SKULTORP RESERVVATTENTÄKT VATTENSKYDDSOMRÅDE

APRIL 2013 SKÖVDE KOMMUN SKULTORP RESERVVATTENTÄKT VATTENSKYDDSOMRÅDE PM TEKNISKT UNDERLAG SAMT FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se APRIL 2013 SKÖVDE KOMMUN SKULTORP RESERVVATTENTÄKT VATTENSKYDDSOMRÅDE PM TEKNISKT UNDERLAG SAMT FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER PROJEKTNR. 16441002 DOKUMENTNR. 16441002-01 VERSION 1.1 UTGIVNINGSDATUM 2013-04-05 REVIDERAT DATUM 2013-06-25 UTARBETAD Jenny Johansson GRANSKAD Ulf Clevfors GODKÄND Ulf Clevfors

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 5 INNEHÅLL 1 INLEDNING 7 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 7 1.2 Utredningens omfattning och genomförande 7 1.3 Underlagsmaterial 8 2 9 2.1 Utformning och försörjningsområde 9 2.2 Vattenbehandling 10 2.3 Vattenkvalitet 10 2.4 Vattenförbrukning 11 2.5 Kapacitet 12 2.6 Framtida uttagsbehov 12 2.7 Vattentäktens värde 12 2.8 Vattendom 13 2.9 Äganderätt/servitutavtal 13 2.10 Befintligt vattenskyddsområde 13 2.11 Planbestämmelser 14 2.12 Motstående intressen 15 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 16 3.1 Områdesbeskrivning 16 3.2 Ytvatten 17 3.3 Geologi 17 3.4 Hydrogeologi 20 3.5 Grundvattnets sårbarhet 24 4 RISKINVENTERING 25 4.1 Riskkällor 26 4.2 Övriga riskkällor 27 5 RISKBEDÖMNING 28 5.1 Skyddsbehov 28 6 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE 29 6.1 Utgångspunkt 29 6.2 Avgränsning av skyddsområde 31 Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

6 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE BILAGA 1 - Karta vattenskyddsområde 33 BILAGA 2 Förslag skyddsföreskifter 35 Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 7 1 INLEDNING COWI har på uppdrag av Skövde kommun upprättat föreliggande tekniska underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Skultorp reservvattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Skövde kommun baserar till stora delar sin vattenförsörjning på vatten från Vättern, via Borgunda vattenverk. Även Skultorp samhälle med ca 3500 invånare försörjs idag med vatten från Vättervattenledningen. Flertalet reservvattentäkter finns i olika delar av kommunen, däribland Skultorp vattentäkt. Vattentäkten, som förses med vatten från källflöden från grundvattenmagasin belägna i berget Billingen, är viktig då det i dagsläget råder brist på andra reservvattenalternativ i Skultorp. Vattentäkten bedöms som prioriterad i Vattenförsörjningsplan för Skövde kommun 2010. Krav på inrättande av vattenskyddsområden återfinns både i miljöbalken (7 kap) och vattenförvaltningsförordningen (2004:660, 6 kap) liksom i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Nuvarande skyddsområde för Skultorp vattentäkt uppfylller inte Naturvårdsverkets riktlinjer avseende avgränsning och indelning i skyddszoner. Skövde kommun har därför sett över skyddet av vattentäkten för att se till att både skyddsområdets utbredning och skyddsföreskrifternas utformning uppfyller sina syften. Enligt miljöbalken är det övergripande syftet med ett vattenskyddsområde att skydda vattenresursen i ett flergenerationsperspektiv (100-1000 år). Ett motiv med att inrätta ett skyddsområde är att kommunen ska få ett verktyg för att aktivt kunna motarbeta riskkällor och verka för en säkrare dricksvattenförsörjning. Ett annat viktigt motiv är att genom information om vattentäktens/vattenresursens existens öka allmänhetens medvetenhet om dess sårbarhet och därmed öka skyddet. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag samt förslag till skyddsområde och föreskrifter för Skultorp vattentäkt. Arbetet genomfördes under majoktober 2012 och inkluderade fältbesök 2012-06-28. Nedanstående moment har genomförts: Beskrivning av vattentäkten, sammanställning och analys av befintligt underlag samt kompletterande fältundersökning. Riskinventering av potentiella föroreningskällor. Riskanalys av inventerade föroreningskällor för vattentäkten. Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

8 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Skövde kommun. Nedan följer en sammanställning över underlagsmaterialet: Digital berggrundskarta Digital hydrogeologisk karta Principskiss och ledningskartor för Skultorps källor SGU kartvisare Källor Berggrundskarta över Skaraborgs län, SGU Ser Ah nr 9, 1989 Karta över grundvattnet i Skaraborgs län, SGU Ser Ah nr 9, 1991 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skaraborgs län, SGU Ser Ah nr 9, 1991 SGU 1975, Grundvatten och uranskifferbrytning vid Ranstad. Sammanfattande synpunkter. SGU 1977, Projekt Ranstad -75, Hydrogeologiska synpunkter på planerad uranutvinning i Billingen vid Ranstad, Skaraborgs län. K-Konsult 1981, Förslag till utformning av skyddet för grundvattentillgångarna vid Skultorps källor. Länsstyrelsen Skaraborgs län 1987, Beslut 1987-07-17, Skyddsområde för vattentäkter i Skultorp, Skövde kommun (inklusive kartmaterial och skyddsföreskrifter) Sweco 2010, Vattenförsörjningsplan 2010, Skövde kommun COWI 2012, Skultorps vattentäkt ökat uttag, PM Inledande Hydrogeologisk utredning avseende möjlighet till ökat uttag vid Skultorps källor Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2010:5 Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 9 2 2.1 Utformning och försörjningsområde Skultorp reservvattentäkt ska vid leveransavbrott från Borgunda vattenverk kunna försörja ca 3500 människor i Skultorp samhälle med nöd- eller reservvatten. I kommunens vattenförsörjningsplan har dock vattentäktens täckningsgrad endast bedömts motsvara ca 30 % av behovet (Sweco, 2010). Vattenuttaget vid täkten baseras på grundvatten som tillförs täkten via källflöden från grundvattenmagasin belägna i berget Billingen. Vattentäkten omfattar 5 st källor. Av de 5 st källorna återfinns källa 1-4 relativt samlat (Skultorp Svärtagården 1:123 och 14:1) medan källa 5 är belägen ytterligare ett par hundra meter längre norrut (Skultorp Svärtagården 1:104), se Figur 2-1 nedan. Från källorna rinner vattnet med självfall till en reservoar (Bergets reservoar). När vattentäkten, som idag fungerar som reservvattentäkt, är avställd leds uppsamlat källvatten ut på dagvattensystemet. Figur 2-1 Karta över anläggningen för vattentäkt vid Skultorps källor. Billingen är uppbyggd av olika lager av sedimentära bergarter som överlagras av diabas, se mer avsnitt 3.4. Skultorps källor mynnar i gränsskiktet mellan lerskiffer och kalksten där ett tunt bentonitskikt, som återfinns i kalkstenens övre skikt och mellanlagrar dessa två bergarter, utgör ett för vatten svårgenomträngligt lager. Vid källa 1-4 är dräneringsledningar nergrävda i diken i syfte att fånga upp vattnet ifrån källflödet. Dräneringsledningarna omgärdas av ett lager makadam vilket täckts Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

10 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE med fiberduk och återfyllda massor. Källa 5 består av 4 st rörbrunnar. Från samtliga källor leds uppsamlat vatten till ett antal samlingsbrunnar och därefter vidare mot reservoar/dagvattensystem. I Figur 2-2 nedan redovisas anläggningens uppbyggnad på sluttningen vid källa 1-3. Dräneringsledningar N Samlingsbrunnar Mot reservoar Figur 2-2 Ritning över område för källa 1-3. 2.2 Vattenbehandling Vid drift av vattentäkten finns möjlighet till stödklorering. 2.3 Vattenkvalitet Vattenprov tas 1 gg/år i en utloppsbrunn utanför Bergets reservoar avseende både mikrobiologiska och fysikalisk-kemiska parametrar. Resultat från kemiska vattenanalyser mellan år 2008-2012 (vattenprov togs ej år 2011) och mikrobiologiska vattenanalyser mellan år 2004-2012 (vattenprov togs ej år 2011) sammanställs i tabell 1. I tabell 1 redovisas som jämförelse gränsvärden enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Tabell 1. Sammanställning av urval av parametrar analyserade i råvatten vid Skultorp reservvattentäkt. Som jämförelse visas gränsvärden för tjänligt med anmärkning (utgående dricksvatten alt dricksvatten hos användaren) enligt SLVFS 2001:3. Parameter Skultorp reservvattentäkt SLVFS 2001:30 Turbiditet (FNU) 0,14-0,31 0,5-1,5 ph 7,6-8,2 7,5-9 Hårdhet (dh) 6,2-6,9 Järn (mg/l) <0,05 0,1-0,2 Mangan (mg/l) <0,02 0,05 Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 11 Sulfat (mg/l) 13-20 100 Flourid (mg/l) 0,12-0,23 1,5* Klorid (mg/l) 6,1-7,4 100 Ant mikroorg 22 C 3 dygn 1-200 10 Koliforma bakt 35 C (cfu/100 ml) <1-46 Påvisad/10* E Coli (cfu/100 ml) <1-1 Påvisad* *avser gränsvärden för otjänligt vid provtagningspunkt för utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren. Resultat från råvattenanalyserna visar på att vattnet vid Skultorps reservvattentäkt har problem med den mikrobiologiska statusen på råvattnet, där resultat vid ett flertal tillfällen överstiger Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten för mikrobiologiska parametrar. Det är även något som tidigare lyfts fram i vattenförsörjningsplanen (Sweco, 2010). 2.4 Vattenförbrukning Vattentäkten har tidigare försett Skultorps samhälle med dricksvatten men idag leds det vatten som samlas upp i anläggningen direkt ut i dagvattensystemet vid Bergets reservoar. Det bör poängteras att den vattenmängd som samlas upp vid källorna är den samma oavsett om vattnet leds ut på dagsvattensystemet (som i dagsläget) eller distribueras ut på vattenledningsnätet för dricksvattenförsörjning. I en äldre SGU:s rapport 1 redovisas en lång mätserie över kommunens vattenuttag vid Skultorps källor som månadsmedel där mätning utförts i princip dagligen mellan 1963 och 1976, se Figur 2-3 nedan. Vattenuttaget förutsattes motsvara det naturliga utflödet från källorna. Figur 2-3 Vattenuttag vid Skultorps källor som månadsmedelvärden 1963-1976. Diagrammet redovisar även högsta respektive lägsta månadsvärde för varje år. (SGU 1977). 1 SGU 1977, Projekt Ranstad -75, Hydrogeologiska synpunkter på planerad uranutvinning i Billingen vid Ranstad, Skaraborgs län. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

12 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 2.5 Kapacitet I kommunens vattenförsörjningsplan (Sweco, 2010) har källornas kapacitet i medeltal bedömts till 300 m 3 /dygn, motsvarande ca 3,5 l/s, varpå vattentäktens täckningsgrad bedömts motsvara ca 30 % av behovet inom dess vattenförsörjningsområde. Vattentäktens kapacitet varierar dock beroende på de momentana flödesförhållandena, där bedömd kapacitet på 300 m 3 /d baseras på ett ganska lågt räknat medelflöde, se Figur 2-4 nedan där källflödets variation under ett år (1971) redovisas samt Figur 2-3 ovan. Vattenflödet från källorna varierar till synes betydligt under året. Figur 2-4 Källflödets variation under året 1971 vid Skultorps källor. (SGU 1977) 2.6 Framtida uttagsbehov Vattentäkten är tänkt att vid behov nyttjas som reservvattentäkt även i framtiden. Vattenförbrukningen kan i framtiden komma att öka med 5-10 % enligt föreslagen planerad utbyggnad i Översiktsplan 2025. 2.7 Vattentäktens värde Faktaruta 1: Värderingsgrund enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5 Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. Enligt ovanstående värderas Skultorp vattentäkt till ett högt skyddsvärde. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 13 2.8 Vattendom Vattendom saknas för Skultorp vattentäkt. 2.9 Äganderätt/servitutavtal Fastigheterna på vilken vattentäkten är belägen, Skultorp 1:123, 1:104 och 1:5, ägs av Skövde kommun. 2.10 Befintligt vattenskyddsområde Nu gällande skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter antogs 1987-07-17. Skyddsområdet är beläget väster om Skultorp och sträcker sig västerut, ca 2 km upp på den del av Billingens östra sluttning som benämns Skultorps nabbe, se Figur 2-5 nedan (se även Figur 3-1 kapitel 3). Området är inte indelat i olika skyddszoner men innefattar befintliga vattentäkter (källor). Fyra olika brunnsområden är också definierade, brunnsområdenas läge överensstämmer dock inte helt med lokaliseringen av befintliga vattentäkter. Befintligt skyddsområde uppfyller inte nu gällande riktlinjer från Naturvårdsverket avseende zonindelning och ska av den anledningen uppdateras för att ge ett mer fullgott skydd ur ett långsiktigt perspektiv. Figur 2-5 Nuvarande skyddsområde för Skultorps vattentäkt (Lantmäteriverket 1987-03- 11). Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

14 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 2.11 Planbestämmelser Översiktsplan Den 18 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige om Skövde kommuns nya översiktsplan, ÖP 2025, vilken omfattar hela Skövde kommun. Planen vann laga kraft den 19 juli 2012. Nedan visas ett utklipp från i översiktsplanen redovisad karta A - Markanvändning över områdena kring Skultorp och Skultorps nabbe. Nabbens sluttningar, och därmed även närområdet kring källorna, ligger inom ett naturskyddat område (N). Resterande del av nabben, i princip den del som omfattas av nabbens diabasplatå, utgörs av områden som avsatts för pågående markanvändning (således skogsbruk inom aktuellt område, se avsnitt 3.1). Figur 2-6 Utklipp från karta A -Markanvändning, Skövde kommuns översiktsplan (ÖP 2025). Röd ring markerar ungefärligt område för Skultorps källor. Naturskyddade områden I avsnitt 3.1 Områdesbeskrivning redovisas i text och karta naturskyddade områden kring Skultorps källor vilka omfattar: Naturreservatet Hene-Skultorp Natura 2000-området Hene Riskintresse Naturvård (hela Sydbillingen) Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 15 Riksintresse friluftsliv Östra delen av Skultorps nabbe samt nabbens sluttningsområden omfattas av ett område som är klassat som riksintresse för friluftsliv (Billingen-Valle- Hornborgasjön). 2.12 Motstående intressen Övriga motstående intressen än identifierade i avsnitt 4 är framför allt de naturskyddade områdena kring vattentäkten. Till exempel anges i, av Länsstyrelsen Västra Götaland beslutad, förvaltningsplan att delar av de naturskyddade områdena uppströms vattentäkten ska betas. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

16 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Skultorp ligger ca 5 km söder om Skövde tätort. Vattentäkten är belägen strax nordväst om Skultorp samhälle på den del av Billingens östra sluttning som benämns som Skultorps nabbe, se Figur 3-1 nedan. Vattentäktens närområde utgörs av blandad skogs- och ängsmark medan ett större skogsområde, med inslag av enstaka större moss- och myrmarker, breder ut sig i väster när sluttningen upp mot Skultorps nabbe tilltar. En markant erosionsbrant återfinns högre upp på sluttningen innan Sydbillingens högplatå tar vid. Höjdområdena uppe på nabben når strax över 280 m ö.h. medan källorna återfinns på nivåer omkring 220 m ö.h. Sjön Simsjön, som ligger högt belägen (ca 270 m ö.h.) i en svacka i terrängen uppe på Billingen, ca 2 km väster om Skultorps källor, avgränsar Skultorps nabbe från det större Sydbillingen-området. Källa 5 Källa 4 Källa 1-3 Figur 3-1 Översiktskarta Skultorps källor och befintligt vattenskyddsområde vid Skultorps nabbe med naturreservat och Natura 2000-område Hene-Skultorp. Vattentäkten ligger i utkanten av naturreservatet Hene-Skultorp som består av Sydbillingens sluttningar mot söder, öster och nordost, ovanför Hentorp och Skultorp. Naturreservatet kännetecknas framför allt av lövskog där ek-hassellundar, ekhagar, och klibbalsumpskog förekommer. Delar av naturreservatet är även klassat som Natura 2000-område. Se Figur 3-1 nedan. Sydbillingen är klassat som riksintresse för naturvård, vars område således innefattar hela Skultorps nabbe. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 17 Öster om vattentäkten återfinns ett antal friliggande fastigheter innan Skultorps tätort breder ut sig. Ängsmarkerna i vattentäktens närområde nyttjas tidvis som betesmark för kor och får. 3.2 Ytvatten Simsjön ligger högt belägen (ca 270 m ö.h.) uppe på Billingen, ca 2 km väster om Skultorps källor. Sjön, som avgränsar Skultorps nabbe från det större Sydbillingenområdet i väster, har tidigare nyttjats som ytvattentäkt. P.g.a. bristande kvalitet har dock täkten tagits ur bruk. Simsjöns botten tycks vara nerskuren till lerskiffern under diabasen. SGUs bedömning är dock den mängd ytvatten från Simsjön som eventuellt infiltrerar lerskiffern är liten och att den inte bidrar nämnvärt till grundvattenflödet vid Skultorps källor (SGU, 1977). Moss- och myrmarkerna uppe på Skultorps nabbe avvattnas av ytvattendrag på nabbens södra och norra sluttning. I söder leds vatten söderut via Skärebäcken medan norrsluttningen avvattnas till Risingsbäcken som rinner vidare österut till Tovatorpsbäcken. På den branta östsluttningen ner mot källområdet saknas tydligt utbildade ytvattendrag. 3.3 Geologi 3.3.1 Berggrund Berggrunden vid Billingen är uppbyggd av 400-600 miljoner år gamla sedimentära bergarter bestående av sandstenar, skiffrar och kalkstenar ovan underliggande urberg (gnejs). Sedimentbergarterna överlagras ställvis av diabas, vilken är en hård magmatisk bergart. Diabasens motståndskraft mot erosion har varit väsentlig för bevarandet av de västgötska platåbergen, däribland Billingen. I Figur 3-2 nedan redovisas en principsektion genom Skultorps nabbe som även visar den generella lageruppbyggnaden för Billingen. Områden där diabastäcket är bevarat utgörs av en högplatå. I diabasens randområden har ställvis tydliga erosionsbranter utbildats (Se Foto 3-1a). Under diabasen utgörs den sedimentära lagerföljden av lerskiffer (Se Foto 3-1b) följt av kalksten, alunskiffer och sandsten ovan urberget. Lerskiffern och kalkstenen separeras av ett tunt lager bentonit, 1-1,5 m mäktigt (visas ej i principsektionen), och det är i gränsen mellan dessa lager källflödena vid Skulltorp återfinns, se Figur 3-3. Lerskifferlagret omfattar även ett undre parti där inte bara lerskiffer utan även kalksten förekommer ovan bentoniten. Hela lagret, ovan bentonitlagret, omnämns dock fortsättningsvis som lerskiffer. Den totala mäktigheten på det sedimentära berget uppgår till mellan 150-200 m. Lagren ligger i det närmaste horisontellt, med en svag stupning på i genomsnitt 3 NNV (SGU, 1977). Utbredningen av respektive lager kan ses på den geologiska kartan i Figur 3-3. Från Skultorp i norr och söderut skär en kraftig förkastning genom den sedimentära berggrunden (rödstreckad linje i Figur 3-3). Skultorps källor ligger i anslutning till denna förkastning. Sedimentbergarternas utbredning i öster upphör ca 2 km öster om Skultorp samhälle, varefter lösa jordlager påträffas direkt ovan urberget. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

18 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE SSV NNO Figur 3-2 Geologisk lagerföljd, principsektion genom Skultorps nabbe.(k-konsult 1981, efter SGU 1977). Från toppen och neråt: diabas lerskiffer kalksten alunskiffer sandsten urberg. Figur 3-3 Geologisk karta redovisande de olika sedimentära berggrundlagrens utbredning i anslutning till Skultorps nabbe (Utklipp, SGU 1977). Gul ring markerar ungefärligt område för Skultorps källor. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 19 Foto 3-1a) Diabas i randzonen Foto 3-1b) Lerskiffer 3.3.2 Jordlager Uppe på diabasplatån är jordtäcket (morän) i allmänhet tunt och överstiger vanligtvis inte 1m. Dessa områden klassas t o m som berg på SGU:s jordartskarta, se Figur 3-4 nedan. Torvmarkspartier (organiska jordar) förekommer i form av högmossar och kärr. Längs sluttningszonerna, nedan diabasplatån, varierar jordtäckets mäktighet. Avlagringarna består främst av finkornig morän och där de uppnår större mäktigheter, såsom utmed nord- och sydsluttningarna (uppemot 20 m), har de för grundvatten en dämmande effekt då genomsläppligheten i jordlagren i allmänhet är sämre än i lerskiffern (se vidare avsnitt 3.4.3, rubrik Grundvattenbilning och grundvattenflöde). Utmed de östliga och västliga sluttningarna, såsom vid läget för Skultorps källor, är jordtäcket betydligt tunnare. Nedan källområdet tilltar jordlagrens mäktighet. Stora delar av Skultorp samhälle ligger inom ett större stråk med isälvsavlagringar som går att följa nedan hela Billingens östsluttning och vidare i nordsydlig utsträckning. Öster om avlagringen, som i höjd med Skultorp har en bredd av uppemot 3 km, breder stora lerslätter ut sig. Figur 3-4 Jordartskarta, utklipp SGU:s interaktiva jordartaskarta skala 1:50 K, inkluderande aktuella områden kring Skultorp och Skultorps nabbe. Gul ring markerar ungefärligt område för Skultorps källor. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

20 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 3.4 Hydrogeologi 3.4.1 Grundvattenmagasin Sedimentberggrundens uppbyggnad med skikt av högst varierande vattengenomtränglighet har resulterat i att flera grundvattenmagasin med olika grundvattennivåer utbildats. Generellt återfinns separata grundvattenmagasin (akviferer) i lerskiffern, kalkstenen och sandstenen vilka åtskiljs av de tätare lagren av bentonit och alunskiffer (akvikluder), se Figur 3-3 och 3-4. Där hela lagerföljden är bevarad kan de två undre akvifererna betraktas som slutna medan den övre i lerskiffern är öppen (SGU, 1991). Skultorps källor mynnar i gränsskiktet mellan lerskiffer och kalksten där det tunna bentonitskikt, som mellanlagrar dessa två bergarter, utgör ett för vatten svårgenomträngligt lager. Lerskiffern utgör således det betydande grundvattenmagasinet för Skultorps vattentäkt. Som tidigare omnämnts omfattar lerskifferlagret även ett undre skikt där inte bara lerskiffer utan även kalksten förekommer, se Figur 3-4 som redovisar en översiktlig hydrogeologisk modell över Sydbillingen (SGU, 1977). Figur 3-4 Översiktlig hydrogeologisk modell över Sydbillingen-området (SGU, 1977) Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 21 3.4.2 Nederbörd och avrinning Årsmedelnederbörden uppgår till 652 mm/år vid SMHI:s nederbördsstation 8323 Skövde (1961-1990 som referensnormal). Den verkliga nederbörden som når markytan är större än den nederbörd som uppmäts i nederbördsmätare på grund av vind-, vätnings- och avdunstningsförluster, varför nederbördsdata behöver korrigeras. I områdena kring Skövde ska nederbördsdata korrigeras med uppåt 15-20 % enligt SGU. Detta innebär att den korrigerade årsmedelnederbörden för aktuellt område uppgår till ca 750-780 mm. Nettonederbörden (Nb) i ett område, d.v.s. den del av nederbörden som bidrar till yt- eller grundvattenavrinning är lika med nederbörden (P) minus avdunstningen (E). Nb = P - E Nettonederbörden är alltså den andel av nederbörden som finns tillgängligt för ytoch grundvattenbildning efter avdunstning och transpiration från mark och växtlighet. Den totala avdunstningen (E) kan beräknas enligt Tamms formel baserat på årsmedeltemperaturen (T). E = 221,5 + 29 T Årsmedeltemperaturen vid SMHI:s station i Skövde har uppmätts till 6,5ᵒC (1961-1990 som referensnormal) vilket ger en total avdunstning på 410 mm. Sammantaget betyder det att ungefär 350 mm/år och ytenhet kan bilda yt- och grundvattenavrinning. 3.4.3 Vattenbalans - grundvattenbildning Grundvattenbildningens storlek beräknas utifrån hur stor del av nettonederbörden som tillåts att infiltrera marken och bilda grundvatten samt tillrinningsområdets area. Tillrinningsområdet för en grundvattentäkt är benämningen på det område inom vilket grundvatten som tillförs täkten kan bildas, i.e. grundvattenbildningsområde. Enligt Naturvårdsverket är grundprincipen att en grundvattentäkts skyddsområde ska omfatta hela dess grundvattenbildningsområde. Grundvattenbildningsområde Det huvudsakliga grundvattenbildningsområdet (tillrinningsområdet) för det grundvatten som infiltrerar ner till lerskifferakviferen genom diabasen och sedan kan strömma ut vid Skultorps källor antas omfatta ett ca 2 km 2 stort område, se Figur 3-5. Grundvattenbildningsområdet har uppskattats utifrån tillgängligt kartmaterial och tidigare studier av geologiska och topografiska förhållanden, och baseras bl.a. på upprättad vattenbalans för källflödena (se följande avsnitt). Området omfattar i stort nabbens diabasplatå med utsträckning från källorna mot Simsjön, vilket överensstämmer med SGUs tidigare bedömning att infiltrerande vatten i lerskiffern varken från Simsjön, eller områdena bortanför sjön, skulle bidraga nämnvärt till grundvattenflödet vid Skultorps källor (SGU, 1977). Detta antagande inrymmer osäkerheter, speciellt vad gäller grundvattenbildningsområdets utsträckning i nordväst. Det bedömda området inkluderar även diabasplatåns randområde Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

22 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE med anslutning till erosionsbranterna ovan källorna där avrinnande nederbördsvatten från diabasplatån kan infiltrera lerskiffern direkt och bilda grundvatten (se rastrerat område Figur 3-5). Nabbens nord- och sydsluttning inkluderas ej då mindre utflöden av grundvatten påträffats även där (SGU:s kartvisare Källor samt SGU, 1977). Figur 3-5 Bedömt grundvattenbildningsområde för källflöden vid Skultorps källor. Grundvattenbildning och grundvattenflöde Summan av grund- och ytvattenavrinningen utgör ca 350 mm/år. Hur stora delar av nettonederbörden som rinner av som ytvatten och hur mycket som infiltrerar och kan bilda grundvatten beror på det geologiska materialets genomsläpplighet, vegetationsförhållanden, terrängens lutning etc. Grundvattnet inom lerskifferakviferen vid Skultorps nabbe bildas dels genom perkolation genom ovanliggande diabas och dels genom direkt infiltration från jordlager i sluttningszonen där diabas saknas. Då sluttningarna ofta är branta är utbredningen på de områden där direkt infiltration kan ske dock begränsade. Observationer har visat att grundvatten inte påträffas i diabasen utan först i lerskiffern (SGU, 1977). Grundvatten infiltrerar ner till lerskiffern via sprickor i diabasen. Sprickor i diabasen är förekommande dels i anslutning till större sprickzoner (vilka generellt är fåtaliga) och dels i områden där berget varit utsatt för pelarförklyftning (uppsprickning i samband med avkylning). Sprickorna som orsakats av pelarförklyftning utgörs av genomslående vertikala sprickor (se Foto 3-1a) vilka är som Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 23 mest frekventa i diabasens randområden, såsom Skultorps nabbe. Detta innebär att diabasen bedöms ha en lokalt högre vattengenomtränglighet på nabben än det värde SGU:s hydrogeologiska modell redovisar för Sydbillingen i stort. Storleken på infiltrationen till lerskiffern via diabasen antas lokalt uppgå till ca 60 mm/år jämfört med normalt 40 mm/år för Sydbillingen. I lerskifferakviferen, som är omkring 45 m mäktig, sker dels en vertikal strömning, där grundvatten så småningom tränger ner genom bentonitlagret till den underliggande kalkstensakviferen, och dels en horisontell strömning som generellt sett är radiellt riktad från höjdområdenas centrala delar ut mot randområdena, se Figur 3-4. Förhållandena vid randområdena är av stor betydelse för den horisontella utströmningen av grundvatten. Omgivande jordlager (finkornig morän) har i allmänhet en lägre hydraulisk konduktivitet (vattenförande förmåga) än lerskiffern (SGU, 1977) och därmed en dämmande effekt på det vatten som strömmar ut ur lerskiffern. På östsidan av Skultorps nabbe, där dämmande jordlager saknas, ligger således grundvattenytan lägre i lerskiffern än i områden där mäktigare jordlager finns. Detta resulterar i att en utströmning av grundvatten koncentreras till detta område, dvs. till Skultorps källor. Se Figur 3-6 nedan. Den låga grundvattennivån innebär att även vattentrycket på bentonitlagret är relativt lågt. 10 mm/år antas lokalt infiltrera bentonitlagret jämfört med 20 normalt mm/år för Sydbillingen. Figur 3-6 Hydrogeologisk sektion vid Skultorps nabbe, upprättad utifrån borrhål (SGU, 1977) Det storskaliga grundvattenströmningen i lerskifferakviferen vid Skultorps nabbe är således östlig och från grundvattenmagasinet i lerskiffern sker således ett naturligt utflöde av grundvatten i form av källflöden vid den distinkta horisonten ovanför bentoniten (SGU, 1977). Det är detta naturliga utflöde som Skultorp vattentäkt nyttjar för sitt vattenuttag. Vattenbalans källflödets storlek Källflödets storlek har uppskattats till 3-11 l/s i sluttningen där Skultorps källor är belägna, se Figur 3-7. Beräkningen baseras på ett grundvattenbildningsområde på ca 2 km 2, en infiltration på 60 mm/år till lerskiffern via diabasen, en liten vidare infiltration genom bentoniten på 10 mm/år samt på direkt infiltration i lerskiffern vid erosionsbranterna av kraftigt varierande storlek motsvarande ett flöde på ca 0-8 l/s. Uppskattningen bygger på den längre mätserie flödesmätningar som gjorts av Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

24 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE uttaget från Skultorps källor mellan1963-1976 (SGU, 1977) med antagande att det uppmätta flödet (med konstaterat minsta basflöde på 2 l/s) enbart torde motsvara den vattenmängd som samlats upp via anläggningens dränering och brunnar. Således är det rimligt att anta att ytterligare grundvattenflöden förekommer, både i form av ytliga källflöden och av mer diffusa grundvattenflöden i jordlagren. Sammantaget bedöms ett basflöde på 3-4 l/s motsvara den vattenmängd som tillförts lerskiffern via diabasen. Utöver detta basflöde tillkommer det kraftigt varierande flödet (0-8 l/s) som främst bedöms härröra från inströmning i lerskifferns erosionsbranter av ytvatten som avrinner från diabasplatån då det uppvisar mycket snabb respons på nederbörd. Även direkt infiltration av nederbörd i lerskiffern bidrar till detta flöde, lerskifferns utbredning nedan diabasplatån är dock begränsad. 410 mm/år = 26 l/s 760 mm/år = 48 l/s 60 mm/år = 3,8 l/s 60 mm/år = 3,8 l/s 290 mm/år = 18 l/s Varierande 0-8 l/s ~3-11 l/s 10 mm/år = 0,6 l/s Figur 3-7 Vattenbalans vid Skultorps källor som baseras på grundvattenbildning inom ett 2 km 2 stort område på diabasplatån (uppdatering av K-konsults vattenbalans för Skultorps nabbe). 3.5 Grundvattnets sårbarhet Grundvattnets sårbarhet betecknar vattnets känslighet att påverkas av en förorening från markytan. Transporten och infiltrationshastigheten i marken beror dels på föroreningens egenskaper, dels på marklagrens genomsläpplighet. Sårbarheten för Skultorp vattentäkt bedöms som mycket hög då brunnarna och dräneringsledningarna ligger i ett öppet grundvattenmagasin bestående av friktionsjord som definieras av hög genomsläpplighet och snabba flödeshastigheter, vilket innebär korta uppehållstider inom vattentäktsområdet och begränsad möjlighet till fastläggning och nedbrytning av föroreningar. Råvattenanalyser tyder på ytvattenpåverkan då antal mikroorganismer samt halten koliforma bakterier överstiger Livsmedelverkets gränsvärden för dricksvatten (Sweco, 2010). Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 25 4 RISKINVENTERING Generellt förekommer en stor mängd miljörisker av olika farlighetsgrad inom ett tillrinningsområde. Inom det aktuella tillrinningsområdet för Skultorp vattentäkt är riskerna emellertid få då området till stor del omfattas av ett naturreservat bestående huvudsakligen av skogsmark med endast ett fåtal mindre skogsvägar och med avsaknad av bostadsbebyggelse. I avsnitt 4.1 och 4.2 beskrivs och kommenteras vanliga riskkällor, varav några av dem har kunnat identifieras inom aktuellt område. Riskkällor i aktuellt område redovisas även på karta i Figur 4-1. Källa 5 Källa 4 Källa 1-3 Figur 4-1 Riskobjekt i anslutning till Skultorps vattentäkt. #1 Betesmark #2 Skogsmark #3 Skogsvägar Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

26 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 4.1 Riskkällor Vägar, järnväg och transporter Vägtrafik innebär dels en punktrisk genom olyckor, dels en diffus risk genom bl.a. saltning och vägdagvatten. De risktyper som är generellt är relaterade till vägar och transporter är: Olyckor Farligt gods transporter Slitage på vägar och fordon Beläggningsarbete Vägsalt Parkerings-/uppställningsplatser för bilar Aktuellt område genomkorsas endast av ett antal mindre skogsvägar. En större järnväg passerar ca 300-350 m öster om källorna. Järnvägen ligger nedströms vattenskyddsområdet så ingen risk bedöms föreligga. Öster om järnvägen, och således än längre nedströms källorna, går den större genomfartsleden för vägtrafik genom centrala Skultorp. Jordbruk De riskkällor som generellt kan identifieras i samband med jordbruk är användning och hantering av gödsel och bekämpningsmedel. Inom aktuellt område återfinns ingen aktiv jordbruksmark. Djurhållning, flytgödsel- och urinbrunnar Djurhållning kan innebära påverkan på grundvatten dels genom mikrobiella föroreningar (bakterier, virus och parasiter), dels genom näringsämnen (fosfor och kväve). De riskkällor som generellt kan identifieras i samband med djurhållning är spridning och upplag av gödsel, spillning, slam etc. Inom aktuellt område återfinns ängsmarker som tidvis nyttjas som betesmark för kor och får. Bakterier, virus och parasiter från bl.a. djurspillning utgör generellt en risk för vattentäkter eftersom mycket små mängder kan förorsaka ett vattenburet sjukdomsutbrott. Skogsbruk Vattenskyddsområdet utgörs i huvudsak av skog. De riskkällor som generellt kan identifieras i samband med skogsbruk är spridning av gödning, hantering av bekämpningsmedel eller bekämpningsmedelsbehandlade plantor samt upplag och träskyddsbehandling av bark, flis, spån, timmer och liknande. Då hela det aktuella området ligger inom ett område som är klassat som riksintresse för naturvård och då delområden även omfattas av Hene-Skultorps naturreservat och Natura 2000-område med syfte att bevara den biologiska mångfalden torde all sådan verksamhet vara strikt begränsad. Materialtäkt, deponi och upplag Ingen känd täkt- eller deponiverksamhet förekommer i tillrinningsområdet. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 27 Spillvatten Inom tillrinningsområdet finns inte något allmänt avloppsledningsnät. Inom tillrinningsområdet finns bara en bebyggd fastighet, Skultorp 8:1. Fastigheten har mulltoa och godkänd lösning för BDT- avlopp från år 2006. Fastigheter med oljecisterner, energibrunnar etc. Ingen kännedom föreligger om eventuell förekomst av oljecistern, energibrunn etc. Två brunnar, 85 m respektive 19 m djupa, finns registrerad i SGU:s brunnsarkiv, strax uppströms vattentäkten. Enligt brunnsarkivet okänd användning och båda är utförda på 1970- talet. 4.2 Övriga riskkällor Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör generellt hantering av processkemikalier nödvändiga för vattenverksamheten, arbeten nära vattentäkt och infiltration av förorenat ytvatten. Inga processkemikalier hanteras normalt vid vattentäkten. Brunnsområdena saknar inhägnad men samlingsbrunnarna är täckta med betonglock och hålls låsta. Behov finns dock att se över brunnarnas/anläggningens täthet då råvattenanalyser tyder på ytvattenpåverkan (Sweco, 2010). Klimatförändring En utveckling mot mer extrema väderförhållanden innebär ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder med torka. Ökande nederbördsmängder och mer extrema vädersituationer kan i framtiden göra att följande scenarier blir aktuella för Skultorp vattentäkt. Ökad ytvattenpåverkan Ökad flödeshastighet, vilket kan medföra större risk för föroreningsspridning. Sabotage, kris och krig Risker med sabotage rör bl.a. påverkan på fasta installationer, vilket delvis motverkas genom fysiskt skydd. Kommunen bör vara restriktiv med att sprida information om vattentäktens utformning och sårbarhet. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

28 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 5 RISKBEDÖMNING Den mest betydande risken för vattentäkten Skultorps källor bedöms vara försämrad vattenkvalitet genom ytvattenpåverkan. Ytvattenpåverkan kan ske antingen om anläggningskonstruktionen är otät med inläckage av ytvatten som följd eller om jordlagren ovan anläggningen är så tunna och genomträngliga att stor mängd ytvatten blandas upp med naturligt framträngande grundvatten. Här kan en översyn av anläggningskonstruktionen och åtgärder av eventuella brister motverka sådant inläckage. Avrinning från betesmarken uppströms täkten innebär extra risk för fekal förorening. Här kan åtgärder som placering av vattenkar till djuren så långt bort från källorna som möjligt, motverka att djuren uppehåller sig i flock en längre tid i närheten av källorna. Även en flytt av stängsel längre uppströms från källorna kan förlänga uppehållstid av ytligt grundvatten till fördel för källornas vattenkvalitet. Detta innebär emellertid en begräsning av betesområdet vilket skall vägas mot natur- och bevarandeintressena för området. Även skogsbruk och transporter på de mindre körvägarna uppe på Skultorps nabbe medför potentiell risk, om än liten. 5.1 Skyddsbehov Skyddsbehovet för vattentäkten säkerställs för redovisade risker genom föreslaget skyddsområdet och restriktioner i form av skyddsföreskrifter. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 29 6 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden och förekommande risker föreslås ett skyddsområde enligt bilaga 1. 6.1 Utgångspunkt Skydd av grundvattentäkter styrs av Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (NFS 2003:16) och handbok (2010:5) för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vidare anger de Nationella Miljökvalitetsmålen målsättningar för skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är grundprincipen att vattenskyddsområdet för grundvattentäkter, liksom ytvattentäkter, ska omfatta hela tillrinningsområdet, vilket för grundvattentäkter innebär att skyddsområdesgränsen helst bör sammanfalla med grundvattendelaren (grundvattenbildningsområdet). Om de naturliga förutsättningarna innebär ett bra skydd genom lång uppehållstid eller om det inte är miljömässigt motiverat att införa restriktioner på stora områden kan dock denna princip frångås. Utgångspunkten bör dock vara att allt som sker inom tillrinningsområdet är av betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet ur ett långtidsperspektiv. Vidare säger riktlinjerna att det vid avgränsning av vattenskyddsområde för grundvatten bör tas hänsyn till den långsamma omsättningen i grundvattenmagasinet och svårigheten med att rena förorenat grundvatten. Detta kräver en strategi som i händelse av en akut förorening skapar rådrum för att i första hand att upptäcka och sanera skadan innan den når grundvattnet, i andra hand innan den hinner transporteras till uttagsbrunnarna. Genom att dela upp skyddsområdet i olika skyddszoner kan föreskrifterna nyanseras så att mer sårbara områden beläggs med hårdare restriktioner. I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och skyddsområdet för en vattentäkt, oavsett om yt- eller grundvatten nyttjas, bör resultera i följande fyra zoner med olika restriktionsnivåer: Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

30 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE Vattentäktszon för att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt Primär skyddszon (inre skyddszon) för att skapa rådrum i händelse av akut förorening Sekundär skyddszon (yttre skyddszon) för att förbättra eller bibehålla en hög yt- eller grundvattenkvalitet Tertiär skyddszon (vid behov) för att även skydda vattentäkten i ett långtidsperspektiv Figur 6-1 Principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde för grundvattentäkter och indelning i skyddszoner där gräns för vattenskyddsområde sammanfaller med vattendelaren (Ur Naturvårdsverkets handbok 2010:5). 6.1.1 Indelning i skyddszoner för grundvattentäkter För grundvattentäkter baseras indelningen generellt på uppehållstid i marken, d.v.s. transporttid för grundvatten fram till vattentäkten, men även på lokalisering av de mest sårbara inströmningsområdena. Vattentäktszonen bör enligt Naturvårdsverket omfatta en uttagsbrunn eller grupp av uttagsbrunnar. Enbart vattentäktsverksamhet får bedrivas inom zonen. Det bör säkerställas, ev. genom tätning eller dränering, att förorenat ytligt vatten inte kan tränga ner till grundvattnet intill en uttagsbrunn. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 31 Den primära skyddszonen bör för grundvattenmagasin utformas så att uppehållstiden mellan zonens yttre gräns och vattentäktszonen beräknas vara minst 100 dygn. Zonen bör även inkludera särskilt känsliga (sårbara) inströmningsområden, varför det är möjligt att primär zon förekommer på flera ställen inom ett skyddsområde för att täcka in viktiga nybildningsområden. Den sekundära skyddszonen bör för grundvattenmagasin utformas så att uppehållstiden mellan den sekundära zonens yttre gräns och vattentäktszonen beräknas vara minst 1 år. Zonen ska även omfatta de sårbara inströmningsområden som eventuellt inte inkluderats i primär zon. Den tertiära skyddszonen ska innefatta resterande delar av tillrinningsområdet, i.e. grundvattenbildningsområdet. 6.2 Avgränsning av skyddsområde Enligt Naturvårdverkets rekommendationer (NFS 2003:16 2 ) ska vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt omfatta hela dess tillrinningsområde, d.v.s. grundvattenbildningsområdet. Skyddsområde för Skultorp vattentäkt utformas med Naturvårdsverkets anvisningar som stöd. Följande metodik och platsspecifika motiv har använts för avgränsning av skyddsområde för Skultorp vattentäkt: 6.2.1 Metodik 1 Hela grundvattenresursen beaktas. 2 Då strömningsbilden i lerskifferakviferen är dåligt känd, framför allt vad gäller grundvattnets strömningshastighet, kommer skyddszonerna huvudsakligen ansättas utifrån bedömd sårbarhet inom vattentäktens olika inströmnings- /tillströmningsområden. 3 Förekommande risker beaktas vid gränsdragning av primär och sekundär skyddszon. 6.2.2 Platsspecifika motiv Traditionella strömningstidsberäkningar har inte utförts för grundvattnet inom lerskifferakviferen. Detta då strömningsbilden och strömningshastigheten i lerskifferakviferen samt ovanliggande diabas är dåligt kända. Skyddszonerna baseras istället på upprättad vattenbalans i kombination med en bedömning av sårbarhet utifrån hydrogeologiska förutsättningar. Generellt antas sluttningsområdet, där avsaknaden av diabas skapar förutsättningar för snabbare infiltration och grundvattenbildning, vara det mest sårbara området för påverkan på vattentäktens vattenkvalitet. 2 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 samt handbok 2010:5 Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

32 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 6.2.3 Vattentäktszon Vattentäktszonen innefattar de delar av Skultorps nabbes östsluttning som omfattas av anläggningens utbredning, dvs. dräneringsdiken, vattenledningar och samlingsbrunnar. 6.2.4 Primär zon Primär zon har avgränsats utifrån sårbara inströmnings- och tillrinningsområden inom vilka en eventuell förorening bedöms innebära extra risk för vattentäkten avseende dess vattenkvalitet. Transporttiderna för grundvatten som ifrån dessa områden tillförs och infiltrerar lerskifferakviferen, antingen via ytavrinning eller genom direkt infiltration, bedöms som korta. Detta antagande får stöd i SGU:s analys (SGU, 1977) av uppmätta källflöden där flödesresponsen på fallen nederbörd uppges varit tydlig, se avsnitt 3.4.3. Den primära skyddszonen utformas i huvudsak för att minimera risken för akut förorening av vattentäkten. Den primära zonen inkluderar sluttningsområdet uppströms vattentäktszonen där direkt infiltration kan ske i lerskifferakviferen nedan diabasbranterna. Inom detta område saknas således ovanliggande diabaslager och lerskiffern överlagras endast av jordlager, som kan antas vara relativt permeabla och av ringa mäktighet. Den primära zonen inkluderar även det område uppe på diabasplatån, direkt ovan sluttningen ner mot källorna, varifrån ytavrinning kan ske i riktning ner mot diabasbranterna och vidare till det öppna lerskifferområdet. 6.2.5 Sekundär zon Den sekundära zonen omfattar den resterande delen av det bedömda tillrinningsområdet och avgränsas således generellt av yttre gräns på bedömt grundvattenbildningsområde. Inom den sekundära zonen överlagras lerskifferakviferen helt av diabas. Ingen ytavrinning bedöms ske direkt mot sluttningszonen ovan Skultorps källor. Vattenbalansen inom bedömt grundvattenbildningsområde baseras på årlig nettonederbörd och antyder således att strömningstiden för det grundvatten som bildas inom lerskifferakviferen via infiltration genom ovanliggande diabas uppgår till uppemot ett års tid. Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 33 BILAGA 1 - Karta vattenskyddsområde a) Förslagen avgränsning av vattenskyddsområdet för Skultorps källor Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

34 TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE b) Närområdet för föreslaget vattenskyddsområdet för Skultorps källor Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx

TEKNISKT UNDERLAG - VATTENSKYDDSOMRÅDE 35 BILAGA 2 Förslag skyddsföreskifter Version 1.1 http://projects.cowiportal.com/ps/a025858/documents/03-projektdokument/skultorp/tu Skultorp VSO rev 130625.docx