Styrel i Stockholms län

Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011

Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011

Utgivningsår: 2012 ISBN: 978-91-7281-490-5 Avdelningen för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn 08-785 40 00, beredskap.stockholm@lansstyrelsen.se Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm

Förord Länsstyrelsen har under år 2011 samordnat planeringen för i vilken prioritetsordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare (Styrel) inom länet ska genomföras i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen elbrist. Arbetet har bedrivits i bred samverkan med länets kommuner, elnätsföretag samt centrala och regionala myndigheter. Styrels planeringsprocess har inneburit ett omfattande arbete för alla involverade myndigheter. Från Länsstyrelsens sida vill vi tacka alla för ett väl genomfört arbete. Aldrig tidigare har en sådan omfattande kartläggning av länets samhällsviktiga verksamhet genomförts. Vi bedömer att arbetet har medfört ett stort mervärde för den allmänna krisberedskapen i länet. Denna rapport ger en övergripande bild kring arbetet med Styrel i Stockholms län, inklusive en redogörelse över det aggregerade resultatet, lärdomar från arbetet och identifierade utvecklingsbehov. Kent Jansson Biträdande avdelningschef Avdelningen för samhällsskydd och beredskap -1-

-2-

Innehåll Förord... 1 Inledning... 5 Bakgrund... 6 Om Styrel... 6 Nationell planeringsprocess... 7 Vem är prioriterad?... 8 Styrel i Stockholm län... 10 Steg 1: Underlag från centrala myndigheter... 10 Steg 2: Länsstyrelsen initierade och samordnade Styrelarbetet i länet.12 Länsstyrelsens identifiering av objekt av regional karaktär... 12 Steg 6: Sammanställning av länsövergripande planeringsunderlag... 13 Skillnader i underlagen... 14 Rangordning av elledningar... 14 EAN-koder... 15 SL- och Rakel-objekt... 16 Metod för sammanställning av rangordnade elledningar vid samma elnätsföretag... 16 Resultat av Styrels planeringsprocess i Stockholms län... 18 Slutsatser och framtida utvecklingsbehov... 21 Bilaga 1 Exempel avseendes sammanställning av rangordnade elledningar inom samma elnätsföretag... 23-3-

-4-

Inledning Sedan 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat med Styrels planeringsprocess. Styrel är ett utvecklingsprojekt som genomförts av bland annat Energimyndigheten för att styra el till prioriterade samhällsviktiga elanvändare vid en kortsiktig, akut elbristsituation. Planeringsmetoden som kommit fram ur utvecklingsprojektet bygger i första hand på att kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, elnätsföretag och ett antal samhällsviktiga elanvändare tillsammans identifierar och planerar för hur samhällviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid elbrist. Processen upprepas vart fjärde år efter initiering av Energimyndigheten Länsstyrelsen i Stockholms län har ansvarat för att samordna planeringsarbetet för länets kommuner. I Stockholms län lever en femtedel av landets befolkning och det faktum att landets huvudstad ligger i regionen medför att det inom länet finns ett mycket stort antal samhällsviktiga verksamheter som identifierats och prioriterats inom ramen för arbetet med Styrels planeringsprocess. Av länets 26 kommuner deltog samtliga förutom en i arbetet. Totalt sett identifierade kommunerna, tillsammans med Länsstyrelsen, Stockholms läns landsting, centrala myndigheter och länets elnätsföretag, 7404 samhällsviktiga elanvändare fördelat på 1449 elledningar. Länsstyrelsen bedömer att cirka 1,5 personår lagts ned på arbetet med Styrel inom myndigheten. Arbetet med Styrelplaneringen har varit en lärandeprocess som har medfört en ökad kunskap om bland annat samhällsviktig verksamhet i länet samt om roller och ansvar mellan samverkande aktörer, inte minst mellan kommunerna och elnätsföretagen. Länsstyrelsen bedömer att arbetet har bidragit till att stärka förmågan till samverkan mellan dessa aktörer. Vi bedömer att den ökade kunskapen om samhällsviktig verksamhet och dess geografiska placering även är värdefull för hantering av andra oönskade händelser än elbrist. Det länsövergripande planeringsunderlaget innebär att länets förmåga att kunna upprätthålla merparten av den samhällsviktiga verksamheten vid en eventuell elbristsituation tydligt stärkts. Förmåga är dock en färskvara som ständigt behöver underhållas. Med anledning av detta ser Länsstyrelsen ett tydligt behov av en fortsatt process kring identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet. Länsstyrelsen ser även ett behov av att öva Styrelsplaneringen och planerar därför, tillsammans med de övriga storstadslänen, en övning som kommer genomföras under år 2013. -5-

Bakgrund Om Styrel El är en färskvara som inte kan lagras storskaligt. Vid varje given tidpunkt produceras det lika mycket el som förbrukas. Det måste därför alltid vara fullständig balans mellan användning och produktion av el. Om produktionen inte räcker till kan vi drabbas av elbrist och hela elsystemet i landet kan då sluta fungera. En sådan situation kan uppstå till exempel om nivåerna i vattenmagasinen är låga samtidigt som flera kärnkraftsblock är avstängda i kombination med mycket kallt väder. Skulle elbrist uppstå kan Svenska Kraftnät (SvK), som en sista åtgärd för att minska elförbrukningen i landet, beordra frånkoppling av delar av elnätet. Det är en krisåtgärd som vidtas i yttersta nödfall och för att undvika att hela elsystemet kollapsar. Svenska Kraftnät har hittills inte behövt beordra en sådan frånkoppling men det har varit nära vid några tillfällen, exempelvis vintrarna 1996 och 2003. Då var det torrår, med låg tillgång till vatten i landets vattenkraftverk och det var riktigt kallt samtidigt som kärnkraftverken i Sverige av tekniska orsaker inte kunde gå på full effekt. Eftersom stora mängder av den el som producerades då gick åt till uppvärmning av bostäder och lokaler, fanns det risk för kortvarig elbrist 1. Konsekvenserna på det elberoende och sårbara samhället hade kunnat bli mycket omfattande, inte minst i en storstadsregion som Stockholms län. Frånkoppling planerades tidigare för att genomföras på regionnätsnivå. Det innebar att alla elanvändare inom ett geografiskt område skulle ha frånkopplats utan att hänsyn kunde tas till samhällsviktiga verksamheter. På uppdrag av regeringen utvecklade därför Energimyndigheten ett nytt system för planering av frånkoppling av elanvändare vid kortvarig elbrist. Planeringsmetoden kallas för Styrel och står för styrning av el till prioriterade elanvändare vid elbristsituationer. Styrel syftar till att i så stor utsträckning som möjligt identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare såsom sjukhus, räddningstjänst, vatten- och avloppssystem, elektroniska kommunikationer med mera. Med Styrel kan frånkoppling genomföras på lokalnätsnivå och elen kan i högre omfång styras till prioriterade elanvändare. De samlade konsekvenserna av en akut kortsiktig elbrist blir därmed mindre omfattande för vårt samhälle. Arbetet med att utveckla Styrel skedde i samverkan med bland annat Svenska Kraftnät, Svensk Energi, Energimarknadsinspektionen, Sveriges kommuner och landsting samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Den första riksomfattande planeringsomgången för Styrel 1 Statens energimyndighet, Styrel (ET 2012:03) -6-

genomfördes 2011 och beskrivs mer ingående i kapitlet 2.2 Nationell planeringsprocess. Planeringsprocessen för Stockholms län beskrivs i kapitlet 3. Styrel i Stockholms län. Nationell planeringsprocess Planeringsprocessen för att genomföra Styrel utvecklades mellan åren 2004-2010. Det skedde bland annat genom omfattande utredningar, genom samverkan mellan myndigheter och med hjälp av informationsinsatser. Under 2009 genomfördes bland annat länsförsök i Blekinge, Skåne och Dalarna vilket genererade ytterligare kunskap om länsstyrelsernas och övriga aktörers roller i planeringsprocessen och belyste även ett antal problemområden, kostnader och möjligheter med processen. Innan den nationella planeringsprocessen påbörjades 2011 genomfördes en rad utbildningar i alla län för att skapa gemensamma utgångspunker och förståelse för framtagna arbetsmetoder. Utbildningarna kompletterades även med informationsmaterial såsom till exempel en handbok och en webbaserad utbildning. Den nationella planeringsprocessen delades in i åtta steg. I princip alla landets kommuner, län, elnätsföretag och vissa centrala myndigheter deltog i planeringsprocessens sju första steg, vilka beskrivs mer ingående nedan. Steg 1 Centrala myndigheter initierade och inriktade planeringen samt lämnade underlag för arbetet till länsstyrelserna. Centrala myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen lämnade underlag till länsstyrelserna över de enskilda samhällsviktiga elanvändarna (objekten) som skulle prioriteras. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lämnade riktlinjer till länsstyrelserna för planeringsprocessens genomförande och omfattning på regional nivå. Steg 2 Länsstyrelserna initierade och samordnade arbetet i länen. Länsstyrelserna lämnade riktlinjer till kommunerna, landstinget och elnätsbolagen för planeringsprocessens genomförande och omfattning på lokal respektive regional nivå. Länsstyrelserna ansvarade för identifieringen av regionala samhällsviktiga elanvändare inom deras geografiska områdesansvar. Steg 3 Kommunerna kartlade vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare som de vill prioritera inom ramen för Styrel. Kommunerna identifierade de enskilda samhällsviktiga objekten och gjorde en inbördes prioritering mellan dessa objekt samt sammanställde underlagen med de underlag som de fått från länsstyrelserna. -7-

Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen kartlade de praktiska prioriteringsmöjligheterna. Kommunerna och elnätsbolagen kartlade de praktiska prioriteringsmöjligheterna vilket resulterade i att de identifierade och prioriterade objekten angavs med den specifika elledning som objekten är ansluter mot. Steg 5 Kommunerna tog fram och lämnade ett planeringsunderlag till länsstyrelserna. Kommunerna rangordnade elledningarna med de identifierade prioriterade objekten på lokal nivå och sammanställde dessa i ett underlag per elnätsföretag i kommunen. Steg 6 Länsstyrelserna sammanställde och lämnade efter samverkan ett länsövergripande beslut till Svenska Kraftnät och elnätsbolagen. Länsstyrelserna analyserade kommunernas sammanställning av rangordningen och sammanförde rangordningarna som berörde samma elnätsföretag till regionala underlag. Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering för respektive konsessionsområde på nationell nivå. Baserat på länsstyrelsernas aggregerade underlag utarbetar elnätsbolagen konkreta frånkopplingsplaner varefter de meddelar Svenska Kraftnät och länsstyrelserna att arbetet genomförts. Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid kortsiktig elbrist med planeringsunderlagen som utgångspunkt. I händelse av elbrist beordrar Svenska Kraftnät elnätsföretagen att frånkoppla elanvändare i enlighet med Styrels planeringsunderlag. Planeringsprocessen upprepas vart fjärde år på initiativ av Energimyndigheten i enlighet med Förordningen om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare SFS 2011:931. Arbetet för Länsstyrelsen i Stockholms län omfattades i huvudsak av steg ett, två och sex under planeringsprocessen. Vem är prioriterad? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick i 2010 års regleringsbrev i uppdrag att redovisa ett inriktningsdokument avseende elprioriteringar till regeringen. Syftet med detta var att ge ett stöd för bedömning av i vilken ordning elanvändare skulle prioriteras vid en kortvarig elbristsituation. Arbetet resulterade i en prioritetsordning av elanvändare indelat i åtta prioritetsklasser, vilka redovisas nedan i tabell 1. -8-

Prioritetsklass Poäng Elanvändare 1 7 Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa 2 6 Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet 3 5 Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa 4 4 Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet 5 3 Elanvändare som representerar stora ekonomiska värden 6 2 Elanvändare som har stor betydelse för miljön 7 1 Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden 8 0 Övriga elanvändare Tabell 1. Prioritetsklasser (fastslagna i Förordningen om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare SFS 2011:931) Vid en elbristsituation kommer elledningarna helt utan samhällsviktig verksamhet att frånkopplas först. Alla elledningar som har samhällsviktiga elanvändare kan dock inte prioriteras lika högt. Därmed riskerar även en del av de samhällsviktiga elanvändarna att inte få el i händelse av elbrist. Därför rangordnades de prioriterade elledningarna för att säkerställa att elledningarna som leder ström till de mest essentiella samhällviktiga verksamheterna frånkopplas i sista hand. Det kan dock vara svårt att avgöra om en elledning som leder ström till exempelvis ett vattentorn ska rangordnas högre än en elledning som bland annat leder ström till en vårdcentral. För att underlätta rangordningen summerades därför poängen för de samhällsviktiga objekten för varje enskild prioriterad elledning (se tabellen ovan). Det gjorde att elledningarna på ett enklare sätt kunde jämföras med varandra, vilket i förlängningen underlättade rangordningen. En hög summa indikerar exempelvis att det finns många prioriterade elanvändare på elledningen. -9-

Styrel i Stockholm län Länsstyrelserna gavs i regleringsbrevet för budgetåret 2011 i uppdrag att samordna planeringen för Styrel inom länet och på förslag från länets kommuner sammanställa ett underlag med en gällande rangordning per elnätsbolag 2. I Styrels planeringsprocess omfattade det steg ett, två och sex: 1) Centrala myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen initierade och inriktade planeringen samt lämnade underlag för arbetet till Länsstyrelsen 2) Länsstyrelsen initierade och samordnade arbetet i länet 6) Länsstyrelsen sammanställde och lämnade efter samverkan ett länsövergripande planeringsunderlag till Svenska Kraftnät Stockholms län är Sveriges största län och en femtedel av landet befolkning bor i regionen. I länet skapas en tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt och regionens särställning med landets huvudstad medför att det finns ett betydande antal såväl nationella som regionala och lokala samhällsviktiga verksamheter inom länet. Planeringsprocessen i Stockholms län har därför varit mycket omfattande och tidskrävande. Merparten av arbetet har utförts av länets kommuner som identifierat samhällsviktiga elanvändare inom respektive kommuns geografiska ansvarsområde. Av länets 11 elnätsföretag och 26 kommuner deltog samtliga i Styrels planeringsprocess med undantag av en kommun som beslutat om att inte medverka. Länsstyrelsen i Stockholms län har ägnat cirka 1,5 personår på Styrelprojektet vilket har omsatt drygt 1,2 miljoner kronor under år 2011. För landet som helhet beräknades kostnaden för den första planeringsomgången till 62 miljoner kronor. Nedan beskrivs hur Länsstyrelsen i Stockholms län samordnade Styrels planeringsprocess inom länet och sammanställde ett regionalt planeringsunderlag med rangordnade elledningar per elnätsföretag. Beskrivningen utgår från de tre stegen i Styrels planeringsprocess som länsstyrelserna omfattades av. Steg 1: Underlag från centrala myndigheter Centrala myndigheter ansvarade för att identifiera samhällsviktiga verksamheter och objekt av nationell och internationell betydelse inom 2 Länsstyrelserna ska samordna planeringen för i vilken prioritetsordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare inom länet ska genomföras i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen elbrist samt, på förslag från kommunerna, sammanställa underlag om vilken rangordning av elledningar som ska gälla Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende länsstyrelserna. -10-

respektive myndighets ansvarsområde. Underlagen distribuerades till respektive länsstyrelse som därefter överlämnade dem till respektive kommun 3 Enligt Energimyndighetens hemställan till de centrala myndigheterna (från april 2010) skulle underlagen överlämnas till länsstyrelserna senast den 15 januari 2011. Merparten av underlagen överlämnades dock avsevärt mycket senare, några så sent som i april, vilket medförde att planeringsprocessen i Stockholms län försenades betydligt. Länsstyrelsens ursprungliga avsikt var att överlämna dessa delar av underlagen till respektive kommun i februari, något som inte kunde slutföras förrän i maj 2011. Innan underlagen från de centrala myndigheterna överlämnades till länets kommuner kvalitetsgranskade Länsstyrelsen dem. Det visade sig då att ett antal centrala myndigheter endast identifierat ett fåtal objekt såsom egna huvudkontor och serverhallar, medan andra myndigheter, i identifieringsoch prioriteringsarbetet, tagit ett större ansvar för sin sektor som helhet. Försvarsmakten, Livsmedelsverket och Kustbevakningen valde att inte bidra med något underlag till planeringsprocessen. Många av de identifierade objekten från centrala myndigheter saknade korrekt angiven EAN-kod 4 och kommuntillhörighet. Bristerna i materialet föranledde Länsstyrelsen att i förekommande fall kontakta de berörda centrala myndigheterna för att dessa skulle kunna inkomma med kompletteringar. I de fall de centrala myndigheterna inte återkom med begärd information genomförde Länsstyrelsen på egen hand ett visst identifieringsarbete för att minska effekten av bristerna i underlaget. Denna åtgärd visade sig nödvändig för att viss nationell och internationell samhällsviktig verksamhet i länet inte skulle förbli oprioriterad. Sammantaget var Länsstyrelsens kvalitetssäkring och komplettering av de centrala myndigheternas underlag mycket tidskrävande. Speciellt för de försenade underlagen blev detta ett mycket tidskritiskt och tidsödande arbete. Ett problem som tidigt identifierades av bland annat Länsstyrelsen var att Energimyndigheten enbart hemställde om underlag från de centrala myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Detta exkluderade olyckligtvis andra statliga myndigheter från planeringsprocessen, så som exempelvis Kriminalvården, Åklagarmyndigheter och Regeringskansliet. Länsstyrelsen inhämtade underlag från vissa av dessa aktörer. Inför nästa planeringsomgång anser Länsstyrelsen att det är av vikt att utöka deltagande 3 I de fall det inte rådde restriktioner avseendes sekretess och dessa objekt endast hanterades av Länsstyrelsen och berört elnätsföretag. 4 EAN-koder är i regel artonsiffriga koder med ett elnätsspecifikt prefix som används av elnätsbolagen för att med säkerhet kunna avgöra på vilken elledning ett specifikt objekt finns. -11-

myndigheter bortom myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Steg 2: Länsstyrelsen initierade och samordnade Styrelarbetet i länet Arbetet med att samordna planeringen genomfördes i bred samverkan med länets kommuner, elnätsföretag samt centrala och regionala myndigheter. Länsstyrelsen har sedan 2010 genomfört ett antal aktiviteter i syfte att samordna arbetet. Länsstyrelsen initierade Styrel-arbetet i länet den 27 maj 2010 genom arrangemanget av en utbildningsdag om Styrel i samverkan med bland annat Energimyndigheten. Utbildningen syftade till att skapa gemensamma utgångspunkter och förståelse för framtagna arbetsmetoder för Styrel-arbetet och beskrev även kommunernas roll under planeringsprocessen. Samtliga kommuner, Landstinget i Stockholms län samt elnätsföretagen inbjöds att delta. Totalt medverkade 51 personer vid utbildningen. I februari 2011 kallade Länsstyrelsen till ett uppstartsmöte för att inleda planeringsprocessen i länet. Det visade sig då att några kommuner redan påbörjat identifieringsprocessen av lokala samhällsviktiga verksamheter. Länsstyrelsen kallade till ett uppföljningsmöte i maj 2011. Vid detta diskuterades bland annat svårigheter som uppkommit under kommunernas arbete och lämpliga lösningsförslag till dessa. Utöver dessa möten har Länsstyrelsen under planeringsprocessen haft en kontinuerlig kontakt med kommunerna och elnätsföretagen. I samband med att Länsstyrelsen överlämnade ett länsövergripande planeringsunderlag till Svenska Kraftnät (december 2011) inbjöds länets kommuner, Stockholms läns landsting och elnätsföretagen till ett avslutande återkopplingsmöte. På mötet presenterades resultatet av Styrels planeringsprocess i Stockholms län. Detta beskrivs närmare i kapitlet 4. Resultaten av Styrels planeringsprocess i Stockholms län. Länsstyrelsens identifiering av objekt av regional karaktär I Styrels planeringsprocess ansvarade länsstyrelserna för att identifiera samhällsviktig verksamhet utifrån respektive läns geografiska områdesansvar. Länsstyrelsen i Stockholms läns arbete med att identifiera regionala samhällsviktiga objekt resulterade i att cirka 150 objekt prioriterades inom ramen för Styrel. I den kommun som valde att inte delta i Styrels planeringsprocess säkerställde Länsstyrelsen identifieringen av ett tiotal särskilt samhällsviktiga objekt inom kommunen, såsom polisstationen och räddningstjänsten. -12-

En elbristsituation skulle leda till omfattande negativa ekonomiska konsekvenser för regionen och i förlängningen eventuellt även för hela landet. Länsstyrelsen kan i enlighet med Förordning (2011:931) om planering av prioritering av el till samhällsviktiga elanvändare ange i underlaget om undantag för bortkoppling av elanvändare som kan drabbas av synnerligen stora skador. I dagsläget har en aktör ansökt om ett sådant undantag. En återkommande och tidskrävande problematik under identifieringsprocessen var för Länsstyrelsen att få information om de identifierade objektens EAN-koder. För merparten av objekten kunde EANkoderna med viss svårighet lokaliseras, vilket i vissa fall skedde i samverkan med elnätsföretagen som med hjälp av objektets adress ibland kan spåra EAN-koden. För ett fåtal av de identifierade objekten gick dock inte EAN-koden att spåra vilket ledde till att de fick exkluderas från underlaget. När Länsstyrelsen avslutat sitt arbete med att identifiera regionala samhällsviktiga objekt överlämnades underlagen till respektive kommun. Steg 6: Sammanställning av länsövergripande planeringsunderlag Länsstyrelsen sammanställde och levererade under december underlag för rangordning av elledningar till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Sammanställningen bygger på planeringsunderlag från kommunerna som Länsstyrelsen kompletterat med underlag från nationella och regionala aktörer. Planeringsunderlag gjordes för vart och ett av länets elva elnätskoncessionsområden. Totalt har 7 404 objekt identifierats och prioriterats på 1 449 elledningar. För att ge en bättre förståelse för kommunernas arbete i Styrels planeringsprocess följer nedan en kort sammanfattning av steg tre, fyra och fem i Styrels planeringsprocess. I planeringsprocessens steg tre kartlade kommunerna de samhällsviktiga elanvändarna inom deras geografiska områdesansvar. Detta lokala underlag sammanställdes därefter med det regionala och nationella underlagen som kommunerna erhållit från respektive länsstyrelse. I planeringsprocessens steg fyra kartlade kommunerna och elnätsföretagen de praktiska prioritetsmöjligheterna. Det innebar att elnätsföretagen angav vilken lokalnäts elledning de prioriterade objekten fick ström ifrån. I planeringsprocessens steg fem tog kommunerna fram ett lokalt planeringsunderlag, vilket innebar att de rangordnade elledningarna med samhällsviktig verksamhet. De lokala underlagen överlämandes därefter till Länsstyrelsen. -13-

Vartefter planeringsunderlagen inkom från länets kommuner granskade Länsstyrelsen underlagen avseende bland annat vilka verksamhetsområden och objekt som identifierats som samhällviktiga, hur dessa objekt prioriterats samt hur kommunerna rangordnat elledningarna. Nedan beskrivs kommunernas material samt Länsstyrelsens metod för att sammanställa en regional rangordning per elnätsföretag utifrån ovan nämnda kommunala rangordning. Skillnader i underlagen Generellt sett har kommunernas planeringsunderlag hållit en hög kvalitet. I enlighet med den nationella inriktningen för planeringsprocessen har kommunerna använt samma arbetsmetod och i möjligaste mån samma utgångspunkter. Kommunernas storlek, befolkningstäthet och resurser bidrog dock till att alla kommuner inte identifierat objekt i samma utsträckning. Ett antal kommuner har exempelvis avgränsat sig och endast identifierat objekt inom de första fyra prioritetsklasserna, medan andra har identifierat objekt inom samtliga prioritetsklasser. Ett tydligt resultat av detta är att kommuner som endast identifierat objekt inom de första prioriteringklasserna prioriterat skolor och förskolor medan kommuner som identifierat objekt i alla prioritetsklasser även prioriterat fritids, öppna förskolor och gymnasieskolor. En annan konsekvens av att kommunerna skiljer sig åt, och i viss mån haft olika utgångspunkter under identifieringsarbetet, är att jämförbara objekt prioriterats inom olika prioritetsklasser. Vissa kommuner har exempelvis prioriterat samtliga vårdboenden som objekt som är av vikt för att säkerställa liv och hälsa på kort sikt (prioritetsklass ett) medan andra prioriterat dem som objekt som är av vikt för att säkerställa liv och hälsa på längre sikt (prioritetsklass tre). Skillnaden illustreras bland annat genom att 3,7 procent av en kommuns objekt återfinns i prioritetsklass ett medan motsvarande för en annan kommun är 35 procent. Vid elnätsföretagens summering av de enskilda elledningarnas poäng bidrog detta till att vissa elledningar fick oproportionerlig höga poäng. I förlängningen gynnade det till viss del de kommuner som prioriterat många objekt i höga prioritetsklasser. Länsstyrelsen ser med viss självkritik att ett tydligare arbete från myndighetens sida med att verka för en likriktning i prioriteringsprocessen hade kunnat minska skillnaderna i slutresultatet. Rangordning av elledningar I arbetet med att rangordna elledningar har kommunerna använt sig av ett antal olika metoder. Dessa har baserats på: Antal objekt i prioritetsklass ett per elledning (liv och hälsa på kort sikt), Antal poäng per elledning, -14-

De specifika objekten på elledningarna (dvs. de elledningar på vilka det finns samhällsviktiga objekt som ansågs vara av större vikt än andra prioriterades högst, oaktat poängsumma eller antal objekt i prioritetsklass ett). Vid granskningen av kommunernas rangordning av elledningarna, i syfte att jämka deras underlag med varandra, förde Länsstyrelsen en löpande dialog med respektive kommun, i de fall det förelåg oklarheter. Den regionala rangordningen för Fortum Distribution påverkades av den stora mängd objekt som Stockholms stad identifierat och prioriterat i förhållande till övriga kommuner. Stockholms stad identifierade drygt 3200 objekt fördelade på 328 elledningar, vilket motsvarar nästan hälften av samtliga identifierade objekt inom Stockholms län. Att göra en rangordning mellan dessa elledningar baserat på vilka objekt som finns på ledningarna visade sig vara mycket utmanande. Varken Stockholms stad eller Länsstyrelsen ansåg sig ha mandat eller tillräcklig områdesspecifik kunskap för att avgöra om exempelvis elledningen till Kaknästornet skulle rangordnas högre än elledningen till Regeringskansliet eller Henriksdals avloppsreningsverk. Elledningarna i Stockholms stads planeringsunderlag rangordnades därför i första hand efter hur många objekt i prioritetsklass ett som fanns på de enskilda elledningarna och i andra hand efter elledningarnas poängsummor. Undantaget denna rangordning var elledningarna som leder till akutsjukhusen och SOS-alarm. Dessa placerades högst i rangordningen. En mer utförlig beskrivning för hur Länsstyrelsen gjorde sammanslagning av de regionala planeringsunderlagen återges i kapitlet 3.4 Metod för sammanställning av rangordnade elledningar vid samma elnätsföretag. EAN-koder I kommunernas återkoppling till Länsstyrelsen framkom det att även kommunerna upplevde identifieringen av EAN-koder till de prioriterade objekten som problematisk och tidskrävande. Det gällde framförallt de delar av kommunernas verksamhet som utförs på entreprenad då kommunerna ansåg att det generellt sett var svårare att få den eftersökta informationen från dessa. Förklaringar till detta var bland annat ovilja att lämna ut information om EAN-koder av sekretesskäl och svårigheter med att komma i kontakt med de personer inom verksamheterna, ofta drivna i privat regi, som har kännedom om EAN-koderna. Det har för kommunernas Styrels-handläggare varit svårt att avgöra om EAN-koderna angetts korrekt vilket därför har kontrollerats i samverkan med elnätsbolagen. Felaktigit angivna EAN-koder har i möjligaste mån korrigerats, vilket varit resurskrävande. Avsaknaden av EAN-koder har resulterat i att ett antal identifierade samhällsviktiga objekt inte kunnat prioriteras inom ramen för denna planeringsomgång. -15-

SL- och Rakel-objekt MSB och SL ombad Länsstyrelsen att av sekretesskäl inte lämna ut information till kommunerna om ett antal av deras objekt (Stockholms stad undantogs från SL:s begäran, då det inom Stockholms stad finns flera hundra prioriterade SL-objekt). Länsstyrelsen fick därför separat lägga till dessa identifierade objekt i kommunernas planeringsunderlag. Det förändrade i viss mån kommunernas rangordning, vilket diskuterades med berörda kommuner som samtliga godkände förändringarna. Metod för sammanställning av rangordnade elledningar vid samma elnätsföretag Om Styrel effektueras ansvarar elnätsföretagen för att genomföra den faktiska frånkopplingen. För varje elnätsföretag måste det därför finnas en slutgiltig rangordning som omfattar alla elledningar. Länsstyrelserna har därför ansvarat för att sammanställa ett regionalt planeringsunderlag per elnätsföretag. Länsstyrelsen sammanställde och levererade under december underlag för rangordning av elledningar till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Sammanställningen bygger på planeringsunderlag från kommunerna som Länsstyrelsen kompletterat med underlag från nationella och regionala aktörer. Sju av de elva elnätsföretagen i Stockholms län levererar enbart el till en kommun i länet. De regionala planeringsunderlagen för dessa elnätsföretag baseras därför helt på kommunernas lokala planeringsunderlag. Vattenfall, Fortum Distribution, E.ON och Telge Nät levererar el till fler kommuner än en. Vid sammanställningen av ett regionalt planeringsunderlag per elnätsföretag var Länsstyrelsens vision att det skulle ske så rättvist som möjligt. Länsstyrelsen ställdes dock inför följande problematik: Att endast utgå från elledningarnas poäng tenderade att gynna de kommuner som identifierat många objekt, Att endast utgå från antalet objekt prioriterade inom prioritetsklass ett tenderade att gynna de kommuner som prioriterat förhållandevis många objekt inom denna prioritetsklass, Att endast utgå från kommunernas rangordning av elledningarna och saxa in dessa tenderade att gynna kommuner som rangordnat förhållandevis få elledningar, Alla kommuner har inte använt sig av samma system för att rangordna elledningarna, vissa kommuner har utgått från elledningarnas poängsummor eller antalet objekt i prioritetsklass ett per elledning medan andra utgått från vilka objekt som finns på respektive elledning. -16-

För att skapa stringens vid sammanslagningen av berörda kommuners rangordnade elledningar utvecklade Länsstyrelsen därför en metod som i största möjliga mån tog hänsyn till ovan nämnda problematik. Denna beskrivs nedan. Initialt delades elledningarna in i två separata grupper de elledningar på vilka det finns objekt i prioritetsklass ett, respektive de elledningar vilka saknar objekt i denna prioritetsklass. Syftet med indelningen var att utskilja de elledningar på vilka det finns objekt som på kort sikt har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Detta för att tillse att dessa skulle prioriteras framför övriga. Bilaga 1 exemplifieras denna metod ytterligare. Efter att kommunernas underlag sammanställts till ett länsövergripande planeringsunderlag överlämnades detta 2011-12-21 till Svenska Kraftnät och berörda elnätsbolag, vilket avslutade Länsstyrelsens del av planeringsprocessen. -17-

Resultat av Styrels planeringsprocess i Stockholms län Totalt sett identifierades och prioriterades 7404 objekt inom Stockholms län fördelat på 1449 elledningar. Objektens fördelning mellan prioritetsklasserna illustreras i diagram 1. Diagram 1. Fördelning av objekt mellan prioritetsklasserna Det framgår att merparten av de prioriterade objekten återfinns i de fyra första prioritetsklasserna. Detta beror bland annat på att kommunerna till stor del i första hand har fokuserat på de mest essentiella samhällsviktiga objekten och därför inte lagt lika mycket resurser på övriga objekt. De förhållandevis få objekten i prioritetsklass fem förklaras även av att kommunerna upplevde det som svårt att avgöra vilka elanvändare som representerar stora ekonomiska värden inom en kommun. Objekt som har stor betydelse för miljön har listats, men ofta i en högre prioritetsklass än sex. I tabell 2 nedan återges exempel på de verksamheter som återfinns inom de olika prioritetsklasserna. -18-

Prioritetsklass 1 Liv och hälsa: Timmar Exempel på identifierade verksamheter Akutsjukhus, apotek, sjukhus, brand- och ambulansstationer, fjärrvärme, gruppboende, ingripandeverksamhet, kemisk industri, polisstationer, psykiatrimottagningar, reningsverk, SOS-alarm, akuttandläkare, vårdcentral, äldreboenden. 2 Samhällets funktionalitet: Timmar 3 Liv och hälsa: Dagar 4 Samhällets funktionalitet: Dagar 5 Stora ekonomiska värden 6 Stor betydelse för miljön Bankverksamhet, barnavårdscentral, brandstationer, bensinstationer, centrala myndigheter (huvudkontor), flygtrafik, departementen, förvaltningskontor, gasproduktion, gruppboenden, lots, livsmedelsförsörjning, vatten och avlopp. Apotek, behandlingshem, distriktsköterskor, hemtjänst, husläkare, psykiatrimottagning, skola, socialpsykiatri, vård och omsorg, vårdcentral. Anstalt, bensinstation, förskola, församlingslokal, gatubelysning, jordoch skogsbruk, kyrka, kapell, moské, livsmedelsförsörjning, rörlig bro, skola, tillagningskök, trafikal funktion, trafiksignal, tågdrift, vägtunnel. Djurhållning, tillverkningsindustri, partihandel, hotell. Avloppsrening, fartygsel, pumpstation, renhållning, råvatten, återvinning av schaktmassor. 7 Stor betydelse för sociala och kulturella värden 8 Övriga elanvändare Arkiv, behandlingshem, daglig verksamhet, fritidshem, försökslägenhet, kulturbyggnader, kyrka, kapell, moské, museum, samlingslokaler. Arbetscentrum, dagverksamhet, detaljhandel, förvaltning, fritidsgård, förskola, parklek, simhall, skola, öppen förskola. Tabell 2. Exempel på prioriterade verksamheter och funktioner inom de olika prioritetsklasserna Vid en gransking av kommunernas prioriteringar framkommer en skillnad i sättet som stora kommuner prioriterat i förhållande till mindre kommuner. De befolkningsmässigt stora kommunerna har i regel prioriterat exempelvis stora vårdcentraler med tillhörande apotek inom prioritetsklass ett medan mindre vårdcentraler och apotek prioritertas i prioritetsklass tre. Mindre kommuner med ett lägre invånarantal har i regel även prioriterat apotek och vårdcentraler inom prioritetsklass ett. -19-

Det kan konstateras att merparten av kommunerna i genomsnitt identifierat omkring 150 objekt, vilket även ligger nära medianvärdet om 141. Stockholms stad, som är landets största kommun, har identifierat nästan hälften av de prioriterade objekten i länet. Fördelningen av antal rangordnade elledningar per elnätsföretag framgår av diagram 2. Diagram 2. Antal rangordnade elledningar per elnätsföretag Vattenfall, E.ON och Fortum Distribution levererar el till fler än en kommun vilket förklarar varför dessa elnätsföretag har förhållandevis många rangordnade elledningar. I Nacka kommun har objekt (totalt identifierades där 530 objekt) på merparten av Nacka Energis elledningar identifierats, vilket är anledningen till att så många av dessa elledningar rangordnats. Sammantaget kan konstateras att länets kommuner tillsammans med bland annat Stockholms läns landsting och med stöd av Länsstyrelsen tagit fram ett tämligen heltäckande underlag. De brister som går att finna bottnar framförallt i underlagen från de centrala myndigheterna samt i svårigheten att identifiera EAN-koder och objekt inom prioritetsklass 5 (stora ekonomiska värden). -20-

Slutsatser och framtida utvecklingsbehov Styrels planeringsprocess har inneburit ett omfattande arbete för alla involverade myndigheter, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen och inte minst för länets kommuner. Arbetet med Styrel ställde även höga krav på så kallad privat-offentlig samverkan. Arbetet har varit en lärandeprocess som har medfört en ökad kunskap om bland annat samhällsviktig verksamhet i länet samt om roller och ansvar mellan samverkande aktörer, inte minst mellan kommunerna och elnätsföretagen. Vi bedömer att arbetet har bidragit till att stärka förmågan till samverkan mellan alla berörda parter. Övergripande kan Länsstyrelsen konstatera att resultatet av arbetet i länet i huvudsak hållit en hög kvalitét. Det länsövergripande planeringsunderlaget med drygt 7000 identifierade och prioriterade samhällsviktiga objekt innebär att länets förmåga att upprätthålla merparten av den samhällsviktiga verksamheten vid en eventuell elbristsituation tydligt stärkts. Det omfattande planeringsunderlaget har gett ökad kunskap om samhällsviktig verksamhet och dess geografiska placering. Vi bedömer därför att planeringsprocessen och underlaget även har bidragit till att stärka länets förmåga att hantera andra oönskade händelser än elbrist. För Länsstyrelsen var de största utmaningarna i arbetet att kvalitetssäkra och komplettera underlaget från de centrala myndigheterna samt att sammanfoga, på ett enhetligt och rättvist sätt, kommunernas underlag för respektive elnätsföretag. Kommunernas utmaningar rörde, förutom själva omfattningen av arbetet, framförallt identifiering av EAN-koder. Av planeringsunderlaget kan Länsstyrelsen även utläsa att objekt inom prioritetsklass fem till åtta utgör en ytterst liten del av det totala underlaget. Här finns behov av komplettering och utveckling. Länsstyrelsen är också medveten om att identifiering av prioklass 5 (stora ekonomiska värden) har varit särskilt problematisk för vissa kommuner. Som tidigare beskrivits finns det möjlighet att ytterlige stärka länets planeringsunderlag. Dessa förbättringsbehov rör objekt som saknar EANkod och därför exkluderas, samt objekt med nationell vikt som inte listats av deltagande regionala eller centrala myndigheter. Det finns vidare ett behov av att skapa en större enhetlighet avseendes hur kommunerna i länet listat och prioriterat objekt. Länsstyrelsen ser med viss självkritik att ett tydligare arbete från myndighetens sida med att verka för en likriktning i prioriteringsprocessen hade gagnat slutresultatet. Intentionen är därför att Länsstyrelsen under 2012 initierar en process för hur länets underlag kan kompletteras. För att öka likritningen inom länet har Länsstyrelsen -21-

dessutom målsättningen att inrätta en arbetsgrupp med kommunrepresentanter och representanter från andra relevanta aktörer i länet för att arbeta med Styrel-relaterade frågor på en regional nivå. Länsstyrelsen ser vidare ett behov av att mer i detalj granska hur länets planeringsunderlag förhåller sig till rättskedjan och mediasektorn i länet. Vi kommer under 2012 att undersöka våra möjligheter att gå vidare med fördjupade analyser inom dessa områden. Sådana analyser skulle kunna ta sig ett likande uttryck som den studie Länsstyrelsen genomförde avseende Styrel och elektroniska kommunikationer 5. Ett problem som tidigt identifierades av bland annat Länsstyrelsen var att Energimyndigheten enbart hemställde om underlag från de centrala myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Detta exkluderade olyckligtvis andra statliga myndigheter från planeringsprocessen, så som exempelvis Kriminalvården, Åklagarmyndigheter och Regeringskansliet. Länsstyrelsen inhämtade underlag från vissa av dessa aktörer. Inför nästa planeringsomgång anser Länsstyrelsen att det är av vikt att utöka deltagande myndigheter bortom myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskapen. Det är Länsstyrelsens uppfattning att Energimyndigheten med stöd i förordning (2011:941) också kommer att göra detta. Slutligen kan konstateras att Länsstyrelsen erhållit medel från MSB för att tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Länsstyrelsen i Skåne planera och genomföra en Styrel-övning 2012-2013. Vidare har Länsstyrelsen erhållit medel för att undersöka hur länets planeringsunderlag geografiskt skulle kunna visualiseras genom systemstöd. Detta bedöms ge en unik möjlighet för Länsstyrelsen och länets aktörer att få en överblick över samhällsviktiga verksamheter, till gagn för krisberedskapen inte bara i länet utan även för landet som helhet. 5 Rapport Styrel särskild skrivelse avseende elektroniska kommunikationer utifrån Länsstyrelsens områdesansvar D:nr 453-2011-425-22-

Bilaga 1 Exempel avseendes sammanställning av rangordnade elledningar inom samma elnätsföretag Nedan exemplifieras Länsstyrelsen metod för att sammanställa underlag från flera kommuner till ett elnätsspecifikt underlag. I första hand sorterades elledningarna efter den rangordning som kommunerna angivit, Elledningarna sorterades därefter med avseende på hur många objekt i prioritetsklass ett som fanns på respektive elledning som rangordnats på samma plats, Därefter sorterades elledningarna efter hur många poäng respektive elledning som rangordnats på samma plats uppnått. Bild 1 och 2 illustrerar rangordningen före, respektive efter, de tre stegen. Kommun: Elnätsföretag: Kommunens rangordning Regional rangordning Poäng per elledning A Vattenfall 1-76 2 B Vattenfall 1-59 3 C Vattenfall 2-37 2 A Vattenfall 2-88 2 B Vattenfall 2-59 1 C Vattenfall 3-45 2 A Vattenfall 3-60 2 B Vattenfall 3-25 1 C Vattenfall 4-39 1 A Vattenfall 4-42 1 A Vattenfall 5-33 1 A Vattenfall 6-12 1 Bild 1. Exempel på sammanställning av rangordnade elledningar utan inbördes rangordning Antal prioritetsklass 0 + 1 objekt på elledningen Som framgår av bild 1. har kommun B utgått från i första hand antalet prioritetsklass-ett-objekt och i andrahand poäng per elledning, medan kommun A och C istället rangordnat elledningarna utifrån vilka objekt som -23-

finns på de specifika elledningarna. På den elledning som kommun C rangordnat som nummer ett finns inte något objekt i prioritetsklass ett och elledningen finns därför inte med i denna gruppering. Bild 2 illustrerar rangordningen gjord i enlighet med Länsstyrelsens metod. Kommun: Elnätsföretag: Kommunens rangordning Regional rangordning Poäng per elledning B Vattenfall 1 1 59 3 A Vattenfall 1 2 76 2 A Vattenfall 2 3 88 2 C Vattenfall 2 4 37 2 B Vattenfall 2 5 59 1 A Vattenfall 3 6 60 2 C Vattenfall 3 7 45 2 B Vattenfall 3 8 25 1 A Vattenfall 4 9 42 1 C Vattenfall 4 10 39 1 A Vattenfall 5 11 33 1 A Vattenfall 6 12 12 1 Bild 2. Exempel på sammanställning av rangordnade elledningar med inbördes rangordning dvs. i enlighet med Länsstyrelsens metod Antal prioritetsklass 0 + 1 objekt på elledningen De elledningar på vilka det inte finns objekt i prioritetsklass ett rangordnades endast efter antalet poäng som elledningarna uppnått. Därefter slogs de två rangordningssystemet samman vilket illustreras i bild 3. -24-

Kommun: Elnätsföretag: Kommunens rangordning Regional rangordning Poäng per elledning B Vattenfall 1 1 59 3 A Vattenfall 1 2 76 2 A Vattenfall 2 3 88 2 C Vattenfall 2 4 37 2 B Vattenfall 2 5 59 1 A Vattenfall 3 6 60 2 C Vattenfall 3 7 45 2 B Vattenfall 3 8 25 1 A Vattenfall 4 9 42 1 C Vattenfall 4 10 39 1 A Vattenfall 5 11 33 1 A Vattenfall 6 12 12 1 C Vattenfall 1 13 109 0 B Vattenfall 4 14 55 0 A Vattenfall 7 15 49 0 C Vattenfall 5 16 48 0 C Vattenfall 6 17 30 0 B Vattenfall 5 18 26 0 A Vattenfall 8 19 15 0 B Vattenfall 6 20 11 0 Bild 3. Exempel på regionalt planeringsunderlag. Antal prioritetsklass 0 + 1 objekt på elledningen Länsstyrelsens rangordningsmetod tar således hänsyn till kommunernas planeringsunderlag och deras rangordnade elledningar i första hand, men ser samtidigt till behovet att prioritera de elledningar på vilka det finns elanvändare som redan på kort sikt är av betydelse för liv och hälsa. Det medför i exemplet ovan att kommun C:s högst prioriterade elledning hamnar i mitten av listan. Metoden gynnar inte nämnvärt de kommuner som identifierat exceptionellt många objekt eller som rangordnat få elledningar. -25-

Länsstyrelsens rapportserie Utkomna rapporter under 2012 1. Väggmossan avslöjar spridning av metaller provtagning 2010 i Stockholms län, avdelningen för miljö 2. Arkeologiskt program för Stockholms län, avdelningen för miljö 3. Uppföljning av polismästarnas chefsråd i Stockholms län, avdelningen för social utveckling 4. Värna, vårda, visa ett program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade naturområden i Stockholms län 2012-2021, avdelningen för miljö 5. Kartering av limniska naturvärden Lovön, Kärsön och Fågelön med flera öar 2011, avdelningen för miljö 6. Rekreationsanalys Lovön - Kärsön med omgivande öar, avdelningen för miljö 7. Inventering av potentiellt värdefulla ängs- och betesmarker på Lovön 2011, avdelningen för miljö 8. Försurningsläget i Stockholms läns sjöar plan för åtgärder 2011-2015, avdelningen för miljö 9. Innovationsstödjande aktörer i Stockholmsregionen, avdelningen för tillväxt 10. Klimat- och energistrategi för Stockholms län, avdelningen för miljö 11. Makrofyter i Mälaren 2011, avdelningen för miljö 12. Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011, avdelningen för samhällsskydd och beredskap

Mer information kan du få av Länsstyrelsens avdelning för samhällsskydd och beredskap, tfn: 08-785 40 00 (vxl) Rapporten finns endast som pdf på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer ISBN 978-91-7281-490-5 Adress Länsstyrelsen i Stockholms Län Hantverkargatan 29 Box 22 067 104 22 Stockholm tfn: 08-785 40 00 (vxl) www.lansstyrelsen.se/stockholm