Symposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm
|
|
- Cecilia Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Symposium om Styrel 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm
2 Inledande anförande Eva Liljegren, Energimyndigheten
3 Välkomna!
4 Deltagare 108 representanter från kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser från norr till söder i Sverige samt från centrala myndigheter
5 Syfte med symposiet Att informera inför införandet av Styrel i hela Sverige med planerad start 2011 och inför den utbildning som kommer att genomföras 2010
6 Rapport till regeringen 1 dec 2009 Överväganden och slutsatser från kommun- och länsförsök där Styrels planeringsprocess testats Energimyndigheten lämnar ett förslag till enklast möjliga planeringsprocess och föreslår regeringen att införa systemet från 1 januari 2011 samt att vidta behövliga åtgärder därför Rapporten kommer att läggas ut på:
7 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning
8 Bakgrund Styrel - behov av ett nytt system vid elbristsituationer Mats Ekeblom, Energimyndighetens projektgrupp för Styrel
9 Elnätets utformning Stamnätet ägs av Svenska Kraftnät och är en del av det nordiska elsystemet EON, Fortum och Vattenfall äger större delen av region- och lokalnäten Totalt finns ca 170 företag som äger elnät i Sverige Bild: Svensk Energi
10 Balans i elsystemet Produktion och förbrukning måste alltid vara i balans Svenska Kraftnät har balansansvar i Sverige och har avtal med stora aktörer som ser till att produktion och inköp varje timme motsvarar förväntad konsumtion och förbrukning Det finns idag flera tekniska och avtalsmässiga mekanismer för att hålla balansen vid störningar i yttersta fall bortkoppling av elanvändning.
11 Vad menar vi med elbrist?! En situation då elanvändarnas kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses Kan uppstå vid begränsningar i produktion eller överföringsmöjligheter Kan leda till att elsystemet kollapsar För att undvika elbrist kan Svenska Kraftnät, som en sista utväg, beordra bortkoppling av elanvändning Med elbrist avses inte elenergibrist, då eltillförseln inte förväntas möta behovet av el under en lång period (månader)
12 Varför ska vi prioritera elanvändare? Dagens system för förbrukningsfrånkoppling kopplar bort stora områden totalt Görs på regionnätsnivå och roteras Stora delar av elnäten, hela lokalnät, drabbas Dagens system tar ingen hänsyn till vilka användare som är känsligast för elavbrott eller viktigast för samhället Det skyddar elnätet men kan skada vårt elberoende samhälle svårt
13 STYREL: Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer innebär att verksamheter som är viktiga för samhället ska prioriteras så att de så långt möjligt får el vid elbrist... att oprioriterade elanvändare kan kopplas bort
14 Vad görs i Styrel? Kommunen identifierar vilka som är samhällsviktiga elanvändare Elnätsföretaget lägger in dessa på ellinjerna och klarlägger hur de kan prioriteras Kommunen och elnätsföretaget föreslår hur ellinjer ska rangordnas Länsstyrelsen fattar ett myndighetsbeslut om i vilken ordning elanvändare (ellinjer) ska kopplas bort Elnätsföretagen verkställer vid behov
15 Dagens system för bortkoppling vs. Styrel Från teknokrati till demokrati Idag styrs bortkoppling av systemtekniska behov I Styrel av samhällets demokratiskt förankrade behov Från uppifrån- till underifrånperspektiv Idag beordras bortkoppling från central nivå I Styrel av den lokala nivåns behov Från scenariobaserade risk- och sårbarhetsanalyser till kontinuitetsplanering Tidigare baserades krisberedskapen på vad som behövde åtgärdas för att klara vissa scenarier I morgon på vad som är samhällsviktigt och vad som hotar 15
16 Regeringen gav Energimyndigheten uppdraget att belysa frågan tekniskt och juridiskt 2004 att utreda frågan tekniskt, juridiskt och organisatoriskt och ge ett förslag för att skapa möjligheter till prioriteringar 2007 testa tidigare framtagna förslag praktiskt i fyra kommunförsök 2008 och i tre länsförsök 2009 inför ett planerat framtida införande 2011.
17 När ska prioriterad bortkoppling göras? Vid elbrist då kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses......om situationen inte kan hanteras med normala medel och det är risk för elavbrott Inte avsett för ransonering vid långvarig elenergibrist
18 Avgränsningar Det ska bygga på aktuella tekniska förutsättningar i elnäten Det ska kräva rimliga insatser, det finns inga krav på större investeringar eller liknande Men kommer sannolikt att leda till ökad utveckling av fjärrstyrning Det ska inte kräva omfattande organisatoriska förändringar
19 Kostnader Kostnaden för att genomföra Styrel beräknas till 5 miljoner kr per år (14 miljoner de första fyra åren) 1 kr per elkund och år (2,75 kr) kr/kwh (0,0001 kr) Kostnaderna för planering är mycket små i förhållande till samhällets kostnader för elavbrott
20 Styrels utvecklingsprocess Förslag till system till regeringen (2007) Försöksverksamhet i åtta kommuner (2008) Försöksverksamhet Blekinge, Dalarna och Skåne län (2009) Rapport till regeringen 1 december (2009) Utveckling av utbildning och info (2009) MSB tar fram ett inriktningsdokument, ändringar i ellagen, relevanta förordningar etc. för att (2010) kommunerna ska kunna leda det lokala arbetet och lämna förslag till prioritering till länsstyrelsen länsstyrelserna ska leda det regionala arbetet och fatta beslut om prioritering av elanvändare elnätsföretagen ska få rätt att besluta om bortkoppling Utbildning för kommuner, län och elnätsföretag (2010)
21 Under försöken 2008 och 2009 har.. elnätsföretag, kommuner och länsstyrelser genomfört planeringsprocessen.klargjort bland annat Vilka oklarheter och problem som kan uppstå i planerings- och beslutsprocessen och hur de kan hanteras Vilken kompetens och kunskap som behövs hos inblandade aktörer Behov av inriktning och metodstöd från central och regional nivå Processens kostnad för inblandade aktörer, första gången och vid revidering Nu har vi ett förslag till en enkel och effektiv planeringsprocess till låga kostnader
22 Styrelprocessen steg Centrala myndigheter inriktar och ger underlag för arbetet 2. Länsstyrelsen initierar arbetet i länet 3. Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka elanvändare de vill prioritera 4. Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå 5. Kommunerna tar fram beslutsunderlag till länsstyrelsen
23 Styrelprocessen steg Länsstyrelser aggregerar de lokala och regionala prioriteringarna till ett beslutsunderlag per regionnät med underliggande lokalnät 7. Länsstyrelsen fattar myndighetsbeslut om prioriteringarna inom sitt län 8. Information om beslutet ges till kommuner, elnätsföretag och centrala myndigheter samt allmänheten och elanvändare 9. Elnätsföretagen förbereder verkställande av besluten 10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap initierar översyn av planeringen.
24 Prioritetsklasser 1A Elanvändare som behöver fungera utan störning, dygnet runt, för att säkerställa människors liv och hälsa, elproducenter samt elanvändare av stor nationell (och internationell) betydelse 1B Mycket stora elanvändare som genom avtal åtagit sig att reducera effektuttaget vid elbrist 2 Elanvändare där störningar kan innebära konsekvenser för människors liv och hälsa vid ett kortare (timmar) bortfall av el 3 Elanvändare som har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet och grundläggande värden samt funktioner som krävs för att hantera händelsen och/eller för att motverka följdhändelser 4 Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljö 5 Elanvändare som har mycket stor betydelse för ekonomi 6 Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden 7 Övriga elanvändare
25 Exempel på elnätskarta med prioriterade linjer
26 Vem beslutar om bortkoppling? Vid nationell elbrist beslutar Svenska Kraftnät Region- och lokalnätsföretag beordras koppla bort enligt Länsstyrelsens beslut Vid regional elbrist beslutar regionnätsföretag Lokalnätsföretag beordras koppla bort enligt Länsstyrelsens beslut Vid lokal elbrist beslutar lokalnätsföretag och kopplar bort enligt Länsstyrelsens beslut
27 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning
28 Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Svante Werger, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
29 Styrel en del av krisberedskapsoch kontinuitetsarbetet Symposium 26 november 2009 Svante Werger Kommunikationsdirektör, MSB
30 MSB:s uppdrag Från vardagsolyckor till katastrofer och krig Före, under och efter en olycka eller kris Samordning över sektors- och ansvarsgränser
31 Driva på Stödja Följa upp Vi hjälper andra att ta det ansvar de har
32 MSB en överblick Samhällsskydd och beredskap Förebygga Förbereda Hantera Lära
33 MSB:s nya roll under en kris Stödja samordningen av krishanteringsåtgärderna informationen till allmänhet och media användningen av samhällets samlade resurser stödet till centrala, regionala och lokala aktörer med information och lägesbilder
34 Samhällets krisberedskap Förebygga, förbereda, hantera och lära Lokalt, regionalt, centralt, inom EU och internationellt Ansvarsprincipen Geografiskt områdesansvar lokalt, regionalt och centralt Offentliga aktörer och privata aktörer
35 Kontinuitet och krishantering Kontinuitetsplanering: Säkerställa att det viktigaste fungerar även om det oönskade inträffar. Krishantering: Hantera konsekvenser och minska skadeverkningar när det oönskade inträffar. Organisationsnivå samhällsnivå
36 Varför ska ni planera? För att er egen verksamhet ska fungera. För att era kunders verksamhet ska fungera. För att samhället ska fungera.
37 Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv: 1. Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
38 Det som måste fungera!
39 Kontinuitetsplanering på samhällsnivå erfarenheter Förberedelserna inför millennieskiftet: Hur minska konsekvenserna i samhällsviktig verksamhet av eventuella IT-relaterade störningar? Pandemiplanering (inklusive den nya influensan): Hur minska konsekvenserna i samhällsviktig verksamhet av ett eventuellt stort personalbortfall?
40 Likheter och skillnader?
41 Vad kan Styrel-arbetet lära av pandemiplaneringen? Preliminära slutsatser: En omfattande och svår process att kartlägga samhällsviktig verksamhet skarpt Underifrånperspektivet styrande men måste kompletteras med ett ovanifrånperspektiv Länsstyrelserna har en nyckelroll och måste hitta ett likartat förhållningssätt Oenigheter måste kunna hanteras/dömas av
42 Viktigaste erfarenheten? Den här sortens arbete ger ny kunskap och nya nätverk som kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter och företag har nytta av i sitt övriga arbete med krisberedskap och kontinuitetsplanering!
43 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning
44 Ludvika så här gjorde vi Börje Karlsson, Ludvika kommun
45 Styrel Utvecklingsprojekt för prioritering av elanvändare vid elbrist Börje Karlsson Tidigare säkerhetschef, Ludvika kommun Telefon: e-post: Stockholm 26 november 2009
46 Förutsättning och bakgrund Styrel planeringsprocess genomfördes 2008 Styrel länsförsök genomfördes 2009
47 Förutsättning och bakgrund Utgångspunkten är en eleffektbrist där Svenska Kraftnät beslutat att elnätsföretagen ska koppla bort, 20, 50 eller 70 procent av normalt eleffektbehov i kommunen. Temperaturen antas växla mellan -3 o till - 10 o C. Detta innebär att viktiga samhällsfunktioner drabbas av stora störningar.
48 Metod Kommunen kartlägger vilka typer av verksamhet som ska prioriteras vid elbrist. Kommunen och elnätsföretag identifierar tillsammans vilka enskilda objekt/elanvändare som finns inom dessa prioriterade verksamheter. Elnätsföretaget markerar dessa elanvändare på elnätskartor. Kommun och elnätsföretag går igenom hur elanvändarna är lokaliserade på utgående linjer. Dessa linjer delas in i ett antal prioritetsklasser utifrån kommunens rangordning av verksamheternas betydelse för samhället och elnätets tekniska förutsättningar. Resultatet sammanställs i ett beslutsunderlag till länsstyrelsen med redovisning av motiv för prioriteringarna mm.
49 Genomförande Projektorganisation Styrgrupp: Respektive kommunalråd, VD för nätbolaget samt representant från länsstyrelsen. Projektgrupp: Representanter från kommuner, nätbolag, länsstyrelse samt landsting. Referensgrupp: Organisationer och företag inom kommunerna som bedriver samhällsviktig verksamhet bl.a. polis, räddningstjänst, sjukvård och kommunens säkerhetsgrupp. Arbetsgrupp: Representanter från kommuner och nätbolag.
50 Arbetssätt inom projektet Projektet måste vara tydligt förankrat politiskt och inom förvaltningsledningarna Projektledare med mandat Deltagare med stort engagemang och bakgrund inom skilda fackområden Arbetsdisciplin och klara etappmål
51 Förutsättning och bakgrund Vid projektstarten upptäcktes följande problem. VB Elnät är nätägare i kommunerna, Ludvika, Ljusnarsberg och Smedjebacken. VB har vid scenariot ett effektuttag på 180 MW för dessa tre kommuner. Det stod klart att alla tre kommunerna borde ingå i projektet för att till länsstyrelsen kunna presentera ett rättvisande beslutsunderlag.
52 VB Elnäts effektfördelning av 180 MW Ljusnarsberg Max effektuttag 9 MW Bortkoppling av 20% = 1,8 MW (7,2 MW) 50% = 4,5 MW (4,5 MW) 70% = 6,3 MW (2,7 MW) av normalt effektbehov Effektbehov Industri 14 MW* 20% 2,8 MW *8MW är produktion och 6MW är elpanna Övriga elnätsägare: Fortum Ludvika Max effektuttag 47,5 MW Bortkoppling av 20% = 9,5 MW (32 MW) 50% = 23,8 MW (23,7 MW) 70% = 33,3 MW (14,2 MW) av normalt effektbehov Effektbehov Industri 20 MW* 20% 4 MW *18MW är produktion och 2MW är elpanna Övriga elnätsägare: Fortum Smedjebacken Max effektuttag 14,5 MW Bortkoppling av 20% = 2,8 MW (11,6 MW) 50% = 7,3 MW (7,3 MW) 70% = 10,2 MW (4,3 MW) av normalt effektbehov Effektbehov Industri 75 MW* 20% 15 MW *15MW är produktion och 60MW är elstålugn Övriga elnätsägare: Smedjebackens Elnät
53 Prioriterad verksamhet Kommunen kartlägger vilka typer av lokal verksamhet som ska prioriteras vid effektbrist Länsstyrelsen översänder till kommunen den nationella/regionala verksamhet som ska prioriteras
54 Exempel på prioriterad verksamhet Omsorg om äldre och funktionshindrade Sjukvård Ambulans, polis och räddningstjänst Socialtjänst, skola, barnomsorg Dricksvatten och avloppssystem Fjärrvärme Medicin, mat, bank och drivmedel Information och krisledning Kommunikation (data, tele, radio, vägar, järnväg)
55 Prioriteringsplan vid effektbrist 1. Mycket stora konsekvenser Liv 2. Mycket stora konsekvenser Miljö 3. Mycket stora konsekvenser Ekonomi 4. Stora konsekvenser Liv 5. Stora konsekvenser Miljö 6. Stora konsekvenser Ekonomi 7. Små konsekvenser Liv 8. Små konsekvenser Miljö 9. Små konsekvenser Ekonomi
56 Kriterier för prioriteringsplan Prio 1 Människor avlider eller får bestående svåra skador till följd av exempelvis värmebortfall, brist på mat, vatten och medicin. Prio 2 Förorenad dricksvattentäkt. Förorening av dricksvattenledningar. Prio 3 Återstartskostnader på minst 1 miljard kronor. Prio 4 Ohälsa för ett stort antal personer.
57 Prioriterade objekt/elanvändare Förteckna prioriterade objekt enligt följande: Objekt Verksamhet Effektbehov kw Avtal effektreducering kw Reservkraft fast kva Förberedd inkoppling för mobil reservkraft Drivmedel, antal dygn (bränsleförråd samt förbrukning per timme) Prioritering enligt prio 1 prio 9 Fjärrvärme Prioriterad linje 1 4 enligt Styrelhandboken Prioritering vid 50% bortkoppling Prioritering vid 70% bortkoppling
58 Prioriterade objekt/elanvändare Objekt eller enskilda användare identifieras för de olika scenariona 20, 50 eller 70 procent För scenarier 20 och 50 procent gäller vad som kan tas bort. För 70 procent gäller vilken samhällsviktig verksamhet som ska vara kvar
59 Prioritering av utgående linjer Prioritet 1 för utgående linjer Mycket stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet prioriteringsklass 1 3. Prioritet 2 för utgående linjer Stora konsekvenser prioriteringsklass 4 6 Prioritet 3 för utgående linjer Små konsekvenser prioritetsklass 7 9 Prioritet 4 för utgående linjer Övriga verksamheter/objekt
60
61 Förslag till 20% effektbortkoppling Område/åtgärd Ludvika Smedjebacken Ljusnarsberg Elpannor Industri (avtal effektreducering) Besparing 9,5 MW 2,8 MW 1,8 MW 18 MW 3,9 MW Totalt 36 MW
62 Stockholm den 26 november 2009
63 Stockholm den 26 november 2009
64 GIS, exempel
65 GIS, exempel
66 GIS, exempel
67 Börje Karlsson Tidigare säkerhetschef, Ludvika kommun Telefon e-post: Stockholm den 26 november 2009
68 Lunch och Mötesplats Styrel
69 Upplägg : Lunch : Mötesplats Styrel med möjlighet att mingla runt och diskutera olika Styrel-specifika frågor : Paus i foajén
70 Diskussionsteman Elnät och elanvändning Styrels planeringsprocess Utbildning och information Kommunikation om Styrel
71 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning
72 Blekinge- så här skapade vi engagemang Mats Persson och Claes Wiberg Blekinge län
73 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
74 Bakgrund Blekinge LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Samverkanstradition inom krisberedskap Prio ett Styrel Karlskrona
75 Uppdraget LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Fullskaleförsök i länet Planering och beslut om prioritering av elanvändare vid elbrist. Samtliga kommuner och elnätsföretag Elanvändare av nationell karaktär
76 Projektet, upplägg LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Samling Tydlig projektstyrning Projektledare Faser Leveranser Avstämningsmöten Projektgruppen Medlemmar med mandat Dokumentation Externt stöd Kommunikation
77 Struktur och tempo LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
78 Future workshop LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
79 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
80 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
81 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
82 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
83 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
84 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
85 Valnöten LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
86 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
87 Press LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
88 Slutsatser LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Nätverk och människor viktiga Möjligheten att göra en effektiv och relevant Styrelsprocess är först och främst beroende på människors förmåga att samarbeta. Dialog, tillit, öppenhet och nätverk är nyckelord för att skapa en effektiv process. Projektmedlemmar med mandat Det är viktigt att de personer som medverkar i ett Styrelsarbete också har mandat från sina respektive organisationer.
89 Slutsatser LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Kommunicera prioritering Hela Styrel är formulerat kring beslut om vilka användare som ska kopplas bort. Allt arbete är däremot fokuserat på vilka användare som ska prioriteras och ej kopplas bort. Det är vikttigt att komma ihåg vid kommunikationsarbetet. Kommunikationsfrågor viktiga Det är viktigt att kommunicera Styrel, både internt och externt. Medias bild av prioriteringsarbetet kan i hög grad påverka stödet för prioriteringen hos både medborgare och aktörer.
90 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE
91 LÄNSFÖRSÖK BLEKINGE Claes Wiberg Försvarsdirektör Länsstyrelsen i Blekinge Mats Persson Projektledare Region Blekinge
92 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning
93 Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Mikael Håkansson, E.ON
94 Malmö-elnätsföretagen deltagande i Styrel Mikael Håkansson E.ON Elnät Styrel Stockholm nov 2009
95 är världens största privatägda energikoncern Omsättning: 600 miljarder SEK EBIT: 78 miljarder SEK Kunder: 35 miljoner Medarbetare: Distribution: 390 TWh el 800 TWh gas
96 E.ON Elnät Sverige AB Våra ledningar sträcker sig km över landet, vilket motsvarar tre varv runt jorden. Vi är Sveriges största nätägare med majoriteten nät på landsbygden. Omsättning: 6,0 miljarder kr Investeringar: 2,5 miljarder kr/år Kunder: Anställda: ca 650 Distribution: 40 TWh Total längd elnät: Regionnät ( kv) varav nedgrävd km km 193 km Lokalnät ( kv) km varav nedgrävd km Ledning per kund 125 meter Antal nätstationer
97 Elnätsföretagens deltagande i Styrel Mikael Håkansson, EON Elnät
98 Mitt Mål Ge inspel och erfarenheter från länsförsöken kring elnätsföretagens roll Elnätet i Sverige Elnätsföretagens roll i processens olika steg Viktiga frågor att reda ut inför fortsättningen 98
99 Elnätet så fungerar det Produktion Stamnät (Transmission 400, 220 kv) Systemtransformering (400/130 kv) Regionnät (Regional distribution kv) Fördelningsstation (exv 70/10 kv) Lokalnät (Lokal distribution) (6 20 kv) Nätstation (exv 10/0,4 kv) Lågspänningsnät/Kund (0,4 kv)
100 Elnätsföretagens steg i processen Steg 2 Uppstart Dialogmöte Steg 3 Kartläggning av prioriterade elanvändare Steg 4 Praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå Steg 5 Elanvändare på regionnäten och praktiska prioriteringsmöjligheter Steg 6 Beslutsunderlag kommun Steg 7 Beslutsunderlag länsstyrelse Steg 8 Elnätsföretag validerar beslutsunderlag
101 Uppstart Steg 2 Elnätsföretagets uppgift Deltar på startmötet Informerar om sitt elnät Utveckling Teknisk Begränsning Steg 2 Länsstyrelsen uppstart Uppstartsmöte Projektplan Ev samverkan med andra län
102 Steg 3 Kartläggning elanvändare Elnätsföretagets uppgift Tidig dialog med kommun Gemensam strategi Ex Reservkraft, Tätort, mobiltelefoni Steg 3 Kommunen kartlägger prioriterade elanvändare Exempel: Hälsa och sjukvård Kommunteknik vatten mm Skydd och säkerhet
103 Steg 4 Praktisk prioritering Elnätsföretagets uppgift 3 bortkopplingsalt(30,50,70%) Inv. uttagspunkter i nätet av prioriterade kunder Identifiera på något sätt EAN kod Prioritera utgående linjer Steg 4 Kommuner och elnätsföretag klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter på lokal nivå Från önskelista till underlag Exempel: Kartor EAN-koder Tre nivåer bortkoppling Exempel: Minusgrader ute Elbrist i en vecka etc
104 Steg 5 Prioritering regionnät Elnätsföretagets uppgifter Praktiska prioritering, koordineras regionalt Deltar i prioriteringsarbetet Samordnar lst prioritering med kommun prioritering Steg 5 Länsstyrelsen och regionnätsföretag klarlägger praktiska priorterings möjligheter på regional nivå Exempel: Dialog med stora elförbrukare Avtal om effektreducering Exempel: Stora elförbrukare Prioritering Effektreducering
105 Steg 6/7 Beslutsunderlag Elnätsföretagets uppgift Medverkar i kommunens framtagning av beslutsunderlag Gör eventuella justeringar enligt länsstyrelsens riktlinjer Steg 6 o 7 Kommuner tar fram beslutsunderlag och stämmer av med kommunledning. Länsstyrelsen aggregerar underlag från lokal och regional nivå till ett beslutsunderlag
106 Steg 8 Validerar beslutsunderlag Elnätsföretagets uppgift Analysera möjligheten att utifrån beslutsunderlaget utforma konkreta bortkopplingsplaner Göra förberedelser som krävs för att kunna verkställa beslut Steg 8 Elnätsföretaget validerar beslutsunderlaget
107 Viktiga frågor att reda ut 1 Systemansvar/balansansvar och dess innebörd vid befarad elbrist Tydliggöra regressfrågan/ellagen eftersom avbrottsersättning ej kan utgå i samband med Styrelbeslut. Avtalsskrivning med stora elanvändare
108 Viktiga frågor att reda ut 2 Beordringsproceduren till nätföretagen/praktisk hantering Rotering/omprioritering under pågående effektreduktion, nyttja dygnsvariationen mm Informationsansvar till kunder
109 Styrel Pilotprojekt Malmö Omfattning, volymer, nyckeltal.. Malmö stad och dess elförsörjning: invånare -10 stadsdelar elnätskunder -300 MW maxbelastning -20 fördelningsstationer 130/10 kv kv ledningar nätstationer 10/0,4 kv Samhällsviktig verksamhet/prioritering: 36 kategorier 9 prioriteringssteg exklusive Fripassagerare 800 prioriterade objekt 240 prioriterade ledningar erhölls inbördes ranking 140 ledningar helt utan prioriterade objekt
110 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning
111 Nästa steg inför införandet av Styrel Linda Persson, Energimyndighetens projektgrupp för Styrel
112 Styrels utvecklingsprocess Rapport till regeringen 1 december 2009 MSB tar fram ett inriktningsdokument, ändringar i ellagen, relevanta förordningar etc. för att (2010) kommunerna ska kunna leda det lokala arbetet och lämna förslag till prioritering till länsstyrelsen länsstyrelserna ska leda det regionala arbetet och fatta myndighetsbeslut om prioritering av elanvändare elnätsföretagen ska få rätt att besluta om bortkoppling Utveckling av utbildning och info (2009) Utbildning för kommuner, län och elnätsföretag (2010)
113 Inriktningsdokument MSB bör under 2010 ta fram ett inriktningsdokument för länsstyrelsers, kommuners och elnätsföretags planering under 2011 Riktlinjer för identifiering av samhällsviktig verksamhet, sekretesshantering och underlag för länsstyrelsernas beslut, mm
114 Ändringar i ellagen Förslag till ändringar i ellagen (1997:857) Definition av vad som avses med elbrist Svenska Kraftnät ges rätt föreskriva elnätsföretag att delta Prioritering av elanvändare blir tillåten Elnätsföretag får besluta om bortkoppling enligt prioriteringsbeslut i eget nät Energimarknadsinspektionen ska granska bortkoppling i efterhand
115 Ändringar i förordningar Förslag till ändringar i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Länsstyrelserna ska kunna genomföra uppgiften att fatta myndighetsbeslut om prioritering av elanvändare vid elbrist (prioriteringsbeslut) Förslag till ändringar i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Länsstyrelserna ska kunna initiera och leda planeringen för prioritering av elanvändare vid elbrist
116 Texter i regleringsbrev MSB inriktningsdokument 2010 Energimyndigheten utbilda, mm 2010 Lsty genomföra förberedelser för 2011 SvK genomföra de förberedande åtgärder som krävs
117 Reglering av kommunernas deltagande Föreslås inte regleras i särskild ordning De som inte deltar riskerar att kopplas bort i sin helhet
118 Utbildning och information Mål Berörda aktörer ska ges goda förutsättningar att genomföra sitt åtagande i Styrels planeringsprocess från 2011 och framåt och/eller få information om och en förståelse för Styrel
119 Målgrupper utbildning och information Beslutsfattare som fattar beslut kring Styrel T.ex. landshövding, kommunledning VD/regionchef för elnätsföretag samt centrala aktörer som SvK, MSB, SKL, Svensk Energi, m.fl. Arbetsgrupper som ska genomföra planeringsprocessen T.ex. handläggare i länsstyrelser och kommuner samt personal i nätplanering och driftsledning vid elnätsföretag. Referensgrupper T.ex. landstingspersonal, förvaltningschefer i kommuner, regionchefer och entreprenörer på elnätsföretagen samt personal i samhällsviktiga verksamheter, mm. Intressenter T.ex. informationschefer hos länsstyrelse, kommun och elnätsföretag samt allmänhet, företag, media, etc.
120 Utbildnings- och informationsmoduler Symposium Lärarledda, regionala utbildningar Tidsperiod: 26 November 2009 Tidsperiod: Mars December 2010 Stödjande material, verktyg och organisation Tidsperiod: Mars 2010 Innehåll: Handbok, Utbildningsstöd arbetsgrupper, Mallar, Informationsbroschyr, Nätverk, Energimyndighetens hemsida (inklusive frågor och svar funktion) Bör utvecklas: E learning
121 Lärarledda, regionala utbildningar Målgrupp är ansvariga för Styrel-arbetet hos kommun, länsstyrelse och elnätsföretag, samt om möjligt övriga i arbetsgrupperna Genomförs länsvis och samlar de personer som ska arbeta tillsammans med Styrels planeringsprocess inom hela länet. Inbjudan sker via länsstyrelserna
122 Lärarledda, regionala utbildningar Dag 1: Generell, landsövergripande grundutbildning i Styrel. Föreläsningar varvat med kortare gruppuppgifter Dag 2: Förmiddagen består av regionalt anpassad utbildning. Eftermiddagen ägnas åt hur det praktiska arbetet kan genomföras
123 Nätverk Utgöra ett stöd vid implementeringen av Styrels planeringsprocess under Utgörs av deltagare från kommun- och länsförsöken Varje län kommer att tilldelas kontaktpersoner i nätverket i samband med de lärarledda utbildningarna
124 Hemsida Glöm inte att besöka Frågor och svar Uppdaterad information Dokumentation om Styrel Dagens presentationer
125 Agenda Tid Aktivitet Introduktion Bakgrund Styrel Styrel en del av krisberedskaps- och kontinuitetsarbetet Ludvika så här gjorde vi Lunch Mötesplats Styrel Blekinge så här skapade vi engagemang Skåne - elnätsföretagens deltagande i Styrel Nästa steg - inför införandet av Styrel Avslutning
Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom
Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig
Läs merStyrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist
Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig
Läs merInformationsmöte. Örebro, 4 maj 2010
Informationsmöte Örebro, 4 maj 2010 1 Agenda informationsmöte Övergripande om Styrel Utbildningens upplägg Exemplet: Jönköping Avslutande frågor och kommentarer 2 Obalans ger elbrist El är en färskvara
Läs merInformation om Styrel
Information om Styrel 19 maj 2010 Mötesplats SO Mats Ekeblom konsult åt Energimyndigheten Styrel Ett nytt system för att på lokal och regional nivå kunna prioritera så att samhällsviktiga elanvändare får
Läs merStyrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.
Styrel Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist. Energimyndigheten och trygg energiförsörjning I Energimyndighetens övergripande ansvar för energiförsörjningen ligger att göra en
Läs merVersion 2010. Handbok för Styrel. Prioritering av elanvändare vid elbrist. Handbok för Styrel 1
Version 2010 Handbok för Styrel Prioritering av elanvändare vid elbrist Handbok för Styrel 1 Innehåll Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se
Läs merStyrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB
Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument
Läs merStyrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015
Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel
Läs merVersion 2010, Handbok för Styrel, Prioritering av elanvändare vid elbrist, Handbok för Styrel 1
Version 2010, Handbok för Styrel, Prioritering av elanvändare vid elbrist, Handbok för Styrel 1 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se eller
Läs merStyrel inriktning för prioritering av elanvändare
samhällsskydd och beredskap Inriktningsdokument 1 (14) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Styrel
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merHur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?
Fördjupning till Guide för planering av nödvattenförsörjning Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning? Box 622, 751 26 Uppsala
Läs merStyrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist
Ert datum Ert dnr Avdelningen för hållbar energianvändning Enheten för energi och samhälle Eva Liljegren 016-544 21 53 eva.liljegren@energimyndigheten.se Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist
Läs merStyrels planeringsomgång
EM1000 W-4.0, 2010-11-17 INFORMATION 1 (4) Datum Dnr 2019-03-15 2018-6963 Analysavdelningen Enheten för trygg energiförsörjning Royne Malmström 016-544 20 34 royne.malmstrom@energimyndigheten.se Kommunstyrelsens
Läs merSeminarium 2006-05-17. Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken
Starta Malmö Seminarium 2006-05-17 Formella förutsättningar för ö-drift -behov av förändringar i regelverken 1 Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Chef för Beredskapsstaben Svenska Kraftnät
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merUppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)
Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan
Läs merSlutsatser från utvärderingen
Slutsatser från utvärderingen Jonatan Jürisoo 4C Strategies Presentationen följer här i PPT-format. För att se presentationen i Preziformat, vilket användes på seminariet, klicka här! Syfte med utvärderingen
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merStyrels planering för Kalmar kommun 2015-2018
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merLänsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010
Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010 Projektorganisation i länet Projektledare Länsstyrelsen - Jenny Knuthammar (Eva Kihlkrans, Fredrik Holmgren) Referensgrupp-
Läs merSverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist
Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merStyrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport
Styrel: Länsförsök Dalarna 09 Slutrapport 1 1. Sammanfattning... 4 1.1 Sammanfattande beskrivning av arbetet... 4 1.2 De viktigaste slutsatserna... 4 1.2.1. Förslag till enklast möjliga planeringsprocess...
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merSkydd av samhällsviktig verksamhet
Skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Kort bakgrund
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merHandbok för Styrel Prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid elbrist
Handbok för Styrel 2011 Prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid elbrist 1 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas
Läs merStörningar i elförsörjningen
Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merVälkomna till möte om Elprio och Styrel
Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merStyrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun
Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merKrisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner
Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 STEMFS Statens energimyndighets föreskrifter om 2013:X planering för prioritering av samhällsviktiga
Läs merInformatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark
Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering
Läs merStyrdokument för kommunal krisberedskap
1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under
Läs merStormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm
Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merMall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.
2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merStyrdokument krisberedskap Timrå kommun
Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merI princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.
Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merRubrik Föreskrifter om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare
Bilaga 2 Konsekvensutredning Myndighet Statens energimyndighet Diarienummer 2012-8376 Rubrik Föreskrifter om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare A Allmänt Beskrivning av problemet
Läs merHandlingsplan för trygghetspunkter
Handlingsplan för trygghetspunkter Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Handlingsplan för trygghetspunkter Plan 2018-11-08 261 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 141 KS 412/17 Policy för säkerhet och krisberedskap Beslut Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att bereda förslag till ny krisledningsplan
Läs merProjektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst
Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter
Läs merStyrel i Stockholms län
Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Utgivningsår: 2012 ISBN: 978-91-7281-490-5 Avdelningen för samhällsskydd
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merUtveckling av FRG-konceptet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enhet: Enheten för planering och försörjning
Läs merVåra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Läs merPrioritering av elanvändare vid elbrist
Prioritering av elanvändare vid elbrist Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt åren 2004-2007 ER 2007:38 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merKartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE
Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni
Läs merInriktning för prioritering av elanvändare enligt Styrel
1 Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Inriktning för prioritering av elanvändare enligt Styrel MSB-51.1
Läs merLänsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser
Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merEn trygg, säker och störningsfri region
Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merKrisberedskapsplan 2015-2018
Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs merKrisledningsplan för Timrå kommun
Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merKrisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
Krisledningsplan för Sundsvalls kommun 2015-2018 inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26 310 Ansvarig utgivare:
Läs merHEL-projektet i korthet:
HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.
Läs merPlan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap
Sida 1 av 24 20161019 Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap Munkedals kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr: KS 2016-328 Typ av dokument: Plan Handläggare: Joakim Hagetoft, Säkerhetssamordnare
Läs merVilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?
Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merLeveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige
Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs mer