Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons
Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av Europas arter använder jordbruksmark Biologiskmångfald har minskat t.ex. ängs- och betesmarker och våtmarker har försvunnit eller ändrat karaktär
Vanliga fåglar som utnyttjar jordbrukslandskapen har minskat Jordbruksfåglar: minskat mer jämförd med fåglar I andra miljöer Oro för utvecklingen på sextio-talet Forskning took off på nittio-talet Gregory etal. 2004
Häckfågeltaxering 1.2 Sånglärka 1.2 Tofsvipa 1 1 0.8 0.8 0.6 0.6 0.4 0.4 0.2 0.2 0 1976 1981 1986 1991 1996 2001 0 1976 1981 1986 1991 1996 2001 1.4 1.2 Hämpling 1.2 1 Storspov 1 0.8 0.8 0.6 0.4 0.6 0.4 0.2 0.2 0 1976 1981 1986 1991 1996 2001 0 1976 1981 1986 1991 1996 2001
Birds in agricultural landscapes Varför? Jordbrukets intensifiering Mer höstsådda grödor Borttagning av små biotopselement Mer effektiva pesticider Mer intensivt odlade gräsmarker
Mål: Att öka kunskap om fåglar i intensifierat jordbrukslandskap i relation till: Markanvändning (t.ex. höst/vårsådda grödor, vall och trädor) Landskapets komplexitet Mångfald & Antal av Jordbruks Fåglar Lokala skala Landskap skala Biotoper vid åkermark Gårdsmiljöer, natur betesmarker och åkerholmar Miljöskydd (AES)
Studiesystemet Region > 10 4 ha Landskap 5 km x 5 km (2500 ha) Lokal (fågelräkning) 100 300 m 2 20 ha
Det vi har gjort Inventerat två fågel gruppar I fält ( linje transekt) Host- eller vårsådda grödor Vall Träda Öppna betesmarker (på åkermark) (n 500 ställen) Nära icke åkermark strukturer (punkt) Gårdsmiljöer Åkerholmar Betesmarker (n 500 ställen) Bird photos Wikimedia commons Curlew and Yellow wagtial Andreas Trepte www.photo-natur.de Yellowhammer Malene Thyssen, http://commons.wikimedia.org/wiki/user:malene
Gårdsmiljön
Jordbruksföretag och antal nötkreatur Nötkreatur Jordbruksföretag Jordbruksföretag med nötkreatur
Fågelmiljöer i jordbrukslandskap Antal arter Antal individer Gårdar Gårdar Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. & Pärt, T. (2013). Are farmsteads over-looked biodiversity hotspots in intensive agricultural ecosystems? Biological Conservation 159, 332 342.
Betesmark + Gårdsmiljöer = mat + boplatser Betesmark Gården Höstsådd 500 m Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. & Pärt, T. (2013). Are farmsteads over-looked biodiversity hotspots in intensive agricultural ecosystems? Biological Conservation 159, 332 342.
Slutsatser: gårdsmiljön och fåglar Djur är viktiga för artrikedom och antal individer Men även gårdar utan djur kan vara viktiga Ändringar i små biotoper i och kring gården kan vara viktiga orsaker till populationsminskningar Bevara befintliga boplatser: gamla tak, gamla byggnader, ihåliga träd Skapa/behålla födokällor: t.ex. skräpmark med mycket blommor (och insekter)
Gårdar och andra icke åkermark miljöer Åkerholmar Betesmarker (med träd och buskar) Landskapsperspektiv
Artrikedom i olika biotoper Local diversity (mean ± C.I.) Regional artrikedom (Södra Sveriges jordbruksmark) Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. & Pärt, T. (2013). Are farmsteads overlooked biodiversity hotspots in intensive agricultural ecosystems? Biological Conservation 159, 332 342.
Gårdsmiljöns betydelse i landskapen Blå = gård Röd = åkerholm Grön = betesmark Landskap med stora fält, intensivt odlat mm Landskap med mindre fält, mindre intensivt odlat mm Hiron unpublished data
Arter som är mer vanlig på naturliga miljöer Arter som är mer vanlig på gårdar Hiron, M., Berg, Å., Eggers, S. & Pärt, T. (2013). Are farmsteads overlooked biodiversity hotspots in intensive agricultural ecosystems? Biological Conservation 159, 332 342.
Tack Tomas Pärt, Åke Berg, Sönke Eggers, Åsa Berggren, Jonas Josefsson & Matt Low Jordbruksverket (projekt ej möjligt utan blockdata!!) Formas Jordbrukare och markägare Fältarbetare Emilia B, Linda G, Frida N and Marianne M, Mikael R, Oskar N, Jan H, Janne D, Juliana D, Kaj S, Mattias U, Olof J, Urban M, Henrik B, Mats W- P, Nils-Olof J, Pekka W, Claes T, Ingemar H, Karin G, Lars-Ove N, Gun-Britt E, Sture H, Stefan H, Daniel I, Sven O, Albin L, Erik F N, Jan R, Agnetha A, Anders B, Anders E, Anders G, Anders O,Arne E, Christer I, Ingvar C, Pål K, Ulrika R.