StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER 2011
|
|
- Per-Erik Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 StyrEL i Halland SLUTRAPPORT FRÅN KOMMUNERNA I HALLAND SEPTEMBER
2 Slutrapport Styrel i Halland är framtagen av PACE Competence AB på uppdrag av: Falkenbergs kommun, Patrik Annervi Hamlmstads kommun, Helen Stened Hylte kommun, Elisabeth Johansson Kungsbacka kommun, Lars Berggren Laholms kommun, Petra Strokirk Varbergs kommun, Matilda Gustafsson Sammanställning och text: Pia Lundberg och Anna Envall Lundberg Layout och original: Anna Envall Lundberg Foto: Björn Otterdahl Illustrationer: Per Leveaux 2
3 Innehåll Uppdraget 5 Bakgrund en del av krisberedskapen i landet 5 Planeringsförutsättningar från Energimyndigheten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 6 Samhällsviktig verksamhet 6 Geografiska områdesansvaret 7 Privatoffentlig samverkan 7 Roller och ansvar 7 StyrEL arbetet i Halland 9 Mer än bara Halland 9 Politisk förankring 9 Arbetsgången över tid 9 Projektorganisation (ruta) 9 Utgångspunkter för Styrelarbetet i Halland (ruta) 10 Identifikation 10 Pilot 10 Tour-Halland 11 Gemensam arbetsmodell 11 Prioriteringsgrunder 11 Prioriteringsgrunder enligt MSB:s inriktningsdokument (ruta) 12 Sekretess 13 Kommunikation 13 Utfall StyrEL arbetet i Halland 14 Identifiering av samhällsviktiga objekt 14 Prioriteringsgrunder 14 Fripassagerare 15 Hallandsspecifika prioriteringar 15 Prioriteringsgrunder enligt Hallandsmodellen (ruta) 15 Dokumentationsstruktur och sammanställning av planeringsunderlag 16 Slutsatser av StyrEL-arbetet i Hallands kommuner 18 Ökad kännedom om krisberedskapen 18 Det geografiska områdesansvaret inte verkningsfullt 18 Hallandsspecifika resultat 19 Är StyrEL verkningsfullt? 19 Utvärdering projektet 19 3
4 Stamnät Idag Frånkoppling av hela eller delar av lokalnätet. I framtiden Möjlighet till frånkoppling av enstaka elledningar i lokalnätet. Lokalnät Lokalnät Regionnät Lokalnät Lokalnät Lokalnät Lokalnät Om det uppstår brist på el i Sverige riskerar eldistributionen att kollapsa. För att skydda hela det nationella elsystemet kan elanvändare i denna situation därför behöva kopplas bort. Bortkopplingen skyddar elnätet från kollaps, men tar inte hänsyn till användarnas behov, oavsett hur känsliga de är för elavbrott. Alla elanvändare inom stora geografiska områden drabbas av elavbrott. Även samhällsviktig verksamhet som sjukhus och anläggningar för elektronisk kommunikation riskerar att bli bortkopplade. StyrEL är ett system för att på lokal och regional nivå kunna prioritera så att de elanvändare som är kritiska för samhället får el även i en elbristsituation. Målet med Styrel är att de viktigaste funktionerna i samhället skall upprätthållas även vid en elbristsituation. Elanvändare som kan bli prioriterade är till exempel sjukvård, äldreomsorg, räddnings- och larmtjänst, vattenförsörjning och elektroniska kommunikationer. I praktiken betyder detta att säkerheten för medborgarna och samhällets funktionalitet kan upprätthållas även under en elbristsituation. Sammanfattning På uppdrag av Energimyndigheten har kommunerna i Halland under våren 2011 kartlagt vilka samhällsviktiga verksamheter i länet som ska prioriteras vid en elbristsituation. StyrEL Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer är en del av krisberedskapen och ett landsomfattande planeringssystem vid en förutsedd eller kortvarig elbrist i syfte att skydda det nationella elsystemet. StyrEL ska införas i hela Sverige Kommuner, elnätsbolag, företag och myndigheter har under 2011 på olika sätt deltagit i arbetet med att ta fram underlag för vilka prioriteringar som bör göras. Arbetet har resulterat i ett så kalllat planeringsunderlag, det vill säga en lista med samhällsvikig verksamhet som kommer att prioriteras vid en elbristituation. Arbetet är en del i utvecklingen av ett säkrare samhälle och en del i de risk- och sårbarhetsanalyser som kommuner och länsstyrelser arbetar med. Kommunerna i Halland överlämnar resultaten av sina prioriteringar till länsstyrelsen i Halland i september
5 Effektbrist Effekt är ett mått på styrkan i systemet. Om en bil inte orkar köra upp för en backe är motorn för svag. Den ger inte tillräcklig effekt. Energibrist Energin är systemets uthållighet. Om bensinen inte räcker till nästa bensinstation stannar bilen, den behöver mer energi. Uppdraget Under våren 2011 har Hallands kommuner kartlagt vilka samhällsviktiga verksamheter i länet som ska prioriteras vid en elbristsituation. Arbetet har gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och gjorts enligt Styrel inriktning för prioritering av elanvändare, som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Bakgrund en del av krisberedskapen i landet StyrEL Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer är ett landsomfattande planeringssystem vid en förutsedd eller kortvarig elbrist* i syfte att skydda det nationella elsystemet. Energimyndigheten har det övergripande uppdraget för införandet av StyrEL i landet. StyrEL ska införas i hela Sverige Kommuner, elnätsbolag, företag och myndigheter har under 2011 på olika sätt deltagit i arbetet med att ta fram underlag för vilka prioriteringar som bör göras. StyrEL är en del av krisberedskapen. Störst risk för brist på eleffekt är det under mycket kalla vinterdagar, då elförsörjningen är ansträngd. Frånkoppling av el kan då genomföras som en sista utväg. I dagsläget kan Svenska Kraftnät beordra frånkoppling av elanvändare för att skydda själva elnätet vid akut effektbrist. Då drabbas alla elanvändare inom berörda/utpekade geografiska områden, utan hänsyn till om det skadar samhällsviktig verksamhet eller hotar liv och hälsa. Med StyrEL kommer samhällsviktiga elanvändare i större utsträckning än i dag att kunna prioriteras. Riksdagen antog i april 2011 ändringar i ellagen så att frånkoppling ska genomföras så att samhällsviktiga elanvändare prioriteras. Det möjliggörs praktiskt genom frånkoppling av enskilda elledningar i lokalnät (se illustration på nästa uppslag). Ändringarna i ellagen börjar gälla den 1 juli 2011 och StyrEL den 1 januari * Vad är elbrist? Elbrist kan uppstå om behovet av el av någon anledning inte kan tillgodoses av elproduktionen. Begreppet elbrist delas vanligtvis upp i elenergibrist och eleffektbrist. Elenergibrist är konsekvensen av en långsiktig brist på bränsle till elproduktionen eller brist på produktionsresurser. Elenergibrist kan till exempel uppstå vid torrår på grund av brist på vatten till vattenkraftverken, vid långvariga störningar i kärnkraftverk eller vid störningar i importen av el. Eleffektbrist uppstår när efterfrågan på el tillfälligt överstiger tillgången. Eleffektbrist kan uppstå som ett resultat av en elenergibrist eller på grund av ett akut problem i exempelvis överförings näten eller elproduktionen. Risken är störst vid sträng kyla. Även i en effektbristsituation måste balansen mellan elproduktionen och förbrukningen upprätthållas. I annat fall skulle elsystemet kollapsa med omfattande elavbrott som följd. Om en eleffektbrist skulle uppstå har Svenska Kraftnät ansvaret för att hantera denna. 5
6 Schematisk beskrivning av prioritering av elanvändare per lokalnät genom prioritering av olika utgående linjer från lokala fördelningsstationer. Regionnät Elanvändare som givits prioritet Lokalnät = Lågprioritet = Sjukvård = Industri = Säkerhet = Infrastruktur Lagändringen innebär i praktiken att Svenska Kraftnät bättre än idag kan prioritera användare vid elbrist. StyrEL innebär att kommuner och elnätsbolag tillsammans ska identifiera och föreslå vilka samhällsviktiga elanvändare som skall prioriteras vid en elbristsituation. Detta arbete är en del i utvecklingen av ett säkrare samhälle och en del i de risk- och sårbarhetsanalyser som kommuner och länsstyrelser arbetar med. Planeringsförutsättningar från MSB och Energimyndigheten Energimyndigheten har sammanställt en handbok som stöd i arbetet med StyrEL. Till sin hjälp har kommunerna även haft MSB:s inriktningsdokument (diarienummer , daterad ) som innehåller planeringsförutsättningar och rekommendationer. För det praktiska arbetet med att rapportera in prioriterad verksamhet har Energimyndigheten tagit fram excell-mallar som ska användas för att överföra information i de olika stegen. Samhällsviktig verksamhet I MSB:s inriktningsdokument finns definitioner och begreppsförklaring av begreppet samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller ett av eller båda följande villkor: Verksamheten är av sådan betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller våra grundläggande värden att den måste kunna bedrivas även vid en allvarlig händelse eller kris. Verksamheten är av särskild betydelse för att en pågående allvarlig händelse eller kris ska kunna hanteras med så små skadeverkningar som möjligt. 6
7 Geografiska områdesansvaret Det geografiska områdesansvaret en av hörnstenarna i samhällets krisberedskap är en organisatorisk förutsättning för att bedriva StyrEL-arbetet. Samhällets planeringsmodell har ett tydligt underifrånperspektiv och följer krisberedskapens grundläggande ansvars-, närhets- och likhetsprinciper. MSB:s inriktningsdokument och Energimyndighetens handbok byggde ursprungligen på kommunernas geografiska områdesansvar. Kommunerna fick i uppgift att samla in och sammanställa samtliga uppgifter om de samhällsviktiga objekt som ingår i deras geografiska områdesansvar på lokal nivå. Detta har dock under arbetets gång förändrats så tillvida att länsstyrelsen med sitt regionala områdesansvar fått huvudansvaret. Anledningen är bland annat att flera centrala myndigheter inte har varit villiga att leverera information till kommunerna. Som en följd därav har länsstyrelsens roll i planeringsprocessen väsentligen utökats medan kommunernas samlade ansvar för att identifiera och prioritera objekten minskat i motsvarande grad. Denna förändring av en väsentlig planeringsförutsättning har hanterats och utvecklats i StyrEL Halland i nära samarbete mellan handläggarna i kommunerna, länsstyrelsen och konsulterna. Den givna planeringsprocessen har anpassats efter verkligheten i realtid. Privatoffentlig samverkan StyrEL:s planeringsprocess förutsätter privatoffentlig samverkan mellan främst kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser och i viss mån centrala myndigheter. Denna samverkan har fungerat på ett föredömligt sätt i länet, mycket beroende på projektplanering, god lokal kännedom och korta informationsvägar. Roller och ansvar Energimyndigheten har det övergripande uppdraget för införandet av StyrEL i landet. Energimyndigheten projektleder StyrEL tillsammans med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Geografiskt områdesansvar: Det geografiska områdesansvaret innebär att det inom ett geografiskt område finns ett organ som verkar för inriktning, samordning och prioritering av tvärsektoriella uppgifter som behöver utföras före, under och efter en krissituation. Områdesansvaret utövas av regeringen på den nationella nivån, av länsstyrelsen på den regionala nivån och av kommunen på den lokala nivån (prop. 2005/06:133). Underifrånperspektiv: Krishanteringssystemet innebär att perspektivet på hot och risker ska anläggas underifrån. Krishanteringsförmågan ska byggas upp från lokal nivå via regional nivå till nationell nivå (prop. 2005/06:133). Ansvarsprincipen: den som ansvarar för en verksamhet i normalsituationen ska göra det även under en kris. Närhetsprincipen: en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen: verksamheten vid en kris ska likna den normala i så stor utsträckning som möjligt. En lag och en förordning reglerar specifikt krishanteringen i Sverige: Lag (2006:544) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting Reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. Enligt lagen är kommuner och landsting skyldiga att förbereda sig och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Lagen säger också att alla kommuner och landsting ska ha en särskild krisledningsnämnd som kan ta över de vanliga kommunala nämndernas och styrelsernas uppgifter under en kris. Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Denna förordning styr länsstyrelsernas och övriga myndigheters arbete med förberedelser och krishantering. Andra lagar vid krissituationer Kommunallagen Polislag (1984:387) Smittskyddslag (2004:168) Socialtjänstlag (2001:453) Hälso- och sjukvårdslag Lag (2003:78) om skydd mot olyckor 7
8 Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. Länsstyrelsen initierar, samordnar och leder StyrELplaneringen inom sitt län. Länsstyrelsen ger också inriktning för kommunernas planering och säkerställer att man tillsammans med näraliggande län har en gemensam syn på planeringen, bland annat om vad som är samhällsviktig verksamhet och hur den ska prioriteras. Eftersom elnäten inte följer kommun- eller länsgränser och prioriteringen av samhällsviktig verksamhet bör vara så likvärdig som möjligt är det nödvändigt att samordna planeringen mellan näraliggande kommuner och län. Kommunen klarlägger vilka elanvändare den anser bör prioriteras i händelse av kortvarig elbrist. Tillsammans med elnätsföretagen klarlägger kommunen de praktiska prioriteringsmöjligheterna på lokal nivå och sammanställer ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Underlaget ska bland annat innehålla en rangordning av de elledningar som finns i respektive lokalnät och, i förekommande fall, en förteckning över elanvändare som bör få ingå avtal om effektreduktion. 8
9 Projektorganisation Arbetet i Hallands län har skett under hösten 2010 och våren Kommunerna överlämnar resultaten till Länsstyrelsen i september StyrEL-arbetet i Halland Mer än bara Halland Arbetet med Styrel visar tydligt på vikten av att ta hänsyn till samband och beroenden utanför det egna geografiska området. Under arbetets gång har därför, efterhand, nödvändiga och värdefulla kontakter tagits med handläggare och övriga intressenter utanför länet. Ett exempel utgör Sydlänssamverkan* i vilken länsstyrelsen i Halland medverkat och samordnat planeringen av Styrelarbetet med de näraliggande länen. Politisk förankring Medan Hallands kommuner strävat efter konsensus i bedömningsfrågan har beslutsgången i kommunerna, i enlighet med MSB:s inriktningsdokument, hanterats som en enskild kommunal beslutsfråga. Arbetsgången över tid StyrEL i Hallands kommuner har, enligt Energimyndighetens handboks struktur, inneburit att genomföra följande steg: Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Länsstyrelsen initierade StyrELarbetet i januari 2010 med REX N-gruppen (kommunchefer, länspolismästare och landstingsdirektör). Nästa träff var med Regionala Rådet i april En första utbildning och genomgång av StyrEL skedde på länsstyrelsens initiativ den 2 september 2010, då även en styrgrupp** tillsattes. På utbildningen deltog säkerhetssamordnarna från samtliga kommuner, representanter från elbolagen representerade i länet och Region Halland (sjukvård, kollektivtrafik m.m.). Nästföljande utbildningsomgång genomfördes 22 november Säkerhetssamordnarna i respektive kommun handlade inför genomförandefasen av StyrEL- Länsstyrelsen Länsstyrelsen har initierat samordnat och lett StyrEL-arbetet samt under projektets gång också fått huvudansvaret för resultatet i kraft av det regionala områdesansvaret. Kommunerna Säkerhetssamordnarna i de sex halländska kommunerna har valt att engagera externa konsulter från PACE Competence AB för: Samordning koordination med intressenter ex länsstyrelsen i Halland, MSB; Energimyndigheten, aktuella elnätsbolag med flera, och för framtagande av det planeringsunderlag som lämnas till länsstyrelsen innehållande information om prioriterade samhällsviktiga objekt och elnätsinformation * Sydlänsamverkan Sydlänssamverkan är ett samarbetsprojekt mellan de enheter som arbetar med krisberedskapsfrågor på länsstyrelserna i Jönköping, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län. * * Styrgrupp Länsstyrelsen och de sex kommunerna inrättade en styrgrupp bestående av Ulla-Britt Pettersson Länsstyrelsen Halland Lars Berggren Kungsbacka kommun Jan-Erik Bengtsson, E.on elnät Externa konsulter: Pia Lundberg och Anna Envall Lundberg adjungerades till gruppen under våren
10 Göteborg Kungsback ka E6 E20 41 Borås Veddinge Varberg Ullared Jönköping Tvååker Falkenberg Torup Hyltebruk Rydöbruk 26 Unnaryd E6 E20 Oskarström 25 Växjö/Kalmar Simlängsdalenn Halmstad Knäred Laholm Malmö Våxtorp 24 Örkelljunga Utgångspunkter för StyrEL-arbetet i Halland MSB`s Inriktningsdokument, dat , har legat till grund för arbetet med Energimyndigheten utvecklingsprojekt Styrel. Inriktningsdokumentet har varit till stöd för arbetet men har dessvärre också visats ha brister och vara ofullständigt. De sex kommunerna och länsstyrelsen har haft som utgångspunkt att genomföra StyrEL under en gemensam arbetsmodell med en gemensam identifieringsmodell av samhällsviktiga objekt med gemensamma prioriteringsgrunder genom att hantera sekretessen på ett rättssäkert sätt där kommunikationsaspekterna behandlas parallellt med genomförandet av projektet med en gemensam dokumentationsstruktur och en gemensam slutrapport, och där resultatet av StyrEL, det s.k. planeringsunderlaget utformas och överlämnas till länsstyrelsen på ett likartat sätt. Det är av stor vikt att StyrEL skall vara Hallands-specifik och baserad på de för Halland unika förutsättningarna. Alla utfall skall vara baserade på motsvarande indata och därmed vara jämförbara. gemensamt upp extern konsulthjälp. Avtal med PACE Competence AB och konsulterna Pia Lundberg och Anna Envall Lundberg slöts 11 januari Under januari 2011 startade kommunerna sitt arbete ledda av konsulterna. På stormötet i Halmstad deltog projektorganisationerna från Halmstad, Laholm och Hylte inklusive representanter från aktuella elbolag. På stormötet i Varberg deltog motsvarande från Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. I fokus under startmötena: Prioriteringsbedömningar Hallandsspecifika objekt och bedömningar, (t.ex. lantbruk) Sekretessfrågor Genomförande av test/pilot Arbetsformer/tidsplaner Ett gemensamt avstämningsmöte hölls 31 januari på Länsstyrelsen i Halland där prioriteringsbedömningarna diskuterades vidare i samråd med länsstyrelsen och Region Halland. Identifikation Under februari inleddes och slutfördes arbetet med att identifiera de samhällsviktiga objekten i en bruttolista. Länsstyrelsen tillhandahöll i förekommande fall de centrala myndigheternas objekt. Säkerhetssamordnarna samlade in respektive kommuns prioriterade objekt, i form av geografisk information inklusive de unika EAN-koderna för respektive elanläggning. De hade stor glädje av innehållet i de egna risk- och sårbarhetsanalyserna och av samarbetet med de egna förvaltningarna och fastighetsavdelningarna. Informationen fördes in i Energimyndighetens mallpaket mallar för planeringsprocessen ett exceldokument som i sin uppbyggnad följer planeringsprocessen och som steg för steg konkretiserar och för över information om objekt och elnät/fack från kommun till elleverantör till Länsstyrelsen. Parallellt initierades dialogen med elnätsbolagen i syfte att underlätta kopplingen av objekt och elnätskartor. Pilot Under mars-april genomfördes en Pilot i respektive kommun. Piloten innebar att alla samhällsviktiga objekt, med preliminära prioriteringar, fästes på elnätskartorna. Utfallet övervägdes 10
11 noggrant och ledde till ifrågasättanden av och modifieringar av prioriteringsgrunderna. Tour-Halland Som avslutning på Piloten genomfördes i varje kommun en heldag StyrEL under ledning av konsulterna. Med varierande sammansatta grupper bestående av säkerhetssamordnare, representanter från elbolagen, handläggare inom kommunerna från Socialförvaltning, Hemtjänst, Barn och utbildning, Miljö, Kommunikation/ Information, Näringsliv, Fastighetsförvaltning, Vatten & Avlopp, IT/Teknik, GIS med flera diskuterades prioriteringsgrunderna. Värdefulla insikter vanns med hjälp av applicerad GIS-teknik som kunde utvisa bland annat hur flera samhällsviktiga objekt i vissa fall låg på samma lina. Vidare gick det att identifiera att ett rimligt antal livsmedelsbutiker, apotek, bensinmackar och bankomater kommer att vara strömsatta då de hänger med som fripassagerare på en lina där det finns ett eller flera prioriterade objekt. Under dessa möten presenterades också utfallen i varierande grad av den första Piloten, det vill säga av resultatet av den första preliminära matchningen av objekt och elnät. Gemensam arbetsmodell MSB:s föreslagna arbetsgång visade sig dessvärre inte i alla delar vara genomförbar i praktiken. De centrala myndigheternas bristande förmåga att leverera in indata till länsstyrelsen i tid och därefter till kommunerna ansträngde de ursprungliga redan snålt tilltagna tidsplanerna. De av Energimyndigheten tillhandahållna metodstöden visade sig inte heller vara testade och fungerande, något som var frustrerande för alla inblandade parter. Genomförandet av Piloten visade sig därför vara värdefull, såväl vad gäller test av metodstöd som av tillämpade prioriteringsgrunder. Avstämningen som skedde genom Piloten bidrog också till en kvalitetssäkring av såväl indata som av slutresultatet i det så kallade planeringsunderlaget till Länsstyrelsen. Prioriteringsgrunder Arbetet fortskred under april Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. 11
12 Prioriteringsgrunder enligt MSB:s inriktningsdokument Prioriteringsklass 1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis akutsjukvård, akuttjänstgörande polis och räddnings tjänst och omsorg om utsatta grupper. Prioriteringsklass 2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis ledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning, vatten, och avlopp, vissa finansiella system, radio/ TV, elektroniska kommunikationer och vissa transporter. Prioriteringsklass 3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis primärvård, dagmottagningar och läkemedelsförsörjning. Prioriteringsklass 4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis betalningsförmedling, transporter och livsmedelsförsörjning. Prioriteringsklass 5. Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden. Exempelvis massa- och pappersindustri, gruvor, raffinaderier, järn-, stål- och större verkstadsindustri. Prioriteringsklass 6. Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön. Exempelvis sophantering och kemisk industri. Prioriteringsklass 7. Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden. Exempelvis arkiv, museer och objekt på UNESCO:s världsarvslista. Prioriteringsklass 8. Övriga elanvändare. Exempelvis boende och små till medelstora företag. Elanvändare i prioritetsklass 8 är lägst prioriterade. Göteborg Kungsback ka E6 E20 Veddinge 41 Varberg Borås Tvååker månad då bland annat enighet nåddes kring en gemensam Hallandsspecifik prioriteringslista och formerna för hur den politiska förankringen skulle gå tillväga sattes. Ett möte med Region Hallands och samtliga kommuners kommunikatörer genomfördes i slutet av april. Länsstyrelsen inbjöd slutligen till ett stormöte i Falkenberg den 12 maj, där representanter från Region Halland, samtliga kom- Ullared Falkenberg E6 E20 Malmö Torup Hyltebruk 25 Simlängsdalenn Halmstad Laholm Rydöbruk Oskarström Jönköping 26 Knäred Våxtorp 24 Örkelljunga Unnaryd Växjö/Kalmar muner och elnätsbolag samlades för en slutlig avstämning och tidsplanering inför överlämnandet av planeringsunderlaget till Länsstyrelsen. I varje kommun träffades därefter säkerhetssamordnare samt representanter för elnätsbolagen och gick igenom utfallet av prioriteringarna, det vill säga gick igenom och prioriterade om bland objekten där så bedömdes rimligt och där ett väl avvägt utfall eftersträvades. 12
13 Informationssäkerhet Arbetsmaterial Upprättas Sekretess Handling inkommer till myndighet Allmän handling Sekretessmarkering ( varningstriangel ) Begärs ut Sekretessen prövas Sekretessbeläggning inte alls, delvis eller helt Offentlig handling En handling som upprättats på en myndighet eller en handling som inkommit på en myndighet blir en allmän handling (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 3) En allmän handling kan enligt lag begäras ut av en svensk medborgare; offentlighetsprincipen (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1) I sekretesslagen föreskrivs vilka uppgifter det är förbjudet att lämna ut och som därför ska sekretessbeläggas. Sekretessen gäller för uppgifterna och inte för handlingen i sig (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 2, Offentlighets- och sekretesslagen) I arbetet med finjustering och rangordning har länsstyrelsens säkerhetssamordnare deltagit varvid de centrala myndigheternas objekt tillförts och en slutlig rangordning kommit till stånd. Överlämning av slutprodukten det vill säga ett förslag till rangordning av de elledningar med prioriterade objekt som finns i respektive elnät, har skett under augusti-september Sekretess Styrel innebär att fakta om samhällsviktiga verksamheter sammanställs. Såväl arbetsmaterial som allmänna handlingar kan innehålla känsliga uppgifter om viktiga samhällsfunktioner, anläggningar som rör rikets säkerhet, elnäten och affärshemligheter. Informationssäkerheten har förutsatt en genomtänkt hantering av allt material under hela processens gång. Allt material har hanterats i enlighet med gällande sekretessbestämmelser. Inget sammanställt material har sänts via e-post eller andra icke-krypterade elektroniska media. Samtliga personer som hanterat information har registerkontrollerats hos Säpo. Sekretessförbindelser har upprättats och utväxlats. Den insamlade informationen har hanterats av ett fåtal personer och förvarats på separat media på kodade usb-minnen i enlighet med Energimyndighetens krav för att garantera sekretess. Kommunikation En kommunikationsplan har tagits fram för själva planerings-/ identifierings- och prioriteringsprocessen och dialog har förts med kommunernas kommunikatörer. En akut krisplan har efterfrågats, men här avvaktar kommunerna Energimyndighetens och länsstyrelsernas inriktningsskrivelser. 13
14 Utfall StyrEL-arbetet i Halland Risk- och sårbarhetsanalyser Enligt lag är kommunen skyldig att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunens verksamheter ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa, hur de kan påverka verksamheten och på vilka sätt sårbarheten kan minskas. Analysen ska sedan ligga till grund för en övergripande plan som kommunfullmäktige ska anta för varje ny mandatperiod. Det arbete Hallands kommuner redan tidigare gjort har varit till stor hjälp i StyrEL-arbetet. Skillnaden är dock att risk- och sårbarhetsanalyserna utgår från vad som är skyddsvärd verksamhet, medan StyrEL utgår från vad som är samhällsviktig verksamhet. GIS-teknik Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data. Vad är EAN/GS1? European Article Number, förkortat EAN, är ett nummersystem som används världen över för att märka varor. EAN-nummer heter numera GS1-nummer då organisationen tidigare bytt namn till GS1. GS1 är en internationell organisation. När amerikanska UCC och dess kanadensiska motsvarighet gick samman med EAN beslöt man att ändra namn till GS1. GS1 finns idag i fler än 100 länder med egna kontor. Likställighetsprincipen Likställighetsprincipen innebär att kommuner och landsting inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. Identifiering av samhällsviktiga objekt Innehållet i kommunernas riskoch sårbarhetsanalyser utgjorde en värdefull grund för StyrEL-arbetet. Många av de objekt som i risk- och sårbarhetsanalyserna bedömdes som skyddsvärda är i sig också självklart samhällsviktiga. I samband med heldagarna i respektive kommun då representanter från kommunernas förvaltningar deltog konkretiserades och kompletterades listan av objekt. Dessa förvaltningsövergripande dialoger var också mycket värdefulla för prioriteringsarbetet och utformande av prioriteringsgrunderna. Länsstyrelsen tillförde de centrala myndigheternas objekt. I nära samarbete med Länsstyrelsen tillfördes också de objekt företag och lantbruk som bedömdes vara av stor samhällsvikt och därför skulle prioriteras. Med stöd av GIS-teknik och övrig god lokal kännedom i respektive kommun har kommunerna kunnat verifiera att ett rimligt antal livsmedelsbutiker, bensinmackar och bankomater kan komma att vara i funktion även i de situationer då endast de allra högst prioriterade objekten tillförs el. Tack vare den goda lokala kännedomen har även kommuns- och länsöverskridande aspekter, till exempel de så kallade RDS-sändarna i anslutning till Ringhals, objekt som stödjer inflygningen till Landvetter m.m. kunna vägas in i objektsidentifieringsfasen, trots att dessa inte redovisats från Centrala myndigheter. I identifieringsarbetet har också ingått att beskriva varje objekt med den geografiska adressen och den för elanläggningen specifika EAN/GS1-numret (se förklaring i rutan till vänster). Prioriteringsgrunder Det stod tidigt klart att MSB:s prioriteringsgrunder inte i alla delar gick att följa. En inledande fråga var att förstå vad som menades med elanvändare som redan på kort eller lång sikt har stor betydelse för liv och hälsa respektive samhällets funktionalitet det vill säga hur många timmar som avsågs med kort och lång sikt. Hallands kommuner enades om att, i brist på specificering från MSB och Energimyndighe- 14
15 ten, kort sikt var under 24 timmar och resterande var lång sikt. MSB:s inriktningsdokument rekommenderar att företag som på längre sikt är viktiga för samhällets funktionalitet eller består av stora ekonomiska värden, skall få prioritetsklass 5. Hallands kommuner och länsstyrelsen har med hänvisning till de för Halland specifika förutsättningar av att vara en lantbruksbygd och med många små/medelstora företag samt några få mycket stora företag valt att avvika från inriktningsdokumentets klassificering. Med stöd av den kommunala likställighetsprincipen har vi förhållit oss till de vägledande prioriteringsförutsättningarna. Det har inneburit att vi, i denna pionjäromgång av StyrEL, inte identifierat några företag eller lantbruk såvida dessa inte utgör en fara för samhällets funktionalitet och liv och hälsa. Miljölagstiftning och tillsynsverksamheten inom Länsstyrelsen har säkrat att vi kunnat identifiera verksamheter som, om de inte har tillgång till el, skulle kunna utgöra fara för samhällets funktionalitet och liv och hälsa. En förutsättning i de givna planeringsförutsättningarna var att inte ta hänsyn till förekomsten av reservkraft. Detta har således inte noterats särskilt i sammanställningarna av objekt. Det ligger dock i sakens natur att vetskapen om förekomst av aggregat särskilt i lantbrukssektorn (där det är ett försäkringskrav) och för stora elberoende företag är betryggande att känna till. Fripassagerare Genomförandet av Piloten har också resulterat i ett utfall av ett rimligt antal strömförsörjda butiker, apotek, bensinmackar och bankomater, så kallade fripassagerare. Hallands kommuner har därmed försäkrat sig om att samhällets funktionalitet inte slås ut i sin helhet. Hallandsspecifika prioriteringar Hallands kommuner har tillsammans och i samarbete med Länsstyrelsen i Halland arbetat fram Hallands-specifika och gemensamma prioriteringsgrunder. Dessa skiljer sig åt från MSB:s inriktningsdokument på bl.a. följande punkter: Prioriteringsgrunder enligt Hallandsmodellen Prioriteringsklass 1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis akutsjukhus, servicehus/sjukhem/äldreboende/palliativ vård/vård där vårdtagaren kräver särskild hänsyn, tillsyn och omsorg, sjukhusapotek, ambulans-/brandstationer, räddningstjänst, polisstationer. larmoperatöre, tele- & IT-verksamhet, kommunikationssystem inkl. noder för samband och larmning (Rakel etc.), vattenproduktion och -distribution, avloppssystem inkl. pumpstationer. Prioriteringsklass 2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis kommunal, landstingskommunal och annan myndighetsledning relaterad till krisledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning utryckningsorganisationer, lokalradio, lokal/regional TV (för akut nyhetsinformation), teracoms sändaranläggningar, utomhusvarningsanläggningar VMA, fjärrvärmeproduktion och -distribution. Prioriteringsklass 3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis vårdcentraler, akuttandvård, värmestugor/mottagningsplats/ stödcentra, centrala tillagningskök, hemsjukvård och sjukvård som bedrivs på gruppboenden. Prioriteringsklass 4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis drivmedelsdepåer, livsmedel grossist/central, tidningsproduktion och -distribution, transporter, kommunal socialförvaltning, myndighetskontor ex Skatteverket/ PPM/FK, förskole-/daghemsverksamhet, grundskolor, kommunala förvaltningsledningar. Prioriteringsklass 5. Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden. Inga objekt kommunala likställighetsprincipen. forts. på nästa uppslag. 15
16 Prioriteringsklass 6. Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön. Exempelvis sophantering, Sevesoanläggningar, 2:4 anläggningar elbortfall som kan leda till miljöstörning, lantbruk som enligt miljöinspektion har A- tillsyn. Anmärkning: Näringsidkare som bedriver djurhållning lyder under särskild lagstiftning i detta avseende och har, när det gäller gris- och fjäderfäbesättningar, enlig Djurskyddslagen (1988:534) och Djurskyddsförordningen med kompletterande bestämmelser skyldighet att ha egen reservkraft, medan andra frivilligt eller av verksamhetsskäl har anskaffat sådan till djurstallar. Prioriteringsklass 7. Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden. Exempelvis arkiv, museer och objekt på UNESCO:s världs-arvslista. Inga objekt i Halland som kräver el. Prioriteringsklass 8. Övriga elanvändare. Prioriteras ej. Prioriteringsklass F. Fripassagerare. För att säkerställa ett fungerande samhälle identifieras och jämförs elnätsbolagets elförsörjda prioriterade linor med kommunens GIS-information för bensinstationer, livsmedelsbutiker, apotek och bankkontor/bankomater m.m.. NOT: Boende i den inre beredskapszonen runt Ringhals kärnkraftsverk har utrustats med en RDS-mottagare. Dessa kommer inte att prioriteras på enskild nivå utan information till boende i den inre beredskapszonen kommer att tryggas genom VMA funktionaliteten. Alla VA-relaterade objekt har prioriterats i klass 1 Alla objekt som har flera beroendeförhållanden, exempelvis akutsjukhus som behöver elkraft och fungerande VA har prioriterats upp till närmaste klass med kriterium liv och hälsa Endast företag som är miljöklassade enligt Seveso eller 2:4 anläggningar har getts prioritet i klass 6 Alla lantbruk som har A-tillsyn enligt miljölagstiftningen har getts prioritet i klass 6 Alla VMA-anläggningar har identifierats och klassats in Hallands prioriteringsgrunder får därmed, i StyrEL 2011, anses vara väl avvägda och rimliga utifrån samhälleliga aspekter gällande liv och hälsa samt samhällets funktionalitet (och den för Styr- EL givna förutsättningen att det bör vara ytterst sällsynt att en effektbrist kan komma att uppstå). Dokumentationsstruktur och sammanställning av planeringsunderlag StyrEL Halland har sammanställt och dokumenterat all information på ett för länet specifikt sätt. MSB:s inriktningsdokument saknar en tydlig rekommendation om hur den politiska förankringen och beslutsfattandet skall ske på kommunal nivå. Säkerhetssamordnarna och konsulterna identifierade denna fråga på ett tidigt stadium. Efterhand som arbetet fortskred och efter kontakter med ansvariga tjänstemän fann vi att den politiska förankringen skulle gälla för de för Hallandskommunerna specifika prioriteringsgrunderna. Respektive kommun har under maj och juni på den för kommunen specifika beslutsnivån KSAU och/eller KS fattat beslut om de för Hallands specifika prioriteringsgrunderna. Beslutet har också inneburit att kommundirektören givits ansvar att slutföra rangordningen av elledningar tillsammans med elnätsbolagen och slutligen överlämna förslaget till länsstyrelsen. Överlämningen har skett vid möten mellan länsstyrelsens och kommunens säkerhetssamordnare under augusti och september
17 StyrEL-arbetet i Halland har resulterat i att varje kommun har säkerställt samhällets rubusthet. Samhällsviktiga objekt har identifierats och ett rimligt antal samhällsviktiga funktioner har därigenom blivit strömförsörjda. Nedan en schematisk bild av fripassagerare i Falkenberg. Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Uttagsautomat Apotek Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Livsmedel Bensin Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Uttagsautomat Apotek Livsmedel Bensin Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. I exemplet ovan Ullared ser vi att elförsörjningen är koncentrerad till tätorten. 17
18 Slutsatser av StyrEL-arbetet i Hallands kommuner Arbetsgång enligt inriktningsdokumentet Steg 8 Svenska Kraftnät beslutar om effektuering av frånkoppling vid elbrist med beslutsunderlaget som utgångspunkt. Steg 7 Elnätsföretagen genomför detaljplanering och meddelar länsstyrelsen och Svenska Kraftnät när den är klar. Steg 6 Länsstyrelsen sammanställer och lämnar efter samverkan ett länsövergripande beslutsunderlag till Svenska Kraftnät och elnätsföretagen. Steg 5 Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen. Steg 4 Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter. Steg 3 Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera. Steg 2 Länsstyrelsen initierar, leder och samordnar arbetet i länet. Steg 1 Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna. Ökad kännedom om krisberedskapen Det arbete med Risk- och sårbarhetsanalyser som Hallands kommuner redan tidigare gjort har varit till stor hjälp i StyrELarbetet. Skillnaden är dock att risk- och sårbarhetsanalyserna utgår från vad som är skyddsvärd verksamhet, medan StyrEL utgår från vad som är samhällsviktig verksamhet. StyrEL-arbetet i Hallands kommuner har gett ökad kännedom om krisberedskapen i den egna kommunen, i länet och i förhållande till angränsande kommuner och län. Projektorganisationerna i varje kommun har fått tillfälle att diskutera samhällets sårbarhet och samhällsviktiga objekt och fått en ökad förståelse för vad en elbristsituation är och hur den kan drabba samhällsviktig verksamhet, enskilda och företag. Dessa samtal har lett till att flera kommuner sett brister i robustheten av bland annat ITförsörjningen. Genomgående saknas eller satsas det för lite på den strukturella uppbyggnaden av IT. Projektet visar med stor tydlighet att en robust IT-försörjning med reservkraft är av stor betydelse för att säkerställa driften och bibehålla hanteringsförmågan vid en kris (exempelvis hemsidor för kommunikation). Vårens katastrofer i Japan visade att det var just utbyggnaden och rubustheten i IT-nätet som gjorde att internet fungerade när ingenting annat fungerade. Det geografiska områdesansvaret inte verkningsfullt Tyvärr har projektet inte förts så långt att vi har kunnat säkerställa den totala belastningen och effektförbrukningen per lina. Detta dels på grund av att denna aspekt togs bort i mallpaketet, dels på grund av att Centrala Myndigheter inte till fullo redovisade de samhällsviktiga objekt som fanns inom kommunens geografiska områdesansvar. Som exempel kan nämnas kommunikationsnoder, RAKELsändare etcetera som är avgörande för samhällets funktionalitet. Således bör det antas att det finns ett mörkertal/en gråzon som faller inom det egentliga geografiska områdesansvaret. Vi får förutsätta att dessa aspekter beaktas i särskild ordning det geografiska samhällsansvaret till trots. 18
19 100% 75% 50% 25% 0 Falkenberg Varberg Halmstad Hylte Övr. ej angivna FEAB e.on Varbergs energi Varbergsorten HEM Uppgifter saknas: Södra Hallands Kraft, Fortum och Vattenfall Hallandsspecifika resultat Hallands kommuners StryrELarbete visar att merparten av elförsörjningen koncentreras till städerna. Genom att identifiera så kallade fripassagerare (ett rimligt antal strömförsörjda butiker, apotek, bensinmackar och bankomater) har kommunerna kunnat säkerställa att samhället vid en elbristsituation är robust att dess funktionalitet inte slås ut i sin helhet. Hallandslistan innehåller objekt i prioriteringsklass 1 4 samt 6. Med hänvisning till likställighetsprincipen har Hallands kommuner valt att inte prioritera något företag framför ett annat eller någon näringsgren framför en annan. Beslutet grundade sig även på miljöaspekten liv och hälsa. Jordbruk som av länsstyrelsens tillsynsmyndighet klassas som A-jordbruk, anläggningar av Seveso-karaktär, samt de företag som lyder under lagen om skydd mot olyckor klassades däremot i prioritetsklass sex. En annan för Halland specifik aspekt var att vi valde att lyfta upp vatten och avlopp till 1:or eftersom de ofta har ett intimt beroendeförhållande med kriteriet liv och hälsa exempelvis akutsjukhus som behöver elkraft och fungerande VA har prioriterats upp från tvåor till ettor. Är StyrEL verkningsfullt? När kommunerna och elnätsföretagen klarlade de praktiska prioriteringsmöjligheterna i den lista där alla elledningar med prioriterade objekt hos respektive elnätsföretag var rangordnade, visade såväl utfallet för flera mindre eleverantörer som för större elbolag med koncentration i centralorterna att upp till 100% av elledningarna har prioriterade objekt. Detta trots att Hallands prioriteringslista enbart innehåller prioritetsklass 1-4 samt 6. Vår bedömning är att StyrEL i praktiken inte är verkningsfullt om Svenska Kraftnät inte tar hänsyn till detta och vid en beordrad frånkoppling inte solidariskt kräver en effektneddragning. Utvärdering projekt Energimyndigheten kallar StyrELprojektet för ett pionjärprojekt, vilket vi dessvärre fått erfara och således är benägna att hålla med om. StyrEL har visat sig vara otydligt och fullt av oklara Diagrammet ovan visar på resultatet av prioriterade objekt per elbolag i tre olika kommuner. Utfallet för flera elleverantörer är alarmerande upp emot 100% av de totala antalet elledningar på orten har prioriterade objekt. I Falkenberg har såväl Falkenbergs Energi som e.on prioriterade objekt på alla sina ledningar. 80% av Falkenbergs energis elledningar har 0:or och 1: or och samtliga (d.v.s. 100%) av e.ons elledningar i Falkenberg har 0:or och 1:or. Vi ställer oss frågan om StyrEL är verkningsfullt om elbolag på mindre geografiska områden (ofta i centralorterna) inte i praktiken kan koppla bort någon elledning utan att säkerheten för medborgarna och samhällets funktionalitet sätt ur spel. planeringsförutsättningar något som kostat mycket tid och kraft. Effekterna av StyrEL i form av ökad kännedom om den egna kommunens risksituation och utsatta elberoende, om beroendesamband i den kommunala och regionala verksamheten med mera har varit mycket positiva. Ett mycket värdefullt grundmaterial kommer att förvaltas och förädlas i det fortsatta arbetet med kommunernas riskoch sårbarhetsanalyser och krishantering. 19
20 20
Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist
Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig
Läs merStyrel. Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist.
Styrel Styrning av el till prioriterade användare vid kortvarig elbrist. Energimyndigheten och trygg energiförsörjning I Energimyndighetens övergripande ansvar för energiförsörjningen ligger att göra en
Läs merStyrel inriktning för prioritering av elanvändare
samhällsskydd och beredskap Inriktningsdokument 1 (14) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Styrel
Läs merStyrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015
Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel
Läs merSamhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom
Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig
Läs merElanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa: Akutsjukhus. Hälsocentraler/vårdcentraler med akutsjukvård.
Prioriteringsinriktning Styrel 1 (5) Kommuner och Landsting i Kalmar län Prioriteringsinriktning Styrel i Kalmar län Nedanstående prioriteringsförslag är upprättade utifrån det inriktningsdokument som
Läs merStyrels planeringsomgång
EM1000 W-4.0, 2010-11-17 INFORMATION 1 (4) Datum Dnr 2019-03-15 2018-6963 Analysavdelningen Enheten för trygg energiförsörjning Royne Malmström 016-544 20 34 royne.malmstrom@energimyndigheten.se Kommunstyrelsens
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merVälkomna till möte om Elprio och Styrel
Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången
Läs merStyrels planering för Kalmar kommun 2015-2018
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap
Läs merPrioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merStyrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB
Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument
Läs merVilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?
Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merInriktning för prioritering av elanvändare enligt Styrel
1 Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Inriktning för prioritering av elanvändare enligt Styrel MSB-51.1
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merVersion 2010. Handbok för Styrel. Prioritering av elanvändare vid elbrist. Handbok för Styrel 1
Version 2010 Handbok för Styrel Prioritering av elanvändare vid elbrist Handbok för Styrel 1 Innehåll Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se
Läs merStyrel i Stockholms län
Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Rapport 2012:12 Styrel i Stockholms län planeringsprocessen 2011 Utgivningsår: 2012 ISBN: 978-91-7281-490-5 Avdelningen för samhällsskydd
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merVåra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Läs merInformation om Styrel
Information om Styrel 19 maj 2010 Mötesplats SO Mats Ekeblom konsult åt Energimyndigheten Styrel Ett nytt system för att på lokal och regional nivå kunna prioritera så att samhällsviktiga elanvändare får
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merInformationsmöte. Örebro, 4 maj 2010
Informationsmöte Örebro, 4 maj 2010 1 Agenda informationsmöte Övergripande om Styrel Utbildningens upplägg Exemplet: Jönköping Avslutande frågor och kommentarer 2 Obalans ger elbrist El är en färskvara
Läs merStyrdokument för kommunal krisberedskap
1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under
Läs merSymposium om Styrel. 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm
Symposium om Styrel 26 november 2009 World Trade Center, Stockholm Inledande anförande Eva Liljegren, Energimyndigheten Välkomna! Deltagare 108 representanter från kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merUppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)
Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merHur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?
Fördjupning till Guide för planering av nödvattenförsörjning Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning? Box 622, 751 26 Uppsala
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013
Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade
Läs merI princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.
Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merStyrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun
Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merKRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN
KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.
Läs merPlan för extraordinära händelser Essunga kommun
Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merPlan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merInriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen
1 Avdelningen för risk- o sårbarhetsreducerande arbete Skydd av samhällsviktig verksamhet Bo Gellerbring 010-240 5144 bo.gellerbring@msb.se Inriktning för prioritering av elanvändare i Styrel-planeringen
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs merTrygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete
1/5 Beslutad när: 2018-02-26 30 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-03-06 Gäller t o m: 2020-03-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Kommunfullmäktige KS/2017:672-003 Handlingsplan
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merSlutsatser från utvärderingen
Slutsatser från utvärderingen Jonatan Jürisoo 4C Strategies Presentationen följer här i PPT-format. För att se presentationen i Preziformat, vilket användes på seminariet, klicka här! Syfte med utvärderingen
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merSäkerhetspolicy för Tibro kommun
Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan
Läs merKrisledningsplan för Hässleholms kommun
www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merReglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-14 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merKrisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner
Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 STEMFS Statens energimyndighets föreskrifter om 2013:X planering för prioritering av samhällsviktiga
Läs merLedningsplan vid extraordinär händelse
Ledningsplan vid extraordinär händelse Fastställd av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun********** Ansvarig: Datum: 2008-05-22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 BESLUTSFÖRUTSÄTTNINGAR...
Läs merKommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1
Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merKartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE
Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merVersion 2010, Handbok för Styrel, Prioritering av elanvändare vid elbrist, Handbok för Styrel 1
Version 2010, Handbok för Styrel, Prioritering av elanvändare vid elbrist, Handbok för Styrel 1 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se eller
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merPlan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap
Sida 1 av 24 20161019 Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap Munkedals kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr: KS 2016-328 Typ av dokument: Plan Handläggare: Joakim Hagetoft, Säkerhetssamordnare
Läs merStyrdokument krisberedskap Timrå kommun
Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier
Läs merNYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Reglemente för Krisledningsnämnd. Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år]
Reglemente för Krisledningsnämnd Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Innehållsförteckning Reglemente för krisledningsnämnden...2 1 Krisledningsnämndens
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merStrategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018
Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun
risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merHandlingsplan för trygghetspunkter
Handlingsplan för trygghetspunkter Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Handlingsplan för trygghetspunkter Plan 2018-11-08 261 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs mer