Det svenska järnvägsnätet

Transkript

1 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 1 (39) Upphovsman Dokumentnummer Beteckning Fredrik Ekström Diarienummer Dokumentansvarig Dokumentdatum Version Anna Gabrielsson / mall version 2.02 Det svenska järnvägsnätet Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Fastställd av Fredrik Ekström Anki Svärdby-Bergman 1.1 arb.version Arb version Arb.version Arb. Version Justering efter DPS indelning Längdmätningsdel Anki SB Ny disposition. Justerade texter. Anki SB Justerade texter efter PEN. Anki SB Justerat efter granskningsmöte Anki SB PEN, FE och PE. För fastställelse.

2 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 2 (39) Innehåll 1 Översikt Kortfattad beskrivning av dataprodukten Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt Termer, begrepp, förkortningar 6 2 Produktspecifikationens omfattning 10 3 Identifiering av dataprodukten 11 4 Dataproduktens innehåll och struktur Modell Fördjupad beskrivning av nätelement Relationer 28 5 Referenssystem 29 6 Krav på datakvalitet Kvalitetsklasser Krav på dataprodukten 31 7 Metadata 33 8 Datafångst Datakällor Krav på spårbarhet 34 9 Underhåll av data Tillhandahållande av data Tillhandahållandesätt Tillhandahållandeformat Information om begränsningar Datakvalitetsdeklaration Kvalitetsstyrning av produktionsprocessen Uppföljning av kravuppfyllelse Överensstämmelse med ställda krav Redovisning av spårbarhet Övrig information 39 2

3 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 3 (39) 1 Översikt 1.1 Kortfattad beskrivning av dataprodukten Innehåll i dataprodukten Denna dataprodukt tillhör produktslaget trafikslagsnät i BIS, se referens [3] och [4]. Produkten innehåller huvuddelen av Sveriges järnvägsnät med topologi för järnvägsnätet främst i form av noder och länkar. Spårväxlar och stoppbockar är exempel på noder och spåret däremellan utgör länkar. Spårlänkarnas längder har sitt ursprung i plangeometrin för spårlänkarna: objekttyperna Cirkulärkurva, Övergångskurva och Raklinje som alla är knutna till järnvägsnätet. I de fall plangeometri saknas är längden inmätt med flera olika metoder. Den geografiska beskrivningen av spårnätet finns primärt i form av koordinatsatta noder och länkar i SWEREF 99 TM, men även med annan typ av koordinater för schematiska skisser. Det svenska järnvägsnätet utgör en för Trafikverkets verksamhet överenskommen och enhetlig modell i form av ett linjärt referenssystem för objekt knutna till spårlänkar och för indelningar av järnvägsnätet. Lägesanknytningen görs genom att objektet ges en utbredning på järnvägsnätet och knyts till nätet med länkidentitet och avstånd från föregående nod i länkens riktning (Länkläge). Identiteter och lägen på noder/länkar är grunden i referenssystemet tillsammans med tillåtna anslutningar för spåren till och från noderna, spårlänkarnas riktning och sidolägen för de objekt som är belägna bredvid spåret. I BanInformationsSystemet (BIS) finns ytterligare ett system för lägesangivelse som benämns Kilometertal och som används flitigt framförallt vid fältverksamhet. De flesta objekt och indelningar mäts in med kilometertavlan som referent Syftet med dataprodukten Syftet med produkten är att utgöra en för Trafikverkets verksamhet överenskommen och enhetlig modell för att: positionera objekt och indelningar längs spårnätet möjliggöra att objekt/indelningar längs spårnätet kan kombineras med varandra vid sökning kunna söka rutter och körvägar i spårnätet Kunder och användning Produkten används för identifiering, lägesbestämning, statistik, simulering av rutter, planering, mängdberäkning mm och används av alla kunder som har ett behov av ett järnvägsnät tillsammans med sina objekt och indelningar. Interna kunder Externa kunder Trafikverkets verksamhet när det gäller planering, investering, tilldelning, trafikledning, drift, underhåll och re-investering. Alla berörda aktörer av Trafikverkets verksamhet enligt ovan. IT-system BIS, Basun, Opera och TNE 3

4 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 4 (39) Omfattning i tid och rum Avgränsning i data Geografisk utsträckning Produkten Det svenska järnvägsnätet innehåller huvuddelen av Sveriges järnvägar. De är: de statliga järnvägarna och den närmaste delen av de anslutande banorna de statliga järnvägarna Inlandsbanan, Arlandabanan och Öresundsbron för vilka Inlandsbanan AB (IBAB), Arlandabanan Infrastructure AB, respektive Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB är infrastrukturförvaltare och där Trafikverket trafikleder Vissa privata och kommunala järnvägar, t ex industrispår och kombiterminaler. Järnvägar som inte ingår är: Övriga privata och kommunala järnvägar, t ex Roslagsbanan, som inte ingår ovan. Museijärnvägar Tunnelbanor Spårvägar Se även referens [5] och [6] och [7]. Sverige Omfattning i tid Dataprodukten innehåller aktuella data med start år Referenser till aktuella standarder, ramverk och dylikt Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar [1] Geographic information Data product specifications SS-ISO :2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [1b] Geographic information - Data quality principles SS-ISO :2002 Specifikationen ansluter till denna standard. [1c] Geographic information - Quality evaluation procedures SS-ISO :2004 Specifikationen ansluter till denna standard. [1d] Geographic information - Data quality measures SS-ISO 19138:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [2] Geographic information Data quality SS ISO Under 2012 ersätter denna standard 19138, och [3] Banverkets Anläggningsstruktur BVS811 I de fall Dataproduktspecifikationen avviker från BVS811 är det Dataproduktspecifikationen som gäller. [4] Föreskrift förvaltningsdata järnväg BVF [5] JNB - Järnvägsnätsbeskrivningen TRV årlig utgåva. 4

5 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 5 (39) Ref # Dokumentnamn Standard/Dokumentnummer Kommentar [1] Geographic information Data product specifications SS-ISO :2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [1b] Geographic information - Data quality principles SS-ISO :2002 Specifikationen ansluter till denna standard. [1c] Geographic information - Quality evaluation procedures SS-ISO :2004 Specifikationen ansluter till denna standard. [1d] Geographic information - Data quality measures SS-ISO 19138:2007 Specifikationen ansluter till denna standard. [2] Geographic information Data quality SS ISO Under 2012 ersätter denna standard 19138, och [3] Banverkets Anläggningsstruktur BVS811 I de fall Dataproduktspecifikationen avviker från BVS811 är det Dataproduktspecifikationen som gäller. [4] Föreskrift förvaltningsdata järnväg BVF [6] Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter JvSFS 2008:7 [7] Anslutning till statens BVF 828 spåranläggningar och avgifter för nyttjande av övrig järnväg [8] Spårgeometri BVS [9] Stråk och bandelar BVS Definition av bandel mm. [10] Objektsbeskrivning spårväxel Banverket Beskriver förvaltningsuppdraget för förvaltningsobjektet Spårväxel [11] Mätning av FOMUL och spåravstånd BVS 1805 [12] Dataproduktspecifikation FOMUL TRV dataproduktspecifikation [13] Spårväxel, Definitioner och förkortningar BVS [14] Dataproduktspecifikation Spårväxel TRV dataproduktspecifikation Definition av unika spåväxeltermer. Klargör fortkortningar. [15] Dataproduktspecifikation Stoppbock/plgräns mm TRV dataproduktspecifikation [16] Besiktningsklasser BVF Se kvalitetsklasser [17] Förseningarnas samhällsekonomiska kostnader, konsekvenser samt utgifter för DoU fördelat på olika bandelar och bantyper RAPPORT 2009:4 Se kvalitetsklasser för Bantyper [18] Geographic information - Metadata SS-ISO 19115: 2003 För betydelsen av ordet metadata [19] BIS - Informationskrav, BVF Ajourhållningsansvar [20] Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur BVR

6 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 6 (39) [21] Förvaltningsdata järnväg arbetsmetodik mellan förvaltning och anläggningsprojekt [22] Ny informationsmodell Trafiknät väg och järnväg BVH Dokument framtaget hösten 2012 Trafikverket 1.3 Termer, begrepp, förkortningar Namn på dataprodukter, BIS objekttyper, attribut, komponenter och namn på organisatoriska enheter skrivs med kursiv stil. Exempel: Kilometertavla Referenser till rubriker eller avsnitt i dataproduktspecifikationen skrivs med citationstecken. Exempel: Se rubriken Termer, begrepp och förkortningar. Referenser skrivs enligt: Se referens [8]. Bakom vissa termer i texten finns engelska termer inom parentes, t ex (Transport Network). Dess termer är definierade i Trafikverkets Ny informationsmodell Trafiknät väg och järnväg Generella termer, begrepp och förkortningar Term/Förkortning Beskrivning Anläggningsstruktur Attribut BIS Indelningstyp I BIS-systemet delas objekttyperna in i olika anläggningsstrukturer efter var objekten finns i anläggningen. De olika strukturerna är: Banöverbyggnad, Banunderbyggnad, Bangårdsanläggning, Elkraftsanläggning, Signalanläggning, Teleanläggning, Övriga anläggningar samt Övriga objekttyper (ej anläggningsstruktur). Hur objekttypen beskrivs i databasen anges i Tabell Attribut. Varje objekttyp innehåller ett antal attribut. Attributen beskriver objektets egenskaper såsom höjd, längd, bredd, typ av material, leverantör mm. Ett attribut har ett bestämt format/datatyp t e x integer, text eller värdelista. Hur många tecken man kan använda för att beskriva anges i kolumnen antal tecken. Datatypen värdelista har ett antal fördefinierade giltiga värden som man kan välja mellan. Attribut refereras ibland till som objektattribut. Även komponenter har beskrivande attribut. BanInformationsSystem för de svenska järnvägar som förvaltas av Trafikverket. Notera att det även upplåtits för Inlandsbanan, Öresundsbanan och Arlandabanan som inte förvaltas av Trafikverket samt vissa privata och kommunala järnvägar, t ex industrispår och kombiterminaler, där överenskommelse om ajourhållning med dess ägare saknas. Beskriver en egenskap på en referenslänk. Indelningen kan omfatta hela referenslänken eller delar av den. Kännetecknande för en indelning är att den endast beskriver en (1) egenskap (attribut). En indelning är också giltig i båda riktningarna för referenslänken. Indelningar delas in i administrativa indelningar och funktionella indelningar. Exempel på administrativ indelning är kommun, region, spårnummer och spårägare. Funktionella indelningar beskriver funktionella och tekniska egenskaper på referenslänken som t.ex. elektrifiering, linjeklass, trafikstyrningssystem och besiktningsklass. 6

7 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 7 (39) Term/Förkortning Komponent Objektinstans Objekttyp Produktgrupp Produktslag Spårlänk Beskrivning En del av ett objekt som kan ha ett ett till flera förhållande till objektet. En komponent beskriver t.ex. bomdrivet på en vägskyddsanläggning eller reläer i ett signalställverk. Komponenterna kan ha ett antal nivåer som i sin tur kan ha ett antal attribut (komponentattribut). Benämningen av komponenter och nivåer i strukturen baseras på referens [3]. Varje enskilt anläggningsobjekt beskrivs m h a en objektinstans av motsvarande objekttyp. Exempel: Varje spårväxel beskrivs med en objektinstans av objekttypen spårväxel. Objektinstans refereras ibland till som instans eller objekt. Objekttyp är en förekomst i eller vid sidan av en spårlänk som är en del av järnvägsinfrastrukturen. Objekttypen representerar oftast en fysisk förekomst såsom räl, sliper, ballast, trumma, signal eller tavla men kan också representera fiktiva objekt såsom STH A/B/S-tåg och LÖ-spåravstånd. Tematisk indelning av dataprodukter inom ett produktslag. För järnvägsdata är BIS-data ett exempel på representation av en produktgrupp. Tematisk indelning av dataprodukter. Vägdata, järnvägsdata, trafikslagsnät är exempel på representation av olika produktslag. Spårlänk ingår som stomme i det linjära referenssystemet tillsammans med noder. Spårlänk är länken (spåret) mellan två noder. På mikronivån utgör detta alla spår, t.ex. spåret mellan två spårväxlar. På makronivån utgör det förbindelsen mellan två trafikplatser (gäller inte driftsplatsdelar och hållställen) Termer, begrepp och förkortningar specifika för produkten Term/Förkortning Beskrivning BKS Bakre korsningsskarv för växel Bandel Geografisk indelning av en bana i avsnitt eller delar. [Begreppskatalog för strukturerad digital informationsarkitektur] Idag finns tre typer av bandelar, geoteknisk, ekonomisk (även kallad BISbandel) och geografisk. I detta dokument så avser bandelsbegreppet ekonomisk bandel. Se referens [9]. BIS-förbindelse En BIS-förbindelse är en länk på makronivå i BIS och ska representera sträckan mellan två trafikplatsers mittpunkter. (Mittpunkterna är noder på makronivån.) Det gäller för de trafikplatser som är av typen driftplats, linjeplats eller hållplats. Syftet med BIS-förbindelsen är att kunna rita järnvägsnätet i liten skala i en kartbild. BISförbindelsen är generaliserad på följande två sätt: 1. endast en länk förekommer även om det i verkligheten finns flera parallella spår och är alltid en del av ett huvudspår 2. den är koordinatmässigt generaliserad jämfört med de underliggande spårlänkarna och innehåller därmed färre koordinater. Det innebär att 7

8 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 8 (39) Term/Förkortning Beskrivning för en förbindelse mellan två trafikplatser har förbindelsen inga brytpunkter alls inom trafikplatsen medan den ute på linjen har en brytpunkt där varje Cirkulärkurva, Övergångskurva eller Raklinje börjar. Se referens [7] för närmare beskrivning av Spårgeometrier. Driftplats Driftplatsdel Driftplatsgräns Huvudspår Hållställe Hållplats Kilometertavla (km-tavla) Kilometertal (km-tal) Linjen Linjeplats Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING Avgränsad del av en driftplats. Uppdelningen av en driftplats i driftplatsdelar förekommer i regel bara där det finns trafiktekniska behov av att dela upp driftplatsen i flera namngivna delar. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING Gräns mellan en driftplats och linjen. Kan även utgöra gränsen mellan två driftplatser som gränsar direkt till varandra. Driftplatsgränsen mot linjen går omedelbart utanför infartssignalen eller motsvarande signaltavla. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING Spår som är avsett för säkrad rörelse. Med säkrad rörelse avses rörelseform på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING Plats med särskilt namn inom en driftplats avsedd för av- och påstigning. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING Plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret. Jämför Linjeplats. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING Kilometertavlorna är referenspunkter för banans gällande längdmätning och därmed för alla andra objekt i järnvägsspåret. Dataprodukten Kilometertavla innehåller information om varje fysisk kilometertavla och dess relativa position gentemot nollpunkten och gentemot föregående kilometertavla. Ett av två sätt att representera läge för objekt som är knutna till järnvägsnätet. Anges med km+m där km motsvarar kilometertavla och m motsvarar antal meter efter kilometertavlans placering där objektet är beläget. Riktningen motsvarar Längdmätningens riktning. Banan utanför driftplatsernas gränser. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING Plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING 8

9 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 9 (39) Längdmätning Längdmätningsdel Länk Avståndsmätning längs spåret utifrån avsedd start- och slutpunkt med innefattande av gällande kilometertavlor. Mätresultatet påförs referenssystemet Det svenska järnvägsnätet för: spårlänkar längdmått (m) från nod till nod kilometertavlor det kilometertal som tavlan ska representera Längdmåtten är grundläggande för objekt som knyts till järnvägsnätet i BIS. Objekten erhåller lägesangivelser i meter från noden och från närmaste kilometertavla i den riktning som indelningen Längdmätningsdel för aktuell spårlänk har. Indelningen Längdmätningsdel indelar hela järnvägsnätet i start- och slutpunkter (driftsplatser) för Längdmätningen. Indelningen innehåller uppgifter om Längdmätningens riktning. Se spårlänk och BIS-förbindelse. Nod Objekttyp Objekttypsgrupp Produktgrupp Produktslag Trafikplats Ingår som en stomme i det linjära referenssystemet tillsammans med länkar. På mikronivån utgörs noderna av spårväxlar, spårkors, vändskivor, stoppbockar, gränsnoder eller fiktiva noder. En fiktiv nod är där ett spår slutar fast det inte finns något fysiskt hinder eller där det finns längdmätningsförändringar (längdmätningen ändrar riktning eller gör ett hopp i kilometernumreringen). På makronivån utgörs noden av platsmitt på trafikplatserna (gäller inte driftsplatsdel och hållställe). Objekttyp är en förekomst i eller vid sidan av en spårlänk som är en del av järnvägsinfrastrukturen. Objekttypen representerar oftast en fysisk förekomst såsom räl, sliper, ballast, trumma, signal eller tavla men kan också representera fiktiva objekt såsom beräknad hastighet och åtgärder som spårslipning och spårriktning. I systemet BIS delas objekttyperna in i olika grupperingar. Objekttypsgrupperna är: Avtal, Bessy, Plangeometri (kurvor), Profilgeometri (lutning), Vägkorsningar samt övriga objekttyper Tematisk indelning av dataprodukter inom ett produktslag. För järnvägsdata är BISdata ett exempel på representation av en produktgrupp. Tematisk indelning av dataprodukter. Vägdata, järnvägsdata, trafikslagsnät är exempel på representation av olika produktslag. Gemensam term för driftplats, driftplatsdel, linjeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn som anges i linjeboken. Term enligt Transportstyrelsens trafikföreskrifter, JTF 2010: BANANS INDELNING 9

10 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 10 (39) 2 Produktspecifikationens omfattning Produktspecifikationen omfattar trafikslagsnätet Det svenska järnvägsnätet i BIS. 10

11 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 11 (39) 3 Identifiering av dataprodukten Titel Ev. alternativa namn Sammanfattning Syfte med produkten Geometrisk representation Det svenska järnvägsnätet Järnvägsnätet, linjärt referenssystem noder,länkar,topologi Enhetlig överenskommen modell för representation av JVGnätet Vektordata Ämnesområde Transportation = 018 enligt SS ISO Geografisk utsträckning Sverige 11

12 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 12 (39) 4 Dataproduktens innehåll och struktur 4.1 Modell För att kunna beskriva järnvägarna och lagra data om dem i en databas har en överenskommen och enhetlig modell skapats för Trafikverkets verksamhet. Modellen speglar valda delar av verkligheten, men inte allt. Modellen speglar de egenskaper hos järnvägen som behövs för att beskriva den på en grundläggande nivå, för syftet att förvalta och underhålla järnvägen samt att söka rutter och körvägar för spårfordonen. Järnvägens konstruerade och inbyggda egenskaper såsom underbyggnad och räler, tillhörande utrustning som t ex signaler beskrivs i modellen som objekt. Järnvägens administrativa och funktionella indelningar, beskrivs i modellen som indelningar. Några exempel på indelningstyper är Besiktningsklass, Driftledningsområden och Underhållsentreprenör. Ett lägesreferenssystem behövs för att kunna lagra, kombinera, söka ut och sortera objekt längs järnvägen. Med användning av ett linjärt referenssystem (LRS) fås en positionering av ett objekt relativt en linje i det linjära referenssystemet. LRS har känd, accepterad och över tiden uthållig identitet, längdmått samt känt läge och form Grundläggande nätverksstruktur (Transport Network) Järnvägsnätet har en grundläggande nätverksstruktur (Railway Network) som inkluderar topologi, nätanknytningsmekanism, temporal och geografisk (läge, form) beskrivning. Nätverk är en mängd sammankopplade linjära element (länkar). Länkarna är sammankopplade via noder. Läge och form för elementen i nätverket beskrivs med koordinater. Detaljeringsnivå (Transport Network Element) Det finns behov av att kunna betrakta järnvägen med olika detaljeringsnivå för olika ändamål och tillämpningar i förhållande till hur det verkliga järnvägsnätet är konstruerat. Dataprodukten har två detaljeringsnivåer: mikro och makro. Länkarna på mikronivå består av spårlänkar med start och slut i noder som är spårväxlar, driftplatsgränser mm. Denna detaljerade beskrivning av järnvägsnätet kallas BIS-referenssystem. Länkarna på makronivå motsvaras av förbindelsen (BIS-förbindelse) mellan två närliggande trafikplatser och är en generalisering av eventuella dubbelspår eller flerspår till en spårlänk som är lämpade för utritning i kartskalan 1: eller mindre. Noderna är generaliserade till mittpunkten på de aktuella trafikplatserna och de utgör start- och slut på förbindelsen. Generaliseringen till makronivå sker för att kunna representera objekt på en småskalig kartbild och medför ingen begränsning i registrering av objekt i och med att alla objekt registreras på mikronivån. 12

13 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 13 (39) Nätelement: Nod (Transport Node) Nod är en punkt som representerar en plats där spårfordonens körbarhet förändras som spårväxlar eller en terminering av spåret, dvs. där spåret tar slut. En nod kan även vara en driftplatsgräns, som avskiljer spåret funktionellt då vissa säkerhetsregler gäller inom driftplatsgränsen och andra utanför. Noderna måste finnas inom eller på gränsen till trafikplatser av typen drift-, linje- eller hållplats. Geometriskt representeras noderna av koordinatsatta punkter. Följande typer av noder finns i spårnätet på mikronivån: Spårväxel. Beskrivs närmare i referens[10], [13] och [14]. Vändskiva. Beskrivs närmare i referens [15]. Stoppbock och fiktiv stoppbock. Beskrivs närmare i referens [15]. Gränsnoder. Beskrivs närmare i referens [15]. Fiktiva noder. Beskrivs närmare i referens [15]. Till noderna hör beskrivning av vilka spårlänkar som via sina från- eller tillnoder ansluter till den, se figur 8, samt vilka anslutningar som är körbara med spårfordon. På makronivån är noderna respresenterade av platsmitt för trafikplatser av typen drift-, håll- och linjeplats. I och med att noderna på mikronivån alltid måste finnas inom en trafikplats ska makronoderna automatiskt generaliseras till att motsvara läget för platsmitt och anta trafikplatsens namn. Nätelement: Spårlänk (Transport Link) Spårlänken är ett avsnitt på järnvägen, som är vald att representera järnvägen mellan två noder i nutid. För varje spårlänk i modellen lagrar man data om dess från- och tillnod. Spårlänk är länk på mikronivån. Spårlänkarna har längder som representerar spårmitt i RÖK-planet (rälsöverkant) och härstammar från plangeometriobjekten. Om plangeometri saknas används längder som är uppmätta på annat sätt. En BIS-förbindelse är en länk på makronivå i BIS och ska representera sträckan mellan två trafikplatsers mittpunkter enligt ovan. Endast en BIS-förbindelse förekommer även om det i verkligheten finns flera parallella spår Topologi (Transport Network Reference) För att beskriva hur järnvägarna hänger ihop i modellen, deras topologi, används begreppen: nod, spårlänk, riktning, sida och anslutning. Topologin beskriver vilka noder som hör sammans med vilka länkar, hur det är tillåtet för spårfordonen att svänga i noderna, var de olika objekten är belägna i nätet, om objekten har punkt- eller sträckutbredningar samt om objekten är belägna på sidan om spåret. Den här beskrivningen är mera entydig än en karta. På kartan kan vi anta att det går att ta sig från en spårlänk till en annan men det kan finnas hinder som är av logisk karaktär och inte synliga i kartan, till exempel vilka anslutningar som inte är körbara i en spårväxel. Topologin tydliggör de logiska förhållandena mellan noder, länkar och objekt. 13

14 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 14 (39) Figur 1. Grundläggande topologi i modellen. Järnvägsnätets topologi byggs upp av noder och spårlänkar där sambanden mellan dessa är kända. Riktning och sida I och med att länkarna har en startnod och en slutnod har de således en riktning som används för att beskriva vad som representerar höger respektive vänster sida av länken. Riktningen kan utläsas av identiteten på länken. Länkarna har en riktning mellan trafikplatserna och den motsvarar riktningen för indelningen Längdmätningsdel för spåren. Flera Längdmätningsdelar har sin utgångspunkt på Stockholms central, men utgångspunkt kan även vara andra trafikplatser i landet. Nodanslutning Det finns en beskrivning av körbarhet i de noder som utgörs av spårväxlar. Syftet med beskrivningen är att kunna utföra vägsökningar för spårfordon genom spårnätet. Alla kombinationer av svängar mellan alla anslutna spårlänkar till noden beskrivs. För varje kombination anges om körbarhet medges eller ej. Varje växeltyp har 3-4 nodanslutningar till spårlänkar med sina givna regler för körbarhet Nätanknytning (Transport Network Reference) Ett objekt är i sig uppbyggt av två delar: dels en beskrivning av objektet, dels angivande av dess läge på järnvägsnätet. Beskrivningen görs med ett eller flera attribut. Lägesangivelsen görs genom att objektet ges en utbredning på järnvägsnätet och knyts till järnvägsnätet med länkidentitet och avstånd från föregående nod i länkens riktning (Länkläge). (Transport Link Reference). Till nätanknytning hör även uppgifter om eventuella sidoangivelser och anknytning till flera spår. En förekomst av objektet representeras i databasen av en objektinstans. Objektinstansen har en uppsättning attribut med tillhörande värden och ett eller flera länklägen som har utbredningar av typen punkter eller sträckor. En indelning är även den uppbyggd av en beskrivning och angivande av indelningens läge. En skillnad mot objekten är att indelningar endast har ett beskrivande attribut, en indelningskod, som gäller i länkens båda riktningar och har sträckutbredning i spårlänkens riktning. Flera indelningstyper har sträckutbredning från nod till nod men inte alla. Lägesangivelsen görs på samma sätt som för objekt. En förekomst av indelningen representeras i databasen av en instans. 14

15 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 15 (39) Nätanknytning Nätanknytning av ett objekt (eller en indelning) med Länkläge innebär att ett objekt ges ett läge där objektets utbredning startar i förhållande till närmast föregående nod (nodfr) längs spårlänken i riktning mot närmast kommande nod (nodti). Läges anges i meter (avstfr) från föregående nod. För en punktutbredning finns endast ett avstånd från från-noden,. Figur 2. Lägesangivelse med Länkläge för ett objekt med punktutbredning. För en sträckutbredning finns det ett värde som anger var sträckan slutar i förhållande till från-noden (avstti). Figur 3. Lägesangivelse med Länkläge för ett objekt med sträckutbredning. Lägesangivelse med kilometertal Den lägesangivelse som används för geografisk orientering ute längs spåret benämns kilometertal. De flesta objekt och indelningar mäts in i fält med kilometertavlan som referent. I BIS finns möjlighet att ange läge med kilometertal, vilket innebär att ett objekt ges ett läge där objektets utbredning startar i förhållande till en viss kilometertavla (km) med antal meter (+meter) från kilometertavlan i spårlänkens riktning. De allra flesta objekten mäts in i förhållande till kilometertavlorna. För en sträckutbredning finns ett kilometertal för start och för slut på sträckan medan det för en punktutbredning finns endast ett kilometertal, (km+m). Vid lagring av data i BIS räknas km+m om till Länklägen. Omvänt gäller för visning av kilometertal i BIS då Länkläget beräknas till kilometertal. Notera att alla objekt har i grunden en nätanknytning med Länkläge! Identiteten för en kilometertavla består av ett löpnummer som inte är unikt i sig utan blir unikt i kombination med Bandel och i enstaka fall även med riktningen Mot (driftplatssignatur). Exempel 1: km-tavla 647 på Bandel 130 (Mot lämnas blank.) Exempel 2: km-tavla 0 på Bandel 401 mot Sst 15

16 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 16 (39) Figur 4. Kilometertal. Anknytning av objekt X till järnvägsnätet med referens mot kilometertavla. Objekt med punktutbredning. Kilometertal: , Bandel 130. För objekt med sträckutbredning finns ytterligare ett kilometertal där objektet slutar, avstti. För ett objekt med punktutbredning är avstti=avstfr. Figur 5. Lägesangivelse med Kilometertal för ett objekt med sträckutbredning. Två kilometertal finns för varje sträckutbredning. Kilometertal: avstfr , Bandel 130 avstti , Bandel 130. Kilometertal är lättare att tydliggöra i verkligheten för personal längs spåren än positionering med Länkläge då kilometertavlor är tydliga fysiska objekt bredvid spåret. Det är dock viktigt att notera att km-tavlorna inte representerar exakta kilometer, på grund av nya mätningar och förändringar i spårnätet. 16

17 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 17 (39) Utbredningar på nätet Det finns i BIS-data två olika typer av utbredningar på järnvägsnätet vilka beskrivs nedan. För respektive objekttyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta objekttyper har utbredningar av typen punktutbredning, men sträckutbredningar förekommer också som t ex räl och sliper. Alla indelningstyper har sträckutbredningar. Typ av utbredning Punktutbredning Förklaring Utbredningen är knuten till en punkt på en eller flera parallella länkar, se exempel i Figur 6 och 7. Sträckutbredning Utbredningen är knuten till en sträcka på en eller flera länkar, se exempel i Figur 8, 9 och 10. Ett objekt kan vara långsträckt och omfatta flera spårlänkar, t ex en kontaktledning. Ett objekt inne på en driftplats kan beröra fler parallella spår. Figur 6 Punktutbredning. Figur 7 Punktutbredning med flera lägen Figur 8 Sträckutbredning Figur 9 Sträckutbredning med flera lägen. Figur 10 Sträckutbredning med flera lägen på parallella spår 17

18 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 18 (39) Objektets sidoangivelse Ett objekt kan förekomma på sidan om spåret (sid). Det innebär att objektet kan förekomma på vänster sida i spårets riktning (v), på höger sida (h) eller på båda sidor (b och blanktecken) som t ex objekt under mark och kontaktledningsbryggor. Vissa objekt finns mitt på spårlänken och har ingen sidoangivelse. Figur 11 Sidouppdelning av punktobjekt. Anknytning till flera spår Ett objekt kan vara knutet till ett eller flera spår (som för Linjen identifieras med UNE och inom driftoch linjeplatser med spårnr/lnr). Som exempel kan nämnas att en vägkorsning på dubbelspår är knuten till båda spåren. Ett annat exempel är att en Plats/platsmitt som har sitt läge inne på en driftplats är knuten till alla parallella huvudspår dvs normalhuvudspår (nhsp) och avvikande huvudspår (ahsp) Temporal beskrivning Järnvägsnätet är representerat av rådande läge, dvs. nutid. Det finns ingen historik och det finns inte heller möjlighet att visa nätet i ett framtida betraktelsedatum, då sådana data inte finns i modellen. 18

19 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 19 (39) Geometrisk/geografisk beskrivning Koordinater i SWEREF 99 TM Spårlänkar och noder har koordinater i SWEREF 99 TM-systemet i syfte att visualisera spårnätet. Koordinaterna är inte skapade för analysändamål då de har överförts från underlag med olika kvalitet, t ex ortofoton och ritningsunderlag. BIS-förbindelsen är koordinatmässigt generaliserad jämfört med de underliggande spårlänkarna och innehåller därmed färre koordinater. Det innebär att för en BIS-förbindelse mellan två trafikplatser har den inga brytpunkter alls inom trafikplatsen medan den ute på Linjen har en brytpunkt där varje Cirkulärkurva, Övergångskurva eller Raklinje börjar, med undantag för ett fåtal brytpunkter som har digitaliserats manuellt. Se referens [8] för närmare beskrivning av Spårgeometrier. Schematiska koordinater Inom trafikplatser av typen driftplats, trafikplats och hållplats finns schematiska koordinater för noder och länkar. Syftet är att visa spårnätet på ett schematiskt sätt. Länkar har speciella knäpunkter för att skilja dem åt. Koordinaterna är lokala med origo i en godtycklig punkt i nedre vänstra hörnet. I vissa fall har trafikplatsen byggts ut så att negativa koordinater används. Figur 12. Exempel på en schematisk skiss över en driftsplats. 19

20 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 20 (39) 4.2 Fördjupad beskrivning av nätelement Noder och nodanslutningar Nodernas databas-identitet utgörs av plnr (löpnumrering av driftplats/linjeplats/hållplats, t ex 13) och nodnr (löpnumrering av nod inom aktuell plats, te x 3) men oftast presenteras i BIS istället verksamhetsbegreppen plsign (se BIS-objekttypen Plats/platsmitt, exempel St) och nodsign(5b) istället för de numeriska databasidentiteterna. Spårväxel En spårväxel beskrivs bland annat med V/H-växel, Krökningstyp (Båge) och Växeltyp. Dessa tre attribut är obligatoriska för att kunna ansluta en växel som en nod i referenssystemet. V/H-växel anger om växeln är en vänster-, höger- eller symmetrisk växel. Krökningstyp (Båge) anger hur växeln är krökt. Krökta växklar förekommer i begränsad omfattning då strävan är att bygga raka växlar. Valbara värden är innerbågsväxel, något osymmetrisk, tre varianter av osymmetrisk, symmetrisk eller ytterbågsväxel. Vanligast är innerbågs- och ytterbågsväxel. Följande Växeltyper förekommer: Enkel växel (ev) - en spårväxel som har ett avvikande spår. Figur 13. Enkelväxel 20

21 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 21 (39) Noden i en växel består av den matematiska korsningspunkten (mkp), markerad med Nod i figuren nedan. Figur 14 Nod, anslutningslängd och anslutningspunkt för enkel växel En enkel spårväxel definieras utifrån tre anslutningslängder i BIS. Dessa benämns enligt följande: Anslängd 1 Anslutningslängd mellan Ansl 1 och matematisk korsningspunkt (MKP, Nod) Anslängd 2 Anslutningslängd mellan matematisk korsningspunkt (MKP, Nod) och Ansl 2. Anslängd 3 Anslutningslängd mellan matematisk korsningspunkt (MKP, Nod) och Ansl 3. Figur 15 Anslutningslängder och anslutning 1,2 och 3 för enkel växel (ev). Från ansl. Till ansl Ja Ja 2 Ja -- Nej 3 Ja Nej -- Tabell. Körbarhetsregler i enkel spårväxel. Körbarhet medges mellan anslutningarna= Ja. Körbarhet medges ej = Nej. 21

22 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 22 (39) Enkel korsningsväxel (ekv) - två korsande spår där två rörelsevägar har förbindelse med varandra. Figur 16 Enkel korsningsväxel med numrerade anslutningar. Från ansl. Till ansl Ja Nej Ja 2 Ja -- Nej Nej 3 Nej Nej -- Ja 4 Ja Nej Ja -- Tabell. Körbarhetsregler i enkel korsningsväxel. Körbarhet medges mellan anslutningarna= Ja. Körbarhet medges ej = Nej. Dubbel korsningsväxel (dkv) - två korsande spår där alla fyra rörelsevägar har förbindelse med varandra. 22

23 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 23 (39) Figur 17 Nodplacering i dubbel korsningsväxel. Figur 18 Dubbel korsningsväxel med numrerade anslutningar Till ansl Från ansl Ja Nej Ja 2 Ja -- Ja Nej 3 Nej Ja -- Ja 4 Ja Nej Ja -- Tabell. Körbarhetsregler i dubbel korsningsväxel. Körbarhet medges mellan anslutningarna= Ja. Körbarhet medges ej = Nej. Trevägig växel (3v) - en sammansatt spårväxel som består av två enkla växlar som representeras av två noder. Vändskiva Figur 19 Placering av noder i trevägig växel. Vändskiva är en anordning där det är möjligt att rotera en vagn eller ett lok. Alternativt att köra in ett lok eller en vagn på flera olika spår. Noden representerar mitten på vändskivan. Det finns tre typer av vändskiva som beskrivs i attributet Nodtyp i BIS i objekttypen Stoppbock/plgräns m.m: Två typer med 20 meters diameter, där den ena har ett anslutande spår och den andra har två anslutande spår och en typ med 15 meters diameter med ett anslutande spår. Uppgifter om typ av vändskiva är obligatoriskt för att kunna ansluta en vändskiva som en nod i referenssystemet. 23

24 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 24 (39) Stoppbockar och fiktiva stoppbockar Ett spårslut kan sluta med eller utan en särskild anordning och utgör i båda fallen en nod. Med särskild anordning avses Stoppbockar. Saknas sådan kallas detta i BIS för Fiktiv stoppbock. Fiktiv stoppbock kan även indikera annan infrastrukturförvaltare. Uppgifter om typ av nod (Nodtyp i BIS) är obligatoriskt för BIS-objekttypen Stoppbock/plgräns m.m för att kunna ansluta ett spårslut som en nod i referenssystemet. Gräns för driftplats På ett spår finns gränspunkter mellan Linjen och Driftplatsen som utgör noder. Det respresenteras av attributet Nodtyp i BIS med attributvärdet Driftplatsgräns (stngräns) för BIS-objekttypen Stoppbock/plgräns m.m och är obligatoriskt för att kunna ansluta en gränspunkt för driftplats som en nod i referenssystemet. Oftast kännetecknas det i verkligheten av att det finns en infartssignal i gränspunkten. Området inom driftplatsen kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen. Riksgräns På ett spår vid rikets gräns finns virtuella gränspunkter. T ex Charlottenberg.. Det respresenteras av attributet Nodtyp i BIS med attributvärdet Riksgräns för BIS-objekttypen Stoppbock/plgräns m.m och är obligatoriskt för att kunna ansluta en riksgränspunkt som nod i referenssystemet. Fiktiva noder Fiktiva noder är noder som inte direkt kan uppfattas i verkligheten. De är: Gräns för linjeplats Gräns för hållplats Gräns mellan statlig och annan spårägare ex kommunspår och industrispår Vid övergång mellan två Längdmätningsdelar (brytning av längdmätningen/kilometertal) som ej sammanfaller med någon befintlig nod i längdmätningen. Exempel finns vid Stockholms C. Uppgifter om typ av nod (Nodtyp i BIS=Fiktiv nod) är obligatoriskt för BIS-objekttypen Stoppbock/plgräns m.m för att kunna ansluta en fiktiv nod som en nod i referenssystemet. 24

25 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 25 (39) Länk Spårlänk I spårnätet finns det enkelspår, dubbelspår och flerspår. Inne på trafikplatser(drift- och linjeplatser) kan det finnas flera parallella spår som är till för resandeutbyte, last- och lossning, möten, växling och uppställning av spårfordon. Inne på drift- och linjeplatser med huvud- och sidospår så benämns spåren med ett spårnummer (spårnr) som kan vara antingen numeriskt eller alfanumeriskt (a1,1,2). På linjen mellan trafikplatser existerar endast huvudspår. De benämns UNE-spår(UNE) med E för enkelspår, U (uppspår) och N (nedspår) för dubbelsspår. Vid fler spår än två benämns upp- och nedspåren första uppspåret (U1), andra uppspåret (U2), första nedspåret (N1), osv. Identiteten för en spårlänk utgörs av en kombination av platssignaturer och nodidentiteter. Exempel: St6-St1 vilket representerar trafikplatsen Säter och förbindelsen (spåret) mellan växel nr 6 och växel nr 1. Därmed kan även spårlänkens riktning utläsas av identiteten. Inom en driftplats eller en linjeplats där det finns två spårlänkar som ansluter i samma noder, skiljs länkarna åt genom att de får olika identiteter med hjälp av länknummer (Lnr). Exempel: Hdm6-Hdm1 och Lnr=1 vilket representerar Hedemora växel 6 längs länk nr 1 till Hedemora växel 1. Figur 20. Det Finns två spårlänkar inom Hedemora driftplats som båda startar och slutar i samma noder. De skiljs åt med Lnr= 0 (den genomgående raka länken) respektive Lnr=1. Länkarnas databas-identiteter utgörs alltså av kombinationer av plnr (löpnumrering av driftplats, linjeplats, hållplats), nodnr (löpnumrerade inom aktuell plats) och länknummer men oftast presenteras i BIS istället verksamhetsbegreppen plsign (se BIS-objekttypen Plats/platsmitt, exempel Blg) och nodsign (gr-01 eller 6). Här nedan beskrivs hur detta tekniskt är implementerat i BIS. Figur 21 Översikt över driftplats Säter (Plats/platsmitt). 25

26 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 26 (39) plnrfr nodnrfr plnrti nodnrti lnknr lnklgd , , , , , , Tabell. Teknisk implementation i BIS: Alla länkar för driftplatsen Säter (tabell lnk). De fetmarkerade kolumnerna tillsammans ger unik identitet för en länk. plsignfr nodsignfr plsignti nodsignti lnknr St 1 St gr-01 0 St 6 St 1 0 St 6 St 5b 0 St 5b St 1 0 St 5b St 5s 0 St gr-02 St 6 0 Tabell. I BIS-dialoger presenteras dessa länkar med kända verksamhetsbegrepp och inte enbart som siffror. plnr plsign plnamn koordx koordy pltyp 13 St Säter dp Tabell. Teknisk implementation i BIS: plsignfr/ti ( tabell pl) med dess identitet plnr. plnr nodnr nodsign nodtyp koordx koordy koord2x koord2y ev50-9b ev50-9b b ev50-9b s sb gr-01 stngräns gr-02 stngräns Tabell. Teknisk implementation i BIS: nodsignfr/ti, tex växelnr, (tabell nod) med dess id plnr, nodnr (där nodnr är ett löpnummer per plats) 26

27 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 27 (39) Längder Spårlänkarna har längder med värden angivna i meter och noggrannhet i två decimaler. Alla spår har mätts in, oftast med start vid kilometertavlorna, och längderna har därefter räknats om så varje länk får en längd från nod till nod. Det finns två typer av längder Länklängd och Spårlängd. Länklängd är längden mellan de matematiska korsningspunkterna i de fall noderna är växlar. Spårlängd är längden mellan växlarnas skarvar (bakre korsningsskarv eller främre stödrälsskarv) i de fall noderna är växlar. Länklängden är alltid längre eller lika med Spårlängden. Länklängden är alltid längre än Spårlängden där minst en av länkens noder är en spårväxel eftersom Länklängden även innefattar spårväxelns anslutningslängd. Länklängden och Spårlängden är lika i de fall länkens noder inte utgörs av spårväxlar. Exempel: För en spårlänk som begränsas av två enkelväxlar, där anslutningslängderna är 17,5 meter långa, skiljer Länklängden 2x17,5 meter dvs Länklängden är 35,0 meter längre än Spårlänken Övrigt - 27

28 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 28 (39) 4.3 Relationer Järnvägsnätets noder har objekttyper som kan betraktas som nätnära. De noder är relaterade till objekttyper i BIS, Cirkulärkurva och Stoppbock/plgräns. De finns beskrivna i egna dataproduktspecifikationer, referens [14 och15]. Vissa av attributen för dessa objekttyper är obligatoriska för att kunna ansluta ett objekt som nod i referenssystemet. Spårgeometrierna finns som egna objekttyper och bidrar bl a till spårlänkars längder. Följande objekttyper är relaterade till Det svenska järnvägsnätet: Objekttyp Attribut Kommentar Cirkulärkurva Objektets totala längd Underlag till spårlänkens längd *) Kilometertavla Identitet och läge Grund till Kilometertal Plats/platsmitt Signatur, Namn, Platstyp Nod på makronivå, ingår i identitet för spårlänkar Raklinje Objektets totala längd Underlag till spårlänkens längd *) Spårväxel Växeltyp, V/H-växel, Nod, anslutningar Krökningstyp(Båge) Stoppbock/plgräns mm Nodtyp i BIS Nod Övergångskurva Objektets totala längd Underlag till spårlänkens längd *) Tabell. Relaterade objekttyper och attribut *) Där längder för spårlänkarna inte finns för plangeometrin är längderna tagna företrädesvis från STRIX-mätningar (spårmätningar) och ritningar. Järnvägsnätets spårlänkar har även indelningar som kan betraktas som nätnära. Dessa indelningar är sådana som krävs i BIS-referenssystem för att stödja beräkning av kilometertal. Indelningarna är beskrivna i egna dataproduktspecifikationer. Indelningarna är följande: Indelningstyper Bandel Längdmätningsdel Spår Upp/Ned/Enkel Spårnummer Kommentar Grundläggande ekonomiskt uppföljningsbegrepp Underlag till spårlänkarnas riktning Grundläggande sökbegrepp för spårlänkar Grundläggande sökbegrepp för spårlänkar Tabell. Nätnära indelningstyper 28

29 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 29 (39) 5 Referenssystem Det svenska järnvägsnätet är i sig ett linjärt referenssystem (LRS). För att orientera järnvägsnätet i förhållande till omvärlden används lägesreferenssystemet SWEREF 99 TM. Referenssystem för tid är UTC+1. Vid mätning av storheter används SI-systemet som standard för måttenheter. 29

30 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 30 (39) 6 Krav på datakvalitet 6.1 Kvalitetsklasser Dataprodukten förekommer i 3 kvalitetsklasser (Q1-Q3). Kvalitetsklasserna bygger på att det inte är rimligt att ställa samma krav på data för en lågt trafikerad järnväg inom ett industriområde som på en starkt trafikerad järnväg i storstadsområden. Därför kommer de viktigaste järnvägarna ha höga kvalitetskrav (Q1) och de minst viktiga järnvägarna ha låga kvalitetskrav (Q3) och förbättringsarbetet kommer att prioriteras i kvalitetsklassordning. Kvalitetsklasserna är en kombination av Besiktningsklass (se referens [16]) och Bantyp (se referens [17], det är även en indelningstyp i BIS) enligt nedanstående bild. Bantyp * 5 Q3 4 Q2 3 2 Q1 1 ej b1 b2 b3 b4 b5 Besiktningsklass Bantyp går från bantyp 1 med banor i transportcentrum som t ex Stockholm med intensiv trafik till bantyp 5 för banor med låg trafik. * avser banor som saknar klassificering. Besiktningsklass går från besiktningsklass b5 som gäller banor med högsta hastighet och högsta trafikintensitet till besiktningsklass b1 som gäller banor med lägsta hastighet. ej avser banor/spår som ej besiktigas. 30

31 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 31 (39) 6.2 Krav på dataprodukten Krav per datakvalitetselement Mått enligt referens [2] Nivå för godkännande per kvalitetsklass Aktualitet Vid ajourhållning av järnvägsnätet gäller följande: Noder och länkar ska vara uppdaterat i databasen 14 dagar innan ibruktagande Namn: Aktualitetskravet, grad av uppfyllande Definition: Antal uppdateringar som inte uppfyller kraven / totala antalet uppdateringar. Värdetyp: Avvikelsekvot % Q1 Q2 Q3 % % % 0% 0% 0% Lägesnoggrannhet Konfidensintervall för noggrannhet i plan för spårlänkar vid 95 % konfidensnivå = +/- 10 m Namn: Mätosäkerhet vid 95 % konfidensnivå Definition: Halva längden av intervallet som definieras av en övre och en nedre gräns, inom vilket man med 95 % sannolikhet finner det sanna värdet. 0% 0% 5% Lägesnoggrannhet Konfidensintervall för noggrannhet i plan för noder vid 95 % konfidensnivå = +/- 1 m Fullständighet i noder och länkar: Samtliga uppgifter för lägesbestämning av noder och länkar ska finnas med för: de statliga järnvägarna och den närmaste delen av de anslutande banorna de bolagsägda järnvägarna där överenskommelse om ajourhållning finns: Inlandsbanan, Arlandabanan och Öresundsbron Värdetyp: Mått i meter Jfr mått nr 36 i referens [2 ] Namn: Mätosäkerhet vid 95 % konfidensnivå Definition: Halva längden av intervallet som definieras av en övre och en nedre gräns, inom vilket man med 95 % sannolikhet finner det sanna värdet. Värdetyp: Mått i meter Jfr mått nr 36 i referens [2 ] Namn: Fullständighet, brist Definition: Saknad längd i meter i förhållande till den totala längden som borde ha funnits. Värdetyp : Avvikelsekvot % Jfr mått nr 7 i referens [2] För alla kvalitetsklasser, se värden i vänstra kolumnen (Krav på datakvalitetselement) 0% 0% 0% 31

32 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 32 (39) Klassificering av attribut (Tematisk noggrannhet i klassning av attribut) Kravet är att spårlänkarnas attribut Länklängd ska vara +/-1.0 meter jämfört med det uppmätta värdet. Logisk konsistens Logiska fel ska inte få förekomma. Skulle det uppstå logiska fel ska de korrigeras omgående. Namn: Andel felaktiga attributvärden Definition: Antal felaktiga attributvärden i relation till det totala antalet attributvärden. Värdetyp: Avvikelsekvot % Jfr mått nr 67 i referens [2] Namn: Andel noder och spårlänkar med logiska fel för format, domän, konceptuellt samt topologiskt Definition: Antal järnvägsnätsdelar i datamängden som bryter mot uppsatta logiska regler i relation till det totala antalet järnvägsnätsdelar i datamängden 0% 0% 5% 0% 0% 0% Värdetyp: Avvikelsekvot Jfr mått 12, 16, 20 i referens [2] Tabell. Krav på dataprodukten. 32

33 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 33 (39) 7 Metadata Det finns inga rutiner för leverans av metadata enligt referens [18] vid dataleveranser. Specifikationer av data inklusive kvalitetsuppföljning av data finns för hela produktens datamängd i detta dokument, som tillhandahålls på 33

34 DATAPRODUKTSPECIFIKATION 34 (39) 8 Datafångst 8.1 Datakällor Initiala datakällor Järnvägsdata har initialt laddats i BIS för det statliga svenska järnvägsnätet år Datakällor för ajourhållning Underlag för ajourhållning av förvaltningsdata fångas i samband med nybyggnationer och ombyggnationer, se referens [4],[19],[20] och [21]. Listade dataleverantörer/datakällor: dataunderlag som kontaktperson i nybyggnads-/investeringsprojekten levererar dataunderlag för växlar och stoppbockar kan även levereras från underhållsentreprenörer när underhållsarbete resulterar i dataförändringar dataunderlag från mätningar med STRIX-vagnen (Infranord AB), GPS-koordinater absolutpositionering. Används för geografiska koordinater på BIS-förbindelse. dataunderlag från Lantmäteriet i form av ortofoton. Används för komplettering av geografiska koordinater på spårlänk/nod dataunderlag från geografisk anläggningsdatabas (GAD). Används för komplettering av geografiska koordinater i Geografiska platskartan (spårlänkar/noder inom trafikplatser) 8.2 Krav på spårbarhet Spårbarhet för tillkomst och ursprung ska tillgodoses genom att BIS objekten ska ha attribut som beskriver vilken användare som senast gjorde en förändring av ett aktuellt BIS objekt och när. Endast den senaste förändringen loggas på detta sätt. Det finns idag inga krav på spårbarhet i dataproduktionsprocessen. Det finns idag inga krav på spårbarhet av vilka tillämpningar som använder sig av dataprodukten. 34