FLYGBULLERMÄTNINGAR I ROSERSBERG Landande bana 01L, bullermätningar under våren 2005 och våren 2006
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-2(11) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 00.01 2006-02-06 Lars Åke Loenne FLYGBULLERMÄTNINGAR I ROSERSBERG Landande bana 01L, bullermätningar under våren 2005 och våren 2006 Referenser Nordtest NT ACOU 075 EU-kommisionens rekommendationer om riktlinjer för de reviderade beräkningsmetoderna etc. 6 augusti 2003, publicerade i Europeiska unionens officiella tidning L212/49
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-3(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGET....4 2 GENOMFÖRANDE...4 2.1 Ljudmätning allmänt....4 2.2 Två mättillfällen....4 3 MÄTPLATS / MÄTFÖRHÅLLANDEN...4 3.1 Mätplats 1 och 2...4 3.2 Mätutrustning....8 3.3 Mätresultat...10 3.4 Jämförelse med beräknade LAmaxvärden....11 4 SLUTSATSER AV BULLERMÄTNINGAR 2005 OCH 2006...11 Figur 1 Mätplats 1 o 2 i regionen... 5 Figur 2 Mätplatserna i förhållande till bostadsområdet... 6 Figur 3 Mätplatsen i förhållande till flygplanens glidbana... 6 Figur 4 mätplats 2... 9 Tabell 1 Meteorologiska data mättillfälle 1... 7 Tabell 2 Meteorologiska data mättillfälle 2... 7 Tabell 3 Mätresultat från mätningar Rosersberg 23 och 30 juni 2005... 10 Tabell 4 Jämförelse mätning - beräkning... 11
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-4(11) FLYGBULLERMÄTNINGAR ROSERSBERG. 1 UPPDRAGET. Stockholm-Arlanda flygplats har uppdragit åt att genomföra mätningar av ljudimmission i Rosersberg för landande flygplan på bana 01L. Syftet är att undersöka vilka ljudnivåer (LAmax) som råder vid den aktuella platsen och uppskatta de mätta bullervärdenas överensstämmelse med beräknade ljudnivåer. 2 GENOMFÖRANDE. 2.1 Ljudmätning allmänt. För att genomföra ljudnivåmätningar skall vissa yttre förutsättningar vara uppfyllda, dels s.k. allmän mätstandards och dels de särskilda förutsättningar som gäller för den aktuella mätningen. Vad gäller mätstandards ställs krav på, förutom den tekniska utrustningen, även meteorologin såväl som markförhållanden. Dessa är definierade i bl.a. Nordtest NT ACOU 075. De särskilda förutsättningarna i övrigt beror på typ och syfte med mätningen. 2.2 Två mättillfällen. Uppdraget påbörjades under våren 2005 men av flera anledningar kunde denna period mätningarna inte genomföras till fullo. Dels pga vindförhållanden, (vindriktning och vindstyrka) och dels pga tidsbrist. Av detta skäl genomfördes ytterligare en period under försommaren 2006. Vid den första perioden utfördes mätningarna med mikrofon monterad på en tripod vid en mätplats kallad mätplats 1 nedan. Den andra mätperioden på ungefärligen samma plats men denna gång med mikrofon och mätutrustningen monterad i och på en mätvagn. Se mätplats 2 nedan. 3 MÄTPLATS / MÄTFÖRHÅLLANDEN. 3.1 Mätplats 1 och 2 Mätplats 1 är belägen i södra Rosersberg i en punkt angiven i koordinatsystem rikets nät RT90 1618066 / 6608346. Platsen inmätt med GPS. Mikrofonhöjd 1,2m över mark. Mätplats 2 ligger i samma område men mätvagnen placerades i gatans ände med mikrofon monterad på 4m höjd.
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-5(11) Följande figurer 1-3 visar mätplatsernas läge i regionen samt i förhållande till bostadsområdet och flygplanens glidbana. Figur 1 Mätplats 1 o 2 i regionen
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-6(11) Figur 2 Mätplatserna i förhållande till bostadsområdet Figur 3 Mätplatsen i förhållande till flygplanens glidbana Aktuella avstånd. Mätningarna utfördes i samma område på två olika platser ca 50m från varandra vid Vallstanäsvägen södra ände. Mätplats 1 ca. 110m vid sidan av flygspåren, lutande avstånd 370m, höjdskillnad ca 350 m. Placeringen medger en mätning där markdämpningen ger en minimal inverkan på resultatet då vinkeln mot banan är betydligt mer än 60 grader, dvs över den betraktningsvinkel där markdämpningen har en inverkan.
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-7(11) Mätningarna har avsett landningar på bana 01L (vänstra banan i nordlig flygriktning). Markens beskaffenhet kan betecknas som halvhård. Området är också fritt från reflekterande ytor. I det andra fallet placerades mätutrustningen i en mätvagn (täckt släpvagn) med mikrofonen monterad på mätmast utanpå denna. Beträffande mätplats 2 var mätvagnen var uppställd i gatans södra ände och mellanliggande mark var till största delen grannens trädgård. Övrig mark var asfalterad gata som dock låg på frånsidan i förhållande till mätobjekten. Intill liggande träd och buskar bedömdes ha mycket liten inverkan på mätresultatet, se Figur 4 mätplats 2. Mätförhållanden i övrigt. Mätningarna utfördes som tidigare nämnts vid två tillfällen. Det första under våren 2005 under två förmiddagar när den aktuella banan var i användning för landande, dvs den 23 juni 2005 mellan kl 09.00 och 10.15 samt den 30 juni 2005 mellan kl 10.15 till 12.00. Mätningarna utfördes som bevakade mätningar. De meteorologiska förhållande enligt Metardata, dvs på flygplatsen 10m ö. banan. Datum Vindriktn, grader Vindhastigh, m/s Rel fukt, % Rh Temp, ºC Lufttryck, hpa 2005-06-23 170-220 2-4 64 72 21-22 1015 2005-06-30 20-360 7-8 62-67 15-16 1012 Tabell 1 Meteorologiska data mättillfälle 1 Vindhastigheten var enligt Metardata (halvtimmesvärden) alltså 2-3 m/s för hög den 30 juni. Dock bedöms mätresultaten ändå vara godtagbara då dels mätplatsen låg mycket nära flygbanan, lutande avståndet 370m vilket inte rimligen kan ge någon relevant avvikelse på grund av atmosfäriska gradienter, och dels då mätplatsen ligger relativt skyddat och den lokala vindhastigheten i markplanet som mest var 3,5 m/s mätt med Silva vindmätare. Vindinducerat mikrofonbrus bedöms därför inte kunna påverka resultatet. Det andra mättillfället var den 30 juni till 2 juli 2006. I praktiken resulterade detta i att 30 av 31 mätningar inträffade mellan kl 16 och 18 den 30 juni. Svårigheten att matcha godkända mätförhållanden med önskad bananvändning är uppenbar för vissa mätplatser. De meteorologiska förhållande enligt Metardata, dvs på flygplatsen 10m ö. banan. Datum Vindriktn, grader Vindhastigh, m/s Rel fukt, % Rh Temp, ºC Lufttryck, hpa 2006-06-30 0-180 1-4 33 87 11-26 1029-1031 2005-07-01 180 3 59 16 1030 Tabell 2 Meteorologiska data mättillfälle 2
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-8(11) 3.2 Mätutrustning. Generellt har mätningarna utförts med mätstation Larson&Davis 870B (klass 1) ser.nr: 1284 med därtill kopplade mikrofon av typen L&D 900B1013 med rundupptagande mikrofonkapsel. Membranet orienterat horisontellt mot mätobjektets bana. Akustisk kalibrering av hela mätutrustningen, inklusive kabel, vid varje mätnings uppstart med kalibrator L&D CA250 ser.nr:0986. Inställningar 870B: Detektor: slow Freq.vägning: A Högpass: 20Hz Lågpass: 20kHz Mik polarisation:200 RMS 1 (triggnivå): 65dB Mätutrustningen vid de två mättillfällena skiljer sig något i det följande: Mättillfälle 1 utfördes som bevakad mätning med mikrofon placerad på stativ 1,2m över marken och ansluten till mätstation LD870B med en 10m lång standardmätkabel. Vid mättillfälle 2 var mikrofonen placerad på maströr monterat på mätvagn på 4m höjd över mark. Vagnen placerad för att eliminera direkta reflektioner mellan källa och mikrofon. Mindre reflektioner från mätvagnens tak bedöms ej påverka mätresultatet i någon nämnvärd utsträckning då detta dels befinner sig på frånsidan i förhållande till mätriktningen och dels är divergerande på grund av att taket är något välvt. Mätningen utfördes som obevakad mätning där mätstationen var placerad inuti mätvagnen. Strömkälla 12V bilbatteri. Mikrofonen uppvärms elektriskt för att undvika fukt i kondensatormembranet. I övrigt samma utrustning som mättillfälle 1.
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-9(11) Figur 4 mätplats 2
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-10(11) 3.3 Mätresultat. Följande mätresultat uppmättes vid de två mättillfällena. Tabell 3 Mätresultat från mätningar Rosersberg 23 och 30 juni 2005. Data FplTyp Antal av LAmax Medel av LAmax A319 2 73.3 A320 3 74.4 A321 2 74.1 A333 1 73.9 AT72 1 73.0 B733 3 75.2 B734 2 76.1 B735 1 75.9 B736 8 76.8 B737 1 77.4 B738 4 75.8 B741 1 84.0 B752 1 73.1 CRJ2 1 70.7 CRJ7 1 73.0 DH8C 1 71.5 DH8D 5 71.7 E145 1 69.1 F100 1 70.9 F50 10 71.6 JS32 2 71.2 MD81 4 72.6 MD82 9 73.5 MD83 3 73.3 RJ1H 1 72.8 RJ85 2 69.3 SB20 2 70.8 SF34 2 70.2 Totalt 75 73.4 Standardavv (pop)2.7 Min av LAmax 69.1 Max av LAmax 84.0 Medel av LAmax 73.4 Av ovanstående tabell kan utläsas följande: Antalet godkända mätvärden är 75. Den högsta uppmätta nivån var 84 dba. Denna bullerhändelse härrör från en Boeing 747-100, 4-motorigt jetflygplan av
Dokumenttyp Dokumentnummer Sida RAPPORT D- 2006-11(11) den tyngsta typen, s.k. jumbojet. Händelsen förekom en gång under de två mätdagarna. Den lägsta bullerhändelsen uppmättes till 69 dba och härrör från en Embrear E145, tvåmotorig jet av medelstor typ. Även denna flygplanstyp förekom endast en gång under mätdagarna. Vanligaste typerna är icke oväntat Fokker 50, MD82 och Boeing 737-600. Som aritmetiskt medelvärde noteras 73 dba med en standardavvikelse (sample/populated) på 2.7 dba totalt för alla mätvärden. 3.4 Jämförelse med beräknade LAmaxvärden. En jämförelse av två vanligt förekommande typer MD82 och B738 med beräknade INMvärden ger följande resultat: FplTyp Beräknat med INM Uppmätt medelvärde MD 82 72 74 B738 74 76 Tabell 4 Jämförelse mätning - beräkning 4 SLUTSATSER AV BULLERMÄTNINGAR 2005 OCH 2006. Underlaget utgörs av 75 godkända flyghändelser. Då syftet med mätningen var att kontrollera hur beräknade data förhåller sig till uppmätta data för landande flygplan på bana 01L, så ger mätningen ingen fullständig bild av den totala bullersituationen för Rosersberg. Området är, förutom dessa landningar, dessutom påverkat av startande flygplan på banorna 19L och 19R. De få mätdagarna har dock varit förhållandevis bra och givit stabila mätdata dels pga en stabil atmosfär och dels pga mätpunktens läge som lämnar lite utrymme för variationer på grund av vädret och omgivningen i övrigt. Standardavvikelsen antyder också att så varit fallet. Mätpunkten ligger således bra för att bli representativ för bullersituationen i området vad avser landningar bana 01L. Flygplanen är ordentligt etablerade på glidbanan i denna punkt och ger därför inte särskilt stora variationer i till marken avgiven bullerimmission på grund av varierande flygsätt. Beräkningsprogrammet INM 6.1 utgår från normaliserade värden både för flygplanstyperna ifråga samt även en standardatmosfär, vilket innebär temperatur 15ºC, lufttryck 1013,25hPa, 70%Rh. En situation som ligger acceptabelt nära den som rådit vid mätdagarna ifråga även om en viss avvikelse relativt beräkningsresultatet kan antas. Även detta tyder på att mätvärdena väl motsvarar beräknade bullervärden.