Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken och är till för de personer som på grund av ett funktionshinder har väsentliga svårigheter att åka med den allmänna kollektivtrafiken. Reglerna för färdtjänst finns i Lag om färdtjänst. Vad krävs för att få tillstånd för färdtjänst? Lag om Färdtjänst anger att man för att beviljas färdtjänst ska ha en funktionsnedsättning som inte är tillfällig och som medför att man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer. Väsentliga svårigheter är ett juridiskt begrepp som lagen inte närmare preciserar men svårigheterna ska vara betydande. Det avgörande är alltså personens förmåga att utifrån sin funktionsnedsättning använda allmänna kommunikationer. Att man har en diagnos, uppnått hög ålder eller inte har tillgång till kollektivtrafik berättigar INTE till färdtjänst. När är man inte berättigad färdtjänst? Färdtjänst beviljas inte på grund av att det inte finns kollektivtrafik där man bor eller att det är dålig turtäthet. Man får heller inte färdtjänst för att man inte kan köra bil eller inte har tillgång till bil, inte heller på grund av svårigheter att ta sig till ett specifikt resmål eller svårigheter att göra inköp eller bära. Regionförbundet Jämtlands Län c/o Länstrafiken,särskild kollektivtrafik, Hamngatan 14. 831 34 Östersund. Tel. 063-554 13 32,554 13 33, 554 13 34. www.ltr.se

2013-12-17 2(6) Hur fungerar det? Regionförbundet Jämtlands län har inga egna fordon utan har uppdragit åt Länstrafiken i Jämtlands län AB att upphandla trafiken från olika trafikföretag. Resan sker med fordon anpassade till funktionshindrades behov. Liksom i annan kollektivtrafik är grunden för färdtjänst att man åker tillsammans med andra resenärer. Färdtjänst skall inte jämföras med den service som erbjuds av taxi. Resor i färdtjänsten samplaneras när detta är möjligt och man samåker med andra. Detta kan innebära att du inte får åka önskad avresetid, utan resan kan både tidigare- och senareläggas. Det kan också innebära en del omvägar, väntetid och att avresetiden kan komma att justeras. Ensamåkning beviljas endast om detta krävs av medicinska skäl. Den anpassning av ordinarie kollektivtrafik som successivt genomförs för att göra den tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning kan innebära att färdtjänstresan kommer att ske i kombination med andra färdmedel som t ex buss eller tåg i linjetrafik. Avgörande vid val av färdmedel är dina förutsättningar att resa med hänsyn till dina funktionsnedsättningar. ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST: Ansökan om färdtjänst görs till Regionförbundet i Jämtlands Län. Länstrafiken har fått i uppdrag att göra utredningarna utifrån vilka Regionförbundet fattar beslut. Ansökningsblanketten finns på Länstrafikens hemsida www.ltr.se. Vidare finns den hos vårdcentraler, äldreboenden m.fl. Du kan också ringa till Färdtjänsthandläggarna (tel. nr i sidfot) och få blanketten hemskickad. Färdtjänstlagen tillsammans med riktlinjer utfärdade av Länstrafiken utgör grunden för bedömning om du beviljas färdtjänst samt vilka villkor som ska gälla för din färdtjänst. (Normal handläggningstid för din ansökan är ca 4 veckor) 1 Om du beviljas färdtjänst blir du samtidigt registrerad hos BC Jämtland 2. BC Jämtland är den beställningscentral dit du ringer och beställer dina resor. 1 Erfarenhetsmässigt är handläggningstiden längre under semestertider (juli-aug) samt vid jultid. 2 BC Jämtland: Företag som på Länstrafikens uppdrag sköter beställningar av färdtjänst och riksfärdtjänstresor. Regionförbundet Jämtlands Län c/o Länstrafiken,särskild kollektivtrafik, Hamngatan 14. 831 34 Östersund. Tel. 063-554 13 32,554 13 33, 554 13 34. www.ltr.se

2013-12-17 3(6) HUR FÅR DU RESA? Färdtjänstområdet omfattar Jämtlands län. Tillståndet gäller för obegränsat antal resor inom länet, färdtjänstresa får göras dygnet runt 3. Uppehåll under resan medges ej, då det kan medföra problem vid samordning av andra resenärers resor. Behöver du resa utanför Jämtlands län måste du ansöka om Riksfärdtjänst. BEGRÄNSNINGAR Färdtjänst får inte användas om resan av någon anledning bekostas av annan, exempelvis försäkringsbolag. Du får heller inte färdtjänst om resan är resa i tjänst för arbetsgivare eller eget företag. Om du är sjuk och behöver resa till eller ifrån sjukhus, hälsocentral, folktandvård eller annan sjukvårdande behandling gäller inte färdtjänst. Som färdtjänstresenär har du dock automatiskt rätt att åka sjukresa på samma sätt som ditt färdtjänsttillstånd medger. Då skall du ringa och beställa sjukresa genom BC Jämtland. MED PÅ RESAN Ledsagare: Med ledsagare menas en person som resenären ordnat och som skall kunna hjälpa till under resan (transporten). Att ha rätt till ledsagare styrs av om du inte kan klara resan själv. Med resan menas själva färden i fordonet, dit räknas inte ex vis hjälp på resmålet, toalettbesök etc. (Ansökan görs på ansökningsblanketten för färdtjänst.) Medresenär: Den som inte har tillstånd för ledsagare kan ta med sig en medresenär på färdtjänstresan. Medresenären betalar en lika stor avgift som den som beviljats färdtjänst. Egna barn 0-16 år: Får medfölja under färdtjänstresan med liknande förutsättningar som vid resa med kollektivtrafiken (Länstrafikens taxebestämmelser) Bagage: (Förutom hjälpmedel) Maxvikt 25kg eller ha en volym om 50 liter 3 Generella nuvarande regler, enskilda tillstånd kan begränsas, likväl som att det generella regelverket kan komma att förändras. Regionförbundet Jämtlands Län c/o Länstrafiken,särskild kollektivtrafik, Hamngatan 14. 831 34 Östersund. Tel. 063-554 13 32,554 13 33, 554 13 34. www.ltr.se

BESTÄLLNING AV RESA 2013-12-17 4(6) Resa beställs hos BC Jämtland, resa kan beställas dygnet runt. Beställer du resan senast 17:00 dagen före avresa, tillkommer ingen beställningsavgift. Beställer du senare tillkommer en direktbeställningsavgift på 20 kr/resa eftersom möjligheterna att samordna resan nedgår. Ring helst på kontorstid 8-17. BC Jämtland når du på: tel. 0771-82 00 83. Ange Följande: -Personnummer och namn -Varifrån du skall åka -Vart du skall åka -Vilken tid du behöver vara framme -Återresan (om möjligt) VAD KOSTAR DIN FÄRDTJÄNSTRESA? Du betalar alltid dina resor (egenavgiften) direkt till chauffören 4. Resorna är subventionerade och kommunen betalar allt utom egenavgiften 5. Hur mycket du skall betala framgår av nedanstående tabell. Barn betalar 50% av taxan fram till den dag de fyller 20 år. Om du beviljats ledsagare får den personen resa med utan avgift. Medresenär betalar en lika stor avgift som den som beviljats färdtjänst. KM Taxa (kr) Taxa Direkt beställd (kr) KM Taxa (kr) Taxa Direkt beställd (kr) KM Taxa (kr) Taxa Direkt beställd (kr) 0-47 67 50-162 182 130-343 363 11-50 70 54-177 197 140-356 376 14-57 77 58-184 204 150-377 397 16-69 89 62-198 218 160-392 412 18-72 92 66-213 233 170-404 424 20-75 95 70-221 241 eller längre 22-84 104 74-232 252 26-96 116 78-246 266 30-100 120 86-259 279 34-111 131 94-270 290 38-122 142 102-294 314 42-138 158 110-306 326 46-147 167 120-320 340 Taxa Giltig from 1 dec 2013 4 Gäller ej arbetsresor. För arbetsresor erfodras särskild ansökan och separat beslut. För mer info kontakta Länstrafiken på tel 063-554 13 32, 554 13 33, 554 13 34 5 Om beställd resa ej avbokas korrekt så att sk bomkörning uppstår faktureras resenären den faktiska kostnaden för hela resan. Regionförbundet Jämtlands Län c/o Länstrafiken,särskild kollektivtrafik, Hamngatan 14. 831 34 Östersund. Tel. 063-554 13 32,554 13 33, 554 13 34. www.ltr.se

2013-12-17 5(6) FÄRDTJÄNSTRESA INOM ANNAN KOMMUN UTANFÖR JÄMTLANDS LÄN: Ansökan om färdtjänst i annan kommun prövas och beviljas i antal enkelresor vid varje enskilt restillfälle. Kontakta Länstrafiken på tel. 063-554 13 32, 554 13 33, 554 13 34 för närmare information. RIKSFÄRDTJÄNST Riksfärdtjänst är avsedd för personer med ett stort och varaktigt funktionshinder som inte till normala resekostnader kan resa med allmänna kommunikationer, eller för personer som inte kan resa utan ledsagare. Riksfärdtjänst gäller för resor inom landet utanför Jämtlands län. Rätt till färdtjänst ger inte med automatik rätt till riksfärdtjänst, kraven för riksfärdtjänst är högre. Ändamålet med resan skall vara rekreation, fritidsverksamhet eller annan angelägenhet med anknytning till fritid eller rekreation. Resa på grund av exempelvis arbete, studier, avflyttning eller sjukvård beviljas inte. Resa anordnas i första hand med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare. Resenären ansvarar själv för att anskaffa ledsagare. Taxi eller specialfordon beviljas endast om resan på grund av funktionshinder inte kan göras med allmänna kommunikationer ens tillsammans med ledsagare. Behovet av ledsagare skall vara knutet till själva resan, således för tiden i transportmedlet. Behov av ledsagare vid resmålet beaktas inte. Resa med taxi/ specialfordon kan inte beviljas på grund av att allmänna kommunikationer saknas vid den tidpunkt eller till det resmål man önskar resa. Om resa med taxi/ specialfordon beviljas skall resan ske under de tider allmänna kommunikationer finns på sträckan. Regionförbundet Jämtlands Län c/o Länstrafiken,särskild kollektivtrafik, Hamngatan 14. 831 34 Östersund. Tel. 063-554 13 32,554 13 33, 554 13 34. www.ltr.se

ANSÖKAN OM RIKSFÄRDTJÄNST 2013-12-17 6(6) Ansökan om riksfärdtjänst görs vid varje resetillfälle till Regionförbundet Jämtlands Län. Länstrafiken har fått i uppdrag att göra utredningarna utifrån vilka Regionförbundet fattar beslut. Din ansökan vill vi ha i så god tid som möjligt, senast 3 veckor före avsett resdatum. Ansökningsblanketten finns på Länstrafikens hemsida www.ltr.se.vidare finns den hos vårdcentraler, äldreboenden m.fl. Du kan också ringa till Färdtjänsthandläggarna (tel. nr i sidfot) och få blanketten hemskickad. Riksfärdtjänstlagen utgör grunden för bedömning om du beviljas riksfärdtjänst. Handläggaren väljer, med hänsyn till ditt funktionshinder, billigaste färdsätt. Om du blir beviljad en riksfärdtjänstresa gäller egenavgifter som bestäms av regeringen. Du får en räkning på egenavgiften hemskickad om det gäller tåg eller flyg. I övriga fall betalar du egenavgiften till chauffören. Egenavgiften varierar beroende på vägavstånd (samt ålder) mellan 73 och 755kr. (Se tabell på vidstående sida). EGENAVGIFTER RIKSFÄRDTJÄNST Vägavstånd i kilometer Egenavgift i kronor 0-100 105 101-125 130 126-150 165 151-175 195 176-200 220 201-225 255 226-250 275 252-275 300 276-300 320 301-350 370 351-400 420 401-450 455 451-500 480 501-600 535 601-750 600 751-1000 655 1001-1250 680 1251-1500 700 1501 och längre 755 Resenärer under 26 år och studerande som innehar Centrala studiestödsnämndens rabattkort eller Sveriges Förenade Studentkårs studentkort skall betala 70 procent av egenavgift. Förordning (1996:1094). Regionförbundet Jämtlands Län c/o Länstrafiken,särskild kollektivtrafik, Hamngatan 14. 831 34 Östersund. Tel. 063-554 13 32,554 13 33, 554 13 34. www.ltr.se

måndag 31 mars 2014 Minnesanteckningar BRÅ/folkhälsoråd 2014-03-31 Närvarande Lennart Skoog, ordförande BRÅ och sociala utskottet. Elin Dahlin, folkhälsoutvecklare/alkohol- och drogförebyggare, Ragunda kommun David Redin, biträdande polischef Näpo Öst och Näpo Ånge Västernorrland Tommy Mellberg, polis Näpo Öst Roger Sjödin, ungdomsgården Club 1880 Anna Forsberg, säkerhetssamordnare, Ragunda kommun Annicka Kanto, Studieförbundet Vuxenskolan Göran Boström, Kommunfullmäktige Håkan Lindström, kyrkoherde Ragunda och Fors församlingar Katarina Sahlin, sakkunnig politiker inom skola/förskola Kicki Eriksson, rektor Anders Olov och Kullstaskolan, Hammarstrand Kicki Fredriksson, integrationsenheten och politiker inom bl.a. direktionen inom Gymnasieförbundet Maria Renvall, rektor Hansåkerskolan Stugun Marie-Louise Oscarsson, verksamhetschef Ragunda närvårdsområde Lars-Erik Eriksson, Arbetsförmedlingen Tommy Johannesson, tf. IFO-chef, Ragunda Kommun Mötet öppnas Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. Brå har tidigare genomförts sporadiskt men ska nu effektiviseras i syfte att samverka kring folkhälsa och alkohol- och drogförebyggande. Elin väljs till sekreterare. Presentationsrunda. En tjänsteman för folkhälsoarbete och alkohol- och drogförebyggande finns nu på plats i form av Elin Dahlin. David Redin är ny polischef, stationerad i Bräcke. Kommer att jobba även mot Ragunda under 2014 men troligtvis inte längre. Den lokala expeditionen är öppen tis 9-12. Kicki Fredriksson berättar att gymnasieförbundet jobbar med en ny alkohol- och drogpolicy. Hälso-/ohälsoläget i Ragunda Hälso-/ohälsoläget i Ragunda är inte det bästa med mycket livsstilsrelaterad ohälsa och högt sjukpenningstal. Dock ligger Bräcke för tillfället sämre till, även i brottsstatistiken. En alarmerande faktor här är att föräldrarna tycks ha en mer tillåtande attityd här i fråga om både tobak, alkohol och olovlig körning. Våra samhällen är dock trygga och de allra flesta har någon att vända sig till för råd och stöd. Ny folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor pågår just nu och utgör ett viktigt underlag. Vad är på gång? Marie-Louise berättar att landstinget: vill och redan jobbar mer och mer förebyggande och med folkhälsa. Hälsosam Ragunda har pågått i två år och en tjänst som hälsosjuksköterska kommer att inrättas. Viktresan startar snart, patienter rekommenderas antingen via läkare eller söker sig dit själva. Målgrupp: överviktiga (BMI 30+) och inför gastric bypass. Berättar att ohälsostatistiken får det att låta högt men Ragunda att det slår så i och med att vi är små, de långtidssjukskrivna är kring 100 1

måndag 31 mars 2014 personer. Vill samverka mer med skola och polis, bland annat genom att polisen kommer på familjecentralen. Nya anslagstavlor på hälsocentralen visar vad som är på gång. Skolan får frågan om vad som görs i förebyggande kring folkhälsa. Ämnet idrott och hälsa tar upp livsstilsfaktorer, liksom hemkunskapen. Skolan jobbar med att försöka lära eleverna att klara sig själva inför att de flyttar hemifrån inför gymnasiet. Alkohol- och drogförebyggande bedrivs genom NO och lite SO-undervisning och i enskilda fall genom föräldrakontakter. Föräldramöten i Hammarstrand har dålig uppslutning, de som behöver komma kommer inte, fungerar bättre i Stugun. Fritid som påverkar skolan brukar hanteras genom dialog med föräldrar. Ett problem är att barnen redan tidigt är vakna för länge på kvällarna (föräldrarna tror många gånger att de sover men håller på med datorer/mobiler) och för trötta i skolan. Håkan berättar att ca 80 % av årskullen konfirmeras i år. Han tycker att konfirmationslägren är lugnare nu, mindre alkohol och tobak än för tio år sedan. Större problem vid skolavslutningen dock där många kommer berusade till kyrkan. Vuxenskolan berättar om det lyckade projektet Kärnhuset, som tyvärr är avslutat men där man försöker hitta nya former för vidare arbete. Projektet var för människor som behöver integreras eller återintegreras i samhället; sjukskrivna, arbetslösa, nyanlända. Höll till på gamla Kullstaskolan med mycket verksamhet; datorkunskap, hantverk, språkträning, kurser för ökad egenmakt, med mera. Elin flikar in att hon sett behov av föräldrastöd och tror att en väg att få fler att komma på föräldramöten är att vidareutveckla de grupper som MVC/BVC skapar när barnen är små så att föräldrarna behåller kontakt med varandra och får stöd i aktuella frågor, tex vad man behöver tänka på inför skolstart eller inför att barnen flyttar vid 16 års ålder. Kicki Fredriksson berättar att Rädda barnen ska starta en föräldragrupp för nyanlända i Bispgården. Personal med god kännedom om målgruppen kommer att jobba med detta. Kulturkrockar gällande barnuppfostran gör att behovet är stort men på sikt kan även arbete med familjer med svensk bakgrund förhoppningsvis påbörjas. IFO berättar att ensamkommande barn börjar komma nu i april, boendet i Bispgården med 12 platser kommer att stå klart i maj. Enhetschefen för boendet har erfarenhet från Bräcke kommun så mottagandet känns förberett i syfte att minimera kulturkrockar och problem till följd av olika regelverk och lagar. Även skolan påtalar att kulturkrockar förekommer och ser detta som ett stort folkhälsoproblem, flickor får till exempel inte alltid lära sig att simma. Polisen instämmer i att vi har trygga samhällen med låg brottsfrekvens. De kollar dagligen inkomna händelserapporter. Statistik för årets tolv första veckor visar på några få inbrott och inbrott i bilar/dieselstöld, även andelen ungdomsbrott, skadegörelse, mm, är låg. Narkotikabrott är svårbedömda pga polisens knappa resurser men tycks ske i större utsträckning bland våra ungdomar i Östersund. Brott i nära relationer hade en topp 2013 och även ett antal anmälningar hittills i år. I fråga om rattfylleri är det tyvärr förekommande men även det är svårt när man inte finns på plats. Vid skoter-sm gjordes nykterhetskontroll med blandade reaktioner som följd, en person åkte dock fast. Om behov finns av förebyggande arbete mot skoterfylla finns intresse från polisen för det. 2015 kommer en ny polismyndighet, oklart hur det ska organiseras. 2

måndag 31 mars 2014 IFO berättar att de får rapporter från Östersund där gymnasieelever begår brottslighet i form av bland annat narkotika, fylla och stöld. Samverkan behövs med Östersund kring dessa frågor. Behov av synlig polis Önskemål finns från flera håll om mer synlig polis, även tomma polisbilar ger effekt. Behövs på morgonen vid skolavslutningen för att förebygga langning från föräldrar men i Stugun är behoven av synlig polis större på sista april. Roger vill att polisen kommer och hälsar på på ungdomsgården. Likaså skolan vill ha besök mer frekvent då bland annat EPA-traktorproblemtik ökar igen. Polisens ungdomsgrupp besöker åk 8 årligen men besök i lägre klasser önskas från lokalpolisen. Även integrationsenheten vill ha besök då många nyanlända är rädda för polisen. Göran flikar in att samarbetet fungerade bättre förr då polisen hade bättre lokalkännedom. Polisen svarar att de är intresserade men har knappa resurser, efterfrågar dock dialog och att den som önskar besök hör av sig. Grannsamverkan Behov av grannsamverkan diskuteras. Inget alarmerande behov finns i och med få inbrott men vi kan eventuellt bjuda in Birgitta Persson som jobbar med grannsamverkan i Jämtland. Polisen har gratis informationsmaterial att tillgå. Studiecirklar i ämnet kan också bedrivas. Elin får i uppdrag att kolla av intresset ute i byarna. Inför sista april Elin har kollat med Systembolaget så att de vet att vi står utanför på sista april i syfte att stoppa langning. Coop kommer att sponsra med kaffe. Schema för vem som står när behöver upprättas, Elin kommer att stå en del och Roger kan stå kl 10-13. Lennart ska uppmuntra politikerna på Kommunfullmäktige. Roll up-affischer finns och ska även ställas ut på Ica-affärerna på alla orter och Coop. Hälsocentralen kan låna ut sin till till exempel Anders Olov. Materialet ska ställas ut under påsklovsveckan och Elin fixar material till kampanjen utanför Systembolaget. Inför skolavslutningen 12-13 juni Roger ska försöka sig på att anordna disco på okänd plats under skolavslutningen men behöver lösa frågan om bussförbindelse. Lidr-projektet har fortfarande pengar som kanske kan nyttjas till utlottning av grejer för de som förblir alkoholfria, likt förra året. Elin och Lennart får i uppdrag att kolla detta. Elin ska skicka ut information i enlighet med Mobilisering mot droger till föräldrar med elev i åk 9 och kan skicka med info ifall Roger får till det med discot. Kanske att IOGT-NTO kan hjälpa till kring skolavslutningen på något sätt, Elin tar med sig frågan. Nattvandring Hur kan vi organisera lokal nattvandring och när finns behov? I vissa andra kommuner nattvandrar man i Östersund eftersom ungdomarna befinner sig där. Behoven i Hammarstrand och Stugun, inte att förglömma, tycks vara vid skolavslutning och sista april. Vid crousingen är många vuxna ute ändå. Inför skolavslutningen har Roger tidigare år haft kontakt med 9:ans föräldrar och han upplever att det är enklast så i och med att det gäller ens egna barn. Det bestäms att det via Elin ska läggas ut info på kommunens hemsida och Facebook samt i Ragundabladet inför sista april och skolavslutningen för att vädja till vuxennärvaro/nattvandring och minskad langning. Ragundabladet har manusstopp 10 april och 15 maj. Om Roger får till det med disco ska även det marknadsföras där. Roger berättar att det i övrigt är lugnt ute på byn på helgerna, ett 30-tal ungdomar är på ungdomsgården som efter några år nu fått stor genomslagskraft och han betonar att det är en stor och betydande förebyggande verksamhet men som har det svårt ekonomiskt. 3

måndag 31 mars 2014 Kommande folkhälsoarbete Elin informerar om att en tjänst kommer att inrättas vid utvecklingsavdelningen från och med september 2014. Hon jobbar själv fram till dess och eventuellt även därefter. Ser behov av bland annat föräldrastöd, en policy för tobak, alkohol och droger i grundskolan ( Skolor mot knark ) och samverkan för insatser i olika former, bland annat i fråga om ett friskare Jämtland vecka 42 som handlar om kost- och motion och där alla små insatser/kampanjer som kan genomföras är bättre än ingenting. Elin kommer även att ha det kommunala informationsansvaret gentemot ungdomar som hoppas av gymnasiet då utbildning är en viktig folkhälsofaktor. Elin kommer att jobba för att sammanställa en folkhälsoplan av pågående och kommande folkhälsoinsatser. Elin berättar även om mobiliseringskampanjerna och delar ut kampanjplan för 2014. Hon vill få till e-postlistor så att samarbetspartnerna själva kan byta material i enlighet med dessa veckor. Övriga frågor En ungdomsgård i Stugun behövs. Tidigare höll man till i skolan men Elin ska kolla om det finns annan tänkbar lokal. Roger är villig att stötta och få till ett samarbete med de so mska driva verksamheten i Stugun. Elin berättar att Bispgården har drivit ungdomsgård genom BIF men har just nu ingen lokal. Kommunen kan inte bekosta personal men kan dela ut bidrag till föreningar och eventuellt bistå med viss lokalhyra, villkoren ser dock olika ut för olika typer av föreningar. Anna- Märta Johansson är ansvarig tjänsteman. Göran ställer frågan om ifall det finns något vi kan göra angående problematiken när ungdomarna kommer till Östersund. Kanske kan politikerna trycka på för att få till stånd en ny fältarbetsgrupp eftersom behovet finns och många kommuner är i samma situation. Det är oklart ifall borttagandet av den fältarbetsgrupp som fanns för några år sedan har utvärderats. Kanske att gymnasieförbundet kan driva denna fråga. IFO vill samverka kring detta men frågan är med vilka man ska samverka förutom polisens ungdomsenhet. Skolan försöker förbereda ungdomarna och Vuxenskolan berättar att det tidigare fanns kurser inom Vinna-projektet och att dessa lett till färre gymnasieavhopp. Vinna avslutas till sommaren men eventuellt kan nytt projekt ta vid. I vissa fall handlar avhoppen om att fritidsintressen inte kan utövas i Östersund. Roger undrar om mobiliseringens pins fortfarande finns så att försäljning kan ske och pengar samlas in till ungdomsverksamhet. Elin ska kolla upp detta. Kommande möten: Möten beslutas till måndagarna 26/5, 22/9 och 24/11 kl 13.00-16.00 i samma lokal som nu, Tjädern på kommunhuset. Kallelse till respektive tillfälle skickas ut. Mötet avslutas Elin ska skicka ut anteckningar och se till att dessa även läggs på hemsidan Ordföranden tackar för visat intresse och avslutar mötet. Vid tangenterna, Elin Dahlin 4