DATAPRODUKTSPECIFIKATION 1 (12) Upphovsman Dokumentnummer Beteckning Fredrik Ekström UHnvf Dataproduktspecifikation Dokumentansvarig Dokumentdatum Version Anna Gabrielsson UHnv 2012-06-21 1.0/2.02 Bantyp Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 12-10-31 Fastställd Tina Saetre 1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten 1.1.1 Innehåll i dataprodukten Denna dataprodukt tillhör produktslaget järnvägsdata och produktgruppen BIS-data, se referens [4]. Produkten är en indelning, egentligen indelningstyp. Indelningstyper i BIS är administrativa indelningar av järnvägsnätet. Denna indelning innehåller uppgifter om vilken bantyp som gäller för bandelen. Produkten är knuten till Det svenska järnvägsnätet, referens [5]. 1.1.2 Syftet med dataprodukten Generellt syfte Indelningarnas syfte är att kunna göra olika utsökningar och urval i databasen BIS. Indelningstyperna kan här användas som sökbegrepp och avgränsning. Indelningstyperna nyttjas t.ex för att ta fram olika budget- och statistikunderlag t ex till årsredovisningen eller för mängdförteckningar. Specifikt syfte Ge information om bantyp. 1.1.3 Kunder och användning Interna kunder Uppföljning, planering och prioritering t.ex. årsredovisningar och åtgärdsplaner Datakvalitetsklasser härleds ur bantyp och besiktningsklass Väg- och järnvägsdataverksamheten Externa kunder IT-system DPS_Bantyp
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 2 (12) 1.1.4 Omfattning i tid o rum Avgränsning i data: Produkten ska finnas och ajourhållas på alla spårlänkar på indelningstypen Trafikverkets spåranläggning (statens spåranläggning) i Det svenska järnvägsnätet. Geografisk utsträckning: Sverige. Omfattning i tid: Produkten ska innehålla aktuella data. 1.2 Referenser till aktuella standarder, ramverk o dylikt 1.2.1 Referenser giltiga för hela produktgruppen Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar [1] Geographic information Data product specifications SS-ISO 19 131:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [1b] Geographic information - Data quality principles SS-ISO 19 113:2002 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [1c] Geographic information - Quality evaluation procedures SS-ISO 19 114:2004 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [1d] Geographic information - Data quality measures SS-ISO 19138:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. Utgår 2012. [2] Geographic information Data quality SS ISO 19 157 Under 2012 ersätter denna standard 19138, 19113 och 19114. (Specifikationen ansluter till denna standard.) [3] Banverkets Anläggningsstruktur BVS811 I de fall Dataproduktspecifikationen avviker från BVS811 är det Dataproduktspecifikationen som gäller. [4] Föreskrift förvaltningsdata järnväg BVF1584.300 [5] Dataproduktspecifikation Det svenska järnvägsnätet [6] Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 För betydelsen av ordet metadata [7] BIS - Informationskrav, BVF 810.0 Ajourhållningsansvar [8] Överlämnande av ny eller förändrad BVR 2165 infrastruktur [9] Förvaltningsdata järnväg arbetsmetodik mellan förvaltning och anläggningsprojekt BVH1584.301
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 3 (12) 1.2.2 Referenser specifika för denna dataprodukt Ref # Dokumentnamn Strategier för drift och underhåll av [101] väg- och järnvägsnätet Standard/Dokumentnummer Kommentar Publikation 2009:103 1.3 Termer, begrepp och förkortningar Namn på dataprodukter, BIS objekttyper, attribut, komponenter och namn på organisatoriska enheter skrivs med kursiv stil. Exempel: Kilometertavla Referenser till rubriker eller avsnitt i dataproduktspecifikationen skrivs med citationstecken. Exempel: Se rubriken Termer, begrepp och förkortningar. Referenser skrivs enligt: Se referens [8]. 1.3.1 Generella termer, begrepp och förkortningar Term/Förkortning Beskrivning Anläggningsstruktur Attribut BIS Indelningstyp Komponent I BIS-systemet delas objekttyperna in i olika anläggningsstrukturer efter var objekten finns i anläggningen. De olika strukturerna är: Banöverbyggnad, Banunderbyggnad, Bangårdsanläggning, Elkraftsanläggning, Signalanläggning, Teleanläggning, Övriga anläggningar samt Övriga objekttyper (ej anläggningsstruktur). Hur objekttypen beskrivs i databasen anges i Tabell Attribut. Varje objekttyp innehåller ett antal attribut. Attributen beskriver objektets egenskaper såsom höjd, längd, bredd, typ av material, leverantör mm. Ett attribut har ett bestämt format/datatyp t e x integer, text eller värdelista. Hur många tecken man kan använda för att beskriva anges i kolumnen antal tecken. Datatypen värdelista har ett antal fördefinierade giltiga värden som man kan välja mellan. Attribut refereras ibland till som objektattribut. Även komponenter har beskrivande attribut. BanInformationsSystem för de svenska järnvägar som förvaltas av Trafikverket. Notera att det även upplåtits för Inlandsbanan, Öresundsbanan och Arlandabanan som inte förvaltas av Trafikverket. Beskriver en egenskap på en referenslänk. Indelningen kan omfatta hela referenslänken eller delar av den. Kännetecknande för en indelning är att den endast beskriver en (1) egenskap (attribut). En indelning är också giltig i båda riktningarna för referenslänken. Indelningar delas in i administrativa indelningar och funktionella indelningar. Exempel på administrativ indelning är kommun, region, spårnummer och spårägare. Funktionella indelningar beskriver funktionella och tekniska egenskaper på referenslänken som t.ex. elektrifiering, linjeklass, trafikstyrningssystem och besiktningsklass. En del av ett objekt som kan ha ett ett till flera förhållande till objektet. En komponent beskriver t.ex. bomdrivet på en vägskyddsanläggning eller reläer i ett signalställverk. Komponenterna kan ha ett antal nivåer som i sin tur kan ha ett antal
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 4 (12) Term/Förkortning Beskrivning attribut (komponentattribut). Benämningen av komponenter och nivåer i strukturen baseras på referens [3]. Objektinstans Objekttyp Produktgrupp Produktslag Spårlänk Varje enskilt anläggningsobjekt beskrivs m h a en objektinstans av motsvarande objekttyp. Exempel: Varje spårväxel beskrivs med en objektinstans av objekttypen spårväxel. Objektinstans refereras ibland till som instans eller objekt. Objekttyp är en förekomst i eller vid sidan av en spårlänk som är en del av järnvägsinfrastrukturen. Objekttypen representerar oftast en fysisk förekomst såsom räl, sliper, ballast, trumma, signal eller tavla men kan också representera fiktiva objekt såsom STH A/B/S-tåg och LÖ-spåravstånd. Tematisk indelning av dataprodukter inom ett produktslag. För järnvägsdata är BIS-data ett exempel på representation av en produktgrupp. Tematisk indelning av dataprodukter. Vägdata, järnvägsdata, trafikslagsnät är exempel på representation av olika produktslag. Spårlänk är länken (spåret) mellan två referensnoder. På makronivån utgör det förbindelsen mellan två trafikplatser (förutom driftsplatsdelar och hållställen) och på mikronivån utgör detta alla spår, t.ex. spåret mellan två spårväxlar. 1.3.2 Termer, begrepp och förkortningar specifika för produkten Term/Förkortning Bantyp Beskrivning För att kunna arbeta med olika strategier för drift och underhåll i form av mål för leveranskvalitet för olika delar av järnvägsnätet i den Nationella planen 2010-2021 så har hela det statliga järnvägsnätet delats in i väg- respektive bantyper. 2 Produktspecifikationens omfattning Dataproduktspecifikationen omfattar rubricerad BIS-indelningstyp kopplad till Det svenska järnvägsnätet, referens [5].
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 5 (12) 3 Identifiering av dataprodukten Titel Bantyp Ev. alternativa namn Sammanfattning Syfte med produkten Geometrisk representation Indelningen ger information om bantyp Ge information om bantyp Vektordata Ämnesområde Transportation = 018 enligt SS ISO 19115 Geografisk utsträckning Sverige 4 Dataproduktens innehåll och struktur För att kunna arbeta med olika strategier för drift och underhåll i form av mål för leveranskvalitet för olika delar av järnvägsnätet i den Nationella planen 2010-2021 har hela det statliga järnvägsnätet delats in i bantyper. Indelningen syftar till att åstadkomma största möjliga samhällsekonomiska nytta i valet av drift- och underhållsåtgärder. Den bygger på följande: Trafik trafikvolymer, jämn kvalitet, trafikens betydelse för samhället Internationella transporter jämn kvalitet över gränserna Användning hur olika grupper nyttjar transportsystemen: Återställningsförmåga hur snabbt trafiken kan återställas till normalläge Krav på regelbundenhet, exempelvis för kollektivtrafik, eller godstransporter som är del i ett lager Driftstörningar värdet av de konsekvenser som uppstår vid störningar i trafiken Bantyp bygger på indelningen bandelar, samma bandel har alltid samma bantyp. Detta medför att alla typer av spår, huvudspår och sidospår, inom samma bandel får samma bantyp. Bantyp Tillämpas för 1 Banor i storstadsområden Bantypen omfattar de banor som ligger närmast Stockholm, Göteborg och Malmö. Här dominerar persontrafiken stort. Pendeltågstrafiken är den mest omfattande och denna trafik är det bästa alternativet för många att ta sig till och från arbetet. Regional- och snabbtågstrafiken är också betydande, hög punktlighet är därför av största vikt. En stor andel av de tjänsteresor som görs har Stockholm, Göteborg och Malmö som slutmål. Det är således viktigt att trafiken till och från de större städerna flyter som planerat. Banor inom storstadsområdena rymmer även viktiga godsflöden. Göteborgs hamn är Sveriges i särklass största containerhamn och flödet till och från hamnen är av stor betydelse för godstrafiken i Sverige. Även Malmöområdet hanterar stora och viktiga godsflöden. 2 Banor som bildar större sammanhängande stråk Denna bantyp avser bandelar som binder samman viktiga regioner och transportcentra. Den omfattar järnvägarna mellan de större städerna. Här ingår snabbtågstrafiken som är mycket
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 6 (12) viktig för tjänsteresandet. Här finns också viktiga regionaltågsstråk med omfattande arbetspendling över dagen. Dessa banor hanterar dessutom alla de stora godsflödena i Sverige. T ex ingår Malmbanan från Riksgränsen till Luleå. 3 Banor för övrig viktig gods- och resandetrafik Banorna består av en stor del godstrafik vilket innebär att kraven är höga på att banornas prestanda i form av att bärighet upprätthålls. Utöver detta bedrivs också en omfattande persontrafik med höga krav på punktlighet. 4 Banor med mindre trafik. Bantypen definieras som mindre godsstråk och delar av viktiga godsflöden. Här finns också ett stort antal korta godsjärnvägar som matar till de större godsstråken. De sträckor som ingår i denna bantyp är som regel måttligt trafikerade och vid trafikavbrott begränsas konsekvenserna till ett mindre antal transporter. Förseningar som uppkommer på dessa sträckor kan dock påverka trafiken på de större stråken eftersom den berörda godstrafiken vanligtvis går över långa avstånd. 5 Banor med ringa eller ingen trafik. Här finns många banor som inte alls är trafikerade, men även timmerbanor med förhållandevis stor godsvolym. En bana kan vara av stor betydelse för transporterna till och från en industri, och är därför viktig ur ett lokalt perspektiv. Banorna är måttligt trafikerade och vid trafikavbrott begränsas konsekvenserna till ett mindre antal transporter. Tåg som går på dessa banor är vanligtvis inte långväga och förseningar antas därför inte påverka de större stråken. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod i spårlänkens riktning. Dataprodukten är heltäckande på Trafikverkets spåranläggning på Det svenska järnvägsnätet Relaterade Indelningstyper eller relaterade BIS Objekt Trafikverkets spåranläggning - heltäckande Bandel En och samma bantyp finns på en bandel, en bandel kan inte ha flera bantyper. Bantyp finns på Bandelar inom Trafikverkets spåranläggning. Tabell: Attribut för dataprodukten Bantyp Attribut Datatyp Antal tecken Giltigt värde Förklaring Indkod sträng 8 Se tabell nedan Indelningsvärde Indbesk sträng 50 Se tabell nedan Indelningsbeskrivning 8 Datum för senaste ändring, fylls i Senast ändrad Datum <datum> automatiskt 20 <namn på Person som utförde senaste Senast ändrad av Datum person> ändring, fylls i automatiskt
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 7 (12) Tabell: Indelningskoder och Indelningsbeskrivningar för Bantyp Indelningskod 1 2 3 4 5 Beskrivning Banor i storstadsområden Banor som bildar större sammanhängande stråk Banor för övrig viktig gods- och resandetrafik Banor med mindre trafik Banor med ringa eller ingen trafik 5 Referenssystem Spatialt referenssystem för indelningar kopplade till järnvägsnätet är Det svenska järnvägsnätet som det är implementerat av Trafikverket ett linjärt referenssystem med noder, spårlänkar och topologi. Järnvägsnätets geografi (läge) beskrivs enligt lägesreferenssystemet SWEREF 99 TM. Referenssystem för tid är UTC +1. Vid mätning av storheter används SI-systemet som standard för måttenheter. 6 Krav på datakvalitet 6.1 Krav på dataprodukten Krav per datakvalitetselement Mått enligt referens [2] Nivå för godkännande % Aktualitet vid ny eller ändrad bansträcka. Databasen ska vara uppdaterad med alla indelningstyper (utom de 4 som levereras via LKO-teknik) senast vid ibruktagandet. De resterande 4 indelningarna ska finnas senast 14 dagar efter ibruktagandet. Namn: Aktualitetskravet, grad av uppfyllande Definition: Antal uppdateringar som inte uppfyller kraven/totala antalet uppdateringar. Värdetyp: Avvikelsekvot % 0 % Aktualitet vid ajourhållning av indelningstyp Databasen ska vara uppdaterad med gällande indelningar från och med gällande beslutsdatum. Lägesnoggrannhet Indelningar har utbredningar från nod till nod, därför får indelningarna samma lägesnoggrannhet som noder som är +/- 1.0 meter (i spårets längdriktning), se referens [7], vid Namn: Aktualitetskravet, grad av uppfyllande Definition: Antal uppdateringar som inte uppfyller kraven/totala antalet uppdateringar. Värdetyp: Avvikelsekvot % Namn: Mätosäkerhet vid 95 % konfidensnivå Definition: Halva längden av intervallet som definieras av en övre och en nedre gräns, inom vilket man med 95 % sannolikhet finner det sanna värdet. 0 % Se kravet i vänstra kolumnen
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 8 (12) Krav per datakvalitetselement Mått enligt referens [2] Nivå för godkännande % 95 % konfidensnivå, detta gäller i varje ände av sträckan. Fullständighet objektinstanser Indelningstypen ska vara heltäckande på Trafikverkets spåranläggning på Det svenska järnvägsnätet. Klassificering av indelningskoder (tematisk noggrannhet i klassning av icke kvantitativa attribut) Kravet är att indelningskoderna ska vara rätt klassade, enligt vad som sägs i förklaringstext i attributlistor (värdelistor) Logisk konsistens Logiska fel ska inte få förekomma. Arbete pågår för att säkra att produktens data endast sätts samman på ett giltigt sätt. Skulle det uppstå logiska fel ska de korrigeras omgående. Värdetyp: Mått i meter Jfr mått nr 36 i referens [2 ] Namn: Fullständighet, brist Definition: Saknad längd i meter i relation till den totala längden som borde ha funnits. Värdetyp : Avvikelsekvot % Jfr mått nr 7 i referens [2] Namn: Andel felaktiga indelningskoder Definition: Antal felaktiga indelningskoder i relation till det totala antalet indelningskoder. Värdetyp: Avvikelsekvot % Jfr mått nr 67 i referens [2] Namn: Andel objekt med logiska fel för format, domän samt konceptuellt Definition: Antal objekt i datamängden som bryter mot uppsatta logiska regler i relation till det totala antalet objekt i datamängden Värdetyp: Avvikelsekvot Jfr mått 12, 16, 20 i referens [2] 0 % 1 % 0 % 7 Metadata Det finns inga rutiner för leverans av metadata enligt referens [8] vid dataleveranser. Specifikationer av data inklusive kvalitetsuppföljning av data finns för hela objekttypens datamängd i detta dokument, som tillhandahålls på www.trafikverket.se. 8 Datafångst 8.1 Datakällor 8.1.1 Initiala datakällor
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 9 (12) 8.1.2 Datakällor för ajourhållning Generellt I samband med registrering av nya järnvägar ska indelningarna läggas in, se referens [4], [7], [8], [9]. De flesta indelningarna framgår av ritningsunderlaget på järnvägen. Ansvariga för leverans av underlag: Projektledaren vid nybyggnads-/investeringsprojekten Informationsansvarig för indelningstypen ansvarar för att underlag för ajourhållning av indelningskoder/betydelse/klassning levereras till BIS-förvaltningen. Specifikt Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll är informationsansvarig för produkten. 8.2 Krav på spårbarhet Krav finns på spårbarhet för tillkomst för en indelningstyp. Varje förändring ska loggas på länken, vem som utförde och när Det finns idag inga krav på spårbarhet i dataproduktionsprocessen. Det finns idag inga krav på spårbarhet av vilka tillämpningar som använder sig av dataprodukten. 9 Underhåll av data Ajourhållning av data Ajourhållning av data sker kontinuerligt vid förändring. Ajourhållning kan ske genom att underlag från respektive dataleverantör levereras till Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg för beredning, registrering och lagring enligt uppgjorda avtal och produktionsprocesser, se referens [4], [7], [8] och [9]. Övergripande förvaltningsansvar Ansvarig för underhåll av dataprodukten (kontroll och uppföljning samt regelverk, rutiner och dokumentation) är Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg. Produkten produceras enligt processen Tillhandahålla grunddata om transportsystemet som finns beskriven i Trafikverkets ledningssystem. Hantering av avvikelser ska ske enligt processbeskrivning och rutiner. Avvikelser i data upptäcks främst av enskilda personer som anmäler avvikelser till ärendebrevlåda på Trafikverkets verksamhet för förvaltningsdata järnväg.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 10 (12) 10 Tillhandahållande av data 10.1 Tillhandahållandesätt Data från BIS kan tillhandahållas på tre olika sätt: Direkt som visualisering eller rapporter i BIS systemet Som exporter av data från BIS systemet Via automatiska dataöverföringar till andra IT-system Interna användare söker åtkomst till BIS via systemet Berit. Externa kunder med legitim anledning att läsa eller exportera data m h a IT-systemet BIS ska ansöka via Kundservice Järnväg via Trafikverkets växel eller kundservice.jarnvag@trafikverket.se. IT-system inom Trafikverket kan erhålla automatiska dataöverföringar med olika tidsintervall. För regelbundna dataöverföringar krävs att ett informationssambandsavtal upprättas. 10.2 Tillhandahållandeformat Data kan levereras i följande filformat: *.xls Det format som används för uttag av listor från BIS egen rapportgenerator. Kräver Microsoft Excel eller motsvarande. Vissa data kan även fås i förädlad form via Trafikverkets TNE-miljö. Data kan då levereras i följande filformat: *.xml - svensk standard SS637004:2009 (gäller vägnätet), SS637006 (gäller företeelser) och SS637007 (gäller definitioner för transaktionell uppdatering). Kräver specialiserad importfunktionalitet. *.shp- shape, ett filformat som idag får anses vara bransch-standard. Fungerar i flertalet GIS-verktyg. Formatet är enkelt för dem som exempelvis behöver ögonblicksbilder för kartframställning eller för enklare analyser. *.mdb personlig geodatabas. Kräver ESRI-verktyg. Ger möjlighet till komplexa analyser. Har dock en begränsning i storlek 2 GB. 10.3 Information om begränsningar För att data ska kunna tillhandahållas krävs ibland att avtal om leveranser först tecknas med Trafikverket. Avtalen reglerar rättigheter och skyldigheter för leverantören Trafikverket och för användaren. Avtalen kan vara förenade med kostnader beroende på kund och avtalsmodell. Avgifterna som kan tas ut är uttagsavgift, nyttjanderättsavgift eller avgifter för specialpreparering och följer Trafikverkets modell för prissättning.
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 11 (12) 11 Datakvalitetsdeklaration 11.1 Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Kvalitetsstyrning av produktionen sker genom att systemet använder sig av fastställda värdemängder och datatyper. Övrig kvalitetsstyrning görs genom att: Certifiering krävs för att få registrera i BIS. Certifieringen måste förnyas regelbundet för att man ska få behålla behörigheten. Speciell behörighet krävs för att få ajourhålla referenssystemet. 11.2 Uppföljning av kravuppfyllelse Fullständighet på indelningar kontrolleras på denna indelning. 11.3 Överensstämmelse med ställda krav Tabellen visar kvalitetsläget för det över en längre tid rådande läget för dataprodukten i hela databasen. Det kan råda överensstämmelse eller ej med i kapitel 6 ställda krav samt att måttet avvikelsekvot för det rådande läget kan vara uppskattat eller uppmätt. Förklaring: Överensstämmer. = Överensstämmelse med kraven som finns i kapitel 6 Överensstämmer ej Uppmätt till x % = Uppmätt till betyder att uppföljning har skett och procentsiffran beskriver mätetalet för avvikelsekvoten för det rådande läget för alla objektinstanser. Uppskattat till x % = Uppskattat till betyder att ingen uppföljning har skett utan värdet på avvikelsekvoten är uppskattad. Procentsiffran beskriver ett uppskattat mätetal för avvikelsekvoten för det rådande läget för alla objektinstanser. o Uppskattat till innebär att medarbetare med insikt i verksamheten har gjort en uppskattning/bedömning av det rådande läget. Avvikelsekvoten kan alltså endast ge en viss ledning till det rådande läget. Ingen uppgift = Ingen uppföljning och ingen uppskattning finns. Ej relevant = Datakvalitetselementet inte relevant för objekttypen Datakvalitetselement Aktualitet vid ny bana Överensstämmelse med ställda krav per datakvalitetselement samt uppgifter om avvikelsekvot mm Överensstämmer Uppskattat Aktualitet vid ajourhållning av indelningstyp Överensstämmer Uppskattat
DATAPRODUKTSPECIFIKATION 12 (12) Datakvalitetselement Lägesnoggrannhet Överensstämmelse med ställda krav per datakvalitetselement samt uppgifter om avvikelsekvot mm Överensstämmer Uppskattat värde Fullständighet objektinstanser Överensstämmer * Klassificering av indelningskoder (tematisk noggrannhet i klassning av icke kvantitativa attribut) Logisk konsistens konceptuellt Uppskattat Överensstämmer Uppskattat Överensstämmer Uppskattat *Rangerbangårdar har inte fått någon bantyp än och finns inte med. Detta ska dock åtgärdas. 11.4 Redovisning av spårbarhet Det finns ingen spårbarhet för dataprodukten: Spårbarhet bakåt (tillkomst och ursprung) finns som: senast ändrat med datum och ändrat av med namn på den som gjort senaste ändringen. Spårbarhet för ledtid från att förändring har skett i verkligheten tills uppgiften finns tillgänglig i databasen finns inte. Spårbarhet i process/processhistorik finns inte. Spårbarhet framåt (tillämpningsspårbarhet) finns inte. 12 Övrig information -