytande biomassa. Denna rötas på Himmerfjärdsverket och gasen uppgraderas till fordonsgas. En bild som beskriver processen finns i bilaga 4. Under 2011 togs 11090 ton matavfall emot på anläggningen. 7900 ton flytande biomassa producerades i förbehandlingsanläggningen. Park- och trädgårdsavfall mellanlagras och komposteras. Förpackningar och tidningar mellanlagras innan de återvinns på extern anläggning. Mängden insamlade förpackningar har stadigt ökat de senaste åren och uppgick 2011 till 9307 ton (8400 ton 2010). 4.2 Grov- bygg- rivnings och industriellt avfall Grovavfall samt bygg- och rivningsavfall sorteras på anläggningen. Utsorterat metallskrot återvinns, medan trä och blandfraktionen papper-plast-trä, krossas och går till kraft- och fjärrvärmeproduktion. Inerta material mellanlagras och används som konstruktionsmaterial. Asfalt återvinns då nya ytor asfalteras på anläggningen. Gjuterisand siktas och mellanlagras. Sanden kan sedan användas som utfyllnads- eller konstruktionsmaterial bland annat vid sluttäckning. Försök pågår med att nyttja gjuterisand som del i en anläggningsjord. Material som inte kan återvinnas på något sätt transporteras till extern deponi. 6

4.3 Flytande avfall Endast lätt förorenade avfall såsom gatubrunnsslam och liknade avfallsslag tas emot. Materialet avvattnas och den fasta fasen mellanlagras och används som utfyllnads- eller konstruktionsmaterial. 4.4 Farligt avfall Hushåll och småföretag lämnar sitt farliga avfall på Återvinningscentralerna. Hushållen har även möjlighet att lämna farligt avfall till miljöbilen. Telge Återvinning utför också hämtningar av farligt avfall hos företag. Farligt avfall sorteras och mellanlagras på anläggningen. Allt omhändertagande av farligt avfall sker på extern anläggning. 4.5 Rötslam Inget rötslam togs emot på anläggningen under 2010. 4.6 Förbränningsrester Förbränningsrester nyttjas i första hand som konstruktionsmaterial, vid sluttäckningar, vägbyggen eller andra konstruktioner. Mellanlagring av dessa sker antingen på askdeponin eller i anslutning till de områden som ska sluttäckas. Under 2011 har 25 000 ton används som konstruktionsmaterial på anläggningen och 45 000 ton använts till konstruktioner på externa anläggningar. Resterande mänger mellanlagras. 4.7 Olje- och metallförorenade jordar Förorenade jordar och schaktmassor har inte tagits emot vid anläggningen under 2011. 5. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts Se Bilaga 1. 6. Sammanfattning av resultaten av mätningar och andra undersökningar Hur verksamheten ska kontrolleras beskrivs i anläggningens kontrollprogram. Det kontrollprogram som var aktuellt för 2011 är daterat 2010-12-01 och godkändes av tillsynsmyndigheten 2011-02-04. 6.1 Utsläpp till vatten Lakvatten och ytvatten från deponiområdet samlas i tre lågpunkter utformade som pumpbrunnar. Från dessa pumpas vattnet till lakvattendammen (LV1). Pumpningen medför att en omvänd hydraulisk gradient bildas som hindrar lakvatten att tränga ut från anläggningen. Lakvattendammen luftas. Från dammen pumpas vattnet vidare till Himmerfjärdsverket där det renas. Förutom lakvattendammen (LV1) finns två buffertdammar (LVX och LVY) som utgör reservkapacitet under perioder med hög nederbörd. För att verifiera att inga läckage sker från anläggningen tas prover på omgivande ytvatten samt i ett antal provpunkter för grundvatten. Provpunkterna framgår av översiktskartan i bilaga 3. 7

6.1.1 Lakvatten Från den luftade lakvattendammen LV1, pumpas vattnet till Himmerfjärdsverket. Utpumpad lakvattenmängd mäts med en kontinuerlig flödesmätare. En vecka varje månad tas ett flödesproportionellt veckoprov ut. Vattnet analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Lakvattnets innehåll av metaller, näringsämnen och klorider redovisas nedan. I tabell 2 visas halten i vatten, beräknat som ett årsmedelvärde. Vilka riktvärden som ska gälla för överledning av lakvatten till Himmerfjärdsverket regleras i ett avtal mellan Telge Återvinning och SYVAB. Riktvärdena framgår av tabell 2. Under 2011 låg halterna av samtliga parametrar långt under riktvärdena, med undantag av Nickel där halten låg straxt under riktvärdet. Under 2011 har trenden med sjunkande halter av kväve och TOC i lakvattnet fortsatt. Detta kan vara en effekt av att förbehandlingen av biologiskt avfall numera sker under tak, samt att även biocellerna nu är täckta. Även fosforhalten har i år sjunkit något. Kloridhalten var något högre under året, främst under sommarmånaderna. Halterna av sultfat och metaller är stationära. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Riktvärden SYVAB medelhalt (mg/l) mg/l Fosfor P-tot 0,55 0,51 1,5 3 3,2 2,7 Kväve, N-tot 196 341 277 320 238 195 Sulfat, SO4 350 538 418 333 462 408 Klorid, Cl 1797 6053 3333 3375 3600 3827 TOC 137 139 321 149 140 95 Arsenik, As 0,02 0,009 0,01 0,01 0,01 0,005 Silver, Ag 0,0009 0,2 Kadmium, Cd 0,001 0,0003 0,0002 0,0002 0,002 0,0005 0,005 Krom, Cr 0,03 0,04 0,02 0,02 0,02 0,01 0,05 Kopppar, Cu 0,03 0,03 0,03 0,02 0,04 0,05 0,2 Kvicksilver, Hg 0,0001 0,005 Nickel, Ni 0,04 0,04 0,03 0,03 0,06 0,03 0,05 Bly, Pb 0,01 0,004 0,004 0,003 0,003 0,003 0,05 Kadmium, Cd 0,001 0,0003 0,0002 0,0002 0,002 0,0005 0,005 Zink, Zn 0,16 0,07 0,07 0,08 0,13 0,08 0,2 Oljeindex 0,2 0,2 50 Tabell 2 Den totala mängden vatten, 66 000m 3, som transporterats till Himmerfjärdsverket var betydligt lägre 2011 än tidigare år. I denna volym ingår de 1991m 3 som transproterats bort från området med tankbil. De minskade volymerna har också gjort att de totala mängderna kväve, fosfor, TOC samt metaller är lägre än tidigare år. SHMH har under året levererat beräknade värden av nederbörd, avdunstning och avrinning. Värdena är beräknade med HBV-Sverige modellen. Den beräknade avrinningen från området var 53 000m 3 ). Förbrukningen av färskvatten 1550m 3. Under året har sammanlagt 1991m3 lakvatten transporterats bort från området med tankbil. Denna mängd är inkluderad i årsflödet, 66 000m 3. 8

2006 2007 2008 2009 2010 2011 rapportgräns total mängd (kg) SMP* volym (m3) 76 000 76 000 94 000 80 000 73 000 66 000 (kg/år) Fosfor P-tot 42 44 129 246 191 177 100 Kväve, N-tot 14896 25266 24557 23843 15585 12871 6000 Sulfat, SO4 26600 44421 35738 24765 31645 26726 Klorid, Cl 136572 473706 289662 254057 248102 252658 2000000 TOC 10412 10922 28840 10805 8981 6245 Arsenik, As 1,4 0,8 1,1 0,9 0,8 0,4 1 Silver, Ag 0,06 Kadmium, Cd 0,1 0,03 0,015 0,012 0,2 0,03 1 Krom, Cr 2,5 3,1 1,7 1,3 1,3 0,1 20 Kopppar, Cu 2,3 2,3 2,2 1,7 2,8 0.6 20 Kvicksilver,Hg 0,007 0,1 Nickel, Ni 2,9 2,8 2,8 2,2 5 2 20 Bly, Pb 0,9 0,4 0,28 0,22 0,2 0,2 5 Zink, Zn 12 5,5 6,1 6,2 10 5 20 Tabell 3 *) Bilaga 2 till NFS 6.1.2 Omgivningskontroll av ytvatten enligt kontrollprogram Omgivande ytvatten kontrolleras regelbundet för att verifiera att ingen påverkan sker från återvinningsanläggningen. Prov tas fyra gånger per år både uppströms och nedströms anläggningen. Provpunkternas placering framgår av bilaga 3. Analysresultaten redovisas i bilaga 7. Under 2011halterna av ammonium, total-kväve samt PH varit oförändrade i Lerhagadiket (YV3, nedströms anläggningen) däremot har kloridhalterna samt alkaliniteten ökat jämfört med 2010, och är nu åter på samma nivå som 2009 och 2007. Detta har föranlett en utredning, se nedan. 6.1.3 Omgivningskontroll Vällingen Sjön Vällingen är det mest skyddsvärda objektet i närområdet. Telge Återvinning släpper inte ut något vatten till sjön, men för att säkerställa att inte sjön påverkas vid eventuellt läckage görs årliga mätningar. Prov tas både i östra och västra delen av Vällingen, samt i en djuphåla i mitten (Borgsundet). Jämförelser mellan proven från östra och västra delen av Vällingen har hitintills inte visat några konsekventa skillnader. Kloridhalten har vid två tillfällen varit något högre i östra än i västra delen, men skillnaden är ej säkerställd. Kvävehalten har vid vissa tillfällen varit högre i västra delen och vid andra tillfällen högre i östra delen. Vällingen är mycket känslig för tillförsel av fosfor. Resultat från årets mätningar redovisas i bilaga 8. Samtliga provtagningar som Telge Återvinning gjort i Vällingen 2008-2011 finns sammanställda i en rapport (se avsnitt 9). 6.1.3 Omgivningskontroll av grundvatten enligt kontrollprogram Prov på grundvatten kring anläggningen tas fyra gånger per år, i fem punkter. Analys resultaten redovisas i bilaga 6. Resultaten för GV2, punkten öster om anläggningen i skogsbevattningsområdet, ser fortsatt mycket bra ut. Däremot har trenden med ökade kloridhalter i GV6 fortsatt under 2011. Detta har föranlett en utredning, se nedan. 9

6.1.4 Övriga undersökningar Ett projekt startade i november 2007 med syfte att eventuella läckage av lakvatten eller förorenat ytvatten från anläggningen ska kunna upptäckas med hjälp av ett geoelektriskt kontrollsystem. Projektet kommer att drivas vidare under 2012 för att därefter utvärderas. Systemet består av 56 elektroder nerförda i marken längs en övervaktningslinje. Två övervakningslinjer är installerade, en strax norr om anläggningen och en nordväst om anläggningen. Resultat och analys från årets mätningar finns i en rapport (se avsnitt 9). Slutsatsen från årets mätningar är att trenden med sjunkande resistivitet fortsätter. Konduktiviteten har mätts i ett antal punkter i Lerhagadiket samt i åkerdiken angränsande till deponiområdet under 2011. Syftet var dels att få en uppfattning om det sker läckage ut från deponiområdet, och i var i så fall detta sker, dels att hitta en punkt som skulle kunna ersätta YV3. Som YV3 är placerad fångar den inte upp vatten från hela anläggningen. Resultaten redovisas i bilaga 9. Flera av de mätnitningar som gjorts inom ramen för kontrollprogrammet ha visat att viss utträning av lakvatten sker från deponiområdet. En utredning startades under hösten för att ta reda på läckagens ursprung och de befintliga skyddsåtgärdernas status (avskärande diken och pumpbrunnar vid askdeponin och hästhagen). Utredningen ska vara klar under våren 2012. Utredningen görs av Sweco Infrastructure AB. Efter klagomål från närboende togs vattenprover ur tre brunnar på fastigheterna precis norr om anläggningen. Resultatet från provtagningen har utvärderats av företaget PROVAB. Utväderingen visar att två av brunnarna inte är påverkade av anläggningen. För att helt utsesluta påverkan på den tredje brunnen krävdes ytterligare utredning. Den ska vara klar under våren 2012. 6.2 Utsläpp till luft Telge Återvinning har genomför en mätning av metanemissionerna från hushållsdeponin och biocellerna den 12:e december. Mätningarna gjordes med hjälp av FTIR-spektroskopi och spårgastekning. Utsläppen av metan beräknas uppgår till 389 ton/år. 6.3 Buller En bullerutredning har genomförts för att kontrollera att verksamheten håller sig inom villkoren (562930 Rapport Bullerutredning, ÅF-Infrastructure AB/ljud och vibrationer, 2011-09-23). Verksamheten klarar bullerkraven om flisning vid jordreningsytan sker bakom ett upplag. 6.4 Deponier Inmätning av hela området gjordes under hösten 2010. Mätningen gjordes med GPS utifrån kommunens plygonpunkter. En förnyad mätning av deponierna nedan gjordes 2012-01-23 Deponi Tillståndsgiven höjd Uppmätt höjd Askdeponin +95 m +76 Inert deponi +78 m* +75 *) Enligt kontrollprogram 10

6.5 Uppföljning av klagomål Alla miljörelaterade klagomål som inkommer till verksamheten noteras. Under 2011 inkom 7 klagomål. Två gällde lukt från anläggningen, två buller och två nedskräpning. 6.6 Energi 6.6.1 Elförbrukning Verksamheten använde 1355 MWh el under 2011. I verksamheten ingår kontorsbyggnad, verkstad och tvätthall, sorteringsanläggning, lakvattenhantering och pumpstationer. 6.6.2 Dieselförbrukning Totalt användes 583m 3 diesel under året. Merparten, 443m 3 användes av insamlingsverksamheten, medan 140m 3 förbrukades av arbetsmaskiner på området. Dieselanvändningen för avfallsbehandlingen har ökat under 2011. Detta beror på att avfall har förbehandlats i större utsträckning än tidigare. Gjuterinsand och slaggrus har skiktats. Förbehandlingen av matavfall är mer energikrävande än vad den tidigare komposteringen var. 6.6.3 Gasproduktion Under året har gas motsvarande 8,2 GWh levererats till panncentralen i Järna. Detta är en minskning med ungefär 2 GWh sedan förra året. Orsaken till detta är inte klarlagd, men metanhalten sjunker i gasen från hushållsdeponin. Problem med hög vatten nivå i en kondensbrunn har påverkat uttaget av gas negativt. Brunnen har tömts under året och ledningen från reglerstation 2 har renblåsts. Gas motsvarande 414 MWh facklats. 11

7. Incidenter 7.1 Pumpstopp mellan askdeponin och hästhagen I mitten av mars slutade pumpningen från brunnen vid askdeponin bort till hästhagen att fungera. Det var då hög nivå i brunnen. En dränkbar pump installerades och felsökning startade. I början av juni hade brunnen helt pumpas ur och renspolats. Det visade sig då att backventilerna var helt igensatta. När dessa åtgärdes fungerade pumpningen som vanligt. 7.2 Brandincident vid krossning, 2011-05-23Vid lunchtid så uppmärksammades att det börjat brinna i en hög med krossat trä som befann sig i närheten av den kross som för tillfället arbetade med materialet. Brandbekämpning sattes omgående in och elden kunde släckas utan att materiella skdor uppstod. Branden uppstod troligtvis genom att metall slungats ut ur krossen och hamnat i det krossade materialet, som började brinna. Branden släcktes omgående, men det uppmärksammades att det fanns brister i brandsläckningssystemet. Dessa har åtgärdadats. 7.3 Glödbrand i bränslekrossen, 2011-07-28 En glödbrand uppstod i bränslekrossen (där papper-plast-trä krossas). Branden släcktes omgående innan den hann ta fart eller sprida sig. brandhärden kunde släckas innan någon riktig brand hade uppstått. 7.4 Brand i bränslelager, 2011-09-01På morgonen den första september upptäcktes en glödbrand i ett bränslelager. Lagret består av trä, papper och plast. Telge Återvinnings krisledningsgrupp aktiverades. Södertörns brandförsvarsförbund kallades in för att diskutera åtgärder. Miljökontoret informerades samt alla närboende. Arbetet med att hålla branden och under kontroll och slutligen släcka den pågick till eftermiddagen söndagen den 4 september. En utvärdering av insatsen gjordes i oktober. Nödlägesorganisationen fungerade bra, liksom brandsläckningssystemet. 12

8. Genomförda förbättringar under året Projektet med hemsortering har fortsatt enligt plan under 2011.En effekt av nyanslutningar av hemsortering till villor och lägenheter är en ökad insamling av förpackningar och tidningar. Insamlingen har ökat med 16%, från 8406 ton (2010) till 9750 ton (2011). Även utsortering från verksamheter har ökat. Förbehandling av matavfall sker sedan juni 2011 i ett tält, liksom mellanlagring av hushållsavfall. Detta har förbättrat situationen avsevärt vad gäller lukt, endast två luktklagomål har mottagits under 2011. Utrustningen som förbehandlar matavfalet har trimmats och justerats under året för att förbättra kvaliteten på den flytande biomassan ( slurryn ). En hålplåt har monterats över slurrybrunnen för att minska mängden plast i slurryn. Kamerorna i den optiska sorteringen har bytts ut under året. De nya kamerorna har minskat antalet felaktiga avslag, vilket i förlängningen förbättrar kvaliteten på slurryn. För att förbättra gasuttaget från deponin och biocllerna har en kondensbrunn tömts och ledningen mellan regelerstationerna på biocellerna och kompressorstationen renblåsts. En källsorteringskampanj rätt sak på rätt plats har genomförts under året. Gröna påsen fyllde 10 år och det uppmärksammandes genom ett öppet hus i maj, samt ett mycket populärt seminarium i början av oktober. Två nya företagsbilar som drivs av biogas har köpts in (personbilar). 9. Utredningar och rapporter Under 2011 har följande utredningar gjorts: Genomgång och analys av hantering av animaliska biprodukter i omlastningsstationer och förbehandlingsanläggningar för att uppfylla kraven i ABP-förordning 1069/2009, 142/2011 (Sweco i samarbete med Sörab, SRV och Telge Återvinning). Plockanalyser har genomförts för fyra områden i Södertälje samt för Trosa och Gnesta. Metodiken som använts utgår från Avfall Sveriges rekommendationer i rapport 2005:19. Syftet med plockanalysen är att undersöka rättsorteringsgraden i grön påse respektive restavfallspåse i områden med olika insamlingssystem. Föroreningar i gammal lakvattenledning för orenat avloppsvatten, Friman ekologikonsult AB, mars 2011. Vattenkvalitet i Vällingen, Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2011. Friman Ekologikonsult AB, augusti 2011 Resistivitetsfördelning längs två kontrollinjer vid Tveta Återvinningsanläggning. Rapport 11 (Lägesrapport januari-maj) samt Rapport 12 (Lägesrapport juni-december samt sammanställning av mätningarna 2011). 13

Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Uppföljning av tillstånd och villkor i gällande miljödomar Översikt Tveta återvinningsanläggning Översikt provpunkter omgivningskontroll Processbild, optisk sortering och förbehandling av matavfall Lakvatten, sammanställning av analyser Grundvatten, sammanställning av analyser Ytvatten, sammanställning av analyser Vattenprovtagning Vällingen Sammanställning konduktivitetsmätningar i ytvatten kring anläggningen 14