"" 24 af hvarje kretsforening väckas väckas endast af kretsforening och insändes suiftigt ti eer af centrastyresen samt cen1rastyresen, som äger att behandas iksom öfriga ärendermed förfara enigt 14 den, i enighet med 14 och. 15. och 15. Skäen för dessa försag äro föjande. A. Rörande centrastyresens smnmansättn,ing. -Vid ombudsmötet behandades två frågor rörande omformuering af 8: 2, den ena åsyftande»att få en fokskoärarinna och en småskoärarinna invada i centrastyresen», den andra att möjiggöra inväjandet af småskoärare samt ära1~~.nor. I fråga varande punkt bereder i sin nuvara~de ydese mojig~et för de väjanae att, derest de så finna ämpigt, 1 centrastyresen msätta 1 eer 2 fokskoevänner, som icke tihör~ fokskoeperson~en. Denna möjighet bör fortfarande båas öppen. A andra s1dan g1fver samma punkt säkerhet föl att i fråga varande personas re~.resentan~r atid skoa vara minst 5 d. v. s. utgöra fertaet. Denna ~akerhet bor icke heer uppgifvas. Huru ~etta garanter~de. ferta af m1onst 5 sedan ska fördeas mean den maniga och den qviniga deen af kar~n, m~~an fokskaepersonaen och småskoepersonaen, mean p~rsonaen 1 de ston e och mindre steiderna samt i de oika andsbygderna m. m., detta synes böra öfveråtas åt de väjandes eget omdöme. Hufvudsa~.en ~' att föreningens angeägenbeter skötas af just de personer, SO!;D foremng.~ns f~~ ta visat sig hysa förtroende ti, utan afseende pa,.om doe aro man eer qvinnor, fokskoärare e~e~ småskoä~ ar~, st~dsm-?ev~are eer andtbor1 norränningar eer skarungar. Hva:Je rnskrankmng 1!11edemmarnas fria va sy.nes bär vid ag.både oobeh?fig och s~ad~1g. pe.n nuvarande formuenngen af 8: 2.rnnehaer JUSt ~n dyi~ ms_kränj,ning. Strängt bokstafigt tokad förbehåer den nämige~ nunst. o patser åt den maniga foksk?epersonaen.. J?et. skue saedes IC~e.~ns finnas?nöjighet för de väjande att sambd1gt 1 cent~ astyresen msat?en representant för fokskoärarinnorna, en för smaskaan och en for fokskaevännerna utom den egentiga ät~arekåren. Ombudsmötet har ansett, att detta binder borde borttagas. A andra sida~ är kart, att en omformuering i syfte att bestämdt ti{å1 si.ikm pats 1 centrastyre~en för en fokskoärarinna och en småskoärarinna skue skapa en ny mskränkning i medemmarnas vafrihet och föjaktigen Yara oämpig. Den b ef ock af om budsmötet afstyrkt. apri månad>. Deremot fann.mötet det obehötigt att ovikorigeu fordra, årsskriftens utgifvande före naars månads utgång, hest som efterefvandet af en bestämmese i denna syftning måste bifva svårt: jtt i de-festa fa omöjigt...' C. _Rörande friare vasätt. - Ti' centrastyresens ompröfning hänsköt ombudsmötet 1888 föjande af hr E... Hammarund framagda. fråga: Skue för tids vinnande vaen kunna ske genom röstsedarnas insändande ti krets-ordförandeo.? Det af försagsstäaren antydda valsi,i.ttet, bviket användes inom. Danmarks Lrererforening, är i bög grad tidssparande samt ägnadt att främja ett ifigt detagande i vaen. Centrastyresen anser dock, aft detsamma des ti föjd af sin nyhet, des på grund af oikbeten mean svenska och danska förhåanden, icke kan i fu utsträckning införas. hos oss. För att emeertid i någon mån vinna en af de fördear, som dermed äro förbundna, nämigen ett amännare detagande i vaet, harcentrastyresen besutat tistyrka en sådan omformuering af 11, att medem, som så önskar, må kunna detaga i vaet genom ti kretsordföranden inemnad försegad vasede. D: Rörande medgifvande af öppna ~ a. - Enigt nu gäande föreskrifter skoa aa va ske med sutna sedar<. För hvarje år förrättas va af centrastyresemedemmar och revisorer, samt deras suppeanter. Protoko' bäröfver insändas ti centrastyresen, som ombesörjer hopsummeringen af rösterna. Det ä.r for denna bopsummerings sku, som det föreskrifvit'3, att nämda,~a e.i få ske på annat sätt än genom sutna sedar. Jämte dessa kunna dock för föreningens räkning och pi centrastyresens anmodan äfveu andra va inom kretsarna förrätta.<;, t. ex. af.' ombud ( 16}, af medemmar i vissa nämder o. s. v. En tokning, som strängt båer sig ti den i 13: {!ifna föreskriften, att aua va skoa ske med sutna sedar, måste eda ti den sutsats, att äfven dyika va måste ske på detta besväriga och tidsödande sätt. Då centrastyresen anser, att något tvingande skä härför as icke förefinnes, och då kretsarna i så fa hest böra äga frihet att verkstäa dyika >a på S<itt som de sjäfva finna ämpigt, bar cenb astyresen tistytkt en omformuering af 11: i detta syfte. B. Rörande tiden f'ii'r åtssm iftens utgifvande. stadgarnas o föreskrifver, ~tt katao~, år~ber~ttese och revisionsberättese skoa offentiggöras» apri manad». E. Rörande begränsnin,q af' 1notionstideu. Ombuds~ mötet tistyrkte en sådan omformuering af 14:, att de frågor, som önskades behandade af föreningen under närmast fojande år, skue fore den december skriftigen in-sändas ti centrastyresen. Strängt bokstafigt tokad skue denna.par~graf.inne~~a ett,_tör~ bud föt centrastyresen att offentiggöra sm arssknft tid1gare an 1 apri, t. ex. i mars. Då intet rimigt skä för ett ~yikt fårb!d gärna kan tänkas 1 och då det tvärt om måste Yara en forde att fa ut årsskriften så tidigi: som möjigt, besöt ombudsmötet såsom sin önsk~ uttaa, att tidsbestämmesen»i apri månad )) s~ue utbytas mot»senast 1 Skäen får en ändring äro ätt insedda. Då ett ärende inkoit ti centrastyresen, behandas det först fö1 beredesevis af dess verkstäande utskott. Innan centrastyresen sammanträ~er ti årsmöte for att derom fatta besut, bör det derpå meddeas de utom utskottet vamnde centrastyresemedemmarna. Som dessa äro bosatta på skida ortep och. bvar för sig i f:räm3ta n1mmet upptagna af syssesättningar, som" -- \ r i1
T 26 icke kunna "Q.ndanskjutas för handäggning af föreningens ärenden, är {!et kart att ett dyikt meddeande genom cirkuation måste draga tid. Det bör såedes vara ätt att inse, att centrastyresen ej kan vara berpdd att fatta afgörande besut i ett insändt ärende, så vida detta ej någon ängre tid före årsmötet varit af densamma kändt; att centra:styresen skue vara färdig att ikasom på rak arm ösa e:i: tiäfventyrs ganska inveckad fråga, synes vara orimigt begärdt. Med stöd af den. nuvarande obestämdheten hafva emeertid dyika fordringar understundom veat göra sig gä.ande. Så inkom den 30 december 1886,. under centrastyresens just då på~ående årssammanträde, från Sköfdekretsen en motion om skogångens förbättrande genom -skärpta a'bestämmeser, och då centrastyresen på grund af det sena inemnandet fann sig nödsakad uppskjuta ärendets behanding ti nästa.årssammanträde, väckte detta uppskjutande ovija och betecknades rent.af såsom ett brott mot stadgarna - en beskyning, som t. o. m. fann sig väg ti pressen! För undvikande a.f dyika anspråk framades för ombudsmötet försag ti sådan begränsning af motionstiden, att ett ärende skue vara insändt åtminstone en månad före nyåret, då centrastyresens årsmöten numera håas. Efter de uppysningar TÖrande arbetssättet, som emnades1 bef denna ändring af ombuden tistyrkt. På yrkande af de utom verkstäande utskottet varande centrastytesemedemmarna besöt centrastyresen emeertid föreså en något ökad tid för ärendenas förberedande behanding och får såunda tistyrka en begränsning af motionstiden ti den 15 november. F. Röraride kretsars rätt att rarntvinga f'rågm. Härom föteskrifver stadgarnas 14 mom. 2:»På centrastyresen betor, om väckt fråga ska ti diskussion inom f'öre~ingen upptagas. Dock måste ti behanding atid upptagas ett ärende, hvarom minst tre kretsföreningar förenat sig.» Vid ombudsmötet föreåga icke mmdre än 4 oika försag ti. omformueringar af detta stadgande. ) Af Vak ebo-vifoka krets:»dock måste ti behanding atid upptagas ett ärende, hvatom minst fem kretsar i'örenat sig;. 2) Af Sydvestra Uppands krets:» h varom minst sju kretsar förenat sig»; 3) Af herr N. Lundah i L m d:»- - - h varom..-1ntingen minst tio kretsar eer ock en tio n de de [tf amänna föreningens medemsanta förenat sig» ; 4) Af herr E. G. Vense:»- - --- h varom ett så s tort anta kretsar förenat sig, att de sammanräknadt iimehåa _ minst tiondedeen af den amänna föreningens hea.medemsanta». Det ifrågavarande momentet afser att å ena sidan gifva centra- 27. stytesen rätt att pröfva, huruvida väckt fråga är af den art, att den bör ti amän behanding u.tsändas samt i ~ä fa vid hvad tidpunkt detta ämpigen bör ske, å andra sidan hindra centrastyresen att adees undertrycka sådana frågor, för hvika ett större anta förenings- medemmar visat sig vru:mt intj.~esserade. Båda dessa syften äro för föreningens verksamhet af en utomordentigt stor betydese. Något egenmäktip:t Tegeringssätt kan naturigtvis adrig inom Sverges amänna fokskoänueforening göra sig gäande, då ju centrastyresen kan fust'i.ndigt omsättas på 2 år och det atså står i föreningsmedemmarnas makt att på kort tid skaffa sig en centrastyrese, som fuständigt åtnjuter deras förtroende och som såedes ej kan antagas afså eer uppskjuta ett ärende af annan bevekesegnmd än omsorg om föreningens amänna bästa. Emeertid bör ju äfven mindretaet ha rätt att göra sin stämma hörd och trots centrastyrest\ns betänkigheter framtvinga ett ärende ti amän behanding, så snart det visat sig, att ett betydande anta föteningsmedemmar ej kunnat gia de af centrastyresen framagda skäen för afsag eer uppskof. Af het naturiga skä var det vid föreningens. stiftande omöjigt att på förhand draga den riktiga gränsen mean centrastyresens rätt att pröfva frågorna samt enskida kretsru:s rätt att framtvinga dem. Erfarenheten uneer de gångna åren har emeertid visat, att denna senare rätt visserigen. iband kan vara behöfig, men att den mycket ätt kan missbrukas och detta på ett sätt, som i hög grad måste för svåra såvä centrastyresens som hea förening13ns arbete. Det behöfves icke mer än att tre, ti äfventyrs gansm,små grannkretsar förena sig, för att centrastyresen ska vara nödd att utsända ärenden, som antingen i och för sig äro oämpiga och kanske ägnade att misskreditera eer som vä kunna vara behjärtansv~rda, men vid den föresagna tid. punkten ej med förde kunna amänt diskuteras. Centrastyres~;m kan vidare bifva så öfverhopad med fu:enden,.a tt dessa måste sändas ut 011tredda; het naturigt är, att de då komma outredda tibaka och att centrastyresen såedes icke heer vid sutbehandingen kan göra något vidare af dem. Lika betänkiga kunna. föjderoa visa sig ute i hetsarna. Dessa hafva vanigen högst få, ofta bott ett sammanträde under året, och de vija då utom amänna föreningens förvatningsärenden och diskussionsä:enden förehafva äfven sina egna: föredrag, undervisningsprof, öfveräggninga' o. d. Det har dm föi\ ej säan händt, att kretsar adees förbigått ett eer fere af amänna föreningens ärenden och uttryckigen tikännagifvit, att de gjort detta för att kunna medhinna sina enskida angeägenheter. Ja, det har t. o. m. såsom skä mot inträde i Sverges amänna fokskoärareförening eer såsom skä för utträde derur anförts, att denna förenings frågor het och hået uppsukade kretsarnas tid. Skue nu den seden bif\ta at amännare, att sådana frågor, som centrastyresen bordagt eer afsagit, framtvingas ti amän behanding, så komma nu antydda svårigheter att ökas och en de kretsar att dtaga sig ut ur föreningen. Några väsentiga resutat af dennas verksamhet kan man under sådana förhåanden ej vänta. Kan ärendenas anta icke håas inom sådana gränser, att de kunna bifva någorunda grundigt förberedda af centrastyresen, behandade af kretsarna och sutbehandade af centrastyresen, så torde det i fere fa för sakens sku va1 a bättre, att de icke bifva behandade as.
29 28 Ara sämst stäer sig saken, om ett ärende framtvingas samtidigt dermed att det första gången framägges. I så fa bir centrastyresens pröfningsrätt adees betydeseös; huru goda skä.än kunde anföras mot ärendets amänna diskuterande, hjäper det ej. Och ett sådant framtvingande behöfver adees icke vara resutatet af en kompott mean dö motionerande kretsarna, ty dessa kunna mycket vä. hafva kommit med sina försag oberoende af hvarandra och utan afsigt att mot centrastyresens vija drifva dem igenom. Ehuru cenh astyresen ytterst ogärna framägger ett försag, som går ut på ett förstärkande af dess uppskjutande veto och som föj~t igen skue kunna misstänkas bärröra af maktystnad från dess sida, har den dock på grund af den vunna erfarenheten och ombudsmötets ttaande samt efter noggrant öfvervägande af skäen för och emot, ansett det vara nödvändigt, att framtvingningsrätten något itet begränsas. Den får derför föreså föjande ydese af 14 mom. 2: På centrastyi esen beror, om väckt fråga ska ti amän behanding inom föreningen upptagas. Dock måste ti sådan behanding atid upptagas ett ärende, som, sedan det bifvit af centrastyresen afsaget ee1 ppskjutet, anyo framägges af minst 5 kretsar. G. Rörande krretsm nas besut i utsända rågor. Under rubriken»va» finnes i nu gäande stadgar en föreskrift om, att omröstning ska ske öppet, att enke röstpuraitet gäer samt att vid ika rösteta den mening ska gäa, som ordföranden biträder. Såvä momentets innehå som ock motsättningen mean de häj: omförmäda»omröstningar», hvika skoa ske öppet, och de i moment 1 omtaade»aa va», hvika måste ske med sutna sedar, visa, att det här icke är fråga om utseende af personer vid af cenh astyresen föranstat;de va, utan om. uttaandet af åsigter i de af centrastyresen framagda diskussionsämnena. Momentet hör såedes tisammans med de i 15 under rub1iken».a.j:betssätt» meddeade föreskrifterna om ärendenas behanding i kretsarna. Centrastyresen får derför tistyrka öfverfyttande af mom. 2 utaf 13 ti sutet a.f mom. utaf 15. H. Rörande medmnsistornas ydese. - Om medemsistorna föreskrifva stadgarna, att de skoa upptaga de betaandes namn, födeseår, pats och postadress. Enigt uppysning emnad af stadgarnas författare menades mec :.pats» detsamma som»tjänst» eer»karaktfu.» (jmfr: pats som fokskoärare, som småskoärare o. s. v.) samt med»postadress» boningsor + poststation. På fere stäen hafva emeertid dessa uttryck, ti besvär såvä vid medemsistornas uppgörande som vid deras artryckande i föreningsmatriken, bifvit så missförstådda, som om»pats» srue betyda boningsort och postadress bott "poststation. För undvikande af de ganska stora oägenheter; som häraf förorsakats, får centrastyresen i "ikhet med ombudsmötet förorda ett förtydigande af i fråga varande punkt. I. Rörande tidigare rrevision. - För att m~jiggöra en tidigare revision och dermed äfven ett tidigare utsän- dande af årsskriften väcktes vid ombudsmötet och hänsköts af detsamma ti centraistyresen forsag om sådan ändring af nämda moment, att a) revisionsberättesen skue emnas ti centrastyresen senast f den mars, b) räkenskaper och öfriga handingar ti revisorerna senast den februari eer c) senast een 15 januari.. < Centrastyresen anser försagen a och b ämpiga: men försaget omöjigt att verkstäa. K. Rörande sättet för ändring af' stadgm 1w. - Försag ti.ändring af eer tiägg ti stadgarna kan, enigt. nu gäande föreskrifter, väckas af hvarje kretsförening. Detta stadgande har praktiskt bifvit så tokadt, som om det stode centrastyresen fritt att icke bott upptaga sådana försag ti ändring af stadgarna, h vika bifvit väckta af någon kretsfötening, utan ock att sjäf framägga dyika. Så skedde efter mötet mean centrastyresen och kretsarnas förtroendemän 1883 och väckte då icke den ringaste gensägese, vare sig hos kretsarna sjäfva eer hos revic:;ore.:n~ Under förutsättning af denna rätt inhämtade centrastyresen det foridet år håna ombudsmötets mening om åtskiiga försag ti ändring af stadgarna, och under samma förutsättning anmodade ombudsmötet centrastyresen att innevarande år framägga dessa försag för kretsarna. Då emeertid en och annan håit före, att den hittis föjda praxis i detta afseende varit oagig, enär enigt 25 dyika försag skue kunna väckas endast och aenast af krets, och då med denna tokning 25 måste anses vara af synnerigen optaktisk beskaffenhet, får centrastyresen, i enighet med om budsmötets önskan, tistyrka ådan. ändring af nämda paragraf, att centrastyresens rätt i berörda, afse ende tydigare uttryckes. 7. Obigatoriska fortsättningsskoor. N ona Tjusts krets har, på försag af kyrkoherden V. Åberg i Ukna, ti centtastyresen insändt en motion, hvari kretsen såsom sin åsigt uttaar, att fortsättningsskoan bör bifv~ obigatorisk ikasom små- och fokskoorna, att hva1je skodistrikt bör f6rpigtas att intätta en eer fere sådana skoor, att hvar:je barn bör vara skydigt att bevista en dyik skoa samt att undervisningen i uensamma bör ordnas såsom en fortsättning af undervisningen i fokskoans fjärde årskass, att tis at detta biiver genom amän ag påbjudet, hvarje skodistrikt, som upprättat fortsätt:ningsskoa, må äga rätt att genom sitt regemente stadga, att aa distriktets barn böra genomgå nämda skoa. För att få denna vigtiga angeägenhet amänt disku- ~
30 terad har kretsen anhåit, att centrastyresen måtte ti behanding under året utsända föjande trenne frågor: Bör fortsättningsskoan bifva obigatorisk? Huru bör den bifva det? När bör den bifva det? Då frågan hör ti de för hea vårt skoväsende mest genomgripande, och då de nu pågående försöken att sänka fokbidningen genom inrättande af s. k. minimik\rser gjort densamma särskidt brännande, har centrastyresen bifait Norra Tjust-kretsens anhåan om dess utsändande. De frågor, som vid detta ärendes behanding främst böra besvaras, synas vara föjande:.. Är en fortsatt undervisning efter fokskaekursens genomgående.öfver bufvud taget behöfig? Denna fråga skue kunna anses tiräckigt besvarad redan genom fokskaestadgans föreskrifter om fortsatt undervisning ( 5:, 2, 12: 3, 14: 2, 16 m. f.) samt genom de båda kong. kungöreserna angående statsbidrag ti fortsättningsskoor af den 11 september 18'?7 och den 29 apri 1886, uti hvika öfvertygesen om den fortsatta undervisningens nödvändighet tagit sig ett offiuiet uttryck.. Orsakerna ti denna nödvändighet äro så tydiga, att de för hva1je uppfostrare igga i kar dag. Då barnet genomgått den fuständiga fokskoekursen, är det i amänbet inemot 13 år. Det inträder då i den brytningstid, som man kaar pubertets- eer öfvergångsådern, och som utmär;er sig genom sin synnerigen stora mottagighet för såvii onda som goda infyteset< En fast och kok edning samt en regebtmden undervisning äro då mera än någonsin ejes af nöden. Den råhet och förvidning, som ofta känneteckna den ' s. k. hafvuxna ungdommen, bero vanigen derpå, att man just under detta afgörande skede i amänhet emnar densamma vind för våg, utan moraisk edning och utan sund andig näring. I intee.ktuet hänseende utmär;es ifrågavarande åder gpiom väsentigt ökad mognad och ett på grund här af betydigt störr~ intresse tör sådana ämnen, som mera direkt förbereda för det praktiska ifvet. Det är derför ti denna åder, som man kan och bör förägga äsningen af t. ex. ag- och statskunskap, Jmturhi~toria o. s. v. Under den egentiga barndommen saknas änn~ den rätta mottigigheten för dyika ting. De omedebart prauiska frukter, man i våra dagar at mera f?rdrar af fo~kskoans arbete, kunna föjaktigen adrig i någon betydhgare grad vmnas, fön än den fortsa'ta uudervisningen bifver amän. Men om såunda denna fortsatta undervisnings nödvändighet är en sak, h varom fokbidningens vänner är o ense, så torde deremot meningarna vara något deae om nä'r och huru den'amma ska kunna komma aa ti de. Tämigen tydigt är, att det icke under den närmaste framtiden kan bifva ta om att genom agbud göra fort-;ättningsskoan oligatorisk öfver hea riket. Sadant har visserigen mnnat ske i andra and: i Sacbsen, i Baden, i Schweiz m. f. Der har medvetandet om fokbidniugens väsignese samt om nöddi.ndighet"n af sedig och inteektue ejning särskidt under övergångsådern bifvit så amänt och s~ efvande, att aa vederböraode ~;nuit fortsättningsskoan vara ett tvmgande behof. Så ångt har man dess värre ännu ej 31 hos oss kommit. Vi torde derför nödgas afstå från hoppet att snart rå. fortsättningsskoan obigatorisk i samma mening och i samma utsträckning, som små- och fokskootna nu äro det. Vi måste nöja oss med att så småningom, steg för steg, söka närma oss det må, som mera gynsamt ottade nationer redan vuo.nit.., Nästa fråga torde då bi fva: ;. 2) Bör ett skodistrikt vara agigen förpigtadt att anordna fortsatt under.visning, så snart minst 10 måsmän anmäa, att de för sina barn vija begagna sig af densamma? Der ett anta förädrar visa sig så varmt intresserade för sina barns uppfostran, att de vija bereda dem ordnad undervisning äfven under öfvergångsåcern, der synes man ha säkra garantier för att förädrarnas förhåande ti skoan är sådant det bör vara och att den fortsatta undervisningen ska medföra goda frukter. Då nu en sådan undervisning tydigen kommer icke aenast barnen och deras måsmän, utan äfven kommunen och hea samhäet för öfrigt ti godo, så synas f,()rädrama här hafva fut berättigade anppråk på att skodistriktet ska timötesgå deras önskningar. Detta är ock på det otvetydigaste erkändt uti fokskaestadgans 5 mom. :»För de fujungar, som genomgått de för fokskoan faststäida ärokurser, bör tifäe beredas att efter bestämd pan under ärarens edning des underhåa redan förvärfvade kunskaper, des ock deruti ytterigare föreofra sig». Gäande praxis inskjuter emeertid efter detta agens bud, att tifäe ti fortsatt undervisning bör beredas, ett försvagande tiägg:»i fa vederbörande så finna för godt». och reducerar derigenom detsamma ti att vara bott ett af agen påpekadt fromt önskemå. Då denna toikning erhåer ei:t visst stöd i det n ästföjande momentets sväfvande ydese, h viken för nämda fcrtsatta undervisning föreskrifver»särskid» fortsättningsskoa bott»der sådant» (.af kommunamyndigheterna?)»finnes ämphgt», synas ifrågavarande bestämmeser med snaraste böra förtydigas, så att hvar heqt något starkarn behof af fortsatt undervisning gör sig giiande, detsamma äfven måtte i någon mån bifva tifredsstädt. Ett annat steg mot det föresatta mået torde vara det, som angifves i föjande fråga: 3) Bör skoh-ådet inom sådant disb1kt, som inrättat fortsättningsskoa, vara bei ättigadt att genom sitt regemente göra denna skoa obigatorisk för aa ti distriktet hörande barn? Der distriktets vada förtroendemän visat sig så ifigt öfvertygade om den fortsatta undervisningens nödvändighet, att de inrättat fortsättningsskoa och enats om, att densamma borde vara obigatorisk, der finnes tydigen en ganska god säkerhet för, att en dyii åtgärd ska mottagas med tifredsstäese af dem, som deraf närmast komma att beröras. Någon amännare och för skoan menig misstämning torde under. ~ådana förhåanden ej gärna kunna befaras..annu mindre deade torde meningarna vara i föjande fråga: 4) Bör på fabriks- och andra större industriorter fortsiittningsskoan vara obigatorisk för såvä skodistriktet som ungdommen, så att det förra må vara skydigt att inrätt~ fortsättningsskoa samt den senare pigtig att begagna densamma? Ti en de är detta spörsmå i vårt and redan besvaradt genom gäuanje ag. Förordningen om minderårigas användande i arbete före-
32 33 skrifver i 7, att»minderårig under femton år, som användes i fabi'ik7 :handtverk eer annan handtering, ska begagna undervisningen i fok.!fkoah å de tider, skorådet efter näringsidkarens hörande bestämmer, uer njuta annan deremot svarande och af skorådet godkänd undervisning samt en gång i månaden ti näringsidk?-ren afemna intyg om åtnjuten undervisning»: samt i 12, att näringsidkare ska»förvara de jutyg angåenqe åtnjuten under-visning, hvika enigt 7 skoa ti honom afemnas». Häraf är kart, att för sådana barn, som användas i fabrik, handtverk eer annan handtaring fortsättningsskoan är obigatorisk ti fyda 15 år, samt att den för de distrikt, dit sådana barn höra, ikaedes är obigatorisk. Det är endast saknaden af en verksam arbetsinspektion, som våat, att dessa agbestämmeser hittis på de festa stäen för bifvit en död bokstaf. Kommer en dyik verksam arbetsinspektion ti stånd på grund af den ag, som bifvit af innevarande års riksdag bi~aen, så är ett vigtigt. steg taget ti förbättrande af det sorgiga tiståndet band den uppväxande ungdommen i våra industrisamhäen. Det ska få säketigen ej dröja änge innan förordningen ti minderårigas skydd bi fustiindigad och förtydigad. samt fokskosstadgan bragt i öfverensstämmese med de principer, som igga ti grund för denna förordning. 8. feddeand.e ti in samingsnämderrna. '.A.tt den nu befintiga fortsättningsskoan i det stora hea icke möt'''arar biiga fordrin gar, torde vara amänt erkändt. Huru densamma i afseende på ärotider, ärokurser, ärarekrafter m. m. d. rätteigen bör vara beskaffad, är emeertid ett spörsmå af så omfattande och inveck)ad natur, att det hest bör behandas för sig utan sammanbandning ~.m ed een nu af Norra Justkretsen framagda frågan. Efte' dessa kortfattade antydningar samt med. hänvisning ti den iisnassion, som vid det tionde amänna svenska fokskoäraremötet fördes :römnde detta ärende (se Mötesberättesen ss. 112-131), får centrasty'resen hänned ti kretsarnas besvarande framstäa föjande fyra frågor : 1).Är Pn fortsatt undervisning efter foksk.oernnens genont- gående öfver hufmtd taget behöfig?.2) Bö1 ett skodist1 ikt vara agigen fötpigtadt att anot d!na fo'rtsatt undervisning, så sna1 t minst 10 måsmän anmäa, att de fö1 sina ba r n vi:j"a begagna sig af densamma g.3) Bör skoråret inom sådant dist r ikt, som in rättat fortsättningsskoa, va-ra berättigadt att genom sitt. regemente göra denna skoa obigatorisk för aa ti distriktet hörande barn? -4) Bör på fab r iks- och andt a större industrio rter fortsättningsskoan va1 a obigatorisk för såvä skod':strictet som ungdammen, så att det förra må va;ra skydigt att inrätta fortsättningsskoa sctmt dm sena,re pigtig att begagna densamma? Insaming af mater ia t i en svenska fokunderv isningens historia. f, Detta företag bragtes å bane a.f Askerskretsen 1886 och besöts af föreningen 1887. Centrastyresen offentiggjorde genom årsmeddeandet 1888 en pan för arbetets påbö1jande och hemstäide deri, att hva1je krets måtte utse en insamingsnämd af för saken intresserade personer, hest en eer fere från hvar och en af de församingar Jn etsen omfattade. Af de ingångna protokoen framgår, att de ara festa kretsar fortfarande ifigt intressera sig för denna sak och.att omkring 850 personer hittis stät sig i dess tjänst. På grund a.f från fere hå uttaade ön skningar får centrastyresen härmed emna de utsedda insamingsnämderna äfvensoin öfriga för saken intresserade föjande erinringar rörande arbetets ämpiga bedrifvande.. Ändamået med ifrågavarande företag är icke att 'ttar beta en svenska fokundervisningens historia, utan bott att möy"iggöra utarbetandet af en sådan genom hopsamande af åtskiiga föt ett dyikt arbete behöfiga nzatm iaier.. Den förra uppgiften ' torde näppeigen kunna ösas gpnom samarbete af fere ; den ämpar sig bäst för någon enskid, deraf intresserad forskare. Den senare uppgiften åter skuj e endast med största svårighet kunna ösas af en enskid ; den ämpar sig deremot utmärkt för samverkan mean hundratas, öfver hea andet spridda samare. 2. Det materia, som. först och främst bör insamas,. är det, som öper den största faran att under den närmaste tiden gå fötoradt - det, som utgöres af sådana skohistoriska minnen, hvika änn~t ey" äro 'tpptecknade. At, som i något afseende kan tjäna ti beysning och noggrannare kännedom om skida tiders och orters säregna undervisningsförhåanden eer om sådana personer eer tidrageser, som öfvat ett större eer mindre infytande på fokskoans utveeking, at sådant äger äfven värde för denna utveckings historia, huru obetydigt det än i och för sig kan synas. Det kan röra af meddearen kända personer och tidrageser, som djupt ingripit i nämda utvecking, och i.så fa kan äfven det kortaste meddeande, det minsta drag~ en anekdot, ett karaktäristiskt yttrande eer dy ikt 3 _ 1:1 DJUi!
34 vara af största intresse såsom kastande jus öfver någon ejes dunke punkt. Det kan också angå fokbid~ngsvän ner, hvikas namn icke trängt utom deras församings gränser, men som det.oaktadt vä kunna förtjäna, att deras minne -räddas undan gömskan. I de festa fa torde meddeandena komma att hufvudsakigen röra sig omkring meddearen sjäf och de fokbidningsförhåanden, under hvika han efvat, skidra hans egen skotid, hans seminarietid o. s. v. På meddeandenas ängd bör icke fästas någon vigt, ännu mindre på konstfu komposition eer utsmyckad sti. Hufvudsaken är, att det rent sakiga meddeas utförigt och noggrant med bestämda uppgifter om personer, tider och orter samt med tydigt angifvande af hvad som är sjäfuppefvadt, hvad som är hördt af andra och hvad som endast är antaganden. Öfverat der så ske kan bör sagesman angifvas. Det säger sig sjäft, att äfven sådana personer, som icke anse sig för egen de ha uppefvat något i skohistoriskt afseende märkigt och berättesevärdt, i aa fa kunna vara saken ti tjänst genom att uppteckna meddeanden af ädre bekanta, hest dessa senare kanske ofta draga sig för det med ett dyikt upptecknande förenade besvär. Ett sags materia, som närmast torde vara att räkna tisamman med det nu nämda., och som ikaedes öper stor fara att försvinna, i fa det icke snart räddas,. består af bre{ och brefsamingar från eer om skohistoriska personig-heter eer angående i pedagpgiskt hänseende märkiga tidrageser eer förhåanden. \eddeanden om dem och deras innehå böra. vara 'åtföjda af biografiska uppgifter om brefskrifvaren och adressaten samt af de uppysningar, som för öfrigt kunna åstadkommas. De under år 1889 insända bidrag af nu angif'na sag, hvika befinnas äga största siohistoriska värdet, komma, såvita ej särskidt undanbedjande sker, att utmärkas med 6 hedershonorar, ett å 50 kronor samt fem å 20 kronor byardera. 3. Det materia, som dernäst bör insamas, är sådant, som /redan nu fi:nnes skriftigen atfattadt uti: a) husförhörs- och andra kyrkoböcker, protoko vid biskops- och prostvisitationer, kyrkostämmor, sockenstämmor sam~ skoråds- och skokomitesammanträd.en; 35 b) ädre skoors regementen och anteckningsböcker, skota (vid skohusinvig:n ingar o. d.), donationsbref m. m.; c) protoko vid ärareföreningssammanträden, äraremöten samt fokmöten, der, undervisningsfrågor bifvit afha:p_dade o. s. v. Då dyika handingar finnas i massor och bott en de af deras innehå kan använda s såsom materia för ifrågavarande företag, och då det tidsödande o0h tåamodspröfyande arbetet med deras afskrifvande icke bör utsträckas öfver nödvändighetens gräns, så har centrastyresen ansett, att öfver dessa handingar tis vidare endast böra upprättas förteckningat. Dessa böra vara af två sag: ) :!"ör hvarje församing en forteckning öfver in0m densamma befintiga käskrifter med fuständigt angifvande af deras titar, deras nuvarande förvaringsatt samt den tiderymd hvar och en af dem omfattar: 2) För hvarje sådan käskrift en förteckning öfver de partier deraf, som angå fokskoeförhåanden, med augifvande af h viket _ärende h varje dyikt parti handar om.. 4. För att möj iggöra, de insänd! bidragens ämpiga ordnande, förvarande och b~gagnande torde man vid deras upptecknande noggrant iakttaga föjjande anvisningar. ) Uppteckningarna göras på fast papper af vanigt skrifa~rksformat (ungefär 22 X 36 cm), atså icke på tunt~ genomskin~gt papper af oktav- eer qvartformat e. d. 2) Yan skrifver bott på ena sidan af papperp-t. 3) Vid hvarje skrifsidas venstra kant emnas en margina (af ungefär 5 cms bredd). 4) Handstien göres i möjigaste mån redig och äsig; har vid nedskrifvandet något person- eer ortnamn e. d. bifvit otyd,igt, öfverstrykes det och rättas. 5) Ti hvarje nytt bidrag tages ett nytt bad/ i'_ t tet bad bör såunda handa om fere saker, hvica ej höra ornedebart tisammans. 6) Vid bö1"jan af hvarje nytt bidrag skrifves_ öfverst på badet meddearens fuständiga namn, tite och adress. 5. Då meddeandena bifvit upptecknade samt så ångt som möjigt är kontroerade och fuständigade, böra de utan dröjs~ å.insändas under adress: Centrastyresen för Hverges amänna fokskoärareförening, Stocchom, N.
36 37 Minnesista för kretsordförandena. I. Kretsmöte utyses så tidig-t, att de af cenh'astyresen utsända ärendena nmna vam behandade och vederbörigen styrkta protokosutdj:ag deröfver inkomna senast ti den 1 nästkommande november. n. För att möjiggöra ärendenas snabba afgörande bör ordforauden så _tidig;t som möjigt an;n~~a kret~_styte~e~s _med~m~a1:. eer andra ämpiga personer att pa forhand satta: s1g I? 1 hvai s1tt arende samt vid kretsmötet med några ord ineda d1skusswnen om detsamma.. För samma ändamå bör föreningens årssn ~f~ strax ~~t~r dess mo~gande tistäas medemmarna, sä att de tidigast mojigt kunna gora sig bekanta med dess innehå. Sedan årsskriften nu b!jfvit upptagen i tidningstaxan, kan den sändas med posten under korsband mot ett porto af endast 4 öre. ID. Såvida ej särskida omständigheter föraneda undantag, böra vid kretsmötet ärendena föredragas i föjande ordning:. Revisorernas hemstäan bifaes eer afsås (ss. 41, 20): 2. Tre centrastyresemedemmar väjas (s. 20). 3. Tre revisorer väjas (s. 20). 4. Arvode bevijas åt sekreteraren (s. 21). 5. Arvode bevijas åt kassaförvataren (s. 21). 6. Besut fattas rörande ändring af stadgama (ss. 21-24). 7. Uttaande göres i frågan om obigatoriska fortsättningsskoor 8. (ss. 29~ 32).. Ordföranden påpekar de af centrastyre~en ~mnade anvisningarna rörande insamande af matena ti en svenska fokundervisningens historia (s. 33). De samtidigt,med årsskriften sända särtrycken af dessa anvisningar äro afsedda närmast för sådana.medemmar af insamingsnämderna; h vika ej tiika äto medommar af föreningen. 9. Minst två personer utses att justera kretsmötets protoko (så vida ej justering sker å nytt möte före protokoets insändande). IV. Så tidigt som möjigt utskrifvas protokos!-tdrag ~fver kretsens behanding af de ut~ända ärendena~. Utdra~en skr1fvas pa_ f3:3t papper af vanigt het skrifarksformat, atsa 10ke pa tunt genomskmigt papper af oktav- eer qvartformat e. d. Man skrifver bott på ena. sidan ~f papperet. Vid hvmje skrifsidas venstra kant emn:'s en margmal For saroroanförandets sku är det synnerigen fördeaktigt, om utdragen affattas i ungefärig öfverensstämmese med föjande tvänne formuär. r., t [Ut~ ) ' ' \ [rndraget 2] N-kretsen..Amänna roreningens ärenden. Utdr<Ig' af protoko, hået vid N-kretsens möte i N. den...... 1889. 00.. Med anedning af revi'sorernas hemstäan. 2. Vid va af centrastyresemedemmar erhö A. i B....... 00 röster C. i D.... 00 o 3. Vid va af revisorer erhö A. i B.-.-.-.... C. i D....... 4. I ~od~ åt s~kr~te~n.be~ij~d~s 6oo' hon~r. 5. I arvode åt kassaförvatm en bevijades 000 kronor. 00. Att justera mötets protoko ut.såg os...... N. som ofvan Justerad t:..... ~tt a.fskritvet intygru: : N-kretsen. Sekreterru e. sekreterare. 00 röster 00 Amänna röreningens ärenden. Utd! ag af protoko, hået vid N-kretsens möte i N. den...... 1889.. 00. 6. Vid behandingen af försagen om ändri11g af stangama bef försaget A) om centrastyresens sammansättning B) om tiden rör årsskriftens utgifvande C) om friare vasätt..... D) om medgivande af öppna va... E) om begränsning- af motionstiden F) om kretsars rätt att framtvinga frågor. G) oin kretsarnas besut i utsända frågor. H) om medemsistornas ydese... T) om tiden för revision...... K) om sättet fo~ änc'ing af stadgarna ') 7. Rörande frågan om obigatoriska fortsättningsskoor. 00. Att justera mötets protoko uts\gos. N. som ofva.u Justerad t :..... Rätt afskrifvet intygm : sekreterare. sekreterare. Båda dessa. utdrag böra före den november vara insända ti foreningrns sekreterare under adress: Centrastyresen för Sverges amänna fokskoärareförening, Stockhom, N. :) Skue scumtiga försag bifaas, behtifver ingen specificering af te oika punr -.e:ma äga rom. 1: ' t: :
I' 38 V. Före instundande januari insända kretsordförandena ti centrastyresens kassaförvatare Emi Hammar/und, Stockhom (ej ti centrastyresen): i. Förteckning öfver kretsens. medemmar under året, upptagande deras namn, födeseår, tite och adress. Vid uppgörandet af denna förteckning användes den bankett, som kommer att tisändas hvarje kretsordförande i medet af augusti. De å banketten emna'ce anvisnhga'rna. böra noggrant iakttagas. I händese af så stora ändringar, att ifrågavaninde bankett ej kan begagnas, bör annan så-. dan reqvireras eer ock särskid ista skrifvas, denna senare dock atid med strängt iakttagande af samma uppstäning som i den tryckta kataogen ; endast hearksformat må användas. 2. År.safgifierna: för hvruje å medemsförteckningen upptagen person 50 öre. (Stadgarnas 17 och 18). Härvid torde beaktas,. ('ttt afgifterna hest sändas på ep. gång f'6r hea kretsen ;. att penningar hest sändas genom postanvisning, i aa händeser tck" i orekommenderadt bref; att frimärken icke mottagas i iqvid ; att insända afgifter.q vitteras i Svensk Läraretidning inom 8 dagar efte: mottagandet, eer, i fa uttryckig begäran härom framstäes, å särskidt brefkort. Stockhom apri 1889. A. F. Scogund. J. Gust. Söderberg. Fridtjuv Berg. Emi Hammar/und. J. J. Da/ström. K. O. Sjöander. A/fr. Da/in. Revisionsberättese för 1888. Undertecknade ~ utsedda att granska Sverges amänna foksko~är~~eförenings räkenskaper och förvatning för år 18~8, fa.. ~armed, sedan nämda uppdrag nu bifvit fugjord t, afg1fva fojande berättese. Antaet _edamöter i föreningen, som vid årets början utgjorde......................................... 3006, har under året ökats med......................... - ~ 71, och uotgjorde såunda vid årets sut.................. 3277. Arets räkenskaper utvisa i Debet: Behåning från år 1887 Under året har infutit: Årsaf'gift af 3277 ~1e demmar... Räntemede ](:redd: kr. Und e' året är utgifvet för: Centrastyresens årssammanträde.. Verkstäande utskottets sammanträden Revisionen......................... Qmbudsmötet................ Arsmeddeandets tryckning m. m. :......Dess utsändning................ Den skohygieniska undersökningen... Tryckning af medemsistor......... Inbindning af protoko och handingar Diverse postporton.................. Kontorsböcker, papper och annan skrifmaterie......................... ~~..... kr. 1638.50 110.62 Summa kr. 154.05 23;65 38.50 63.7G 400.00 104.85 125.50 14.00 71.50 26.25 49.13 39 3577.02 1749.12 5326.14. Ii!t '!: ' ' ' ~
40 Transport kr. 071.18 sekreterarens arvode 200.00 Kassaförvatarens arvode......... 100.00 Diverse................................... 4.77 1375.9 5 Behåning ti år 1889............... h 3950.19 Summa kr. 5326.14. Föreningens tigångar vid årets sut utgjordes af: Insatta mede i Stockhoms enskida bank: på deposition mot 3 1 / 2 % ränta.. kr. 2500.oo dito mot 3 % ränta.....» 500.oo på upp- och afskrifningsräkning...» 905.19 3905.19 Inventarier får............ kr. 45.00 Summa kr. 3950.19. Enigt 21 af föreningens stadgar skoa räkenskaperna fåras för kaenderår. Men då ett stort anta kretsordförande 1uaktåtit att i behörig tid insända årsafgifter, hafva svårigheter uppstått för kassaförvataren att föja detta stadgande. Såhmda hafva åtskiiga. såvä inkomst- som utgiftsposter bifvit. bokförda uneer år 1889. Då de emeertid obestridigen tihöra 18B8 års förvatning hafva de upptagits i sistnämda års räkenskaper och ingå derför i här ofvan emnade redogörese för föreningens stäning. Centrastyresen hö årssammanträde den 4, 5 och 6 januari, hva1jämte dess verkstäande utskott under året haft. icke mindre än 24 sammanträden. Vid anorcnandet af det tionde amänna svenska fokskoäraremötet synes centrastyresen hafva på ett beröm-. Närdt sätt motsvarat det förtroende, som i detta hänseende gifvits densamma. Likaedes har enigt revisorernas förmenande det i sammanhang med nämca möte håna ombudsmötet bifvit af centrastyresen vä förberedt, och anse revisorerna dm för, att de utgiftm\ som föreningen fått för detta -senare möte vidkännas, varit Yäbetänkta och ti föreningens gagn. Centrastyresens och verkstäande utskottets protoko hafva vid. genomäsanc.et bef1mnits förda med omsorg och reda. Föreningens arkiv och öfriga tihörigheter äro i godt skick samt vä ordnade och förvarade. Protoko och handingar äfven för åtskiiga. föregående år hafva under räken- ~ ' ~ '-' 1 41 skapsåret bifvit inbundna, hvatigenom den betydiga utgiftsposten härfår förkaras. Räkenskaperna äro förda med noggrannhet, inkomstoch utgiftsposterna behörigen ve:rifi.cerade och säkerhetshangtingarna å de i banken insatta meden fugitiga. På grund af hvad som vid revisionen förekommit är det med synnerig tifredsstäese revisorerna härmed tiityrka, ' att fu ansvarsfrihet för 1888 års rä. kenskaper och förvatning rmå centrasty're..se;n i vedeirbörig ordning meddeas. Stockhom den 6 mars 1889. P. Lagerbad. G. Jf. Ceander. Aexande1 Jonsson. I: [1 ' [j 111: J ~ 1 r
Kretsföreningar. i. stadgar för S vcr[es. amänna fokskoärareförenin[. Ändamå.. Föreningens ändamå är att arbeta för den svenska. fokskoans och fokbidningens höjande, för enhet och ~od anda inom ärarekåren och får förbättring af ärarens stäning i amänhet. Medemmar. 2. Lärare och ärarinnor vid rikets fok- och småskoor samt detmed jämföriga skoor och uppfostringsanstater äga att som medemmar ingå i föreningen. Derjämte ~unna äfven andta för förening en och hennes verksamhet Intresserade petsoner vinna inträde efter medgifvande af kretsförening. 3.. Inträde i föreningen sker genom anmäan ti kretsordförande och etäggande af årsafgift fåt då öpande året. 2. Fyttning från en krets ti en annan anmäes ofördröjigen ti ordförandena i de respe~tive. kretsa~a. 3. Utträde ur föreningen anmaes ti ordforanden den kretsförening, afgående edamot ~ihör... o 4. Ledamot, som försummar mbetaa s1n arsafg~ft, varde från föreningen skid vid föjande årets början., 5. Medem, som geno~ aga dom p~~t fö:karad ~edborgerigt förtroende förustig; vare fran forenmgen skid. 4. Föreningens medemmar fördeas i.netsföreningar, som gen~m sina.ordförande stå i förbindese med centrastyresen. 5.. Kretsförening _. väjer sjäf sin ordförande, h vars befogenhet inträder på tid, som kretsen sjäf bestämmer. 2. H varje kretsförening äger för öfrigt sjäf bestämma om sina sammanträden, styrese, afgifter o. d. Kretsfårenings enskida stadganden må dock i intet fa vara.stridande mot dessa stadgar. 6. Kretsstyrese åigger att erona centrastyresen de uppgifter) hon infordrat, samt att för öfrigt meddea henne sådana underrätteser, som kunna anses gagnande för föreningens verksamhet. 7. När centrastyres~n finner nödigt framstäa spörsmå ti fåreningens medemmar, när va af centrastyrese ska äga rum o. s. v.) är det kretsordförandes skydighet att föranstata om bärför erforderigt möte. Centrastyrese. 8.. I spetsen för föreningen står en af 7 personer bestående cenh asty1~ese, soi eder föreningens verksamhet och för hennes taan. 2. Minst 5 af centrastyresens medemmar skoa vara. tjänstgörande fokskoärare. 3. styresen utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassaförvatare. 4. Turvis afgå hvartannat år 3 och hvartannat år 4 edamöter ur centrastyresen. 9.. Centrasty"'"'esen har årigen minst ett sammanträde å mean edamöterna öfverenskommen pats. I öfrigt,föras 11,, ; III it i Iii
förhandingatna skriftigt, och cirkuera handing arna i den ordning, ordföranden angifvit. 2. För att besut ska ktmna fattas, måste minst 5 styreseedamöter närvara. Är styresemedem hmdrad att bevista sammanträde, ska sådant i god tid skriftigt anmäas ti ordft>randen, som inkaar suppeant. 10. I apri månad offentiggöt centrastyresen: :o kataog öfver föreningens medemmar; 2:o årsberättese öfver föreningens verksamhet under föregående året, och 3:o revisionsberättese öfver föregående årets förvatning och Täkenskaper. Va. 11.. V a af edamöter i centrastyresen företages årigen och ombesörjes i bvarje hetsförening af ordföranden som före oktober månads utgång ti centrastyresen insänder justeradt va,protoko, upptagande namn och rösteta å aa dem, som vid vaet erhåit röster, jämte deras adresser. 2. centrastyresen afsutar vaet, hvarvid de, som fått bögsta antaet röster, varda styreseedamöter under de två närmast föjande kaenderåren, och de tre i rösteta närmast stående varda styresesuppeanter tmder föjande kaenderåret. 3. Afgående styresemedemmar kunna omväjas. 12. Vid samma tid och på samma sätt, som i 11 omt'örmäas, väjas 3 revisoter att granska öpande åtets räkenskaper och förvatning. De 3 med högsta röstetaet varda revism:er och de 2 dem närmast i rösteta stående revisorssuppeanter. 13.. Aa. va ske med sutna. sedar. Vid ika rösteta -skijer otten. _ 2. On'östning sker öppet. Enke röstpuraitet gäer. Vid ika 'Östeta gäer den me~ing, ordföranden biträder. f r 45. Arbetssätt. ~ 14...Aa frågor, som önskas behandade af föreningen, skoa insändas ti centrastyresen direkt eer genom kretsordförande. 2. På centtastyresen berot, om väckt fråga ska ti diskussion inom föreningen upptagas. Dock måste ti behanding atid upptagas ett ärende, hvarom minst tre kretsföreningar förenat sig. 15.. Centrastyresen remitterar upptagna fråg or med eer utan åtföjande betänkanden ti uetsordförandena hvika ombesörja deras behanding i kretsföreningarna. ' 2. Protokosutdrag, upptagande kretsförenings uttaande, insändes omedebart derpå ti centrastyresen. 3. CentrastyTesen sutbehandar aa frågor, degifver netsföreningarna resutaten och vidtager de åtgärder, som af besuten föranedas. 16...Amänt möte kan af centtastyresen anordnas efter derom vid föregående sådant möte eer genom omröstning i kretsföreningarna fattadt besut. 2. Då centrastyresen :finner sådant nödigt, kan hon anordna möte mean af kretsföreningarna utsedda ombud. Ekonomi och revision. 17. Hvarj: me,dem. erägger en åtsafgift af 50 öre; som inbetaas ti kretsstyresen före oktober månads utgång. 18.. Kretsordförande öfversänder ti centrastyresens kassör före årets sut de infutna årsafgifterna jämte förteckning öfver dem, som betat. 2. Förteckningarna skoa upptaga de betaandes namn födeseår, pats och postadress.. ' 19...Aa utgifter för föreningen bestridas af henne sjäf. i' r::!"' Ii : i tf 1: i! '!: ".
46 r 2. Vid styresemedemmars eer revisorers resor för föreningen betaas resekostnaden jämte dagtraktamente af 3 kronor pr dag. 3..'"'kteterare och kassaförvatare åtnjuta skäigt arvode, so1, af centrastyresen föresås och bestämmes vid kretsföreningarnas i 11 omförmäda sammanträde. 20. Centrastyresen är agigen ansvarig för a i hennes vård befintig föreningens egendom. 21.. Föreningens räkenskaper föras för kaenderår. 2. Senast den 15 februari öfveremnas föreningens räkenskaper för föregående året jämte under det samma inregistrerade handingar och protoko ti revisorerna, hvika före den derpå föjande apri återstäa. dem ti centrasty Tesen, åtföjda af berättese öfver den verkstäida revisionen. 22. Vid kretsföreningarnas sammanträde för va af edamöter i centrastyresen föredrages den i 21 omnämda revisionsberättesen, dervid ansvarsfrihet för föregående årets räkenskaper och förvatning bevijas eer nekas centrastyresen. I sist nämda fa besutas öfver de åtgärder, som böra vidtagas. J KATALOG.,,, " :Iii,!h '; i!' I Föreningens uppösning. 23. Föreningens uppösning kan ske, om vid omröstning i kretsföreningarna m~st tre fjärdedear af de afgifna rösterna äro för den samma. 24. Vid föreningens uppösning skoa hennes tigångar användas ti något för fokskoan eer hennes ärare eer ärarin.nor nyttigt ändamå, hvarom föreningen förut besutat. J j... Ändring af stadgarna. 25. Försag ti ändring af eer tiäg-g ti dpssa stadgar kan af h varje kretsförening väckas och insändes skriftigt ti centrastyresen, som äger att dermed förfara enigt 14 och 15. - --8---!